2019 års redogörelse för företag med statligt ägande

Regeringens skrivelse 2018/19:140

2019 års redogörelse för företag med statligt

Skr.

ägande

2018/19:140

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 13 juni 2019

Stefan Löfven

Ibrahim Baylan (Näringsdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för förvaltningen av statens bolagsägande och för verksamheten i de bolag som Regeringskansliet förvaltade vid årsskiftet 2018/19. I skrivelsen berörs också den verksamhet som bedrivs i Svenska Skeppshypotekskassan, Stiftelsen Industrifonden och Stiftelsen Norrlandsfonden.

1

1

Inledande om verksamhetsberättelsen för Skr. 2018/19:140

 

bolag med statligt ägande

Varje år ska regeringen lämna en redogörelse för bolag med statligt ägande (prop. 1980/81:22, bet. 1980/81:NU29, rskr. 1980/81:147). Syftet med redogörelsen är att beskriva statens bolagsägande och de värden som finns i sådana bolag. Redogörelsen har under åren utvecklats till både form och innehåll. Årets redogörelse från regeringen – Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2018 – finns som bilaga.

Verksamhetsberättelsen liksom de delårsrapporter som publiceras för bolagen med statligt ägande finns även publicerade på regeringen.se.

I verksamhetsberättelsen redovisas hur förvaltningen av statens bolagsägande har utvecklats under 2018. Förändringar av styrelseledamöter redovisas t.o.m. maj 2019. I redovisningen ingår information dels om aktiebolag vars aktier förvaltas av Regeringskansliet, dels om verksamheten i organisationerna Svenska Skeppshypotekskassan, Stiftelsen Industrifonden och Stiftelsen Norrlandsfonden.

I verksamhetsberättelsen redogör regeringen även för statens ägarpolicy och riktlinjer för bolag med statligt ägande. Statens ägarpolicy och riktlinjer för bolag med statligt ägande 2017 beslutades i december 2016 och är därmed oförändrade sedan 2017 års redogörelse för företag med statligt ägande (skr. 2016/17:140). Regeringen avser att inom ramen för statens ägarpolicy fortsätta att utveckla regeringens bolagsstyrning samt att vid behov revidera statens ägarpolicy.

Regeringen ska aktivt förvalta statens tillgångar i form av aktierna i bolagen med statligt ägande så att deras värdeutveckling och avkastning blir den bästa möjliga givet ett balanserat risktagande och se till att de särskilt beslutade samhällsuppdragen utförs väl. För att åstadkomma detta är det viktigt att ge bolagen förutsättningar och möjligheter att utvecklas och fortsätta konkurrera på sina marknader. Det är viktigt att staten är en aktiv, professionell ägare med fokus på långsiktigt värdeskapande.

En ökad globalisering, teknologisk utveckling och konkurrensutsättning har förändrat förutsättningarna för ett flertal av de statligt ägda bolagen. Som en konsekvens av detta har den statligt ägda bolagsportföljen förändrats betydligt över tid. För staten som ägare ingår att pröva skälen för fortsatt statligt ägande liksom att överväga bolagens olika uppdrag och inriktning. Samhällsuppdrag i ett flertal av bolagen motiverar dock att staten även fortsättningsvis är en betydande bolagsägare.

I december 2012 bemyndigades regeringen att avyttra statens aktier i Aktiebolaget Bostadsgaranti (prop. 2012/13:1, bet. 2012/13:NU1, rskr. 2012/13:103) och under 2014 bemyndigades regeringen att som alternativ avveckla bolaget (prop. 2013/14:125, bet. 2013/14:CU25, rskr. 2013/14:212). Vid årsstämman i Bostadsgaranti den 22 februari 2018 beslutades att bolaget skulle likvideras. Likvidationen av bolaget avslutades den 19 mars 2019.

Mot bakgrund av Riksrevisionens granskning och rapport om regeringens hantering av risker i statliga bolag (RiR 2015:15) har informationsgivningen till riksdagen stärkts i verksamhetsberättelsen fr.o.m. 2016, t.ex. genom en beskrivning av omvärldsfaktorer och

3

Skr. 2018/19:140 branschspecifika riskfaktorer som kan påverka den statligt ägda bolagsportföljen. Regeringen avser att fortsätta utvecklingen av informationsgivningen för att säkerställa att riksdagen får en god bild av den statligt ägda bolagsportföljen. I år ingår i verksamhetsberättelsen exempelvis en sammanställning över de globala mål enligt Agenda 2030 som bolagen har identifierat som mest väsentliga för sina respektive verksamheter. Mot bakgrund av Riksrevisionens granskning och rapport om omvandlingen av Kiruna och Malmberget – bristande underlag hos regeringen och LKAB (RiR 2017:34) har en mer ingående redogörelse lämnats för LKAB och den pågående samhällsomvandlingen, inklusive information om bl.a. ansvarsförhållanden och risker och riskhantering. Även en tydligare sammanställning över måluppfyllnad av uppdragsmålen har inkluderats bl.a. mot bakgrund av Riksrevisionens granskning och rapport om statligt ägda bolag med samhällsuppdrag (RiR 2017:37).

I verksamhetsberättelsen beskrivs också processen för att nominera styrelseledamöter. I andra avsnitt behandlas bolagens ekonomiska mål. I verksamhetsberättelsen beskrivs även hållbarhetsarbetet i bolagen med statligt ägande och en återrapportering görs av Vattenfall AB:s utveckling i förhållande till de så kallade 2020-målen. I ett avsnitt redogörs för Regeringskansliets arbete med att fastställa s.k. uppdragsmål (mål för de särskilt beslutade samhällsuppdragen).

Könsuppdelad statistik redovisas för styrelse, vd och ledningsgrupp. En sammanställning av fördelningen mellan revisionsarvoden och övriga arvoden som betalats ut från bolagen presenteras också. Vidare redovisas en konsoliderad balans- och resultaträkning. Det finns även en sammanfattande redovisning över beslutade utdelningar från och anslag till bolag med statligt ägande.

Liksom tidigare år finns i verksamhetsberättelsen bolagsöversikter som innehåller en kortfattad ekonomisk redovisning, en presentation av bolagets verksamhet och mål samt måluppföljning. I syfte att tydliggöra motiven till att staten äger bolaget inleds varje bolagsöversikt med en ingress som ger en översiktlig bild av bolagets uppdrag och verksamhet. Som ett komplement till denna översikt finns en förteckning över de förslag som regeringen har lämnat till riksdagen och som behandlar de aktuella bolagen. I bolagsöversikterna finns även information om bolagens styrelseledamöter och deras arvoden. Av översikten framgår också om bolaget redovisar enligt redovisningsstandarden IFRS (International Financial Reporting Standards) och om bolaget lämnar en hållbarhetsredovisning enligt internationella organisationen GRI:s riktlinjer (Global Reporting Initiative) eller något annat internationellt ramverk för hållbarhetsredovisning. I verksamhetsberättelsen finns vidare information om statens förvaltningskostnader, bl.a. interna kostnader och kostnader för köpta tjänster.

4

Skr. 2018/19:140

Bilaga

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2018

5

Skr. 2018/19:140

Bilaga

Innehåll

Regeringens förvaltning

Bolagsöversikter

 

Förord........................................

1

Bolag med statligt

 

Viktiga händelser 2018.........

3

ägande A-Ö...........................

39

Utveckling 2018......................

4

Övriga bolag och

 

Värdeutveckling.....................

6

 

verksamheter......................

87

Fallstudier

 

 

 

 

Avvecklade bolag och

 

 

 

 

 

Mångdimensionellt......................

8

bolag under avveckling ....

88

värdeskapande

 

 

– Digitalisering .........................

10

 

 

Övrigt

 

 

 

 

 

 

 

 

Statligt ägande

 

Strategi och mål

 

 

 

 

 

i modern tid ..........................

91

Aktivt ägande .......................

13

 

Redovisningsprinciper .....

95

Ekonomiska mål ..................

18

Bolagens rapportdatum..

96

Samhällsuppdrag................

20

Propositionsförteckning ..

97

Uppdragsmål ........................

21

Statens ägarpolicy 2017....

99

Måluppföljning....................

24

Riktlinjer för extern

 

Strategiska mål för

 

 

rapportering i bolag

 

hållbart företagande..........

26

med statligt ägande ..........

106

Riktlinjer för ersättning

 

Agenda 2030 ........................

28

 

 

Könsfördelning....................

30

och andra anställnings-

 

villkor för ledande

 

Lönenivåer och

 

 

befattningshavare i bolag

108

anställningsvillkor...............

31

med statligt ägande ..........

 

 

 

 

 

Adresser ...............................

110

 

 

 

Definitioner och

 

Räkenskaper

 

 

förkortningar.......................

112

 

 

 

 

Resultat 2018 ........................

33

 

 

 

Utdelningar och anslag ....

34

 

 

 

Försäljningar och

 

 

 

 

utdelningar ...........................

35

 

 

 

Riskhantering .......................

36

 

 

Staten är en betydande bolagsägare i Sverige

I den statliga bolagsportföljen finns 46 hel- och delägda bolag, varav två är börsnoterade. Staten har ett stort ansvar att vara en aktiv och professionell ägare.

Det övergripande målet för regeringen är att bolagen ska skapa värde och i förekommande fall se till att de särskilt beslutade samhällsuppdragen utförs väl.

6

Skr. 2018/19:140

Bilaga

Portföljöversikt

Statens bolagsportfölj består av 46 bolag och har sin tyngdpunkt inom basindustri/energi. De flesta bolag är vinstdrivande.

22 bolag har särskilt beslutade samhällsuppdrag.

Portföljens värde

Per sektor

Transport 2%

Basindustri/

Konsument 4%

Energi 44%

Finans 8%

 

Infrastruktur 9%

 

Tjänst 10%

 

Telekom 11%

Fastighet 12%

Statens bolagsportfölj1

Uppskattat värde, mdkr

 

 

 

 

 

 

 

630

 

 

 

 

 

 

 

 

570

 

 

 

 

 

 

510

 

 

460

 

 

 

 

 

 

430

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2014 2015 2016 2017 2018

Utdelning

Direktavkastning

 

 

 

 

 

Antal anställda2

19,9mdkr

3,2%

 

131 000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Balanserad könsfördelning3

 

 

 

 

 

 

 

Summa ordförande

Styrelseordförande och ledamöter,

Styrelseordförande,

 

 

 

 

 

och ledamöter

andel kvinnor/män

andel kvinnor/män

 

 

 

 

 

 

 

47%/53%

54%/46% 290 st

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Nettoomsättning för portföljen

Resultat efter skatt

 

 

 

 

 

 

 

Exkl. intressebolag

Bolag med störst resultatpåverkan, jan–dec 2018, mnkr

354mdkr

 

 

 

 

 

 

 

12 007

 

Vattenfall

 

 

 

 

 

 

 

LKAB

 

5 274

 

 

 

Akademiska Hus

 

 

 

 

 

5 314

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Inkl. intressebolag

Svenska Spel

 

 

 

 

 

4 522

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Sveaskog

 

 

 

3 168

 

 

386mdkr

 

 

 

 

 

Specialfastigheter

 

 

2 423

 

 

 

 

 

 

Övriga

 

4 434

 

 

 

SBAB

 

1 726

 

 

 

Totalt

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

38 868

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1)Portföljvärdet justerat för transaktioner.

2)Cirka 131 000 personer är anställda i bolagen med statligt ägande inklusive intressebolag.

3)Könsfördelningen avser de hel- och delägda aktiebolagen med säte i Sverige.

7

Skr. 2018/19:140

Bilaga

Sju bolag står för 80 procent av nettoomsättningen inklusive intressebolag…

 

Omsättnings-

Antal

Nettoomsättning,

Rörelseresultat,

Bolag (ägarandel, %)

mnkr

mnkr

fördelning1, %

anställda

jan–dec 2018

jan–dec 2018

Vattenfall (100%)

40,6

19 910

156 824

17 619

PostNord (60%)

9,8

29 962

37 669

-855

Telia Company (37,3%)

8,1

21 198

83 559

13 238

Systembolaget (100%)

8,0

3 496

30 907

183

LKAB (100%)

6,7

4 188

25 892

6 869

Apoteket (100%)

5,2

3 023

20 083

509

Svevia (100%)

2,2

1 908

8 324

494

1) Andel av nettoomsättningen inklusive intressebolag (386 miljarder kronor).

…resterande bolag2 står för 20 procent av nettoomsättningen inklusive intressebolag.

 

Netto-

Rörelse-

 

omsättning

resultat

 

mnkr

mnkr

Bolag (ägarandel, %)

jan–dec

jan–dec

2018

2018

Akademiska Hus (100%)

6 117

6 086

 

 

 

Almi Företagspartner (100%)

1 072

45

APL, Apotek Produktion &

 

 

Laboratorier (100%)

1 473

-79

Arlandabanan Infrastructure

 

 

(100%)

67

0

Bilprovningen (100%)

647

17

 

 

 

Dramaten (100%)

301

-2

Green Cargo (100%)

4 208

-122

Göta kanalbolag (100%)

50

0

 

 

 

Infranord (100%)

4 236

113

 

 

 

Jernhusen (100%)

1 545

859

Lernia (100%)

3 223

-129

Metria (100%)

433

-22

 

 

 

Miljömärkning Sverige (100%)

67

-3

 

 

 

Operan (100%)

595

11

Orio (100%)

603

-40

RISE, Research Institutes of Sweden

 

 

(100%)

3 066

34

 

 

 

Samhall (100%)

8 312

104

 

 

 

Saminvest (100%)

0

-42

SBAB (100%)

3 248

2 241

SEK, Svensk Exportkredit (100%)

1 429

852

 

Netto-

Rörelse-

 

omsättning

resultat

 

mnkr

mnkr

Bolag (ägarandel, %)

jan–dec

jan–dec

2018

2018

SJ (100%)

7 874

468

 

 

 

SOS Alarm (50%)

1 214

84

 

 

 

Specialfastigheter (100%)

2 138

2 935

 

 

 

SSC, Svenska rymdaktiebolaget

 

 

(100%)

945

47

Statens Bostadsomvandling

 

 

(100%)

22

14

Sveaskog (100%)

6 971

3 504

 

 

 

Svedab (100%)

11

489

 

 

 

Svenska Skeppshypotek (100%)

340

53

 

 

 

Svenska Spel (100%)

7 780

4 525

Swedavia (100%)

5 922

735

Swedesurvey (100%)

0

-2

Swedfund International (100%)

220

-55

Teracom Group (100%)

1 581

485

Vasallen (100%)

7

-26

VisitSweden (50%)

224

0

 

 

 

Voksenåsen (100%)

41

0

 

 

 

2)EUROFIMA, SAS, Stiftelsen Industrifonden, Stiftelsen Norrlands- fonden och Sweden House konsolideras ej.

8

Skr. 2018/19:140

Bilaga

F Ö R O R D   R E G E R I N G E N S F Ö R V A LT N I N G

En bolagsportfölj i framkant

Staten är en betydande bolagsägare i Sverige och bolagen med statligt ägande återfinns i hela landet. Det statliga bolagsägandet i Sverige har tillkommit vid olika tidpunkter och av skilda skäl och det finns en stor variation bland deras verksamhe- ter. Ledande och gemensamt för alla är dock att de ska agera föredömligt inom området hållbart företagande och i övrigt på ett sätt så att de åt- njuter offentligt förtroende.

Bolag med statligt ägande ligger i framkant och driver på utvecklingen inom en rad olika områden, exem- pelvis inom jämställdhet och hållbart företagande. Många bolag har även på innovativa sätt tagit till sig digitalise- ringens nya möjligheter.

Mångfald

Efter årsstämmorna 2019 är kvinnor för första gången i majoritet på ord- förandeposterna, en välkommen bryt- punkt som visar att staten som ägare har ledartröjan på sig inom jämställd- hetsområdet. Vi har i dag sanno- likt en av världens mest jämställda bolagsportföljer. Vi har även breddat sammansättningen vad gäller repre- sentation från olika generationer då ett antal ledamöter födda på 1980-talet valdes in som nya ledamöter i de stat- liga bolagsstyrelserna under våren. Det är viktigt att urval av ledamöter görs utifrån en bred rekryterings- bas där man tar vara på kompetensen hos såväl kvinnor och män, som hos personer med olika bakgrund och erfarenheter.

Hållbart företagande

Hållbart företagande innebär att agera ansvarsfullt och minimera risken för negativ påverkan men också att tillvarata möjligheter till hållbart värdeskapande och nya innovativa affärsmodeller. Många svåra utmaningar löser man bäst genom samarbete varför bolagen med statligt ägande förväntas be- driva ett aktivt arbete såväl i den egna verksamheten som i samarbete med affärspartners, kunder, leveran- törer och övriga intressenter i syfte att främja kunskapsöverföring och innovativa samarbeten. Flera av bo- lagen ligger i framkant och driver på omställningen till mer hållbara lösningar inom sina olika verksam- hetsområden. Bland många goda exempel kan nämnas:

”Det finns mycket bra arbete som pågår i bolag med statligt ägande som kan tjäna som goda exempel för andra.”

V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 8

1

9

Skr. 2018/19:140

Bilaga

R E G E R I N G E N S F Ö R V A LT N I N G   F Ö R O R D

”Bolag med statligt ägande ska agera föredömligt inom området hållbart företagande.”

LKAB och Vattenfall som tillsam- mans med SSAB tidigare lanserade initiativet HYBRIT för att lösa kol- dioxidfrågan i svensk stålindustri.

Målet med initiativet är att skapa en process som inte släpper ut kol- dioxid - utan vatten. Projektet avan- cerade under året och ett viktigt steg var när bygget av två pilot- anläggningar påbörjades.

Både LKAB och Vattenfall inves- terar i flera projekt som kan få posi- tiva effekter för bolagen och sam- hället i stort. LKAB investerar i en pilotanläggning för att tillsammans med miljöföretaget Ragn-Sells industrialisera en ny innovativ tek- nik som förädlar avfall från järn- malmsproduktionen till fosfor och sällsynta jordartsmetaller. Vattenfall samarbetar med drivmedelsbola- get Preem och man har beslutat att projektera en ny fossilfri vätgasfa- brik som väntas bli störst i Europa. Storskalig produktion av förnybara drivmedel kan påtagligt minska utsläppen från transportsektorn.

Under året arbetade Akademiska Hus för att ta fram utmanande klimatmål - både för sig själva och för dem man samverkar med. Bolaget har beslutat om en nollvi- sion för klimatavtrycket. Visionen ska uppnås genom en klimatneu- tral intern verksamhet och fastig- hetsdrift till 2025 och en klimat- neutral projektverksamhet till 2045. Som ett av Sveriges största fastighetsbolag har bolaget en reell möjlighet att driva på en positiv omställning i branschen.

Därutöver är jag stolt att två år i rad har bolag med statligt ägande tillde- lats FAR:s pris Bästa redovisning av hållbarhet.

Digitalisering

Flera bolag med statligt ägande, exempelvis SJ, Telia Company, SAS och SBAB, lyfts ofta fram som exem- pel på några av Sveriges mest digitala företag. Jag är övertygad att bolagen behöver ta tillvara de nya möjligheter som digitaliseringen medför för att kunna vara konkurrenskraftiga i en tid när skiften i samhället sker. Men i och med digitaliseringen så upp- står också nya risker som man behö- ver kunna förstå och hantera. Därför är det viktigt för staten som ägare att kartlägga dessa risker och arbeta till- sammans med bolagen för att lyfta och diskutera dessa frågor på styrelse- nivå. Detta arbete har redan påbörjats och är något som vi som ägare kom- mer att fortsätta följa upp.

Trygg arbetsplats

Vi har sett att många av våra bolag har högt förtroende hos både kun- der, allmänhet och de anställda, vissa har också belönats med flera fina utmärkelser såsom Årets vd eller bli- vit utnämnda till en av Sveriges bästa arbetsplatser. Men under året har tragiskt nog även ett antal av bola- gen i den statliga bolagsportföljen varit med om allvarliga olyckor där anställda och kollegor förolyckats.

En trygg och säker arbetsmiljö ska vara en självklar utgångspunkt på alla arbetsplatser och bristande rutiner kring medarbetarsäkerhet kan aldrig accepteras. Under året bjöds styrelse- ordförande, vd och fackliga represen- tanter in från de drabbade bolagen till ett gemensamt möte. Syftet med mötet var att utbyta erfarenheter om hur man genom ett proaktivt arbete kan skapa säkra arbetsplatser och hur vi som ägare kan stötta i det arbetet.

Regeringen har höga förväntningar på de statligt ägda bolagen och att agera föredömligt inkluderar själv- fallet en sund och säker arbetsmiljö, samt goda och anständiga arbets- villkor. Därför kommer dialogen med bolagen att fortsätta för att tillförsäkra bästa möjliga arbets- förhållanden för alla anställda.

Hög omsättningstillväxt och starkt resultat

År 2018 blev resultatmässigt ännu ett starkt år för den statliga bolagsport- följen med en hög omsättnings- tillväxt, rekordresultat för ett fler- tal bolag och en stabil utdelning på närmare 20 miljarder kronor som används för att finansiera vår gemen- samma välfärd. Den beräknade värde- ökningen på portföljen överträf- fade dessutom börsens och det sam- lade värdet uppgick vid årets slut till hela 630 miljarder kronor. Det är

av yttersta vikt att Sveriges största bolagsportfölj förvaltas på ett aktivt och professionellt sätt med långsik- tigt värdeskapande som övergripande mål eftersom tillgångarna ytterst ägs gemensamt av det svenska folket.

Som ägaransvarig minister ser jag fram emot att fortsätta jobba med de många fina bolag som finns i port- följen. Det finns mycket bra arbete som pågår i bolag med statligt ägande som kan tjäna som goda exempel för andra. Det är en portfölj som ligger i framkant och som vi alla ska vara stolta över.

Ibrahim Baylan Näringsminister, ansvarig minister för bolag med statligt ägande

2

V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 8

10

Skr. 2018/19:140

Bilaga

V I K T I G A H Ä N D E L S E R 2 0 1 8   R E G E R I N G E N S F Ö R V A LT N I N G

Viktiga händelser 2018

Flera målprojekt under året

Fastställande och uppföljning av eko- nomiska mål och uppdragsmål är ett viktigt styrningsverktyg för staten som ägare. Under året beslutades om nya ekonomiska mål och uppdrags- mål för RISE och Svedab, målprojekt inleddes också för Akademiska Hus och Swedavia.

Läs mer på sidorna 18–25.

Ny spelreglering

För Svenska Spels del präglades året av förberedelser inför en ny spel- marknad och verksamheten har anpassats genom uppdelning av bland annat it-system, kunddatabaser och omorganisation av koncernen till tre affärsområden, för att säkra att bola- get följer den nya spelregleringen och konkurrenslagstiftningen som gäller sedan den 1 januari 2019.

Läs mer på sidan 73.

HYBRIT-bygget startades

Bygget av världens första fossilfria stålverk inleddes i juni i Luleå. Totalt uppgår investeringen till 1,4 miljar- der kronor vilket till största delen finansieras av de tre partnerbolagen Vattenfall, SSAB och LKAB. Statens energimyndighet har beviljat projek- tet stöd på 528 miljoner kronor. Två pilotanläggningar ska byggas och stå klara 2020. I den ena ska studier göras av en tillverkningsprocess för stål som släpper ut vatten i stället för koldioxid. I den andra ska utveckling ske av en fossilfri teknik för att

ta fram järnmalmspellets.

Telias avyttringar i Eurasien

Telia Company har nu fullföljt avytt- ringarna av verksamheterna i Eura- sien i all väsentlighet. Telias primära fokus de senaste åren har alltmer lagts på bolagets verksamheter i Nor- den och Baltikum och avyttringarna i Eurasien under det fjärde kvarta- let 2018 innebär att Telia nu har fullt fokus, strategiskt och verksamhets- mässigt, på hemmamarknaderna.

Läs mer på sidan 80.

Omställning av PostNord

I juni 2018 erhöll PostNord AB:s dotterbolag Post Danmark A/S

1 533 miljoner kronor från danska staten efter EU-kommissionens god- kännande av statsstödet. Därefter beslutade styrelsen den 11 juni att fullfölja omställningen av PostNord Danmark vilket medförde betydande omstruktureringskostnader för att avveckla medarbetare med särskilda villkor i Danmark. I december 2018 erhöll PostNord AB ett kapitaltill- skott om 667 miljoner kronor, varav 400 miljoner kronor från den svenska staten och 267 miljoner kronor från den danska staten, enligt överens- kommelsen mellan de två staterna från 2017.

Riksrevisionens granskning

Riksrevisionen har granskat statens försäljningar av aktier i Nordea, som under åren 2011 och 2013 inbringade 60 miljarder kronor, med fokus på förberedelser och planeringsarbete, genomförandet av försäljningarna och dokumentationen av affärerna, inklusive regeringens rapportering till riksdagen. Granskningen anger att försäljningarna genomförts affärs- mässigt men att det funnits brister

i vissa delar av försäljningsarbetet och regeringens rapportering till riksdagen.

Granskningsrapporten innehåller rekommendationer inför framtida aktieförsäljningar såsom att utveckla rapporteringen till riksdagen om hur försäljningar har beretts och genom- förts, där centrala resultatmått som rabatt i förhållande till börskurs redo- visas och även vissa rekommenda- tioner vad gäller Regeringskansliets användande av oberoende expertstöd och dokumentation av försäljnings- arbetet. Regeringen har under vin- tern 2019 redovisat sin bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer i en skrivelse till riksdagen (skr. 2018/19:49).

V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 8

3

11

Skr. 2018/19:140

Bilaga

R E G E R I N G E N S F Ö R V A LT N I N G   U T V E C K L I N G 2 0 1 8

Utveckling 2018

Omsättning

Den konsoliderade nettoomsätt- ningen för den statliga bolagsport- följen ökade med 9,3 procent under 2018 jämfört med helåret 2017 och uppgick till 354,2 (324,2) miljarder kronor. Nettoomsättningen för hel- året 2018 inklusive intressebolagen1 ökade med 8,9 procent och uppgick till 386,1 (354,6) miljarder kronor.

Ökad omsättning i Vattenfall, LKAB och Telia Company är de främsta anledningarna till ökningen i total nettoomsättning. Vattenfalls net- toomsättning ökade med 16 pro- cent (11 procent exklusive valuta- effekter) eller 21,7 miljarder kronor till följd av högre såld volym i Tysk- land, Frankrike och Storbritannien. Därtill bidrog positiva priseffekter

i Norden och i Nederländerna samt

högre kärnkraftsproduktion. LKAB:s omsättningsökning, 2,5 miljarder kronor, förklaras främst av högre järnmalmspriser, ett bättre utfall för säkringar av pris och valuta samt starkare dollarkurs. Telia Companys omsättning ökade till följd av positiva valutakursförändringar och positiva effekter från förvärv och avyttringar.

Vattenfall svarar för 44,3 (41,7) pro- cent av nettoomsättningen i den stat- liga bolagsportföljen respektive 40,6 (38,1) procent om intressebolagen inkluderas.

Ett antal bolag minskade sin omsätt- ning, exempelvis Orio och Green Cargo. En bidragande orsak till Orios minskade omsättning var nedgång i nettoomsättning på Saab-reservdelar.

Resultat och utdelning

Rörelseresultatet för helåret 2018 minskade och uppgick till 49,5 (53,7) miljarder kronor. Det förklaras främst av lägre värdeökningar i Akademiska Hus fastigheter. Även lägre resultatbi- drag från Vattenfalls rörelsesegment Heat och Power Generation bidrog till det lägre rörelseresultatet. Det lägre resultatbidraget från Heat var främst hänförligt till försämrade produktionsmarginaler och i fallet Power Generation negativa prissäk- ringseffekter.

Resultatet efter skatt för helåret 2018 ökade och uppgick till 38,9 (38,3) miljarder kronor. Störst positiva bidrag till det konsoliderade resul- tatet efter skatt kom från Vatten- fall, Akademiska Hus, LKAB och Svenska Spel. PostNords resultat efter

1) Inkluderar nettoomsättningen för intressebolagen utifrån statens kapitalandel. Bolag där ägandet understiger 20 procent inräknas ej.

Nettoomsättning

Exklusive intressebolag

 

 

Mdkr

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

354,2

 

 

350,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

323,2

 

321,1

 

324,2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2014 2015 2016 2017 2018

BruttoinvesteringarMdkr

 

 

 

50,9

 

 

 

 

 

 

 

 

47,9

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

43,5

 

 

 

 

 

 

 

 

42,4

 

42,5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2014 2015 2016 2017 2018

Bruttoinvesteringarna ökade med 0,1 procent och uppgick till 42,5 (42,4) miljarder kronor. Vattenfalls bruttoinvesteringar, som utgjorde mer än hälften av de totala bruttoinvestering- arna, ökade med 2,8 procent och uppgick till 21,9 (21,3) miljarder kronor.

Omsättningsfördelning

Inklusive intressebolag, jan–dec 2018

Övriga 19,5%

Vattenfall 40,6%

Svevia 2,2%

 

Apoteket 5,2%

 

LKAB 6,7%

 

Systembolaget 8,0%

 

Telia Company 8,1%

PostNord 9,8%

Avkastning på eget kapital

%

Utdelningar

 

 

 

 

 

Mdkr

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

26,3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

12,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

11,1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

20,2

 

19,9

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

15,4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

13,6

 

 

 

 

 

 

 

4,9

0,4

 

-1,6

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2018

 

 

2014

2015

2016

2017

2018

 

2014

2015

2016

2017

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Avkastningen på eget kapital uppgick till 11,1

 

Bolagen med statligt ägande ger viktiga bidrag till

(12,0) procent.

 

 

 

 

 

 

 

 

statskassan. För verksamhetsåret 2018 uppgår

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

statens utdelningar till sammanlagt 19,9 miljarder

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

kronor.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

4

V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 8

12

Skr. 2018/19:140

Bilaga

U T V E C K L I N G 2 0 1 8   R E G E R I N G E N S F Ö R V A LT N I N G

skatt för helåret 2018 försämrades på grund av omställningen av PostNord Danmark och avveckling av medar- betare med särskilda villkor i Dan- mark och med ett resultat på -1,1 (-0,3) miljarder kronor hade bolaget störst negativ påverkan på det konso- liderade resultatet.

För verksamhetsåret 2018 uppgår utdelningarna från bolagen med stat- ligt ägande till 19,9 (20,2) miljarder kronor. Störst utdelningar kommer från Svenska Spel och Telia Company, 4,5 respektive 3,8 miljarder kronor.

Hållbart företagande

utsläpp, Scope 1-2), uppgick till cirka 24,3 (25,3) miljoner och motsvarade en minskning med 4,0 procent jäm- fört med föregående år.1 Vattenfall står för cirka 93 procent av utsläppen och tillsammans med LKAB, SAS, PostNord och Sveaskog står dessa fem bolag för mer än 99 (98) procent av portföljens totala klimatpåverkan.

Olycksfallsfrekvensen på portfölj- nivå mätt som antal arbetsrelaterade olyckor med åtföljande sjukfrånvaro delat med miljoner antal arbetade timmar, inkluderat både anställda och entreprenörer, ökade till 7,6 (7,5)2.

Under året inträffade 7 (1) arbets- relaterade dödsolyckor i den statliga bolagsportföljen, bland anställda och entreprenörer. Totala löner och andra ersättningar till de anställda (exklu- sive sociala kostnader) uppgick till 49,3 (45,4) miljarder kronor. Vatten- fall och bolag som verkar i personal- intensiva branscher såsom PostNord och Samhall stod för de största löneut- betalningarna.

1)Baseras på information som rapporterats in till Regeringskansliet och exkluderar 12 bolag som ej haft denna statistik tillgänglig.

2)Ett antal bolag har exkluderats då de ej haft denna information tillgänglig.

I detta avsnitt har alla delägda bolag viktats så att det är möjligt att härleda exempelvis portföljens utsläpp till den statliga ägarandelen, i linje med inter- nationell praxis.

Den statliga bolagsportföljens totala klimatpåverkan, mätt i ton CO2-ekvi- valenter (direkta och indirekta

Redovisad effektiv skatt, totalt1

Mdkr

2018

2017

Skatt på redovisat resultat före skatt (enligt gällande inkomstskattesats)

-11,4

-11,0

 

 

 

Redovisad effektiv skatt

-8,1

-10,9

 

 

 

1)I tabellen presenteras dels skatt på "resultat före skatt" enligt gällande svensk inkomstskattesats per den 31 december under respektive år, dels summan av redovisad effektiv skatt bland bolagen.

Skattekostnad anges med negativt tecken och eventuell skatteintäkt med positivt tecken. Samman- ställningen innefattar bolagens totala skattekostnader, oavsett statens ägarandel.

Resultat efter skatt

 

 

 

Mdkr

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

38,3

 

 

38,9

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

16,5

 

-1,6

 

-4,7

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2018

2014

2015

2016

2017

Resultat efter skatt

 

 

 

 

Mnkr

Bolag med störst resultatpåverkan, jan–dec 2018

Vattenfall 12 007

Akademiska Hus 5 314

LKAB 5 274

Svenska Spel 4 522

Sveaskog 3 168

Specialfastigheter 2 423

SBAB 1 726

Övriga 4 434

Totalt

38 868

Bolag med statligt ägande, totalt1, 2

Mdkr

2018

2017

2016

2015

2014

Nettoomsättning (inkl. ev. anslag)

354,2

324,2

321,1

323,2

350,0

Nettoomsättning inkl. intressebolag

386,1

354,6

353,1

356,0

389,0

(inkl. ev. anslag)

 

 

 

 

 

Resultat före värdeförändringar

44,1

47,8

20,8

11,3

23,0

Värdeförändringar

5,4

5,9

5,6

5,2

5,1

Rörelseresultat (EBIT)

49,5

53,7

26,4

16,5

28,1

Resultat före skatt

45,0

47,6

20,1

10,7

20,6

Resultat efter skatt

38,9

38,3

-4,7

-1,6

16,5

Bruttoinvesteringar

42,5

42,4

43,5

50,9

47,9

Kassaflöde från löpande verksamhet

65,3

51,3

46,5

61,7

65,2

(exkl. SEK och SBAB)

 

 

 

 

 

Summa eget kapital

361,9

342,3

312,9

339,2

363,8

Balansomslutning

1 636,9

1 497,1

1 469,0

1 488,9

1 540,3

Antal anställda exkl. intressebolag (tusental)

109

109

111

120

124

Antal anställda inkl. intressebolag (tusental)

131

130

137

146

163

Utdelning

19,9

20,2

13,6

15,4

26,3

Uppskattat värde3

630

570

510

430

460

Avkastning på eget kapital (%)

11,1

12,0

-1,6

0,4

4,9

Soliditet (%)

22,1

22,9

21,3

22,8

23,6

Direktavkastning (%)

3,2

3,6

2,8

3,6

5,5

 

 

 

 

 

 

1)Vattenfalls brunkolsverksamhet och Teracom Groups tidigare dotterbolag Boxer redovisas som resultat från avvecklad verksamhet/verksamhet under avyttring 2016 och 2015.

2)SAS ingår inte i det konsoliderade resultatet sedan 2015 eftersom statens kapitalandel nu understiger 20 procent. Värdena för tidigare år har inte justerats.

3)Uppskattat värde på bolagsportföljen justerat för transaktioner.

V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 8

5

13

Skr. 2018/19:140

Bilaga

R E G E R I N G E N S F Ö R V A LT N I N G   VÄ R D E U T V E C K L I N G

Positiv värdeutveckling

Den statliga bolagsportföljen består av bolag inom sektorerna basindustri/energi, telekom, tjänst, fastig- het, finans, konsument, infrastruktur och transport. Basindustri/energi är den dominerande sektorn med omkring 40 procent av portföljens värde, följt av de tre sektorerna fastighet, telekom och tjänst.

En värdering av bolagen och port- följen i sin helhet görs årligen och en redogörelse för värdeutvecklingen lämnas här med fem respektive ett års historik. Värderingstidpunkt är per utgången av respektive år och syf- tet är att fastställa ett marknadsvärde för bolagen samt för portföljen som helhet. Ungefär hälften av bolagen värderas med såväl avkastningsvärde- ring (nuvärdesberäkning av framtida riskjusterade kassaflöden) som rela- tivvärdering (avstämning och jämfö- relse mot värdemultiplar för jämför- bara bolag justerat för skillnader i värdedrivare och risk), där metoderna kalibreras mot varandra. Fastighets- bolagen värderas till substansvärde och noterade bolag till marknads- värde. Övriga bolag värderas till bokfört eget kapital.

Värdeutveckling 2014 till 2018

Vid utgången av 2018 beräknades värdet på den statliga bolagsportföl- jen till 630 miljarder kronor. Justerat för genomförda transaktioner är det en ökning med cirka 170 miljarder

kronor, eller 37 procent, sedan 2014 då portföljen värderades till cirka

460 miljarder kronor. Som jämförelse har Stockholmsbörsen under samma period ökat i värde med cirka 34 pro- cent. Då sektorsammansättningen i den statliga portföljen skiljer sig från Stockholmsbörsens totala samman- sättning är utvecklingen dock inte helt jämförbar vad avser bland annat riskexponering. Det faktum att flera av de statligt ägda bolagen med rela- tivt betydande värden har särskilt beslutade samhällsuppdrag, som del- vis syftar till andra mål än ekonomisk avkastning, bidrar också till att en direkt jämförelse med Stockholms- börsen i viss mån blir missvisande.

Portföljens värdeökning, rensat för försäljningar, om 170 miljarder kro- nor förklaras främst av värdeutveck- lingen i sektorn basindustri/energi där Vattenfall och LKAB ingår. Det är den dominerande sektorn i portföljen även om vikten har fluktuerat under den senaste femårsperioden. Sedan 2014 har innehaven i sektorn basindu-

stri/energi ökat i värde från cirka 150 miljarder kronor till cirka 280 miljar- der kronor. Som en följd av värdeut- vecklingen, justerat för transaktioner, har sektorns andel av den totala stat- liga bolagsportföljen ökat till närmare 44 procent av värdet vid utgången av 2018. De lägsta noteringarna obser- verades under åren 2014–2015.

Justerat för transaktioner har vär- det för den statliga bolagsportföljen exklusive sektorn basindustri/energi under samma period ökat med runt 40 miljarder kronor till cirka 350 miljarder kronor. Det motsvarar en ökning med i genomsnitt knappt 3 procent per år mellan 2014 och 2018. Stockholmsbörsen har under samma period ökat i värde med i genomsnitt 2,6 procent per år.

Sektorerna telekom och tjänster har haft en negativ utveckling sedan 2014. Värdeminskningen om totalt 30 miljarder kronor för dessa sekto- rer beror främst på börsutvecklingen för Telia Company och det faktum

Totalavkastning 1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

24,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

23,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

22,2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

18,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

16,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

16,2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

14,4

 

14,1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

13,4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

10,0

 

9,8

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

9,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

9,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

7,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

5,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-4,7

 

-1,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-1,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-8,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-4,3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Statliga bolagsportföljen

 

 

 

 

Investor

 

 

 

 

Industrivärden

 

 

 

OMX Stockholm GI

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

%

Ø 11,22

2014

2015

2016

2017

2018

Källa: FactSet och respektive bolags hemsida.

1)Totalavkastning speglar årlig värdeutveckling inklusive verkställda utdelningar.

Angiven totalavkastning för Investor och Industrivärden (liksom för Statliga bolagsportföljen) avser utvecklingen för respektive bolagsportfölj.

2)Snittet avser medelvärdet för alla observationer under perioden.

6

V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 8

14

Skr. 2018/19:140

Bilaga

VÄ R D E U T V E C K L I N G   R E G E R I N G E N S F Ö R V A LT N I N G

att värderingen av Svenska Spel sedan 2015 inkluderade ett antagande om indragning av undantaget från spel- och bolagsskatt.1

Sektorer i den statliga bolagsport- följen som har utvecklats väl sedan 2014 är framför allt fastighet- och infrastruktursektorerna. Inom sek- torn fastighet beror ökningen främst på nybyggnationer inom Akademiska Hus samt en generellt god utveck- ling på fastighetsmarknaden. Inom infrastruktursektorn har bland annat Swedavia utvecklats väl. I samband med värderingen 2016 så ändrades värderingsmetodiken för Svedab, från att tidigare ha värderat innehavet till bokfört eget kapital marknads- värderas bolagets tillgångar genom avkastningsvärdering. Förändringen bidrog i hög grad till värdeökningen av sektorn infrastruktur mellan åren 2015 och 2016. Vid utgången av 2018 utgjorde sektorn omkring 9 procent av portföljvärdet.

Värdeutveckling 2018

Under 2018 ökade värdet på den stat- liga bolagsportföljen med cirka 60 miljarder kronor, eller knappt 11 pro- cent, jämfört med föregående år. Som jämförelse sjönk Stockholmsbörsen under samma period med cirka 7,7 procent. Utdelningar till staten under 2018 uppgick till cirka 20,2 miljarder kronor, vilket innebar en totalavkast- ning om knappt 14,1 procent under 2018, jämfört med 14,4 procent 2017.

Utdelningar till staten under 2019 är i nivå jämfört med föregående år. Historisk totalavkastning för den stat- liga portföljen jämte Investor, Indus- trivärden samt OMX Stockholm GI (Growth Index) framgår av diagram- met på sidan 6.

De största värdeförändringarna i den statliga bolagsportföljen under det senaste året stod sektorerna basindu- stri/energi och telekom för. Samman- taget summeras en ökning av värdet av dessa sektorer till cirka 45 miljar- der kronor.

Innehaven i sektorn basindustri/ energi värderades vid utgången av 2018 till cirka 280 miljarder kronor, vilket är en ökning med cirka 40 mil- jarder kronor, eller knappt 17 procent, jämfört med föregående år. Ökningen av det beräknade värdet beror fram- för allt på en högre värdering av Vattenfall drivet av högre förväntade elpriser samt en högre värdering för Sveaskog som gynnats av stigande massapriser.

Vid utgången av 2018 uppgick värdet i sektorn infrastruktur till 55 miljar- der kronor, vilket är en ökning med cirka 7 miljarder kronor, eller 14 pro- cent, jämfört med föregående år. Ökningen i värde förklaras delvis av värdeutvecklingen för Svedabs tillgångar.

Värdet av sektorn fastighet bedömdes vid utgången av 2018 till knappt 75 miljarder kronor, vilket är en ökning med omkring 6 miljarder kronor, eller 9 procent. Värdeökningen är främst hänförlig till Akademiska Hus och den gynnsamma utvecklingen på fastighetsmarknaden i stort.

Värdet för den resterande statliga bolagsportföljen uppskattades vid utgången av 2018 till cirka 220 miljar- der kronor, vilket är en ökning med drygt 10 miljarder kronor. En bidra- gande orsak var bland annat att SBAB växer snabbare än bolånemarknaden.

Kursutveckling börsnoterade innehav

Under 2018 ökade värdet på inne- havet i Telia Company med 14,9 pro- cent. Värdet av innehavet i SAS mins- kade med 2,4 procent. Sammanta- get ökade värdet på de börsnoterade innehaven med 14,5 procent eller 8,7 miljarder kronor.

1)Sedan den 1 januari 2019 måste Svenska Spel betala både spel- och bolagsskatt. Intäkterna till statskassan från Svenska Spels verksamhet utgörs numera av både utdelning och skatt i stället för som tidigare endast av utdelning. Värderingstekniskt får dock bolaget en lägre värdering givet denna förändring.

Värdeutveckling 2014–2018 per sektor (justerat för transaktioner)3, 4

630

570

510

460 430

Mdkr

Basindustri/Energi (LKAB, Sveaskog, Vattenfall) Telekom (Telia Company)

Tjänst (APL, Bilprovningen, Lernia, Metria, Miljömärkning Sverige Orio, RISE, Samhall, SOS Alarm, Svenska Spel, Swedesurvey)

Fastighet (Akademiska Hus, Jernhusen, Specialfastigheter, Statens Bostadsomvandling, Vasallen)

Finans (Almi Företagspartner, Saminvest, SBAB, SEK, Svenska Skeppshypotek, Swedfund)

Konsument (Apoteket, Systembolaget)

Infrastruktur (Arlandabanan, Göta kanalbolag, Infranord, SSC, Svedab, Svevia, Swedavia, Teracom Group)

 

2014

2015

2016

2017

2018

 

Transport (Green Cargo, PostNord, SAS, SJ)

 

 

 

Källa: Näringsdepartementet.

3)Förutom redovisade sektorer ingår även sektorn Övriga (Dramaten, Operan och VisitSweden) med ett samlat värde understigande 1 mdkr.

4)Sedan början av 2017 utgör Saminvest moderbolag till de tidigare statligt helägda bolagen Inlandsinnovation och Fouriertransform.

V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 8

7

15

Skr. 2018/19:140

Bilaga

R E G E R I N G E N S F Ö R V A LT N I N G   F A L L S T U D I E R

Mångdimensionellt värdeskapande

Bolagen med statligt ägande arbetar för att ligga i framkant inom hållbart företagande och genomför kontinuerligt en rad satsningar som syftar till att säkerställa deras framtida position i en hållbar värld.

Med värdeskapande som övergri- pande mål för bolagsförvaltningen är hållbart företagande en central del av regeringens bolagsstyrning. Bola- gen med statligt ägande ska agera

föredömligt inom området hållbart företagande, vilket inkluderar ett stra- tegiskt och transparent arbete med samarbete i fokus. När bolagen eta- blerar hållbara strategier stärker de

sin konkurrenskraft, vilket är en för- utsättning för att de fortsatt ska vara framgångsrika.

Ny teknik för att producera strategiska mineraler

LKAB investerar i två pilotanlägg- ningar, en i Malmfälten och en i Uppsala, för att tillsammans med miljöföretaget Ragn-Sells industri- alisera en ny innovativ teknik som förädlar avfall från järnmalmspro- duktionen. Detta kan leda till att LKAB producerar fosfor och sällsyn- ta jordartsmetaller, klassade av EU som strategiska mineraler med särskild vikt för industrin. Fosfor används huvudsakligen för produk- tion av mineralgödsel.

Från LKAB:s järnmalmsproduktion deponeras i dag en sandliknande restprodukt. I projektet ”ReeMAP” vill LKAB återvinna restprodukten och omvandla den till sällsynta jordartsmetaller (REE) och fosfor- produkter (MAP). Det som möjliggör återvinningen och förädling till fos- for och sällsynta jordartsmetaller är en patenterad process som har utvecklats av det svenska företaget Easy Mining, ett dotterbolag inom Ragn-Sellskoncernen. Easy Mining är en partner i projektet ReeMAP.

Kvinnors företagande i

 

 

 

 

 

 

Kambodja med mikrolån

 

 

 

Swedfund ska bekämpa fattigdom

 

 

 

genom att stödja hållbara företag.

 

 

 

Swedfund har beviljat ett lån till

 

 

 

Prasac som används för vidare-

 

 

 

utlåning till Kambodjas mikro-

 

 

 

och småföretag, vilka står för en

 

 

 

majoritet av landets arbetstillfällen.

 

 

 

Prasac är landets största mikro-

 

 

 

finansbolag med 177 filialer.

 

 

 

Små och medelstora företag (SMF)

på kapital är den största utveck-

de ekonomisk tillväxt. Samtidigt

är avgörande för inkluderande

lingsbarriären för företagen, och det

använder kvinnor i högre utsträck-

tillväxt, sysselsättning och innova-

är ännu svårare för kvinnor att få

ning sin lön till att lyfta sin familj ur

tioner. SMF står för ungefär två

tillgång till finansiering. Genom att

fattigdom. När många kvinnor i ett

tredjedelar av alla nya jobb inom

bidra med kapital till kvinnligt ägda

land får arbete minskar fattigdo-

den formella sektorn i utvecklings-

SMF så bidrar Swedfund till mer

men, landet får ökad social rättvisa

länder och kvinnor äger runt en

jämställdhet i ett helt land, vilket

och kommer ett steg närmare en

tredjedel av dessa företag. Bristen

ökar sannolikheten för inkluderan-

hållbar utveckling.

 

 

 

8

V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 8

16

Skr. 2018/19:140

Bilaga

F A L L S T U D I E R   R E G E R I N G E N S F Ö R V A LT N I N G

Flertalet utmärkelser till bolag med statligt ägande

Bolag med statligt ägande ska agera på ett sådant sätt att de åtnjuter offentligt förtroende och flera bolag har under året utmärkt sig i en rad olika mätningar och belönats med fina utmärkelser. Exempelvis utsågs SJ till vinnare i kategorin Digitala produkter och tjänster i samband med Swedish Design Awards och bolaget blev även rankat som Sveriges mest digitala reseföretag i BearingPoints årliga mätning Digital Leaders.

Sveriges revisorers branschorgani- sation FAR utsåg Vattenfalls års- och hållbarhetsredovisning till Sveriges bästa. Detta var andra

året i rad som ett statligt bolag kammade hem detta pris, förra årets segrare var SEK. I tillägg har Vattenfall återigen tilldelats Gold-rankning i en mätning av EcoVadis som bedömer och betygsätter företags samhällsan- svar (CSR-arbete) och Magnus Hall blev även utsedd till Årets vd inom Employer Branding 2018.

SBAB hamnade i topp tio (plats 8) när Great Place to Work publicerade listan över Sveriges Bästa Arbets- platser 2018 och Akademiska Hus byggprojekt Biomedicum som färdigställdes under 2018 blev sena- re utnämnt till Årets Bygge 2019.

På väg mot ett fossilfritt flyg

Svenska flygbranschen, där bland annat Swedavia och SAS ingår, lämnade under året över sin färdplan för ett fossilfritt flyg till regeringen. Storskalig omställning till biobränsle pekas ut som en av de viktigaste lösningarna för att minska flygets klimatpåverkan.

Swedavia är starkt engagerade i arbetet med att möjliggöra en storskalig användning av biobränsle inom flyget och var en av några få aktörer i världen som fick bioflyg- bränsle levererat under 2018.

Drivmedelsproducenten Preem och SAS inledde ett samarbete om produktion av förnybart flygbräns- le. När Preem bygger ut sitt raffina-

deri i Göteborg är avsikten att en del av den utökade produktionen ska bli bioflygbränsle. Till 2030 siktar SAS på att använda lika mycket biobränsle som hela inrikesflyget förbrukar.

Biodrivmedel utvecklas bland annat från restprodukter från den svenska skogen och som Sveriges största skogsägare kommer Sveaskog att ha en nyckelroll när det gäller att på ett föredömligt sätt använda förnybar energi från skogen.

Ny vätgasfabrik planerad i Göteborg

Vätgas tillverkas i dag till största del

Även Vattenfall har initierat ett sam-

Energimyndigheten bidrar via Indu-

från fossil naturgas, vilket ger upp-

hov till utsläpp av koldioxid. Genom

arbete med Preem och under 2018

striklivet med hälften av kostnaden

att i stället tillverka vätgas från fos-

meddelades att de två bolagen går

på sex miljoner kronor för förpro-

silfri el med elektrolys så kan dessa

vidare med planerna på att projek-

jektering av en ny fossilfri vätgas-

utsläpp undvikas. Anläggningen

tera en vätgasanläggning som ska

fabrik som med en kapacitet på 18

kommer att bidra till att minska ut-

producera vätgas till biodrivmedel-

megawatt väntas bli störst i Europa.

släppen av koldioxid med 25 000 ton

framställning baserade på rester från

Stora och komplexa tekniksprång

per år från processen och utsläp-

den svenska massaindustrin. Preem

krävs inom flera industrier för att nå

pen i transportsektorn förväntas

och Vattenfall har som gemensamt

nollutsläpp senast 2045 och reger-

minska med cirka 230 000 ton per

mål att med hjälp av vätgas produce-

ingen har därför beslutat om sats-

år när biodrivmedel ersätter diesel

ra förnybara drivmedel i stor skala.

ningen Industriklivet för att stödja

och bensin. Det motsvarar utsläp-

 

omställningen inom industrin.

 

pen från 80 000 bilar per år.

 

 

 

 

V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 8

9

17

Skr. 2018/19:140

Bilaga

R E G E R I N G E N S F Ö R V A LT N I N G   F A L L S T U D I E R

Digitalisering och innovation inom den statliga bolagsportföljen

Bolag med statligt ägande ska aktivt utnyttja digitali- seringens möjligheter i sitt värdeskapande, samt hålla noggrann kontroll på de nya risker som uppstår.

Staten har som ägare tydligt uttryckt sin förväntan om att bolagen med statligt ägande aktivt ska utnyttja digitaliseringens möjligheter i sitt värdeskapande, samt hålla noggrann kontroll på de nya risker som uppstår. Bolagen har uppmanats att lyfta upp digitaliseringsfrågan på styrelsens

agenda, avsätta tid för att diskutera vad digitaliseringen innebär och vidta de åtgärder som krävs för att säker- ställa bolagens långsiktiga konkur- renskraft.

Bolagsförvaltningen har skapat utrymme för att diskutera digitalise-

ringsfrågor under ägardialoger och även anordnat nätverksträffar mellan bolagen på temat digitalisering i syfte att inspirera och uppmuntra kun- skapsutbyte mellan bolag med statligt ägande.

Klas Ljungkvist, SBAB, utsedd till årets CIO

SBAB har som mål att fortsätta

IDG och Accenture som utsåg Klas

växa och öka sina marknadsande-

Ljungkvist till årets CIO 2018 med

lar. Detta ska åstadkommas bland

följande motivering:

annat genom ett fortsatt stort

 

fokus på kundnyttan. I det arbetet

”Årets CIO är en modern ledare

är it-utveckling en av de viktigaste

med it nära hjärtat. Med sin fram-

komponenterna. För att vässa sina

åtlutade och okonventionella stil

system och it-tjänster har SBAB:s

har han skapat en snabbrörlig och

teknikavdelning under ledning av

värdeskapande organisation med

Klas Ljungkvist, Chief Information

tydligt fokus på innovation och

Officer (CIO), delats in i cirka 12

kundnytta. Genom att kombinera

små och snabbrörliga utvecklings-

framkantsteknik, nya arbetssätt

team med korta beslutsvägar som

och ett transparent ledarskap har

möjliggör att gå från idé till färdig

Årets CIO förbättrat såväl kapaci-

lösning snabbt. Arbetssättet har

tet som kvalitet i leveransen – och

varit mycket framgångsrikt och

samtidigt fått nöjdare medarbe-

ökat effektiviteten markant, vilket

tare. Alla organisationer skulle må

bland annat uppmärksammats av

bra av en Klas Ljungkvist.”

RISE driver på utvecklingen av nästa generations AI-tillämpningar

Det händer mycket inom artificiell intelligens (AI) i Sverige. RISE AI är en satsning som samlar AI-forskare, företag och myndigheter. Målet är att Sverige ska bli bäst i världen på att använda AI.

På RISE finns i dag fler än 75 på- gående AI-projekt och fler än 60 aktiva AI-forskare. Med forsknings- centrum och samverkansmiljöer

över hela landet blir RISE AI Sveriges ledande AI-forskningspartner.

AI är redan en stor och naturlig del av många projekt som RISE driver. Det kan röra sig om allt från signal och dataanalys av bärbara sensorer hos strokepatienter till att vara med och utveckla ett matchningssystem för spontanansökningar tillsam- mans med Arbetsförmedlingen.

Ett annat område där AI kan bidra är att hjälpa läkare att undersöka röntgenbilder. AI analyserar mycket data på kort tid och när datorn tittat på tillräckligt många röntgen- bilder lär den sig att se mönster vi människor aldrig klarar av och kan sedan på egen hand identifiera en tumör.

10

V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 8

18

Skr. 2018/19:140

Bilaga

F A L L S T U D I E R   R E G E R I N G E N S F Ö R V A LT N I N G

Ny världsstandard för hållbar gruvbrytning på stora djup

LKAB har under året sjösatt initiati- vet SUM – Sustainable Underground Mining. Tillsammans med ABB, Epi- roc, Combitech och Volvokoncernen är målet att sätta en ny världsstan- dard för hållbar gruvbrytning

på stora djup. Efter år 2030 ska LKAB stå redo att bryta järnmalm djupare ner i framtidens gruva som är koldioxidfri, digitaliserad och autonom. Det förutsätter att beslut fattas i mitten på 2020-talet för en av Sveriges största industriinveste- ringar någonsin.

Med försök i både testgruva och virtuella miljöer ska nya metoder och teknik tas fram för att minska

klimatpåverkan samt öka produk- tivitet och säkerhet. Testerna ska säkerställa att svensk gruvindustri även i framtiden är konkurrenskraf- tig och kan skapa jobb och tillväxt, lokalt i Norrbotten och nationellt. Det krävs nya styrsystem, utvecklad gruvutrustning, autonoma maskiner samt komplexa ledningssystem som möter framtidens krav på en hållbar industri.

Samarbetet är ett av de största i Sverige och kräver en helt ny typ av samverkan, ett digitalt ekosystem där parterna kopplar ihop såväl digi- tala system som verksamheter. LKAB har en lång tradition av innovationer

och bolagets framtid som ledande industriföretag ligger nu, som tidigare, i förmågan att tänka nytt.

5G, hjärtstartare och drönare – tillsammans räddar de liv

I Sverige drabbas årligen cirka 6 000 personer av ett plötsligt hjärtstopp utanför sjukhusmiljö, endast 10 procent överlever. Om behandling- en inleds inom 3 minuter överlever uppemot 70 procent. Vid nordiska ministermötet i Örnsköldsvik den 23 maj 2018 visade Telia Compa- ny tillsammans med Karolinska

Institutet och Ericsson hur man med hjälp av 5G-tekniken kan använda drönare för att leverera hjärtstartare snabbare vid plötsligt hjärtstopp – och rädda liv.

För att man ska kunna använda drönare i stor skala, när tusentals drönare är i luften samtidigt, måste

man skapa lösningar för att kontroll- era och styra dem. Genom 5G-nätet kan man skapa en virtuell motorväg i luften som håller ordning på alla drönare genom att registrera dem, skicka information till luftfartsmyn- digheter om hur de kommer att flyga och dirigera om dem vid exempelvis oväder.

Statsminister Stefan Löfven som är på plats i Örnsköldsvik tar loss hjärtstartare från drönaren som en del av demonstrationen.

V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 8

11

19

Skr. 2018/19:140

Bilaga

Strategi och mål

20

Skr. 2018/19:140

Bilaga

A K T I V T Ä G A N D E   S T R AT E G I O C H M Å L

Aktivt ägande

Regeringen har riksdagens uppdrag att aktivt förvalta bolag med statligt ägande så att den långsiktiga värde- utvecklingen blir den bästa möjliga och att de särskilt beslutade samhällsuppdragen utförs väl. God bolags- styrning är en förutsättning för att regeringen ska kunna utföra riksdagens uppdrag.

Den statliga bolagsportföljen består av 39 helägda och sju delägda bolag med ett sammanlagt värde på cirka 630 miljarder kronor. Gemensamt sysselsätter de statligt ägda bolagen med dotterbolag cirka 109 000 per­ soner och cirka 131 000 personer när även intressebolagen inkluderas.

Statligt ägda bolag representerar starka varumärken och spelar en vik­ tig roll i det svenska samhället. Flera av bolagen har startat som affärsverk, affärsverksamhet inom myndighet eller statliga monopol. I dag verkar de flesta av bolagen på fullt konkur­ rensutsatta marknader varför det är viktigt att de liksom privatägda bolag agerar långsiktigt, effektivt och lön­ samt samt ges förmåga att utvecklas. Av de statligt ägda bolagen har 22 stycken ett av riksdagen särskilt beslu­ tat samhällsuppdrag, vilket innebär att de skapar samhällsnytta som inte all­ tid går att mäta i ekonomiska termer.

Regeringen ska aktivt förvalta statens tillgångar i form av aktierna i bolagen med statligt ägande så att deras värde­ utveckling och avkastning blir den bästa möjliga givet ett balanserat risk­ tagande samt att de särskilt beslutade samhällsuppdragen utförs väl. Det är viktigt att staten är en aktiv, professi­ onell ägare med fokus på långsiktigt och hållbart värdeskapande.

För staten som aktiv och professio­ nell ägare ingår att pröva skälen för fortsatt statligt ägande liksom att överväga bolagens olika uppdrag och inriktning. Inriktningen på många av bolagens verksamhet och sam­ hällsuppdrag motiverar att staten även fortsättningsvis är en betydande bolagsägare.

Regeringens bolagsstyrning

Utgångspunkten för regeringens bolagsstyrning är den svenska bolags­ styrningsmodellen. Det innebär

bland annat att de bolag som ägs av staten styrs associationsrättsligt på samma sätt som privatägda bolag med bolagsstämman som det högsta beslu­ tande organet. Det innebär också att styrelsen ansvarar för bolagets orga­ nisation och förvaltningen av dess angelägenheter och att det är styrel­ sens ansvar att fastställa mål och stra­ tegi för bolagets verksamhet samt att bolagets ledning sköter den operatio­ nella driften av bolagets verksamhet. Bolag med statligt ägande lyder som utgångspunkt under samma lagar och regler som privatägda bolag,

se tabellen nedan.

Statens ägarpolicy

I statens ägarpolicy redogörs för regeringens uppdrag och mål, tillämp­ liga ramverk och viktiga principfrågor avseende bolagsstyrningen av bolag med statligt ägande. I statens ägarpo­ licy 2017 ingår regeringens riktlinjer för extern rapportering och riktlinjer

Ramverket för bolag med statligt ägande

Bolag med statligt ägande styrs likt privatägda bolag i första hand av aktiebolagslagen.

 

Rättsligt ramverk

Verksamhet och uppdrag

Högsta beslutande organ

 

 

 

 

Bolag med

• Aktiebolagslagen

• Bolagsordningens

Bolagsstämma

statligt ägande

• Statens ägarpolicy

verksamhetsparagraf

 

 

• Regelverk för emittenter1

• Ägaranvisning2

 

 

• Svensk kod för bolagsstyrning

 

 

Börsnoterade

• Aktiebolagslagen

• Bolagsordningens

Bolagsstämma

bolag

• Regelverk för emittenter

verksamhetsparagraf

 

 

• Svensk kod för bolagsstyrning

 

 

Myndigheter

• Myndighetsförordningen

• Regleringsbrev

Myndighetschef/styrelse

 

• Förordning med instruktion

• Särskilda regeringsbeslut

eller nämnd

 

för myndigheter

om uppdrag

 

 

 

 

 

1)Gäller för extern rapportering. 

2)Förekommer i huvudsak för bolag med särskilt beslutat samhällsuppdrag.

V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 8

13

21

Skr. 2018/19:140

Bilaga

S T R AT E G I O C H M Å L   A K T I V T Ä G A N D E

Förvaltningsansvar

Bolagsansvarigt statsråd inom parentes om inte annat anges.

Näringsdepartementet (sr Baylan)

Akademiska Hus1

Almi Företagspartner

Apoteket

Arlandabanan Infrastructure2

Bilprovningen

EUROFIMA2

Green Cargo

Göta kanalbolag

Infranord

Jernhusen3

Lernia

LKAB

Metria

Orio

PostNord

RISE, Research Institutes of Sweden

Samhall

Saminvest

SAS

SBAB

SEK, Svensk Exportkredit

SJ

SOS Alarm

Specialfastigheter3

SSC, Svenska rymdaktiebolaget

Statens Bostadsomvandling3

Stiftelsen Industrifonden

Stiftelsen Norrlandsfonden

Sveaskog

Svedab2

Svenska Skeppshypotek

Svenska Spel

Svevia

Swedavia

Swedesurvey3

Swedfund International

Telia Company

Teracom Group

Vasallen3

Vattenfall

VisitSweden

Ansvarigt statsråd är: 1) sr Ernkrans, U-dep. 2) sr Eneroth, I-dep. 3) sr Bolund, Fi-dep.

Finansdepartementet

(sr Shekarabi)

Miljömärkning Sverige

Kulturdepartementet (sr Lind)

Kungliga Dramatiska teatern

Kungliga Operan

Voksenåsen

Socialdepartementet

(sr Hallengren)

APL, Apotek Produktion &

Laboratorier

Systembolaget

Utrikesdepartementet (srWallström)

Sweden House

för ersättning och andra anställnings­ villkor för ledande befattningsha­ vare. Statens ägarpolicy ska tillämpas i bolag med statligt majoritetsägande. I övriga bolag, där staten är delägare, verkar staten i dialog med övriga ägare för att ägarpolicyn ska tillämpas.

OECD:s riktlinjer för bolags- styrning av statligt ägda företag

Den svenska regeringens förvaltnings­ principer följer i huvudsak OECD:s riktlinjer för bolagsstyrning av stat­ ligt ägda företag. Sverige har deltagit i framtagandet av både de ursprungliga riktlinjerna från 2005 och de revide­ rade riktlinjerna från 2015.

OECD:s riktlinjer för bolagsstyrning av statligt ägda företag ger staten som ägare och de statligt ägda bolagen ett förutsägbart ramverk att förhålla sig till och innebär att statens roll som ägare tydligt avskiljs från statens övriga roller. Riktlinjerna är rekom­ mendationer som riktas till regeringar för att säkerställa att statligt ägda företag verkar effektivt, transparent och ansvarstagande. De är en inter­ nationell standard som syftar till att undvika att staten gör misstagen att agera som en passiv ägare eller som en överdrivet interventionistisk ägare.

Förvaltningsorganisation

Näringsministern ansvarar för en enhetlig ägarpolitik för bolag med statligt ägande och är ansvarigt stats­ råd för huvuddelen av bolagen (se olika departements förvaltningsansvar samt bolagsansvariga statsråd i tabel­ len till vänster). Näringsdepartementet har en särskild organisation speciali­ serad på bolagsstyrning och förvalt­ ning för att säkra ett långsiktigt värde­ skapande i den statliga bolagsportföl­ jen. Förvaltningsorganisationen består dels av bolagsförvaltare, som arbetar i ett antal bolagsstyrelser var och leder organisationens löpande arbete kring innehaven organiserat i bolagsgrupper, dels av specialister inom bolagsanalys, hållbart företagande, affärsjuridik och styrelserekrytering.

Förvaltningsorganisationens arbete bedrivs inom ramen för statens bolagsstyrningsmodell och ett antal verktyg och processer har utvecklats

för att åstadkomma en aktiv och pro­ fessionell förvaltning. Dessa beskrivs närmare nedan.

Aktivt ägande

Bolagsgrupper

för varje enskilt innehav

Arbetet med att utveckla och förvalta bolagsinne­ haven bedrivs i huvudsak utifrån bolagsgrupper. Bolagsgruppen leds av bolagsförvaltaren och består även av specialister inom analys, affärsju­ ridik, styrelserekrytering och håll­ bart företagande, som var och en kan leda enskilda projekt inom ramen för bolagsgruppen. På basis av de olika bolagens storlek, komplexitet eller för­ ändringsagenda varierar bolagsgrup­ pens storlek och sammansättning. Sammansättningen bidrar till att grup­ pen har goda insikter i marknaden och bolagets omvärld samt en förståelse för bolagets utmaningar och risker vil­ ket gör att förvaltningen kan bidra till bolagens positiva värdeutveckling. I bolagsgruppen sker analyser av bola­ gens verksamhet, marknad, konkur­ renter och hållbart förtagande vilket bidrar till att säkerställa värdeskapan­ det i statens innehav genom en aktiv förvaltning. Bolagsgrupperna hante­ rar samtliga löpande ägarfrågor som rör de förvaltade bolagen till exempel analyser av marknad och strategi, sty­ relseförändringar, fastställande av eko­ nomiska mål, uppdragsmål och utdel­ ningspolicyer, samt måluppfyllelse.

Arbete i bolagsstyrelserna

Bolagsförvaltaren har samma ansvar och uppdrag

som övriga ledamöter i styrelsen och ska i enlighet med aktiebolagslagen se till bolagets bästa. Styrelseuppdraget ger bolagsförvaltaren fördjupad kun­ skap om bolaget, de marknader bola­ get verkar på samt viktiga frågor och utmaningar för bolaget. Bolagsförval­ tarens kompetens bidrar till bolags­ gruppens kunskaper om bolagen vilket underlättar exempelvis förberedelse och planering av analyser och ägardi­ aloger på Regeringskansliet. Bolags­ förvaltaren har samma mandat som övriga styrelseledamöter och den for­ mella dialogen mellan ägare och bolag sker genom ägardialoger mellan poli­

14

V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 8

22

Aktivt ägande

Ett aktivt ägande inom ramen för statens ägarpolicy.

Statens ägarpolicy

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skr. 2018/19:140

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bilaga

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

A K T I V T Ä G A N D E   S T R AT E G I O C H M Å L

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

vägle

da

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

nde p

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

:s

 

rin

ci

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

FN

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

p

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

er

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

f

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

ö

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

g

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

r

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

n

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

f

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

li

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

ö

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

k

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

r

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

c

 

 

 

 

 

Bolagsgrupper

 

 

 

 

 

 

t

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

e

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

a

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

v

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

e

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

g

 

 

 

 

 

 

 

 

 

t

 

 

 

 

 

 

 

för varje enskilt

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

r

u

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

c

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

h

 

 

 

a

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

o

 

 

 

 

lb

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

innehav

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

m

 

l

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

ä

 

å

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Arbete

 

 

 

 

 

 

 

n

h

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

s

r

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

k

ö

 

 

 

 

 

Transparens-

 

 

 

 

 

 

i bolags-

 

 

 

 

 

 

 

l

f

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

i

n

 

 

 

 

 

krav

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

styrelserna

 

 

 

 

r

l

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

e

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

g

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

a

å

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Aktivt

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

t

m

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

ä

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

t

a

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

ägande

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

i

a

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

h

l

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

g

b

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

e

l

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

t

o

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Nominering

 

 

 

 

e

G

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ägardialog

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

r

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

av styrelser

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

g

N

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

:

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

a

F

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

t

 

 

s

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

G

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Mål och

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

f

ö

r

e

 

 

 

 

o

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

l

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

la

 

 

 

 

 

 

 

 

 

b

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

a

 

 

 

 

 

 

uppföljning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

l

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

l

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

e

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

C

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

n

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

o

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

io

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

t

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

m

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

a

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

p

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

in

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

a

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

lt

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

ct

 

 

 

 

 

 

ör

u

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 O

 

 

rf

m

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

ECD:sriktlinje

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

tisk ledning och bolagets styrelseord­ förande. Bolagsförvaltaren kan i sin roll som styrelseledamot, utöver den generella kompetensen för styrelse­ arbete, bidra med kunskaper i bolags­ styrningsfrågor och statens ägarpolicy samt hur olika processer ser ut inom Regeringskansliet. Det är dock varje styrelseledamots ansvar att känna till innehållet i statens ägarpolicy.

Nominering av styrelser

Styrelsen ansvarar för bola­ gets organisation och för­ valtning av dess angelägenheter, vilket bland annat innebär att styrel­ sen fastställer bolagets övergripande strategi, inklusive strategiska mål för ett hållbart företagande, samt fat­ tar andra viktiga strategiska beslut. Styrelserna i bolagen med statligt ägande ska ha hög kompetens som är väl anpassad till respektive bolags verksamhet, situation och framtida utmaningar. I syfte att säkerställa en effektiv kompetensförsörjning till bolagens styrelser tillämpas enhet­ liga och gemensamma principer för en strukturerad styrelsenominerings­ process. Läs mer om styrelsenomine­ ringsprocessen på sidan 17. Styrel­ sens ordförande har en särställning i styrelsen. Ordföranden ansvarar för att styrelsens arbete är väl organiserat och bedrivs effektivt, men har även andra uppgifter såsom ansvaret att samordna styrelsens syn med ägarens när bolaget står inför särskilt viktiga

avgöranden. Styrelsens ordförande ansvarar för den löpande dialogen med bolagets ägare.

Mål och uppföljning

Mål och uppföljning är viktiga redskap för staten

som bolagsägare, se figur på sidan 16. Genom att bolagens prestation regel­ bundet följs upp mot fastställda mål kan bolagens utveckling mätas. I de fall ett bolag inte når målen kan ägaren begära en plan från bolaget på åtgärder att vidta. Ekonomiska mål och upp­ dragsmål beslutas vid bolagsstämman. De ekonomiska målen ger möjlighet att mäta och följa upp bolagens lön­ samhet, effektivitet och risknivå. Upp­ dragsmål beslutas för de bolag som har särskilt beslutade samhällsuppdrag, framför allt för att möjliggöra utvär­ dering av hur väl det särskilt beslutade samhällsuppdraget utförs.

För att på ett tydligt sätt integrera hållbart företagande i bolagets affärs­ strategi och affärsutveckling har äga­ ren uppdragit åt bolagsstyrelserna att fastställa strategiska mål för ett håll­ bart företagande. Samtliga mål följs upp inom ramen för ägardialogen.

Ägardialog

Näringsdepartementet har förvaltningsansvar för majo­ riteten av de statligt ägda bolagen. Andra departement som också har förvaltningsansvar är Finansdeparte­

mentet, Kulturdepartementet, Soci­ aldepartementet och Utrikesdepar­ tementet, se tabell på sidan 14. De olika departementens statsråd och politiska ledning träffar regelbundet styrelseordföranden och ledningen hos de statligt ägda bolagen vid så kallad ägardialog. Vid ägardialo­ gen sker uppföljning av uppdragsmål och ekonomiska mål. Utfallet gente­ mot målen diskuteras, liksom even­ tuella åtgärder som planeras för att nå målen. Även de av styrelsen fast­ ställda strategiska målen för hållbart företagande följs upp inom ramen för ägardialogen. Vid ägardialogen dis­ kuteras även för bolagets verksamhet aktuella frågor av väsentlig karaktär.

Transparenskrav

Bolag med statligt ägande är ålagda samma externa finan­ siella rapporteringskrav som bolag med aktier upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige. Vid upp­ rättandet av hållbarhetsredovisning ska bolagen följa de regler om håll­ barhetsrapport i årsredovisningslagen som gäller för större företag. Kravet på öppen och professionell informations­ givning i bolagen med statligt ägande syftar till att bibehålla förtroendet för bolagen hos allmänheten och i näringslivet. En aktiv förvaltning av de olika bolagsinnehaven syftar till att långsiktigt ha en god insikt i bolagens verksamheter och löpande hantera olika ägarfrågor.

V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 8

15

23

Skr. 2018/19:140

Bilaga

S T R AT E G I O C H M Å L   A K T I V T Ä G A N D E

Bolagsstyrningen – mål och uppföljning

Med utgångspunkt i riksdagens beslut bestämmer ägaren genom regeringen bolagens verksamhetsmål i bolagsordningen som beslutas på bolagsstämma.

Ansvar

Riksdag

BeslutsmandatBeskrivning

Uppdrag

 

 

Riksdagen beslutar om bolagens övergripande uppdrag.

Ägaren genom regeringen

Bolagsstyrelse

Ägaren + Bolagsstyrelse och ledning

Ekonomiska Uppdragsmål mål

Strategiska mål för ett hållbart

företagande

Ägardialog

Ekonomiska mål, uppdragsmål och strategiska mål för ett håll- bart företagande syftar till att tydliggöra bolagets uppdrag, att verksamheten bedrivs effektivt och hållbart, samt underlätta uppföljning. Vid fastställandet av de olika typerna av mål beaktas att dessa kompletterar och harmoniserar med varandra.

I ägardialogen följer staten som ägare upp att bolagen följer uppdraget och de beslutade målen. Regeringen återrapporterar genom en årlig skrivelse till riksdagen där verksamhetsberättelsen för bolag med statligt ägande utgör en bilaga.

Internationella riktlinjer

I statens ägarpolicy fram­ går att bolag med statligt ägande ska agera ansvars­

fullt och arbeta aktivt för att följa inter­ nationella riktlinjer om miljöhänsyn, mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, antikorruption och affärsetik. Reger­ ingen har identifierat ett antal inter­ nationella principer och riktlinjer som väsentliga för bolag med statligt ägande: de tio principerna i FN:s Glo­ bal Compact, FN:s vägledande princi­ per för företag och mänskliga rättighe­ ter och OECD:s riktlinjer för multina­ tionella företag. Därutöver ska bolag med statligt ägande inom ramen för sin verksamhet analysera de globala håll­ barhetsmålen i Agenda 2030 för att identifiera de mål som bolaget genom sin verksamhet påverkar och bidrar till.

Kostnader

Kostnaden för förvaltningsorgani­ sationen inom Näringsdepartemen­ tet uppgick under 2018 till 41,1 (41,2) miljoner kronor vilket motsvarar 0,01 procent av förvaltat kapital. Arvode för externt köpta tjänster såsom finan­

siell, ekonomisk och juridisk rådgiv­ ning samt framställandet av verksam­ hetsberättelsen och Regeringskansliets delårsrapporter för bolag med statligt ägande uppgick till 13,8 (25,2) miljoner kronor. Kostnaderna för förvaltnings­ organisationen utgörs huvudsakligen av lönekostnader men också av andra löpande kostnader såsom resor och kontorsmaterial. Kostnader för bolags­ förvaltningen inom andra departement inräknas inte, då de främst består av lönekostnader som även hänförs till övriga arbetsuppgifter inom respektive departement.

Bemyndiganden att förändra det statliga ägandet

I propositionen Statligt ägda bolag i omvandling (prop. 2016/17:181), före­ slog regeringen bland annat en avveck­ ling och likvidation av Swedesurvey Aktiebolag för att överföra delar av verksamheten till Lantmäteriet. Riks­ dagen beslutade i enlighet med reger­ ingens förslag den 20 juni 2017 (bet. 2016/17:NU24, rskr. 2016/17:333).

Då Swedesurvey inte längre bedriver någon aktiv verksamhet beslutade en

extra bolagsstämma 2019 att bolaget ska avvecklas genom frivillig likvida­ tion. Det finns fem andra nu gällande bemyndiganden att förändra det stat­ liga ägandet, se tabell nedan.

Förändringar i portföljen

I november 2017 beslutade regeringen att sälja Apoteksgruppen i Sverige Hol­ ding till Euroapotheca UAB. Transak­ tionen slutfördes i början av 2018 efter att Konkurrensverket gett sitt godkän­ nande. I februari 2018 beslutades att Bostadsgaranti ska inträda i frivillig likvidation. Likvidationen av bolaget avslutades den 19 mars 2019.

I propositionen Statligt ägda bolag i omvandling (prop. 2016/17:181) fanns även ett mandat att sälja statens aktier i Swedish National Road Consulting AB (SweRoad). Då aktierna förvalta­ des av Trafikverket fick Trafikverket i uppdrag att genomföra försäljningen. SweRoad såldes den 7 maj 2018 till Treeline Consulting AB.

Bolag

Nuvarande

Bemyndigande att

Beslut

ägarandel, %

förändra ägandet till, %

Bilprovningen

100

0

prop. 2009/10:54, bet. 2009/10:NU10, rskr. 2009/10:162

 

 

 

 

Lernia

100

0

prop. 2012/13:1, bet. 2012/13:NU1, rskr. 2012/13:103

 

 

 

 

Metria

100

0

prop. 2016/17:181, bet. 2016/17:NU24, rskr. 2016/17:333

Orio

100

0

prop. 2012/13:99, bet. 2012/13:FiU21, rskr.2012/13:287

 

 

 

 

SAS

14,8

0

prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU35, rskr. 2009/10:220

 

 

 

 

16

 

 

V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 8

24

Skr. 2018/19:140

Bilaga

A K T I V T Ä G A N D E   S T R AT E G I O C H M Å L

Styrelsenomineringsprocessen

Förvaltningsorganisationen inom Näringsdepartementet har egna sty­ relserekryterare vars uppgift bland annat är att utvärdera styrelserna för bolagen med statligt ägande och ta fram förslag på ordförande och övriga ledamöter1.

Styrelsenomineringsprocessen genomförs årligen och inleds efter sommaren då befintliga styrelser varit på plats sedan årsstämmorna i april och ofta haft sina första stra­ tegimöten. Tillsammans med en arbetsgrupp med representanter från bolagsgruppen för respektive bolag analyserar styrelserekryterarna kom­ petensbehovet utifrån nuvarande styrelsesammansättning och genom­ förda styrelseförändringar. Till grund för analysen ligger styrelseut­ värderingarna, det vill säga ägarens utvärdering och styrelsens utvärde­ ring, samtal med respektive bolags styrelseordförande och bolagsgrup­ pernas analyser, till exempel hållbar­ hetsanalysen.

En viktig del i arbetet handlar om

heter. Genom att ta in ledamöter

att förstå vilka strategiska och ope­

med varierad bakgrund får styrelsen

rativa utmaningar bolaget står inför

bredare kompetens och förbättrad

och för att få en bättre bild av detta

dynamik, med syftet att mångfalden

sker ofta även en diskussion med vd.

ska minska grupptänkandet.

Styrelsen ska ha rätt samlad kompe­

 

tens, erfarenhet och bakgrund för att

Den politiska förankringen, bered­

kunna förvalta bolagets angelägen­

ningen, pågår löpande under hösten

heter med integritet och effektivitet.

och vintern. Dels bereds vilka ordfö­

Det krävs att varje ledamot har den

rande och styrelseledamöter som ska

tid och det engagemang som behövs

väljas om och ersättas, dels bereds

för uppdraget samt en stark integritet

förslagen på nya ordförande och

och förmåga att se till bolagets bästa.

övriga nya styrelseledamöter. Bolags­

Med utgångspunkt i respektive

ansvarigt statsråd beslutar sedan om

nominering till årsstämman som

styrelses kompetensbehov fastställs

beslutar om valet av styrelse.

kravprofiler för de styrelseledamö­

 

ter och ordförande som ska rekryte­

Varje år väljs omkring 40–60 nya

ras och styrelserekryterarna inleder

styrelseledamöter. Det innebär att

sökprocessen. Urvalet av ledamöter

staten över tid byter en person per

görs från en bred rekryteringsbas för

styrelse och år. Snittstorleken på

att ta vara på kompetensen hos såväl

styrelserna är sju personer, vilket

kvinnor och män, som hos personer

innebär att styrelseledamöter

med olika bakgrund och erfaren­

i genomsnitt sitter sex till sju år.

1)Styrelsenomineringsprocessen omfattar även styrelserna för Stiftelsen Industrifonden, Stiftelsen Norrlandsfonden och Svenska Skeppshypotekskassan. I de börsnoterade bolagen Telia Company och SAS sköts styrelserekryteringen av respektive bolags valberedning.

Styrelsenomineringsprocessen

Årscykel

Beredning inom

RegeringskanslietRegeringskanslibeslut2 (nomineringsbeslut, förordnande,

instruktion, fullmakt)

Sökprocess

Årsstämma

Kompetensanalys

Styrelsens utvärdering

Ägarens utvärdering

2) Beslut av bolagsansvarigt statsråd

V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 8

17

25

Skr. 2018/19:140

Bilaga

S T R AT E G I O C H M Å L   E K O N O M I S K A M Å L

Ekonomiska mål för ändamålsenlig bolagsstyrning

Ekonomiska mål fastställs för bolagen med statligt ägande för att säkerställa värdeskapande, en rimlig ekonomisk risk, effektivitet samt för att tillförsäkra ägaren direkt- avkastning genom utdelningar. De ekonomiska målen ska vara långsiktiga, ambitiösa och realistiska.

Bolag med statligt ägande verkar i de flesta fall på marknadsmässiga villkor på konkurrensutsatta marknader. Det innebär att de har samma förutsätt­ ningar som andra aktörer på markna­ den och att de i likhet med dessa drivs med värdeskapande som övergripan­ de mål. På så vis stärks de statliga innehavens konkurrenskraft, långsik­ tiga värdeutveckling och effektivitet, samtidigt som risken för snedvridning av konkurrensen minskar.

Ett betydelsefullt stöd för bolag som eftersträvar ett så effektivt resursut­ nyttjande som möjligt är fastställan­ det av ekonomiska mål. Ägaren utar­ betar målen tillsammans med bolagen vilket skapar en mer nyanserad och ändamålsenlig bolagsstyrning samti­ digt som kvaliteten och verklighets­ förankringen i målen förbättras.

De ekonomiska målen ska vara realis­ tiska, uppföljningsbara och ambitiösa.

För bolagen med särskilt beslutade samhällsuppdrag sätts uppdrags­ mål för att möjliggöra uppföljning av hur väl bolagen uppfyller uppdragen. Ekonomiska mål sätts normalt i samband med uppdragsmålen efter­ som det särskilt beslutade samhälls­ uppdraget då kan sättas i relation till ekonomiskt värdeskapande. En håll­

barhetsanalys ingår i den fundamen­ tala analysen av bolagets möjligheter och risker som ligger till grund för de ekonomiska målen.

De ekonomiska målen föreslås av styrelsen och beslutas av ägaren på bolagsstämman.

Ekonomiska mål – syfte

Ekonomiska mål tas vanligtvis fram för kapitalstruktur, lönsamhet och utdelning. Ägarens syfte med att fast­ ställa ekonomiska mål är att

säkerställa värdeskapande genom att styrelse och företagsledning arbetar mot långsiktiga, ambitiösa och realistiska mål,

uppnå kapitaleffektivitet genom att tydliggöra kostnaden för eget kapital,

hålla bolagens finansiella risk på en rimlig nivå,

tillförsäkra ägaren direktav­ kastning genom hållbara och förutsägbara utdelningar med hänsyn tagen till bolagens fram­ tida kapitalbehov och finansiella ställning, samt

på ett strukturerat sätt mäta, följa upp och utvärdera bolagens lönsamhet, effektivitet och risk­ nivå.

Metod för fastställande av ekonomiska mål

Den viktiga kapitalkostnaden

Den metod som används för att fast­ ställa ekonomiska mål bygger på en analys i flera steg. Initialt beräknas bolagets kapitalkostnad, vilket är den förväntade avkastning en investerare kan få för en alternativ placering med samma risk och löptid. Nivån på kapi­ talkostnaden avgör huruvida avkast­ ningen till investerare är rimlig givet riskaptiten hos denne. Över tid bör avkastningen på eget kapital motsvara kapitalkostnaden.

En effektiv kapitalstruktur

Därefter fastställs ett kapitalstruktur­ mål för att uppnå en balans mellan risktagande och effektiv kapitalisering i bolagen. En lämplig kapitalstruktur uppnås genom att beräkna vilken för­ delning mellan eget och lånat kapi­ tal som är teoretiskt optimalt för att hålla nere bolagets kapitalkostnad. Branschjämförelser och bolagets rörel­ serisk vägs in i beräkningen, för att hitta en effektiv och finansiellt mot­ ståndskraftig kapitalstruktur. Kapi­ talstrukturmålet ska vara långsiktigt, ambitiöst och realistiskt, och uttrycks vanligtvis som ett intervall.

Metod för fastställande av ekonomiska mål

 

 

 

 

Utdelningspolicy

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kostnad för eget kapital

 

 

 

Lönsamhetsmål

 

 

 

Konsistensbedömning

 

Förslag

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

18

 

 

 

Kapitalstruktur

 

V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 8

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

26

Skr. 2018/19:140

Bilaga

E K O N O M I S K A M Å L   S T R AT E G I O C H M Å L

År 2018 antogs ekonomiska mål för Svedab, det svenska ägarbolaget i Öresundsbrokonsortiet som formellt äger Öresundsförbindelsen.

Ett ambitiöst lönsamhetsmål

För finansiell och operativ effektivitet sätts ett lönsamhetsmål för bolagen. För att investeringar i bolagen ska ge ägaren rimlig kompensation, används kapitalkostnaden som golv för lön­ samhetsmålet. Analyser av bolagens affärsplaner och branschjämförelser stärker upp målsättningen. Merparten av bolagen är betjänta av avkastnings­ mål (på operativt eller eget kapital) medan vissa, som binder relativt lite kapital, bättre målsätts med marginal­ mål för exempelvis rörelsemarginaler.

En anpassad utdelningspolicy

Som vägledning för hur stor del av bolagets vinst som ska delas ut beslu­ tas en utdelningspolicy för bolaget. Utdelningen ska bygga på en förut­ sägbar och långsiktigt hållbar ekono­ misk avkastning. Utdelning är dock inte den enda formen av värdedistri­ bution till ägare. I de fall att särskilt attraktiva eller potentiellt lönsamma investeringsmöjligheter finns för bolaget/­n, kan överskottskapital få behållas och nyttjas för sådana inves­ teringar. Ägaren tillgodogör sig då bolagets värdeökning. Investerings­ planer och tillväxtmöjligheter ligger därför till grund för utdelningspolicyn.

Vidare kan investeringar där avkast­ ningen inte direkt uppnår ägarens lönsamhetsmål, men som likväl möter avkastningsmål motsvarande eller överstigande kapitalkostnaden,

betraktas som attraktiva och därför genomföras. Sammantaget innebär detta att utdelningsmålet för ett bolag inte behöver uppnås varje år utan ska ses som ett realistiskt och ambitiöst mål på lång sikt. Vanligen uttrycker policyn utdelningen som en andel av årets resultat, i de flesta fall i form av ett acceptabelt spann.

Konsistensbedömning

När förslag till kapitalstrukturmål, lönsamhetsmål och utdelningspolicy föreligger, behöver en analys genom­ föras så att inga inbyggda konflik­ ter finns mellan målformuleringarna samt den tillväxt som affärsplanen för bolaget utgår från. Ett sätt att göra detta på är att kontrollera att mål för kapitalstruktur, lönsamhet och utdel­ ning samt tillväxt skapar finansiellt utrymme att göra de investeringar som målen och affärsplanen impli­ cerar.

Förslag

Styrelsen behandlar därefter förslag till nya ekonomiska mål och fattar beslut om att föreslå dessa mål för bolagsstämman. Ägaren beslutar for­ mellt om målen på bolagsstämman.

Uppföljning och utvärdering

De ekonomiska målen ska vara fram­ åtblickande och långsiktiga. Det bety­ der att målen kan överträffas vissa år och inte uppnås andra år, bland annat beroende på konjunktursvängningar.

Vid regelbundna avstämningsmöten med bolaget följer ägaren upp bola­ gets utveckling och måluppfyllelse. Vid dessa tillfällen diskuteras både bolagets interna arbete för att upp­ fylla målen och de omvärldsfakto­ rer som påverkar bolagets förutsätt­ ningar. Måluppfyllelsen utvärderas i förhållande till bland annat rådande marknadsförutsättningar, budget och affärsplan.

Revidering av ekonomiska mål

Eftersom ett bolags interna och externa förutsättningar ständigt förändras behöver också de ekono­ miska målen med jämna mellanrum ses över. Anledningar till att revidera målen kan bland annat vara väsent­ liga förändringar i bolagets strategi eller marknadsförutsättningar, liksom större förvärv eller avyttringar. Större och varaktiga makroekonomiska för­ ändringar kan också vara en anled­ ning att se över målen. Målrevidering är en strukturerad process som invol­ verar både ägare och bolag. Eftersom de ekonomiska målen beslutas av såväl ägare som bolag, kommuniceras mål och utfall externt av båda parter.

Under 2018 antogs nya ekonomiska mål för RISE och Svedab. Målpro­ jekt inleddes även under året för Akademiska Hus och Swedavia och som sedan beslutades på bolagens årsstämmor 2019.

V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 8

19

27

Skr. 2018/19:140

Bilaga

S T R AT E G I O C H M Å L   S A M H Ä L L S U P P D R A G

Samhällsuppdragens natur

Ett särskilt beslutat samhällsuppdrag föreligger när ett bolag har ett uppdrag beslutat av riksdagen att bedriva verksamhet som helt eller delvis syftar till att generera andra effekter än ekonomisk avkastning för ägaren.

Ett bolag anses ha ett särskilt beslutat samhällsuppdrag när riksdagen har beslutat om att bolaget ska bedriva verksamhet som helt eller delvis syf­ tar till att generera andra effekter än ekonomisk avkastning för ägaren.

I vissa fall kan verksamheter inom ramen för ett särskilt beslutat sam­ hällsuppdrag delfinansieras genom anslag på statsbudgeten. Bland bolag med samhällsuppdrag finns bolag vars hela verksamhet utgår från sam­ hällsuppdraget samt bolag där enbart delar av verksamheten utgår från samhällsuppdraget. För den sist­ nämnda kategorin är resterande verk­ samhet kommersiell. Bolag som har särskilt beslutade samhällsuppdrag bidrar bland annat till kulturella vär­ den, mer hållbar konsumtion, forsk­ ning och utveckling, läkemedelsför­ sörjning, kapitalförsörjning och upp­ rätthållande av infrastruktur.

Exempelvis är syftet med Samhalls verksamhet att producera efterfrå­ gade varor och tjänster och genom detta skapa meningsfulla och utveck­ lande arbeten åt personer med funk­ tionsnedsättning som medför nedsatt

arbetsförmåga. Genom att arbeten skapas i kunduppdrag, på marknads­ mässiga villkor i konkurrens med andra, tar Samhall vara på en outnytt­ jad resurs hos personer med funk­ tionsnedsättning. Som ersättning för de merkostnader som samhällsupp­ draget innebär får Samhall anslag på statsbudgeten.

Genom sina verksamheter bidrar bolagen med samhällsuppdrag ofta till ekonomisk nytta i andra sekto­ rer än sin egen. Systembolagets syfte är exempelvis att bidra till förbättrad folkhälsa genom att begränsa alkoho­ lens skadeverkningar. Det bidrar i sin tur till lägre kostnader för vård och omsorg. Ett annat exempel är Almi Företagspartner och SEK som genom sina verksamheter stöttar företag och entreprenörer inom olika sektorer i deras expansion i Sverige och utom­ lands. De bidrar på så vis till ökad konkurrenskraft och sysselsättning vilket är bra för samhället i stort.

I den statliga bolagsportföljen finns 22 bolag med särskilt beslutade samhällsuppdrag, se tabell till höger.

22 bolag med särskilt beslutade samhällsuppdrag

Almi Företagspartner APL, Apotek Produktion & Laboratorier

Göta kanalbolag

Kungliga Dramatiska teatern Kungliga Operan Miljömärkning Sverige

RISE, Research Institutes of Sweden Samhall

Saminvest

Statens Bostadsomvandling SEK, Svensk Exportkredit SOS Alarm

SSC, Svenska rymdaktiebolaget Sveaskog

Svedab Svenska Spel Swedavia

Swedfund International Systembolaget Teracom Group VisitSweden Voksenåsen

20

V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 8

28

Skr. 2018/19:140

Bilaga

U P P D R A G S M Å L S T R AT E G I O C H M Å L

Uppdragsmål tydliggör icke-finansiella värden

Flera av bolagen med statligt ägande har av riksdagen sär- skilt beslutade samhällsuppdrag. För dessa bolag fastställer ägaren uppdragsmål för att kunna mäta och följa upp att de särskilt beslutade samhällsuppdragen utförs väl. Uppdrags- målen tas fram av ägaren i dialog med bolaget.

Uppdragsmål tas fram för statligt ägda bolag som har särskilt beslu­ tade samhällsuppdrag. Uppdrags­ mål tas fram av ägaren i dialog med bolaget. Det sker i en integrerad pro­ cess för att undvika målkonflikt med exempelvis ekonomiska mål och för att undvika marknadssnedvridande korssubventionering. Uppdragsmål läggs fram och beslutas av ägaren på bolagsstämman.

Efter Riksrevisionens granskning av regeringens styrning av bolag med samhällsuppdrag 2017 har en över­ syn av processen med fastställande av uppdragsmål utförts. Resultatet av översynen har inneburit förtydli­ gande avseende grundförutsättningar för att ett uppdragsmålsprojekt ska kunna påbörjas och genomföras med goda resultat. Även uppföljning och redovisning av samhällsuppdragen och dess kostnader har förtydligats. Process och metod för fastställande av uppdragsmål kommer att ses över kontinuerligt.

Uppdragsmål – syfte

Syftet med att fastställa uppdragsmål för bolagen är att

säkerställa att de särskilt beslutade samhällsuppdragen utförs väl,

tydliggöra kostnaden för utföran­ det av de särskilt beslutade samhällsuppdragen,

möjliggöra uppföljning och rapportering till riksdagen och andra intressenter, samt

klargöra förutsättningarna för de ekonomiska målen.

Uppdragsmål i relation till ekonomiska mål

Det finns ingen motsättning mellan särskilt beslutade samhällsuppdrag och ekonomisk effektivitet. Statens ambition som ägare är att uppdraget ska utföras väl och på ett så effek­ tivt sätt som möjligt. Däremot kan uppdragsmål och ekonomiska mål påverka varandra, varför det är viktigt att de fastställs i en integrerad process.

Utförandet av det särskilt beslutade samhällsuppdraget kan till exempel vara förknippat med en kostnad, vilket påverkar bolagets ekonomiska resultat. De ekonomiska målen sätts med hän­ syn tagen till kostnaden för det särskilt beslutade samhällsuppdraget. Det sär­ skilt beslutade samhällsuppdraget kan

även vara kopplat till bolagets risk och bedömningen av vad som är en lämp­ lig kapitalstruktur. Tolkningen av det särskilt beslutade samhällsuppdraget och fastställandet av uppdragsmålen har betydelse för bolagets ekonomiska förutsättningar och vilka ekonomiska mål som kan sättas.

Vissa av bolagen med särskilt beslu­ tade samhällsuppdrag får anslag från statens budget. En kostnadsberäkning för de särskilt beslutade samhälls­ uppdragen underlättar för regering och riksdag att prioritera hur skatte­ betalarnas pengar ska användas.

Metoden för framtagande av uppdragsmål

Förvaltningsorganisationen har en strukturerad process för att ta fram uppdragsmål för bolag med statligt ägande. Den kan summeras i tre steg.

(1)Definiera vad bolaget ska göra, det vill säga uppdraget.

(2)Definiera varför uppdraget ska utföras, det vill säga syftet eller samhällsnyttan.

(3)Fastställa uppdragsmål som speglar syftet och hur uppdraget ska utföras.

VAD

 

 

VARFÖR

 

 

HUR

 

Definiera uppdraget

 

 

Definiera varför uppdraget ska

 

 

Definiera uppdragsmål som

 

och vad bolaget ska göra.

 

 

utföras.

 

 

speglar syftet och beskriver hur

 

(enligt bolagsordning och/eller

 

 

(enligt till exempel propositioner

 

 

uppdraget ska utföras.

 

ägaranvisning)

 

 

och utskottsbetänkanden)

 

 

(t.ex. mål för beläggningsgrad,

 

 

 

 

 

 

 

volymer, effektivitetsmått eller

 

 

 

 

 

 

 

annat mått inom bolagets kontroll)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Specificera kostnad för uppdrag och inverkan på ekonomiska mål

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Beaktas i processen

 

 

 

 

 

 

för att fastställa ekonomiska mål

 

 

 

V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 8

21

29

Skr. 2018/19:140

Bilaga

S T R AT E G I O C H M Å L   U P P D R A G S M Å L

I internationell samverkan med akademi, näringsliv och offentlig sektor bidrar RISE till ett konkurrenskraftigt näringsliv.

För mer information om bolagets nya uppdragsmål se sidan 23.

I bolagsordningens verksamhetsbe­ skrivning framgår ofta vad det sär­ skilt beslutade samhällsuppdraget är, men inte alltid dess samhällsnytta. Innan uppdragsmålen formuleras måste därför samhällsnyttan först klargöras. Samhällsnyttan eller syf­ tet med det särskilt beslutade sam­ hällsuppdraget är ofta beskrivet i den proposition som utgör underlag för riksdagens beslut. Ibland finns det flera propositioner och utskottsbe­ tänkanden att gå igenom för att fastställa samhällsnyttan.

Enhetliga uppdragsmål tas fram genom att definiera kategorier för olika typer av syften eller samhälls­ nyttor. För dessa kategorier tas exem­ pel på mål fram. Inom infrastruktur används exempelvis måtten belägg­ ningsgrad och kvalitetsindex. Ju högre beläggningsgrad desto större nytta ger infrastrukturen, medan kvalitets­ index används för att mäta använda­ rens uppfattade nytta. I bolag som verkar utan konkurrens är kvalitets­ och kundmätningar särskilt viktiga eftersom det inte finns något naturligt

omvandlingstryck på bolaget att verka mer effektivt.

Under våren 2018 fastställdes upp­ dragsmål för Svedab och RISE, totalt finns tio bolag med beslutade upp­ dragsmål i den statliga bolagsportföl­ jen, se tabell till höger. Inga nya pro­ jektet påbörjades under hösten 2018 på grund av regeringsbildningen.

Uppföljning och utvärdering

Uppdragsmål och utfall ska redovisas i bolagets årsredovisning. Uppfölj­ ning av uppdragsmål sker dels som en del av bolagsgruppens löpande arbete, dels vid ägardialoger mellan företrädare för ägaren och bolaget där utfallet gentemot målen diskute­ ras, liksom eventuella åtgärder som planeras för att nå målen. Väsentligt förändrade förutsättningar kan aktu­ alisera en översyn av målen. Under ägardialogen följs även kostnadsut­ vecklingen upp för att genomföra samhällsuppdraget och uppfylla uppdragsmålen.

Bolag som hittills fått beslutade uppdragsmål

Almi Företagspartner Göta kanalbolag

RISE, Research Institutes of Sweden SEK, Svensk Exportkredit

SOS Alarm

SSC, Svenska rymdaktiebolaget Svedab

Swedavia

Swedfund International Systembolaget

22

V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 8

30

Ola Dawidson, Stra- tegi och Verksamhets- utvecklingsdirektör RISE.

Skr. 2018/19:140

Bilaga

U P P D R A G S M Å L   S T R AT E G I O C H M Å L

RISE har fått nya uppdragsmål och ekonomiska mål

2001

Regeringen tar initiativ till att konso- lidera de svenska industriforsk- ningsinstituten i syfte att göra dem

I samband med att en fusion inom RISE koncernen genomfördes 2018 bedömde ägaren i samråd med RISE:s styrelse att tidpunkten var lämplig för att fastställa uppdrags- mål samt ekonomiska mål för bola- get. Ett genomgripande målprojekt genomfördes parallellt med en hållbarhetsanalys. Uppdragsmål samt ekonomiska mål fastställdes på extra bolagsstämmor i juli res- pektive augusti 2018.

Målprojektet resulterade i sex upp- dragsmål som bedöms relevanta

i förhållande till RISE:s särskilt beslutade samhällsuppdrag och uppdragsmålen utgör också en viktig utgångspunkt för att kunna fastställa relevanta ekonomiska mål. Projektet resulterade i en samsyn mellan bolaget och ägaren kring samtliga målområden. Vissa målnivåer kommer att fastställas först under 2019–20, då bolaget haft möjlighet att införa mätning- arna och skapa referensvärden.

Uppdragsmål

Syftet med uppdragsmålen är att tillsammans på ett balanserat sätt målsätta och mäta de olika syften som RISE:s särskilt beslutade sam- hällsuppdrag är avsett att uppnå.

Varje enskilt uppdragsmål utgör ett styrmedel inom ett för RISE relevant område.

Omsättning från konkurrensut- satta forskningsmedel inom RISE ska i relation till total omsättning uppgå till minst 30%

Näringslivsintäkter från små/ medelstora företag ska i relation till totala näringslivsintäkter överstiga en viss lägsta nivå i procent som fastställs 2020

Omsättning från projekt med tvärvetenskaplig involvering ska i relation till total omsättning från RISE:s projektportfölj uppgå till en viss lägsta nivå i procent som fastställs 2019

Beläggningsgraden på test- och demonstrationsanläggningar ska ligga inom ett visst målintervall som fastställs 2019

I RISE:s kundundersökning ska indexet ”Innovationspartnerför- måga” uppnå ≥ 78% positiva svar

I RISE:s kundundersökning ska

Nöjdkundindex uppnå ≥ 75% positiva svar

Ekonomiska mål

RISE är vinstdrivande men inte vinstutdelande. De ekonomiska målen syftar till att styra RISE mot en hög grad av effektivitet och affärsmässighet inom ramen för sitt samhällsuppdrag.

Rörelsemarginal ≥ 3% från 2020

Nettoskuldsättningsgrad: 0–30%

2009

2013

2014

2016

2017

2018

internationellt konkurrenskraftiga.

Med stöd av ett särskilt beslutat samhällsuppdrag att samordna och utveckla statens ägarintressen samt att stärka och förnya instit- utssektorn skapas ett holdingbolag som får namnet RISE Research Institutes of Sweden. I samband med detta överförs SP från att vara ett av staten direkt ägt bolag till att bli ett helägt dotterbolag till RISE.

I syfte att ge en mer kostnadseffek- tiv och ändamålsenlig organisa- tionsstruktur justeras RISE:s upp- drag till att även inkludera operativ verksamhet.

RISE:s dotterbolag AstaZero, värl- dens första fullskaliga testmiljö för framtidens trafiksäkerhet, startar sin verksamhet i augusti.

Innventia, SP och Swedish ICT går i april samman under det gemen- samma varumärket RISE och RISE blir ensam ägare till instituten.

Pia Sandvik tillträder som ny vd i april.

Elektroniklaboratoriet Awitar fär- digställs. Awitar är en viktig investe- ring för att RISE fortsatt ska vara en stark innovationspartner till svensk fordonsindustri.

I november får RISE i uppdrag av regeringen att etablera och driva ett elektromobilitetscenter samt starta ett Substitutionscentrum som ska öka kunskapen om farliga ämnen och på så sätt bidra till att dessa byts ut.

Omstruktureringen av RISE slutförs genom att det tidigare holdingbola- get fusioneras med det tidigare SP

Det är en utmaning att hitta mål som på ett balanserat och lättförståeligt sätt mäter hur väl ett så brett institut som RISE levererar i

förhållande till ägarnas direktiv och förväntningar. Men med utgångspunkt i tidigare internt arbete inom RISE kring mätning av innovationspartnerskap kunde vi snabbt skapa en god förståelse för vår breda verksamhet. Jag tycker den slutliga paletten av uppdragsmål ger en bra och balanserad bild hur vi mäter RISE verksamhet, där vi väger in aspekter

av kund, forskning, balans mellan olika segment, relevansen i vår test- bäddsverksamhet och inte minst hur väl vi utnyttjar bredden i vår verk- samhet för att adressera de komplexa samhällsutmaningarna.”

och det sammanslagna bolaget blir moderbolag i RISE-koncernen.

I juni förvärvar RISE två tredjedelar av forskningskoncernen Swerea. De i Swerea ingående instituten IVF, SICOMP, SWECAST och delar av KIMAB går samman med RISE.

RISE och Chalmers etablerar SEEL AB, en testbädd för elektromobili- tet, med stöd av regeringen och i samverkan med industriparter. Sammantaget innebär regeringens satsning och industriparternas åtaganden att en investering om

1 miljard kronor görs i satsningen.

V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 8

23

31

Skr. 2018/19:140

Bilaga

S T R AT E G I O C H M Å L   M Å L U P P F Ö L J N I N G

Måluppföljning

Måluppföljning är ett viktigt redskap i statens aktiva förvaltning. Genom att regelbundet jämföra bolagens prestation med fastställda mål kan staten som ägare utvärdera och bidra till bolagens utveckling.

Ekonomiska mål och utfall 2018

%, om inget

Lönsamhet

 

Kapitalstruktur

Beslutad utdelning

Avkastning eget kapital,

Soliditet,

 

baserad på 2018 års vinst,

annat anges

om inget annat anges

om inget annan anges

om inget annat anges

Bolag

Mål

Utfall 2018

Mål

Utfall 2018

Mål

Utfall 2018

Akademiska Hus

≥6,51

5,51

30–40

45,8

40–60

60

APL

>8

-52,2

40–50

15,8

≥50

-

Apoteket

≥32

2,52

40–803

34,03

40–604

594

Bilprovningen

≥82

2,62

30–40

45,3

≥80

323

Green Cargo

≥106

-6,06

0,6–0,93

2,13

50

-

Göta kanalbolag

≥07

0,27

-10–503

-34,33

-

-

Infranord

≥16

9,9

>33

38,4

50–75

50

Jernhusen

≥12

7,3

35–45

44,0

33

120

Lernia

≥20

-34,4

30–50

22,0

≥50

-

LKAB

>12

14,1

0–303

9,23

40–60

60

Metria

≥105

-0,85

≥30

49,6

≥30

-

PostNord

10,56

-12,46

10–503

31,03

40–60

-

RISE

≥32

1,12

0–303

-53,03

-

-

Samhall

7

7,6

≥30

35,9

-

-

SAS

>1216

14,016

<>8

2,78

-

-

SJ

≥76

11,46

0,5–1,03

-0,13

30–50

50

SOS Alarm

≥22

6,92

25–35

47,6

≥50

50

Specialfastigheter

89

13,09

25–35

38,3

50

50

SSC

≥66

8,06

0,3–0,53

0,23

≥30

-

Sveaskog

≥4,510

5,410

0,3–0,63

0,33

65–90

82

Svedab

50011

99611

-

-

50

93

Svenska Spel

≥222

21,22

-

-

-

100

Svevia

≥20

31,9

20–30

33,5

≥50

73

Swedavia

≥66

4,66

0,7–1,53

1,13

30–50

-

Swedfund

pos12

-55,312

-

-

-

-

Systembolaget

rf+7

11,4

20–30

25,7

80–100

100

Telia Company

-

-

A- till BBB+13

A- till BBB+13

≥8013

8513

Teracom Group

17

11,0

30

82,0

40–60

60

Vasallen

rf+4

-3,5

≥50

83,8

30–50

-

Vattenfall

≥814

7,014

22–2715

20,715

40–70

20

1)Avkastning på operativt kapital exklusive värdeförändringar. 2) Rörelsemarginal. 3) Skuldsättningsgrad, % eller ggr. 4) Andel av årets resultat justerat för resultat och skatt hänförligt till pensionstillgångar och pensionsförpliktelser. 5) EBITDA-marginal. 6) Avkastning på operativt kapital. 7) EBT-marginal.

8)Nettoskuld/EBITDAR. 9) Avkastning på eget kapital, baserat på resultat efter skatt efter återläggning av värdeförändringar och uppskjuten skatt.

10)Direktavkastning. 11) Eget kapital ska uppgå till minst 500 miljoner kronor. 12) EBIT oavsett redovisningsstandard ska vara positivt, utfall i miljoner kronor. 13) Solid kreditvärdering på lång sikt och utdelning om minst 80 procent av fritt kassaflöde, exklusive licenser, från kvarvarande verksamhet.

14)Avkastning på sysselsatt kapital.15) Internt tillförda medel/justerad nettoskuld.16) ROIC.

 

Lönsamhet

 

Kapitalstruktur

 

Beslutad utdelning

%

Avkastning eget kapital,

Total kapitalrelation

Kärnprimärkapitalrelation

baserad på 2018 års vinst,

om inget annat anges

om inget annat anges

Bolag

Mål

Utfall 2018

Mål

Utfall 2018

Mål

Utfall 2018

Mål

Utfall 2018

SBAB

≥10

12,1

≥0,617

18,117

≥0,617

12,517

≥40

40

SEK

≥6

3,6

1–318

20,118

-

-

30

30

 

 

 

 

 

 

 

 

 

17)Total kapitalrelation och kärnprimärkapitalrelation ska under normala förhållanden uppgå till minst 0,6 procentenheter över Finansinspektionens kommun- icerade kapitalkrav, vilket för den totala kapitalrelationen motsvarar ett mål om 14,1 procent och för kärnkapitalrelation ett mål om 10,0 procent. 18) Total kapital- relation ska under normala förhållanden uppgå till mellan 1 och 3 procentenheter över Finansinspektionens kommunicerade kapitalkrav: 17,7–19,7 procent.

24

V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 8

32

Skr. 2018/19:140

Bilaga

M Å L U P P F Ö L J N I N G   S T R AT E G I O C H M Å L

Uppdragsmål och utfall 2018

Samhällsuppdrag, uppdragsmål och utfall för respektive bolag presenteras i mer detalj i bolagsöversikterna på sidorna 39–86.

Bolag

Fastställda uppdragsmål

Målnivå

Utfall 2018

Almi

Överlevnadsandel högre än kontrollgruppen

Kontrollgrupp 77%

81%

Företagspartner

Ökning av omsättning för Almis kunder högre än kontrollgruppen

Kontrollgrupp 24%

33%

 

 

Ökning av förädlingsvärde högre än kontrollgruppen

Kontrollgrupp 21%

32%

 

 

Andel som uppfattar Almi som uteslutande marknadskompetterande

100%

Index ej komplett

 

 

Andel kvinnor högre än kontrollgruppen

Kontrollgrupp 30%

28%

 

 

Andel personer med utländsk bakgrund högre än kontrollgruppen

Kontrollgrupp 23%

36%

 

 

Andel företag i tidiga skeden

>50%

72%

Göta

Antal båtar under hela säsongen

≥1 700

1 925

kanalbolag

Antal båtar under bokningssäsong

≥400

462

 

 

Reguljär passagerartrafik ska bedrivas under hela högsäsongen

100%

100%

 

 

Tillgänglighetsgrad under högsäsong

98%

91%

 

 

Andel sluss- och brovaktarhus som har åretruntstandard (till 2020)

100%

96%

 

 

Bibehålla kanalens trädallé och återplantera till ursprungligt antal

Ingen målnivå

50 träd planteras

 

 

Antal olyckor på grund av anläggningens skick

0

1

 

 

Kundnöjdhet (index)

≥4 (av 5) för fyra kundkategorier

4,4 / 4,6 / 4,0 / 3,6

RISE

Andel omsättning konkurrensutsatta forskningsmedel

≥30%

*

 

 

Andel omsättning näringslivsintäkter från SMF

≥35%

**

 

 

Andel samverkan genom tvärvetenskapliga projekt

Målnivå fastställs 2021

 

 

Utnyttjandegrad av test- och demoanläggningar

60%–80%

**

 

 

Innovationspartnerförmåga (positiva svar)

≥78%

*

 

 

Nöjdkundindex (NKI) (positiva svar)

≥75%

*

SEK

Kundundersökning mervärde av exportkrediter (positiva svar)

>60%

78%

 

 

Intressentdialog för främjande av konkurrenskraft

Ingen målnivå

Genomförd 2018

SOS Alarm

Svarstid 112 (sekunder)

8

11,6

 

 

Servicenivå, svar inom 15 sekunder 112

92%

78%

 

 

Servicenivå, svar inom 30 sekunder 112

100%

92%

 

 

Tid till identifierat hjälpbehov (sekunder)

40

28

 

 

Nöjda kunder, Alarmering & Beredskap (index)

68

68

 

 

Förtroendeindex

70

82

SSC

Beläggningsgrad Esrange

≥70%

104%

 

 

Kvalitetsindex Esrange

≥80%

89%

 

 

Intressentdialog för främjande av svenska intressen

Ingen målnivå

Svedab

Tillgänglighetsgrad bilväg

100%

*

 

 

Tillgänglighetsgrad järnväg

≥99,6%

*

Swedavia

Återrapportering av andel nöjda resenärer

Ingen målnivå

74%

 

 

Återrapportering av antal passagerare inrikes (miljoner)

Ingen målnivå

13,5

 

 

Återrapportering av antal passagerare utrikes (miljoner)

Ingen målnivå

28,5

 

 

Återrapportering av antal utrikesdestinationer

Ingen målnivå

324

 

 

Återrapportering av antal haverier eller allvarliga tillbud

Ingen målnivå

3

 

 

Återrapportering av koldioxidavtryck (kton)

Ingen målnivå

528

Swedfund

 

Ökad omsättning per investering

Ökning över en 5 års period

47% på tre år

 

 

Ökad lönsamhet per investering

Ökning över en 5 års period

60% på tre år

 

 

Klimatavtryck, portföljens estimerade utsläpp av C02e (kton)

Målnivå utvärderas 2019

24,0

 

 

Klimat- och miljöanalys

Ska genomföras vart tredje år

Genomförd 2018

 

 

Transparens och regelefterlevnad avseende skatter

Målnivå utvärderas 2019

 

 

Andel kvinnor i ledande befattning per investering

Ökad jämställdhet efter 5 år

25%

 

 

Andel investeringar orealiserbara med kommersiell finansiering

100%

100%

Systembolaget

Nöjd kund index (NKI)

≥80%

84,6

 

 

Alkoholindex

Positiv utveckling (index 2017:62,0)

61,4

 

 

Återrapportering av alkoholkonsumtion (l per capita / bolagets andel)

Ingen målnivå

9,0 / 62,8%

*Målet fastställdes på årsstämman 2018 och rapporteras första gången i årsredovisningen för 2019.

**Målnivån fastställdes på årsstämman 2019 och rapporteras första gången i årsredovisningen för 2020.

Uppfyllnad av mål på portföljnivå 2018

Ekonomiska mål

Lönsamhet

Kapitalstruktur

Utdelning

 

 

3%

9%

 

19%

 

 

 

 

 

 

53%

41%

44%

47%

28%

53%

 

 

 

 

3%

 

 

 

 

Uppdragsmål

28%

52%

14%

6%

Målet uppfyllt

Målet delvis uppfyllt1 Målet ej uppfyllt

Inget beslutat mål/målnivå

1)Bolaget har flera relevanta mål varav vissa är uppfyllda.

V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 8

25

33

Skr. 2018/19:140

Bilaga

S T R AT E G I O C H M Å L   S T R AT E G I S K A M Å L F Ö R H Å L L B A R T F Ö R E TA G A N D E

Strategiska mål för hållbart företagande

Hållbart företagande integreras i bolagsstyrningen för att främja en långsiktigt hållbar värdetillväxt. Bolagen med statligt ägande ska agera föredömligt och integrera håll- barhetsperspektiv i verksamheten genom att styrelsen fastställer strategiska mål för ett hållbart företagande.

Staten som ägare har en hög ambi­ tionsnivå för hållbart företagande. Utgångspunkten är att bolagen med statligt ägande genom sina affärs­ modeller ska bidra till värdeskapande på ett sätt som gynnar en långsiktigt hållbar utveckling. Det innebär att bolagen, utifrån sin bransch och de marknader de verkar på, ska identi­ fiera och minimera risker för negativ påverkan av sina verksamheter men även ta tillvara nya affärsmöjligheter och innovativt tänkande för ett håll­ bart värdeskapande. Genom att den statliga bolagsportföljen är en stor och viktig del av Sveriges närings­ liv kan bolagens agerande tjäna som exempel för andra företag.

Inom området hållbart företagande ska bolagen med statligt ägande agera föredömligt, vilket inkluderar ett stra­ tegiskt och transparent arbete med samarbete i fokus. Vägledande i detta arbete är internationella riktlinjer och sedan 2017 även Agenda 2030 och de globala målen för en hållbar utveck­ ling.

Agenda 2030 är en gemensam agenda för världens länder med 17 globala mål för en hållbar utveckling som gäller fram till 2030. Alla samhällets aktörer är viktiga i genomförandet av Agenda 2030 och näringslivet har en central roll. Det innefattar även bola­ gen med statligt ägande som ska ana­ lysera målen för att identifiera vilka de genom sin verksamhet påverkar och kan bidra till.

Regeringen menar att ett proak­ tivt och integrerat hållbarhetsarbete bidrar positivt till bolagens utveck­ ling. Det är styrelsens ansvar att inte­ grera hållbart företagande i bolagets affärsstrategi. Det innebär att bolaget ska utgå från sin affär, och i förekom­ mande fall sitt särskilt beslutade sam­ hällsuppdrag, i fastställandet av målen och strategier för att uppnå dessa mål. Uppföljningen av strategiska mål för hållbart företagande som fastställts av bolagsstyrelserna är en del av bolags­ förvaltningens löpande arbete.

Mål- och strategiformulering

Regeringen har definierat ett antal kva­

litetskrav för de strategiska målen för hållbart företagande. Målen ska vara

få och övergripande,

värdeskapande,

relevanta för bolagets affärsverk­ samhet och hållbarhetsutmaningar,

relevanta för bolagets särskilt beslutade samhällsuppdrag (när samhällsuppdrag finns),

långsiktiga och utmanande,

uppföljningsbara (behöver inte vara kvantifierbara), samt

tydliga och enkla att kommunicera.

Uppföljning med hjälp av hållbarhetsanalys

Förvaltningsorganisationen gör bolagsspecifika hållbarhetsanalyser för att utvärdera bolagens arbete med hållbart företagande. Hållbarhetsana­ lysen utgår från en bred omvärldsana­ lys som beaktar globala trender, risker samt möjligheter kopplade till den värdekedja bolaget verkar i.

Utöver att bidra med kunskap till äga­ ren har resultatet från hållbarhetsana­ lysen fler användningsområden. Det ligger till grund för dels det aktiva

Processen för hållbarhetsanalys

 

 

Land- och sektoranalys

 

 

 

 

 

 

 

Globala trender:

 

Bolagsanalys

Jämför

Slutsatser

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Teknikutveckling, Klimatförändring,

 

Identifiera

 

Resultaten används

 

 

Ändliga naturresurser

 

• Möjligheter

 

 

Närings-

Sektorrelaterade

 

• Risker

Jämför med

för ägardialog,

 

 

 

ekonomiska mål,

 

departe-

nyckelfrågor:

 

Analysera

områdets

styrelserekrytering

 

mentet

Möjligheter och risker

 

• Bolagsstyrning

”best practices”

och övriga styrnings-

 

 

Landrelaterade

 

• Utförande

 

processer.

 

 

nyckelfrågor:

 

• Extern kommunikation

 

 

 

 

 

Möjligheter och risker

 

 

 

 

 

 

Bolaget/styrelsen

 

Bolagets och styrelsens arbete med hållbart företagande är en separat process

 

 

 

 

26

 

 

V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 8

34

Skr. 2018/19:140

Bilaga

S T R AT E G I S K A M Å L F Ö R H Å L L B A R T F Ö R E TA G A N D E   S T R AT E G I O C H M Å L

Statens fastighetsbolag i fokus Under 2018–19 har bolagsför- valtningen genomfört en hållbar- hetsanalys av flera av de bolag med statligt ägande som har en fastighetsrelaterad verksamhet (Akademiska Hus, Jernhusen, Spe- cialfastigheter och Swedavia). Det övergripande syftet med hållbar- hetsanalysen är att säkerställa att bolagen lever upp till regeringens högt ställda förväntningar inom området hållbart företagande. I det här fallet syftade analysen även till att identifiera gemensamma fokus- områden för att öka både ägarens och bolagens kunskaper och dela erfarenheter av smarta lösningar och arbetssätt.

Bygg- och fastighetsbranschen står för en betydande del av Sveriges energiförbrukning och i linje med detta har bolagen generellt sett haft ett stort fokus på att minska energiförbrukningen. Analysen visade att de statligt ägda fastig-

hetsbolagen har kommit långt med att minska energiförbrukningen och samtliga bolag har mål som mäts och följs upp. En tydlig trend såväl inom branschen som hos de statligt ägda fastighetsbolagen är ett ökat fokus på den sammanlagda klimatbelastningen i byggproces- sen. Att det är rätt angreppssätt stöds av en rapport från Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) och Sveriges Byggingenjörer ”Klimatpåverkan från byggpro- cessen, 2018” som visar på att klimatbelastningen är lika stor i byggprocessen som vid driften

av huset under 50 år. Flera av de statligt ägda fastighetsbolagen är också medlemmar i regeringens initiativ Fossilfritt Sverige där en gemensam färdplan för bygg- och anläggningssektorn har till syfte att bidra till branschens utveckling mot klimatneutralitet till 2045.

Socialt ansvar är ytterligare en vik- tig fråga för statens fastighetsbolag

och därför undersöktes även hur bolagen hanterar de hållbarhets- risker som finns kopplade till entre- prenörsledet i byggbranschen. Analysen av fastighetsbolagen i den här frågan pågick parallellt med en bredare dialog där bolagsförvalt- ningen under ledning av dåvarande närings- och innovationsminister Mikael Damberg sammankallade vd och styrelseordförande i ett antal portföljbolag för att diskutera hälsa och säkerhet.

Precis som vid andra hållbarhets- analyser som görs av bolag med statligt ägande har de rekommen- dationer som identifierades pre- senterats för respektive styrelse i bolagen med fastighetsrelaterad verksamhet. Arbetet kommer sedan att följas upp i ägardialoger men också i separata möten mellan bolag och ägare med särskilt fokus på hållbarhetsfrågor.

Hållbarhetsanalysen som genomförts av de statliga fastighetsbolagen har visat att vi delar ett flertal utmaningar i våra affärsverksamheter. En av sektorns största utmaningar är att möta den klimatomställning som krävs för att nå ett hållbart samhälle. Akademiska Hus målsättning om att nå en klimatneutral verksamhet ställer stora krav på samverkan med många andra aktörer och tillsammans med våra stora satsningar på digitalisering och innovation driver vi utvecklingen i en positiv riktning. Som statligt bolag har vi kraft och möjlighet att använda vår position som byggherre och sätta långsiktigheten i fokus.”

Kerstin Lindberg Göransson, vd Akademiska Hus AB.

ägandet i form av styrelsenominerings­ processen, dels dialogen mellan ägaren och bolaget vilket ger förutsättningar för en långsiktig och konsekvent styr­ ning av bolagen. Hållbarhetsanalysen är också en viktig del i processen att ta fram ekonomiska mål och uppdrags­ mål eftersom den minskar risken för målkonflikter.

Samarbete för ökat värdeskapande

Samverkan mellan olika aktörer bidrar många gånger till mer kunskap och bättre, mer innovativa lösningar. Därför förväntas bolag med statligt

ägande bedriva ett aktivt arbete såväl i den egna verksamheten som i sam­ arbete med affärspartners, kunder, leverantörer och övriga intressenter i syfte att främja kunskapsöver­ föring och innovativa samarbeten inom området hållbart företagande.

Internationella riktlinjer

Bolag med statligt ägande ska agera ansvarsfullt och arbeta aktivt för att följa internationella riktlinjer om miljöhänsyn, mänskliga rättig­ heter, arbetsvillkor, antikorruption och affärsetik. Vägledande i bolagens arbete är Agenda 2030. Vidare ska

bolagen arbeta aktivt för att följa rikt­ linjer såsom Global Compact, FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter samt OECD:s riktlinjer för multinationella företag.

V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 8

27

35

Skr. 2018/19:140

Bilaga

S T R AT E G I O C H M Å L   S T R AT E G I S K A M Å L F Ö R H Å L L B A R T F Ö R E TA G A N D E

Statens ansvar som ägare

I juni 2011 antog FN:s råd för mänsk- liga rättigheter FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter. Grundpelarna för de vägledande principerna är:

1.Statens skyldighet att skydda de mänskliga rättigheterna.

2.   Företagens ansvar att respektera de mänskliga rättigheterna, vilket innebär att deras verksamhet inte ska bidra till kränkningar av mänsk-

uttrycker att stater bör vidta ytterli- gare åtgärder för att motverka att före- tag som ägs eller kontrolleras av staten kränker de mänskliga rättigheterna.

Detta med utgångspunkt i att stater som äger eller kontrollerar företag har störst möjlighet att säkerställa att relevanta riktlinjer, lagar och regler om respekten för de mänskliga rättig- heterna tillämpas.

Mänskliga rättigheter är en integrerad del i svenska statens ägarpolicy och bolagsstyrningen. Fokus på mänskliga rättigheter i styrningen av bolag med statligt ägande har stärkts, exempel- vis genom en vägledning för styrelser i bolag med statligt ägande om för- väntningarna på företagens arbete inom området mänskliga rättigheter samt styrelsens roll och ansvar.

liga rättigheter och att företagen ska agera för att förhindra detta.

3.   Möjlighet att få sin sak prövad för det fall rättigheterna inte respekteras.

Den fjärde principen under pelare ett riktas till stater som ägare och

Mänskliga rättigheter

Skydda

 

Respektera

 

Gottgörelse

Statens skyldighet att

 

Företags ansvar att

 

Utsattas möjlighet att

skydda de mänskliga

 

respektera de mänskliga

 

få sin sak prövad om

rättigheterna

 

rättigheterna

 

rättigheterna inte

 

 

 

 

respekteras

 

 

 

 

 

Agenda 2030

Världssamfundet har antagit en gemensam agenda för hållbar utveckling med 17 globala mål som gäller fram till 2030. Ambitionsnivån för bolagens arbete inom området

hållbart företagande har fortsatt att höjas genom att FN:s Agenda 2030 med 17 globala mål för hållbar ut- veckling har inkluderats i statens ägarpolicy. Bolag med statligt

ägande ska analysera de globala målen och identifiera de mål som de genom sin verksamhet påverkar och bidrar till.

Utmaningar och möjligheter för ett hållbart värdeskapande Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling är ett tydligt exempel på hur utmaningar och möj- ligheter hänger samman. Näringslivet har en central roll i genomförandet av agendan och företagen uppma- nas att använda sin kreativitet och innovationsförmåga för att bidra. Näringslivet har en nyckelroll för

att hitta lösningar på de utmaningar som finns på miljö- och klimatom- rådet, för att skapa ett mer jämställt arbetsliv och för att säkerställa acceptabla arbetsvillkor och respekt för mänskliga rättigheter.

Vägledande för bolagen

En viktig utgångspunkt för de statligt ägda bolagen är sedan tidigare etablerade internationella riktlinjer för hållbart företagande. Regeringen

vill att bolag med statligt ägande ska vara med och visa vägen framåt och har därför inkluderat krav och förväntningar på bolagen i statens ägarpolicy, som slår fast att interna- tionella riktlinjer, Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling ska vara vägledande för de statligt ägda bolagens arbete med hållbart företagande. Bolagen ska analysera

de globala målen och identifiera de mål som respektive bolag genom sin verksamhet påverkar och bidrar till.

Regeringen ser hållbart företagande som en viktig affärsstrategisk fråga. Kortsiktiga och långsiktiga strategier hänger ihop och de beslut som fattas i dag ska vägledas av omsorgen om bolagets framtida position i en hållbar

28

V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 8

36

 

 

 

Skr. 2018/19:140

 

 

 

Bilaga

 

 

 

 

S T R AT E G I S K A M Å L F Ö R H Å L L B A R T F Ö R E TA G A N D E   S T R AT E G I O C H M Å L

värld. Bolagen förväntas därför enligt

om Agenda 2030 och de 17 globala

fortlöpande genomförs mellan före-

ägarpolicyn även identifiera affärs-

målen. Under året har bolagsförvalt-

trädare för ägaren och bolagen.

möjligheter som bidrar till att uppnå

ningen bland annat initierat en serie

 

de globala målen.

workshops på temat Agenda 2030

Det finns en rad exempel på hur

 

med representanter från bolagen

de statligt ägda bolagen tagit sig an

Kunskap och inspiration

i syfte att öka det gemensamma

arbetet med de globala målen och

Bolagsförvaltningen i Regerings-

kunskapsutbytet. Bolagens fortsatta

där de redovisar sitt arbete i sin

kansliet arbetar med att på olika sätt

arbete kommer också att följas upp

årsredovisning eller på sina webb-

inspirera och höja bolagens kunskap

inom ramen för de ägardialoger som

platser.

PostNord väljer få, verksamhetsnära hållbarhetsmål med framtidsperspektiv

Snabbt växande e-handel, minskade brevvolymer och en bransch i digita- liseringens epicentrum. Det är verk-

ligheten för PostNord och det ställer krav på ett tydligt hållbarhetsarbete för att hitta rätt riktning för framti- den. Den bakgrunden och en dialog med intressenter har lett fram till tre av FN:s globala hållbarhetsmål för att ringa in arbetet.

De första två är mål 11, ”Hållbara städer och samhällen” och mål 9, ”Hållbar industri, innovationer och infrastruktur” som fångar in huvud- uppdraget. PostNord ska fortsätta att vara en hållbar affärspartner för sina kunder och ha tillförlitliga leve- ranser som skapar möjligheter, även i glesbefolkade områden.

Mål nummer 8, ”Anständiga arbets- villkor och ekonomisk tillväxt” repre- senterar en risk som PostNord ser för framtiden. Kraven på transporter är att de ska vara snabba, billiga och hållbara, men det kan vara en svår kombination. Hållbarheten, både den miljömässiga men kanske främst den sociala, riskerar att gå bakåt med otrygga anställningar och ”gig-ekonomi”. PostNord vill fortsätta erbjuda bra villkor för alla medarbe- tare och har bland annat startat två projekt för nyanlända: det ena hand- lar om hjälp att ta lastbilskörkort, det andra om att erbjuda arbete på halvtid i kombination med studier i svenska.

SBAB:s gröna kretslopp av pengar

Genom att samverka med andra aktörer på bostadsmarknaden kan SBAB bidra till att göra den mer hållbar. SBAB har prioriterat fyra av FN:s globala hållbarhetsmål (8, 11, 12 och 13), vilka utgör en integre- rad del av bolagets styrmodell.

Gröna bolån

Enligt statens energimyndighet står bostadssektorn för 40 procent av den totala energiförbrukningen

iSverige. Att påskynda omställ- ningen till mer energieffektiva fastigheter är därför viktigt för att nå nationella och internationella klimatmål.

Under 2018 lanserade SBAB ett Grönt bolån med avdrag på räntan för kunder som bor i fastigheter med energiklass A, B eller C enligt Boverkets energiklassificeringssys- tem – ett ekonomiskt incitament som bidrar till en energismart omställning av bostadsmarknaden. Hos SBAB får alla kunder som har rätt till Grönt bolån det automa- tiskt. Något som ligger i linje med bankens ambition att vara enkel och transparent.

Ett grönt kretslopp av pengar I början av 2019 emitterade SBAB dessutom som första bank

i Sverige, en grön säkerställd obli- gation med bolån som säkerhet. Kretsloppet bidrar till två av bola- gets fyra prioriterade hållbarhets- mål; Hållbara städer och samhällen (mål 11) och Bekämpa klimatför- ändringarna (mål 13).

V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 8

29

37

Skr. 2018/19:140

Bilaga

S T R AT E G I O C H M Å L   K Ö N S F Ö R D E L N I N G

Jämn könsfördelning

Regeringen eftersträvar en jämn könsfördelning såväl i de enskilda bolagsstyrelserna som på portföljnivå. För den statligt ägda bolagsportföljen ska andelen kvinnor respektive män i styrelserna vara minst 40 procent.

Jämställdhetsmål

Övergripande för bolagen med stat­ ligt ägande är att de ska ha en jämn könsfördelning i bolagsstyrelserna. Andelen kvinnor respektive män ska vara minst 40 procent i den stat­ liga bolagsportföljen (hel­ och delägda bolag). De stämmovalda styrelseleda­ möterna i den statliga bolagsportföl­ jen utgjordes av 47 procent kvinnor och 53 procent män per den 1 maj 2019. Det kan jämföras med de börs­ noterade bolagens styrelser med 34 procent kvinnor och 66 procent män.1

Jämställdheten i respektive bolags styrelse ska följa ”trappan” som anger hur många ledamöter av vardera könet en styrelse med ett visst antal ledamöter ska innehålla. (Läs mer om styrelsens sammansättning på sidan 100.) I 39 av de 41 bolag med stat­ ligt ägande som ingår i statistiken i år uppnåddes en balanserad könsfördel­

Könsfördelning – vd och ledningsgrupp4

ning, jämfört med 2018 då samtliga

Andelen kvinnor som är styrelse­

42 bolag uppnådde målsättningen.

ordförande i de av staten hel­ och

I båda bolagen som i år avviker från

delägda bolagen har ökat från 45 pro­

målsättningen så är det en övervikt

cent 2015 till 54 procent 2019, vilket

av män.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

kan jämföras med 9 procent hos börs­

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

bolagen.1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1) Andra AP-fondens Kvinnoindex 2018.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Könsfördelning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Hel- och delägda bolag

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ordförande

 

 

 

 

 

 

%

Ordförande och ledamöter

 

 

 

%

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

54

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

55

 

 

54

 

 

55

 

 

52

 

 

46

 

 

 

 

52

 

 

51

 

 

51

 

 

53

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Börsbolag

3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

45

 

 

46

 

 

45

 

 

48

 

 

54

 

 

 

46

 

48

 

 

49

 

 

49

 

 

47

 

 

 

 

Börsbolag

2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2015

2016

2017

2018

2019

2015

2016

2017

2018

2019

 

 Män   Kvinnor

2)Andel kvinnor som ordförande i börsbolagen.

3)Andel kvinnor som ordförande och ledamöter i börsbolagen.

 

 

 

2018

 

 

2017

2016

2015

Kvinnor (K), Män (M)

K, st

M, st

Totalt

K, %

M, %

K, %

M, %

K, %

M, %

K, %

M, %

Vd

17

27

44

39

61

36

64

36

64

32

68

Ledningsgrupp5

121

167

288

42

58

46

54

43

57

43

57

4)Vid årsskiftet fanns 47 bolag. Utvärderingen för 2018 omfattar ej Bostadsgaranti, EUROFIMA och Sweden House. 5) Ledningsgruppen exklusive vd.

Könsfördelning – ledamöter utsedda av bolagsstämman

 

 

 

2019

 

 

2018

2017

2016

2015

Kvinnor (K), Män (M)

K, st

M, st

Totalt

K, %

M, %

K, %

M, %

K, %

M, %

K, %

M, %

K, %

M, %

Hel- och delägda bolag

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ordförande

22

19

41

54

46

48

52

45

55

46

54

45

55

Ledamöter

113

136

249

45

55

49

51

49

51

49

51

46

54

Summa ordförande och

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

ledamöter utsedda av

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

bolagsstämman

135

155

290

47

53

49

51

49

51

48

52

46

54

Helägda bolag

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ordförande

19

17

36

53

47

46

54

45

55

44

56

46

54

Ledamöter

100

113

213

47

53

49

51

50

50

51

49

49

51

Summa ordförande och

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

ledamöter utsedda av

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

bolagsstämman

119

130

249

48

52

49

51

49

51

50

50

49

51

Beräkningen omfattar aktiebolag med säte i Sverige. Redovisningen omfattar ej EUROFIMA, Svenska Skeppshypotekskassan, Sweden House och Voksenåsen. Swedesurvey ingår inte i statistiken för 2019 då det beslutades på en extrastämma 2019 att bolaget skall avvecklas genom frivillig likvidation.

30

V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 8

38

Skr. 2018/19:140

Bilaga

L Ö N E N I VÅ E R O C H A N S TÄ L L N I N G S V I L L K O R   S T R AT E G I O C H M Å L

Hållbara lönenivåer och anställningsvillkor

Ersättningar till ledande befattningshavare i närings- livet är en viktig förtroendefråga. Bolagen med statligt ägande bör därför ge sina chefer lön och pensioner som är väl avvägda.

En förtroendefråga

Kravet på sunda ersättningssystem är en viktig bolagsstyrningsfråga både i Sverige och internationellt. En vik­ tig del i bolagsstyrningen av bolagen med statligt ägande är därför att ersätt­ ningarna till ledande befattnings­ havare är rimliga och väl avvägda.

Riktlinjer för anställningsvillkor

Den 22 december 2016 beslutade regeringen om nya riktlinjer för ersättning och andra anställnings­ villkor till ledande befattningshavare i bolag med statligt ägande. Dessa ska ha tillämpats från och med års­ stämman 2017. Styrelserna i de stat­

Total kontantersättning

Vd, median

 

 

 

 

 

 

 

 

Kr/år

Övriga ledande

 

 

 

 

 

 

 

Kr/år

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

befattningshavare, median

 

 

 

 

 

 

 

Privat 

 

Statligt

 

 

 

 

 

 

7 840 000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1 560 000

1 680 000

 

 

2920 000

3 390 000

5 520 000

4 160 000

 

13 260 000

 

1 220 000

1 020 000

1 310 000

 

1 470 000

1 620 000

1 590 000

3 930 000

3 080 000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Grupp 1

 

Grupp 2

 

Grupp 3

 

Grupp 4

 

 

Grupp 1

 

Grupp 2

 

Grupp 3

 

Grupp 4

Grupp 1: bolag med omsättning mindre än eller lika med 850 mnkr, Grupp 2: bolag med omsättning

851–3 300 mnkr, Grupp 3: bolag med omsättning 3 301–14 000 mnkr, Grupp 4: bolag med omsättning lika med eller större än 14 001 mnkr.

ligt ägda bolagen är ansvariga för att regeringens riktlinjer tillämpas. I bolag där staten är en av flera del­ ägare bör regeringen i dialog med övriga ägare verka för att dessa rikt­ linjer tillämpas så långt som möjligt.

Enligt ersättningsprinciperna i reger­ ingens riktlinjer ska totalersättningen till ledande befattningshavare vara rimlig och väl avvägd. Den ska även vara konkurrenskraftig, takbestämd och ändamålsenlig, samt bidra till en god etik och företagskultur. Ersätt­ ningen ska inte vara löneledande i förhållande till andra jämförbara företag utan ska präglas av måttfull­ het. Detta ska vara vägledande också för övriga anställdas totala ersätt­ ning.

Uppföljning och efterlevnad

Regeringskansliet har gett ett kon­ sultbolag i uppdrag att undersöka hur nuvarande riktlinjer har efterlevts i bolag med statligt ägande under 2018 och dessutom jämförs ersättningsni­ våerna i bolagen med marknadsdata från privatägda bolag. Sammanlagt 112 representativa jämförelsebolag har identifierats och ingår i under­ sökningen. Utgångspunkten har varit

om den totala kontantersättningen till ledande befattningshavare varit ”konkurrenskraftig men ej lönele­ dande”. Med total kontantersättning avses alla fasta och kortsiktiga rörliga ersättningar till den anställde.

Vid utgången av 2018 är ingen ledande befattningshavare berättigad till rörlig ersättning. Möjligheten att ge rörlig lön till ledande befattnings­ havare togs bort i riktlinjerna 2009.

Andelen vd:ar som har förmånsbe­ stämd pension har minskat. År 2018 hade 10 procent av alla vd:ar och

36 procent av övriga ledande befatt­ ningshavare förmånsbestämd pen­ sion. Dessa är baserade på tillämpliga kollektivavtal och därmed inte i strid med riktlinjerna. Enligt riktlinjerna från 2009 skulle pensionsåldern inte understiga 62 år och borde lägst vara 65 år. Enligt nuvarande riktlinjer ska pensionsåldern i anställningsavtal ingångna efter riktlinjernas ikraftträ­ dande inte understiga 65 år. Under 2018 hade inga ledande befattnings­ havare en pensionsålder under 65 år.

Enligt regeringens riktlinjer från 2009 skulle, vid uppsägning från

bolagets sida, uppsägningstiden inte överstiga sex månader och avgångs­ vederlag skulle inte utgå längre än i 18 månader. I enlighet med de nya riktlinjerna ska anställningsavtal ingångna efter riktlinjernas ikraft­ trädande medge avgångsvederlag med högst 12 månadslöner. År 2018 hade 43 ledande befattningshavare avgångsvederlag om 18 månadslö­ ner. Dessa avsåg gamla avtal och är därmed inte i strid med riktlinjerna. En ledande befattningshavare har avgångsvederlag överstigande

18 månader.

Bolag med statligt ägande och mark­ nadens jämförelsebolag har indelats i fyra grupper baserat på bolagens omsättning. Total kontantersättning till vd visar att medianersättningen i statligt ägda bolag i grupp 3 och 4 ligger under den privata marknadens medianersättning. Medan den i grupp 1 och 2 ligger något över den privata marknadens median. De statligt ägda bolagens medianersättning till övriga ledande befattningshavare ligger sammantaget i linje med marknadens median men spridningen av observa­ tionerna är något större jämfört med den privata marknaden.

V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 8

31

39

Skr. 2018/19:140

Bilaga

Räkenskaper

40

 

 

 

Skr. 2018/19:140

 

 

 

Bilaga

 

 

 

 

 

 

 

R E S U LTAT 2 0 1 8   R Ä K E N S K A P E R

Resultat 2018

 

 

 

Generellt om redovisningen

 

 

 

Den portföljövergripande samman­

Sedan början av 2017 utgör Samin­

SAS ingår inte i det konsoliderade

ställningen för 2018 inkluderar inte

vest moderbolag till de tidigare stat­

resultatet för 2018 eller 2017 efter­

Bostadsgaranti då det beslutades i

ligt helägda bolagen Inlandsinnova­

som statens kapitalandel understiger

februari 2018 att bolaget ska inträda

tion och Fouriertransform.

20 procent.

i frivillig likvidation. Bostadsgaranti

 

 

 

ingår dock fortsatt i jämförelsesiffrorna

 

 

 

för 2017.

 

 

 

Resultaträkning

Mnkr

2018

2017

Nettoomsättning

 

 

 

(inkl. ev. anslag)

354 244

324 164

Övriga intäkter

6 534

4 649

Kostnader

­319

368

­286 337

Resultat från andelar i

 

 

 

intresseföretag

2 735

5 298

Värdeförändringar

5 384

5 891

Rörelseresultat (EBIT)

49 528

53 666

Finansiella intäkter

3 691

3 682

Finansiella kostnader

­8 207

­9 725

Resultat före skatt

45 013

47 622

Skatt

­6 244

­9 388

Resultat från

 

 

 

avvecklad verksamhet

 

33

83

Årets resultat

38 868

38 347

Hänförbart till aktieä­

 

 

 

gare i moderbolaget

36 990

37 191

Hänförbart till

 

 

 

minoritetsintressen

1 877

1 155

Summa

38 868

38 346

Omsättning

Den konsoliderade omsättningen för bolagen med statligt ägande ökade under 2018 med 9,3 procent jämfört med föregående år och uppgick till 354,2 (324,2) miljarder kronor. Total omsättning inklusive statens ägar­ andel i intressebolagen ökade under 2018 med 8,9 procent.

Rörelseresultat

Det konsoliderade rörelseresultatet för 2018 uppgick till 49,5 (53,7) miljarder kronor.

Balansräkning

Mnkr

2018

2017

Tillgångar

 

 

Materiella anlägg­

 

 

ningstillgångar

486 377

458 595

Immateriella tillgångar

24 689

23 581

 

 

 

Finansiella tillgångar

907 754

835 527

 

 

 

Omsättnings­

 

 

tillgångar

218 072

179 352

Summa tillgångar

1 636 891

1 497 055

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital hänför­

 

 

bart till aktieägare i

 

 

moderbolaget

344 047

323 666

Eget kapital hänför­

 

 

bart till aktieägare i

 

 

minoritetsintressen

17 854

18 641

Summa eget kapital

361 900

342 307

Totala skulder och

 

 

eget kapital

1 636 891

1 497 055

Eget kapital

Under 2018 ökade eget kapital med

19,6 miljarder kronor, vilket framför allt förklaras av ett positivt resultat efter skatt 2018 om 38,9 miljarder kronor.

Kassaflöde

Mnkr

2018

2017

Kassaflöde från löpande

 

 

verksamhet

65 309

51 289

Kassaflöde från

 

 

investeringsverksamhet

­34 578

­37 953

Kassaflöde från

 

 

finansieringsverksamhet

­21 541

­24 617

Från löpande verksamhet

Kassaflödet från den löpande verk­ samheten ökade med 27,3 procent under 2018 jämfört med 2017, från 51,3 miljarder kronor till 65,3 miljarder kronor.

Från investeringsverksamhet

Kassaflödet från investeringsverk­ samheten minskade med 8,9 procent under 2018 jämfört med 2017, från ­38,0 miljarder kronor till ­34,6 miljarder kronor.

Från finansieringsverksamhet

Kassaflödet från finansieringsverk­ samheten uppgick till ­21,5 (­24,6) miljarder kronor för verksamhetsåret 2018.

De statligt ägda bolagens totala ersättningar till revisorer 2018

Mnkr

Revisions-

Övriga

Totalt

Andel

Andel av totala

arvoden

konsulttjänster

revisionsarvoden, %

revisionsarvoden, %

BDO

0,8

0,6

1,3

58,2

0,5

Deloitte

61,1

22,1

83,2

73,4

40,1

EY

45,4

58,0

103,4

43,9

29,8

KPMG

21,2

6,0

27,1

78,1

13,9

PwC

23,6

70,4

94,0

25,1

15,5

Övriga

0,3

0,1

0,4

71,8

0,2

Summa

152,3

157,2

309,5

49,2

100,0

V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 8

 

 

33

41

Skr. 2018/19:140

Bilaga

R Ä K E N S K A P E R   U T D E L N I N G A R O C H A N S L A G

Utdelningar och anslag

Majoriteten av bolagen med statligt ägande har i sin utdelningspolicy slagit fast att en del av vinsten ska betalas ut till ägaren. Bolag med särskilt beslutade samhällsuppdrag kan erhålla anslag.

De statligt ägda bolagens utdelnings­ policy syftar till att säkerställa att ägaren får en förutsägbar och långsik­ tigt hållbar utdelning och är en viktig del i fastställandet av de ekonomis­ ka målen. Av de 46 bolag som ingår i den statliga bolagsportföljen besluta­ des det om utdelning i 22 bolag för verksamhetsåret 2018. Totalt delar dessa bolag ut 19,9 miljarder kronor till staten. Störst utdelning för 2018 kommer från Svenska Spel (4 478 miljoner kronor), Telia Company

(3 810 miljoner kronor), LKAB

(3 164 miljoner kronor), Vattenfall (2 000 miljoner kronor) och Akade­ miska Hus (1 663 miljoner kronor). Deras gemensamma utdelningar mot­ svarar cirka 75 procent av de totala utdelningar som beslutats för 2018.

Vissa bolag erhåller anslag från sta­ ten för att utföra sitt särskilt besluta­ de samhällsuppdrag. Samhall erhål­ ler exempelvis anslag för att kunna genomföra sitt arbetsmarknadspoli­ tiska kärnuppdrag, vilket är att skapa utvecklande arbeten för personer med

funktionsnedsättningar. Det anslag Samhall under 2018 erhöll för skyd­ dade arbeten i kärnuppdraget, 4 975 miljoner kronor, motsvarade 69 pro­ cent av de totala anslagen. Ytterliga­ re exempel på bolag som erhåller år­ liga anslag är Kungliga Dramatiska teatern och Kungliga Operan, vilka finansieras för att erbjuda national­ scener för teater respektive opera och balett. Totalt fick statligt ägda bolag

7 231 miljoner kronor i anslag under

2018.

Utdelning, statens andel

Mnkr

Ägarandel, %

2018

2017

Akademiska Hus

100

1 663

1 630

Apoteket

100

230

300

Bilprovningen

100

29

29

EUROFIMA

2

2

0

Infranord

100

41

67

Jernhusen

100

700

179

Lernia

100

0

21

LKAB

100

3 164

2 882

Metria

100

0

4

Orio

100

25

50

Saminvest

100

0

200

SBAB

100

690

684

SEK

100

194

232

SJ

100

194

269

SOS Alarm

50

17

0

Specialfastigheter

100

555

560

Sveaskog

100

1 100

900

Svedab

100

325

793

Swedavia

100

0

122

Sweden House

36

2

1

Svenska Spel

100

4 478

4 691

Svevia

100

335

299

Systembolaget

100

180

282

Telia Company

37

3 810

3 713

Teracom Group

100

206

214

Vasallen

100

0

125

Vattenfall

100

2 000

2 000

Summa

 

19 940

20 248

34

Anslag/totala intäkter för 2018

 

 

Totala

Andel

 

Anslag

anslags-

Mnkr

intäkter

finansie-

2018

2018

ring, %

Almi Företagspartner

319

1 072

30

 

 

 

 

Dramaten

245

314

78

 

 

 

 

Göta kanalbolag

101

50

21

 

 

 

 

Miljömärkning Sverige

4

67

7

Operan

495

595

83

PostNord

20

39 712

0

 

 

 

 

RISE

6562

3 088

21

 

 

 

 

Samhall

4 975

9 184

54

 

 

 

 

SOS Alarm

330

1 214

27

Swedfund International

27

222

12

 

 

 

 

Teracom Group

2

1 596

0

 

 

 

 

VisitSweden

132

224

59

 

 

 

 

Voksenåsen

12

52

23

 

 

 

 

Summa

7 2313

57 389

13

1)Exklusive anslag som redovisas via balansräkningen.

2)Exklusive anslagsmedel som RISE fördelar till Swerea/Swerim.

3)I tillägg har Swedfund under året erhållit ett kapitaltillskott om 600 (400) miljoner kronor finansierat inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd.

Detta motsvarar strax över hälften av bolagets investeringar under 2018 som totalt uppgick till närmare 1 100 miljoner kronor.

V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 8

42

Skr. 2018/19:140

Bilaga

F Ö R S Ä L J N I N G A R O C H U T D E L N I N G A R   R Ä K E N S K A P E R

Hur statens finanser påverkas av försäljningar och utdelningar

Regeringen fattade inga beslut om nya bolags­ eller aktie­ försäljningar under 2018. För verksamhetsåret 2018 väntas 19,9 miljarder kronor i utdelningar till staten från bolagen med statligt ägande.

Liksom tidigare försäljningsintäkter, vilka främst härrör från försäljning­ arna av Vin & Sprit, Vasakronan samt aktier i Nordea och Telia Company, betalades försäljningsintäkterna från avyttringen av aktier i Apoteksgrup­ pen i Sverige Holding in till statskas­ san för att amortera på statsskulden. Transaktionen slutfördes i början av 2018 efter att Konkurrensverket gett sitt godkännande. Amorteringarna bidrar till att statens ränteutgifter minskar. Bolags­ och aktieförsälj­ ningar resulterar även i att de framti­ da potentiella utdelningarna minskar, vilket försäljningsvärdet normalt sett tar hänsyn till. Sedan 2008 har totalt

147,4 miljarder kronor kommit statskassan tillgodo i samband med bolags­ och aktieförsäljningar.

De årliga utdelningarna från bolagen med statligt ägande medför att det statliga lånebehovet minskar samt att ränteutgifterna därigenom sjunker. Sedan 2008 har totalt 249,2 miljarder kronor utbetalats till staten i form av utdelningar.

Statens finansiella sparande, det vill säga de medel som nettoplaceras i form av finansiella tillgångar minus finansiella skulder, ökar när bolagen delar ut medel, så länge utdelningen

motsvaras av en vinst som genererats under året. När bolagens utdelning­ ar överstiger årets vinst, och minskar bolagens egna kapital, så är det finan­ siella sparandet opåverkat eftersom utdelningen motsvaras av en lika stor minskning av eget kapital, det vill säga finansiell skuld. Det är därför inte möjligt att stärka det finansiella sparandet via extrautdelningar

som överstiger årets vinst från bolag med statligt ägande. Inte heller försäljningar eller omvärderingar av finansiella tillgångar påverkar det finansiella sparandet.

Försäljningar i den statliga bolagsportföljen sedan 2008

Mdkr

År

Intäkt, mdkr

Andel av

bolaget, %

OMX

2008

2,1

6,6

 

 

 

 

Vin & Sprit

2008

57,7

100

 

 

 

 

Vasakronan

2008

24,6

100

Nordea Bank

2011

19,0

6,3

 

 

 

 

Arbetslivsresurs

2011

0,1

100

 

 

 

 

Nordea Bank

2011

19,5

6,4

 

 

 

 

Nordea Bank

2013

21,6

7

 

 

 

 

Vectura Consulting

2013

0,9

100

SAS

2016

0,2

4,2

 

 

 

 

Apoteksgruppen

2017

1,7

100

Totalt

 

147,4

 

Sammantagna utdelningar i bolag med statligt ägande

År

Mdkr

 

 

2008

23,2

 

 

2009

20,8

 

 

2010

37,6

2011

27,8

 

 

2012

26,7

 

 

2013

17,7

 

 

2014

26,3

 

 

2015

15,4

2016

13,6

 

 

2017

20,2

 

 

2018

19,9

 

 

Totalt

249,2

Hur statens finanser påverkas av försäljningsinkomster och utdelningar

 

Inkomster från

Utdelningar motsvarande

Utdelningar överstigande

 

försäljningar av bolag

årets resultat i bolagen

årets resultat i bolagen

Statsskulden

Minskar

Minskar

Minskar

 

 

 

 

Statens lånebehov och ränteutgifter

Minskar

Minskar

Minskar

Finansiellt sparande

Påverkas ej

Ökar

Påverkas ej

 

 

 

V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 8

 

35

43

Skr. 2018/19:140

Bilaga

RÄ K E N S K A P E R   R I S K H A N T E R I N G

Riskhantering

Affärsverksamheten i bolagen med statligt ägande ger upp­ hov till exponering mot olika former av risk, vilka kan påverka värdet på portföljen samt möjligheten att lämna utdelning.

Nedan beskrivs kortfattat de mest väsentliga riskerna ur ett portföljperspektiv.

Förutsättningar

Den statliga bolagsportföljen är illik­ vid, vilket innebär att enskilda bolag typiskt sett inte förvärvas eller avytt­ ras för att påverka den samlade port­ följrisken. Den statliga bolagsport­ följen är också koncentrerad, vilket gör att risker kopplade till de största bolagen kan få betydande påverkan på hela portföljens värde liksom på eventuella utdelningar. De tre värde­ mässigt största bolagen utgör mer än 50 procent av portföljens värde.

Uppföljning och styrning

Styrelsen är ytterst ansvarig för bola­ gets organisation och förvaltningen av dess angelägenheter, där riskhan­ tering ingår som en integrerad del i det övergripande ansvaret för affärs­ verksamheten. Respektive styrelse beslutar därmed om finansiella risk­ nivåer och limiter i de statligt ägda bolagen och hanterar riskerna i sina affärsverksamheter.

Riskhantering är en del av förvalt­ ningsorganisationens verktyg för uppföljning och styrning av de stat­ ligt ägda bolagen. Ägarens syn på risk reflekteras i de ekonomiska målen som kontinuerligt följs upp till exempel i ägardialoger och i det löpande arbetet. Därutöver identifie­ ras och kartläggs de största riskerna på portföljnivå i samband med den årliga värderingen av bolagen.

Affärsmässiga risker

En affärsmässig risk som kan på­ verka den statliga bolagsportföljens värde och möjlighet att lämna utdel­ ningar är försäljning eller uppköp av större verksamhet. Genom försälj­ ningarna av Ucell och Kcell under det fjärde kvartalet 2018 är Telia Companys utträde ur Eurasien i all

väsentlighet slutfört. Telia Company har tidigare kommunicerat att bola­ get avser avsluta sin närvaro i region Eurasien. Karaktären hos markna­ derna i Eurasien, inklusive potentiella myndighetsingripanden, kombinerat med det faktum att tillgångarna inte varit helägda och att det funnits åtag­ anden och skyldigheter i olika aktieä­ garavtal, gör att komplexiteten i Telia Companys försäljningsprocesser varit hög med betydande osäkerheter rö­ rande förväntat resultat. Riskerna

i portföljen anses ha minskat i och med bolagets utträde ur regionen.

Ett annat exempel på en affärsmässig risk i den statliga bolagsportföljen är den pågående samhällsomvand­ lingen i Kiruna och Malmberget. Denna kan påverka LKAB:s värde och möjlighet att lämna utdelning­ ar då det är ett mycket stort åtagande som under många år kommer att på­ verka LKAB:s resultat och likviditet.

Digitalisering öppnar för många nya möjligheter, men den kan även med­ föra risker för befintliga aktörer då nya affärsmodeller som snabbt får genomslagskraft etableras. Ett exem­ pel på detta är apoteksmarknaden, där statligt ägda Apoteket verkar och där nya e­baserade aktörer pressar priserna genom effektiva logistik­ lösningar samt erbjuder nya digita­ la tjänster. Därutöver behöver bolag vara vaksamma inför de cybersäker­ hetsrisker som kan uppstå i verksam­ heten till följd av digitaliseringen.

Finansiella risker

Den statliga bolagsportföljen är även exponerad mot finansiella risker och då främst för marknadsprisrisker som till exempel pris på el och järnmalm. Ett lågt elpris är positivt för flera

statligt ägda bolag, exempelvis Aka­ demiska hus, Sveaskog och LKAB, men sammantaget har ett lågt elpris en negativ värdepåverkan på bolags­ portföljen eftersom det är av stor betydelse för Vattenfalls intäkter. På samma sätt innebär LKAB:s expo­ nering mot järnmalmsprisets fram­ tida utveckling en marknadsprisrisk. SBAB är exponerat mot bolånekun­ dernas förmåga att återbetala sina lån. En hastig och markant nedgång i bostadspriser i kombination med en lågkonjunktur skulle sannolikt leda till ökade kreditförluster.

Andra finansiella risker är valuta­ respektive ränterisk. Valutarisk avser negativ inverkan från ändrade valuta­ kurser på bolagens resultat­ och ba­ lansräkning. Ränterisk avser risken för negativ inverkan från ändrade räntenivåer på bolagens resultaträk­ ning och kassaflöde.

Legala och regulatoriska risker

Många statligt ägda bolag verkar på mer eller mindre reglerade mark­ nader. Exempelvis kan nämnas Vattenfall, Telia Company, Swedavia, SBAB, SEK och Svenska Spel. För­ ändringar i regelverken kring dessa verksamheter kan få betydande på­ verkan på dessa bolags, och därmed portföljens, värde och förutsättning­ ar att lämna utdelningar.

Omvärldsfaktorer

Bolag med statligt ägande, likt många andra svenska företag, kan påverkas negativt av politiska och ekonomis­ ka spänningar i vår omvärld. Detta kan få till följd att förutsättningarna för att bedriva internationell handel förändras genom införandet av exem­ pelvis tullar eller sanktioner och att kostnader för vissa insatsvaror ökar.

36

V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 8

44

Skr. 2018/19:140

Bilaga

Bolagsöversikter

39

Akademiska Hus

64

SJ

40

Almi Företagspartner

65

SOS Alarm

41

APL, Apotek Produktion

66

Specialfastigheter

 

& Laboratorier

67

SSC, Svenska

42

Apoteket

 

rymdaktiebolaget

43

Arlandabanan

68

Statens

 

Infrastructure

 

Bostadsomvandling

44

Bilprovningen

69

Sveaskog

45

Dramaten

70

Svedab

46

Green Cargo

71

Svenska Skeppshypotek

47

Göta kanalbolag

72

Svenska Spel

48

Infranord

74

Svevia

49

Jernhusen

75

Swedavia

50

Lernia

76

Sweden House

51

LKAB

77

Swedfund International

53

Metria

78

Systembolaget

54

Miljömärkning Sverige

79

Telia Company

55

Operan

81

Teracom Group

56

Orio

82

Vasallen

57

PostNord

83

Vattenfall

58

RISE, Research Institutes

85

VisitSweden

 

of Sweden

86

Voksenåsen

59

Samhall

 

 

60

Saminvest

87

Övriga bolag och

61

SAS

 

verksamheter

62

SBAB

88

Avvecklade bolag och

63

SEK, Svensk Exportkredit

 

bolag under avveckling

 

 

 

 

45

Skr. 2018/19:140 Bilaga

46

Skr. 2018/19:140

Bilaga

B O L A G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E A – Ö   B O L A G S Ö V E R S I K T E R

Akademiska Hus Aktiebolag äger, utvecklar och förvaltar fastigheter för universitet och högskolor med huvudfokus på utbildnings- och forskningsverksamhet samt student- bostäder. Bolaget spelar en viktig roll för målet att stärka Sverige som kunskapsnation samt att, inom ramen för det, bidra till ett ökande utbud av forskar- och studentbostäder.

Statens ägarandel 100%

Ordf: Anitra Steen

Vd: Kerstin Lindberg

 

Göransson

Styrelse och revisorer valda för 2019/2020 Ordf: Anitra Steen Led: Britta Burreau, Peter

Viktiga händelser 2018

Biomedicum på Karolinska Insti- tutet, ett av Europas största forsk- ningslaboratorier, stod klart före utsatt tid och till en lägre kostnad än beräknat. Akademiska Hus har investerat cirka 2 mdkr i projektet.

Stor satsning på solceller under året ledde till fördubblad kapacitet mot- svarande 2,5 miljoner kWh/år.

Ytterligare fördubbling sker 2019.

Nya ambitiösa mål beslutade som innebär klimatneutralitet (”Noll- vision”) inom förvaltning och intern verksamhet till 2025 och i projektverksamheten till 2045.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

Lönsamhet: Avkastning på operativt kapital exklusive värdeförändringar ska uppgå till minst 6,5 procent. Avkast- ningen minskade till 5,5 procent. Ned- gången förklaras av de stora marknads- värdeförändringarna hänförliga till bolagets fastighetsbestånd som redovi- sats i enlighet med IFRS regelverk vil- ket ökar det operativa kapitalet. Föränd- ringen i rörelseresultat var svagt positivt.

Kapitalstruktur: Soliditet 30–40 pro- cent. Soliditeten steg till 45,8 procent.

Utdelning: 40–60 procent av årets resultat efter skatt efter återläggning av värdeförändringar och därtill hörande uppskjuten skatt. Ordinarie utdelning enligt policy uppgick till 60 procent av justerat resultat.

Nya ekonomiska mål för bolaget besluta- des på årsstämman 2019.

Mål för hållbart företagande

Kund: År 2021 ska Nöjd Kund Index (NKI) uppgå till 70 procent. Årets NKI 62 (60) visar på en positiv trend men understiger årsmålet på 63. Flera strate- giska samarbeten med olika lärosäten har ingåtts 2018 för att stärka relationen.

Medarbetare: År 2021 ska prestationsin- dex (API) uppgå till 77 samt måttet för olycksfri arbetsplats (ELTAR) inte över- stiga 2. En nollmätning avseende API sker under 2019. ELTAR uppgick till 2,4.

Ekonomi: Bolaget ska leverera på äga- rens ekonomiska mål. Därutöver ska man minska mängden köpt energi med 50 procent från 2000 till 2025. Projekt- kostnaderna ska inte avvika mer än ± 2 procent mot projektram. Mängden inköpt energi ökade med 0,3 procent vil- ket beror på en kombination av en varm sommar och att bolaget genomfört färre energibesparande åtgärder än planerat. Projektkostnaderna avvek med 2,4 pro- cent, i huvudsak beroende på förseningar i bygglovsprocessen av projektet Albano.

Utveckling: Andelen innovationsprojekt som har drivits i samverkan med bolagets kunder ska uppgå till 70 procent 2021 och bolaget ska ha 2 130 studentboen- den. Innovation i samverkan uppgick till 47 procent. Antalet studentboenden upp- gick vid årets slut till 510.

Klimatavtryck: Bolaget ska uppnå kli- matneutralitet inom förvaltning och intern verksamhet till 2025 och i projekt- verksamheten till 2045.

Samhällsuppdrag

Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.

Gudmundson, Anna Magnusson, Christer Nerlich, Ingemar Ziegler och Örjan Wikforss

Arb rep: Thomas Jennlinger, Anders Larsson

Rev: Helena Ehrenborg (PwC)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 330 (320) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 160 (155) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

 

 

2018

2017

Resultaträkning, mnkr

 

 

 

 

Nettoomsättning

 

6 117

5 806

Värdeförändringar

 

2 225

4 737

Rörelseresultat

 

6 086

8 499

Resultat före skatt

 

5 818

8 311

Nettovinst

 

5 314

6 453

- varav hänförbart till minoritet

 

0

0

Balansräkning, mnkr

 

 

 

 

Balansomslutning

93 477

90 557

Anläggningstillgångar

87 933

81 715

Eget kapital

42 832

39 186

- varav minoritet

 

0

0

Nettoskuld

30 971

29 220

Operativt kapital

73 803

68 406

Nyckeltal

 

 

 

 

Rörelsemarginal, %

 

99,5

146,4

Re, Avkastning på eget kapital

 

 

 

 

(genomsnitt), %

 

13,0

17,6

Rop, Avkastning på operativt

 

 

 

 

kapital (genomsnitt), %

 

5,5

5,9

Nettoskuldsättningsgrad, ggr

 

0,7

0,7

Soliditet, %

 

45,8

43,3

Bruttoinvesteringar, mnkr

 

2 776

2 556

Anslag, mnkr

 

0

0

Utdelning, mnkr

 

1 663

1 630

Antal anställda i medeltal

 

480

449

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer

Ja

 

 

Bestyrkt GRI-rapport

 

Ja

 

 

Redovisar enligt IFRS

 

Ja

 

 

Prioriterade globala mål

 

 

 

 

Ekonomiska mål och uppföljning

Lönsamhet

 

 

 

 

Kapitalstruktur

 

 

Rop, %

 

 

 

 

 

Soliditet, %

 

 

 

10

 

 

 

 

 

 

 

 

50

48

40,7

41,4

43,3

45,8

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

8

7,3

 

 

 

 

 

40

 

 

 

6,9

6,2

5,9

5,5

 

 

 

 

 

 

6

 

 

 

 

 

30

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

4

 

 

 

 

 

 

 

 

20

 

 

 

 

 

2

 

 

 

 

 

 

 

 

10

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

2014

2015

2016

2017

2018

 

2014

2015

2016

2017

2018

 

 

 

Mål: ≥6,5%

 

 

 

 

 

Mål: 30–40%

 

 

 

 

 

Utfall

Nytt mål antaget av bolagsstämman

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Utdelning

%

100

 

 

 

 

80

 

 

 

 

60

 

60

60

60

50

50

 

 

40

20

02014 2015 2016 2017 2018

Mål: 40–60%

En efterutdelning på 6,5 mdkr beslutades på extra bolags- stämma den 19 oktober 2015.

 

 

 

 

 

 

 

 

Könsfördelning, %

 

 

 

 

31

69

50

50

43

57

 

 

 

 

 

Kvinnor

 

 

 

 

 

 

 

Anställda

Ledning

Styrelse1

 

Män

 

 

 

1) Valda för 2019/2020

V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 8

39

47

Skr. 2018/19:140 Bilaga

B O L A G S Ö V E R S I K T E R   B O L A G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E A – Ö

Almi Företagspartner Aktiebolag (Almi) ska, som ett komplement till den privata markna-

den, medverka till att utveckla och finansiera små och medelstora företag. Almis verksamhet omfattar rådgivning samt finansiering genom lån och ägarkapital via Almi Invest. Syftet med

Almis verksamhet är att stärka det svenska näringslivets utveckling och verka för en håll-

bar tillväxt. Genom att stimulera tillväxten hos nyföretagare samt befintliga små och medel-

stora företag, antingen via kapital eller företagsrådgivning, kan innovativa idéer få möjlighet att prövas. Det vitaliserar näringslivet och bidrar till nya arbetstillfällen. Rådgivningen och

finansieringen ska i huvudsak riktas till företagare och företag med lönsamhets- och tillväxt-

potential. Finansieringen sker dels med en egen lånefond på cirka 5,5 miljarder kronor och dels med fondkapital som uppgår till cirka 3 miljarder kronor varav hälften utgörs av fond-

medel från europeiska regionala utvecklingsfonden. Verksamheten ska finnas tillgänglig i

hela landet men utbudet kan variera beroende på regionala förutsättningar.

Statens ägarandel 100%

Ordf: Monica Caneman Vd: Göran Lundwall

Styrelse och revisorer valda för 2019/2020 Ordf: Nyval av Monica Caneman vid stämman 2019, Birgitta Böhlin avgick Led: Anders Byström, Ulrika Geeraedts, Nicolas Hassbjer, Hanna Lager- crantz, Pia Sandvik och Anna Söderblom. Nyval av Emad Zand vid stämman 2019, Åke Hedén avgick Arb rep: Emil Nordlander, Andreas Schroff

Arb suppl: Filippa Freijd, Matilda Lembke

Rev: Jonas Ståhlberg (Deloitte)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 230 (215) tkr. Arvode till stämmovald ledamot

Viktiga händelser 2018

Antalet nya utbetalda lån mins- kade till 3 461 (4 546) samt utbetalt lånebelopp till 1 700 (2 335) mnkr. Under året har åtgärder vidtagits för att åstadkomma en mer balanse- rad nettoutlåning och anpassa utlå- ningen till en långsiktigt stabil nivå.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

Inga ekonomiska mål har fastställts av äga- ren. Enligt prop. 1993/94:40 ska Almi lång- siktigt bedriva låneverksamheten så att kapi- talet bevaras nominellt intakt. Detta mål är uppnått.

Mål för hållbart företagande

Almi ska bidra till hållbar tillväxt, se uppdragsmål nedan.

Almi ska vara en attraktiv arbetsgivare och en hållbar arbetsplats som attraherar medarbetare med rätt kompetens. Orga- nisationen ska präglas av mångfald och jämställdhet. Almi ska arbeta aktivt för att minimera sin negativa miljöpåver- kan. Målet är ett engagemangsindex på minst 85 samt att samtliga rådgivare ska ha genomgått och klarat den nya certi- fieringen vid utgången av 2019. Engage- mangsindex uppgick till 79. År 2018 mättes ej andel certifierade rådgivare.

Almi ska verka för god affärsetik genom att aktivt arbeta för att motverka korrup- tion och penningtvätt samt engagemang i företag som bedriver olaglig, oetisk eller bedräglig verksamhet. Almis medarbe- tare ska efterleva regelverk och interna riktlinjer. Målet är att samtliga inför verksamhetsåret planerade aktiviteter för god affärsetik ska vara genomförda vid utgången av året. Utfallet var 71 procent.

Samhällsuppdrag och uppdragsmål

Almi ska verka för en hållbar tillväxt. Utvecklingen avseende överlevnad, omsättning och förädlingsvärde hos de företag som fått en insats från Almi mäts ungefär fyra år efter insatsen. Målet är att Almis kund- och portföljföretag ska utvecklas bättre än en kontrollgrupp. Överlevnaden till och med 2017 hos företag som fick insats från Almi 2014 uppgick till 81 (kontrollgrupp: 77) pro- cent, omsättningen ökade 33 (kontroll- grupp: 24) procent och förädlingsvärdet ökade 32 (kontrollgrupp: 21) procent.

Almis verksamhet ska vara marknads- kompletterande och därmed riktas till företag som inte får behovet av finan- siering och affärsutveckling tillgodo- sett av privata aktörer. Målet är att Almi ska uppfattas som uteslutande marknads- kompletterande i mätningar riktade till kund- och portföljföretag, medfinansiä- rer och samarbetspartners. Bland tillfrå- gade lånekunder, banker och medinves- terare svarar mellan 90–100 procent att Almis verksamhet är marknadskomplet- terande. Då endast tre av åtta identifie- rade grupper tillfrågats kan inte målupp- fyllnaden 2018 fullt ut bedömas.

Almi ska bedriva sin verksamhet med särskilt fokus på företag i tidiga skeden eller expansionsfaser samt företagare som är kvinnor eller har utländsk bak- grund. Målet är att företag i tidiga ske- den ska utgöra huvuddelen av Almis verksamhet samt att andelen företagare eller företag som drivs av kvinnor eller har utländsk bakgrund ska vara högre än motsvarande andel i den svenska före- tagsstocken. År 2018 utgjorde ande- len företag i tidiga skeden drygt 70 pro- cent av Almis kund- och portföljföretag, kvinnor utgjorde 28 (kontrollgrupp: 30) procent och utländsk bakgrund 36 (kontrollgrupp: 23) procent.

uppgår till 112 (105) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

 

 

2018

2017

Resultaträkning, mnkr

 

 

 

 

Nettoomsättning

 

1 072

1 061

Rörelseresultat

 

45

229

Resultat före skatt

 

118

241

Nettovinst

 

118

241

- varav hänförbart till minoritet

 

11

6

Balansräkning, mnkr

 

 

 

 

Balansomslutning

 

8 601

8 509

Anläggningstillgångar

 

5 914

6 404

Eget kapital

 

7 575

7 457

- varav minoritet

 

204

192

Nettoskuld

-5 033

-5 581

Operativt kapital

 

2 541

1 876

Nyckeltal

 

 

 

 

Rörelsemarginal, %

 

4,2

21,6

Re, Avkastning på eget kapital

 

 

 

 

(genomsnitt), %

 

1,6

3,3

Rop, Avkastning på operativt

 

 

 

 

kapital (genomsnitt), %

 

2,0

12,6

Nettoskuldsättningsgrad, ggr

 

-0,7

-0,7

Soliditet, %

 

88,1

87,6

Bruttoinvesteringar, mnkr

 

1 932

2 512

Anslag, mnkr

 

313

316

Utdelning, mnkr

 

0

0

Antal anställda i medeltal

 

490

487

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer

Ja

 

 

Bestyrkt GRI-rapport

 

Ja

 

 

Redovisar enligt IFRS

 

Nej

 

 

Prioriterade globala mål

FREDLIGA OCH

INKLUDERANDE

SAMHÄLLEN

Könsfördelning, %

55

45

43

38

 

 

 

 

Kvinnor

 

 

57

63

 

Anställda

Ledning

Styrelse1

 

Män

 

 

 

1) Valda för 2019/2020

40

V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 8

48

Skr. 2018/19:140

Bilaga

B O L A G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E A – Ö   B O L A G S Ö V E R S I K T E R

Apotek Produktion & Laboratorier AB, APL, utvecklar, tillverkar och tillhandahåller extem- poreläkemedel och lagerberedningar. APL levererar extemporeläkemedel till alla apoteksak- törer på öppenvårdsmarknaden och till slutenvården på likvärdiga och icke-diskriminerande

villkor. Inom svensk hälso- och sjukvård finns ett stort fokus på individanpassad vård och

läkemedelsbehandling. Individanpassade extemporeläkemedel är ett viktigt komplement till läkemedel tillhandahållna av läkemedelsindustrin.

Statens ägarandel 100%

Ordf: Johan Assarsson Vd: Jan Erneberg

Styrelse och revisorer valda för 2019/2020 Ordf: Johan Assarsson Led: Britt Hansson, Eugen Steiner och Ulf Tossman. Nyval av Agneta Edberg vid stämman 2019, Malin Forkman avgick

Arb rep: Susann Danielsson, Erik Strandmark

Viktiga händelser 2018

Tidigare vd, Eva Sjökvist Saers, lämnade APL vid årsskiftet och Ulf Skough, chef Marknad, utsågs till tillförordnad vd. Jan Erneberg till- trädde som ny vd den 1 april 2019.

Ett konsultbolag har på uppdrag av ägaren analyserat kostnaderna för och finansieringen av APL:s sam- hällsuppdrag.

APL genomför betydande investe- ringar vid anläggningen i Malmö för att konsolidera och flytta mate- rialhantering och storskalig pro- duktion från Göteborg till Malmö.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

Lönsamhet: Räntabilitet på eget kapital överstigande 8 procent per år. Räntabili- teten på eget kapital var negativ.

Kapitalstruktur: Soliditet 40–50 pro- cent. Soliditeten uppgick till 16 procent.

Utdelning: Minst 50 procent av årets resultat efter skatt, med beaktande av kapitalstrukturmål och genomförandet av koncernens strategi/investeringsbe-

hov. Ingen utdelning lämnades för 2018. Ägarens mål har inte uppnåtts 2018. Målen är långsiktiga och ska utvärderas under en konjunkturcykel, cirka fem till sju år.

Mål för hållbart företagande

Mål för 2018 jämfört med basåret 2017:

Minska energiförbrukningen med 5 pro- cent. Elförbrukningen minskade med

0,9 procent vilket understeg målet för året.

Minska indirekta koldioxidutsläpp med 5 procent. Koldioxidutsläppen har minskat

Ekonomiska mål och uppföljning

med 16 procent. Utsläpp via tjänsteresor har minskat med 19 procent.

Öka andelen ofarligt avfall till återvin- ning till 50 procent. Utfall: 44,2 procent.

Minska andelen riskleverantörer till 3 procent. Andelen minskade till 4 procent.

Sjukfrånvaron ska ej överstiga 5 procent. Utfall: 5,6 procent.

APL ska vara en jämlik arbetsplats och ingen form av diskriminering eller tra- kasserier ska förekomma. APL lanserade under 2018 en säker kanal för anonym rapportering och dialog med arbetsgi- varen. Inga fall av diskriminering har inrapporterats under 2018.

Samhällsuppdrag

APL ska:

i nära samarbete med specialister och förskrivare, myndigheter och andra intressenter utveckla och tillhandahålla ett medicinskt ändamålsenligt och kvalitetssäkrat sortiment av extempore- läkemedel och lagerberedningar;

erbjuda extemporeläkemedel och lager- beredningar på likvärdiga och icke-dis- kriminerande villkor till samtliga aktörer som ansvarar för läkemedelsförsörj- ning till öppen- och slutenvården. Bola- get ansvarar därvid särskilt för att till- verka och leverera extemporeläkemedel och lagerberedningar på förfrågan från öppenvårdsapotek;

säkerställa att information om extempo- reläkemedel och lagerberedningar finns lättillgänglig, att beställningsrutiner är enkla och användarvänliga samt att leve- rans av extemporeläkemedel och lager- beredningar sker på ett effektivt sätt enligt överenskomna leveranstider.

APL har inget fastställt uppdragsmål.

Arb suppl: Astrid Holdt, Jon Burup

Rev: Ingrid Hornberg Román (KPMG)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 265 (260) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 133 (130) tkr.

 

 

2018

2017

Resultaträkning, mnkr

 

 

 

 

Nettoomsättning

 

1 473

1 433

Rörelseresultat

 

-79

-26

Resultat före skatt

 

-82

-28

Nettovinst

 

-80

-25

- varav hänförbart till minoritet

 

0

0

Balansräkning, mnkr

 

 

 

 

Balansomslutning

 

718

712

Anläggningstillgångar

 

389

308

Eget kapital

 

113

193

- varav minoritet

 

0

0

Nettoskuld

 

382

268

Operativt kapital

 

495

461

Nyckeltal

 

 

 

 

Rörelsemarginal, %

 

-5,4

-1,8

Re, Avkastning på eget kapital

 

 

 

 

(genomsnitt), %

 

-52,2

-12,3

Rop, Avkastning på operativt

 

 

 

 

kapital (genomsnitt), %

 

-16,6

-5,6

Nettoskuldsättningsgrad, ggr

 

3,4

1,4

Soliditet, %

 

15,8

27,2

Bruttoinvesteringar, mnkr

 

119

57

Anslag, mnkr

 

0

0

Utdelning, mnkr

 

0

0

Antal anställda i medeltal

 

489

507

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer

Ja

 

 

Bestyrkt GRI-rapport

Ja

 

 

Redovisar enligt IFRS

Nej

 

 

Prioriterade globala mål

FREDLIGA OCH

INKLUDERANDE

SAMHÄLLEN

 

Lönsamhet

 

 

 

 

Kapitalstruktur

 

 

 

 

Utdelning

 

 

 

 

Re, %

 

 

 

 

 

Soliditet, %

 

 

 

%

 

 

 

 

 

10

 

4,3

2,2

0,1

 

 

 

50

 

 

 

 

 

 

100

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

40

41,9

38,9

 

 

 

80

 

 

 

 

 

-10

 

 

 

 

 

-12,3

 

 

 

 

 

33,7

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

30

 

 

 

 

27,2

 

60

 

 

 

 

 

-20

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-30

 

 

 

 

 

 

 

 

20

 

 

 

 

 

15,8

40

 

 

 

 

 

-40

 

 

 

 

 

 

 

 

10

 

 

 

 

 

 

20

 

 

 

 

 

-50

 

 

 

 

 

 

-52,2

 

 

 

 

 

 

0

0

0

0

0

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

 

0

-60 2014

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2015

2016

2017

2018

 

2014

2015

2016

2017

2018

 

2014

2015

2016

2017

2018

 

 

 

 

Mål: >8%

 

 

 

 

 

 

Mål: 40–50%

 

 

 

 

 

Mål: ≥50%

 

 

 

 

 

 

 

Utfall

Nytt mål antaget av bolagsstämman

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Könsfördelning, %

31

43

57

40

60

 

 

 

69

 

 

 

 

Kvinnor

 

 

 

 

Anställda

Ledning

Styrelse1

 

Män

 

 

 

1) Valda för 2019/2020

V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 8

41

49

Skr. 2018/19:140 Bilaga

B O L A G S Ö V E R S I K T E R   B O L A G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E A – Ö

Apoteket AB erbjuder produkter och tjänster inom läkemedels- och hälsoområdet. Apoteket är en affärsmässig aktör på en konkurrensutsatt marknad. Bolaget ska bedrivas på sådant sätt att en god läkemedelsförsörjning i Sverige främjas. På marknaden för öppenvårdsapotek till- handahåller bolaget, genom närmare 400 apotek i hela landet, receptbelagda och receptfria läkemedel, handelsvaror, hälsotjänster samt information och rådgivning till privatpersoner. Bolaget har också en väl utbyggd distanshandel, via e-handel och genom bolagets apoteks- ombud. Apoteket spelar dessutom en viktig roll med sin verksamhet för dosförpackade läke- medel. För ägaren är det av stor vikt med ett betydande hållbarhetsansvar vilket också inklu- derar områden som högkvalitativ rådgivning, god kvalitetskontroll, miljömässigt hållbar läkemedelsanvändning och hög tillgänglighet till läkemedel.

Statens ägarandel 100%

Ordf: Ingrid Bonde

Vd: Ann Carlsson

Styrelse och revisorer valda för 2019/2020 Ordf: Nyval av Ingrid Bonde vid stämman 2019, Gert Karnberger avgick Led: Inger Andersson, Pia Gideon, Barbro Fridén och Lars Nilsson. Nyval av Erik Sandstedt och Per Uebel vid stämman 2019, Leif Ljungqvist avgick Arb rep: Lisa Ekstrand Arb suppl: Ingela Brindell-Lindberg, Hanna Ottosson, Lena Rhodin

Rev: Ingrid Hornberg Román (KPMG)

Viktiga händelser 2018

Stark försäljning på konsument- marknaden, såväl inom butik som e-handel.

Fler och nya sätt att erbjuda hälso- tjänster. Apoteket har genomfört flera olika satsningar, bl.a. tjänster i form av undersökningar, vaccina- tioner och provtagningar. Numera också möjligt för privatpersoner att beställa dosförpackade läkemedel.

Utvecklade satsningar på digitala lösningar har ökat kostnaderna. Det digitala kundmötet innebär lösningar för att såväl förenkla för kunden som att fortsätta effektivi- sera verksamheten.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

Lönsamhet: Rörelsemarginalen ska uppgå till minst 3 procent. För 2018 sjönk rörelsemarginalen till 2,5 procent, främst som en följd av lägre omsättning inom vårdaffären samt ökade it-satsningar.

Kapitalstruktur: Skuldsättningsgrad på 40–80 procent av pensionsjusterat eget kapital. Vid årsskiftet 2018/19 var skuld- sättningsgraden 34 procent och därmed något under målintervallet.

Utdelning: 40–60 procent av årets resul- tat justerat för resultat och skatt hänförlig till pensionstillgångar och pensionsför- pliktelser. Föreslagen utdelning till års- stämman 2019 uppgår till 230 miljoner

Ekonomiska mål och uppföljning

kronor, vilket utgör 59 procent av justerad vinst.

Mål för hållbart företagande

Inom hälsomålet ska Hälsoindex på lång sikt uppgå till minst 80. För 2018 uppgick index till 68. Det var första året som Hälsoindex mättes.

Målet inom kunderbjudandet uttrycks som att antalet egenvårdsleverantö- rer som undertecknar Apotekets upp- förandekod ska öka. Långsiktiga målet uppgår till 100 procent. Av Apotekets leverantörer av receptfria läkemedel och övriga produkter har 80 (78) procent accepterat uppförandekoden.

Inom miljömålet ska långsiktigt 80 pro- cent av kunderna lämna in överblivna läkemedel. Utfallet av en undersökning visade på att denna nivå var 38 procent.

Medarbetarmålet innebär att andelen motiverade medarbetare ska uppgå till minst 80 procent. Denna andel uppgick till 76 (78). Mångfalden i bolaget ses som en viktig del för att kunna öka NMI.

Samhällsuppdrag

Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag. Bolaget har ett uppdrag att enligt ägaran- visningen behålla befintliga apoteksombud i den utsträckning som behövs för att upp- rätthålla en god läkemedelsförsörjning på den ort ombudet är verksamt. Detta följs upp årligen av ägaren. Apoteket hade vid årsskiftet 618 apoteksombud runt om i Sverige och bedöms ha uppfyllt sitt upp- drag väl under 2018.

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 370 (345) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 176 (160) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

 

 

2018

2017

Resultaträkning, mnkr

 

 

 

 

Nettoomsättning

20 083

19 871

Rörelseresultat

 

509

667

Resultat före skatt

 

593

731

Nettovinst

 

457

566

- varav hänförbart till minoritet

 

0

0

Balansräkning, mnkr

 

 

 

 

Balansomslutning

 

8 456

8 648

Anläggningstillgångar

 

3 405

4 075

Eget kapital

 

4 453

4 748

- varav minoritet

 

0

0

Nettoskuld

 

751

677

Operativt kapital

 

5 204

5 425

Nyckeltal

 

 

 

 

Rörelsemarginal, %

 

2,5

3,4

Re, Avkastning på eget kapital

 

 

 

 

(genomsnitt), %

 

10,1

12,5

Rop, Avkastning på operativt

 

 

 

 

kapital (genomsnitt), %

 

9,6

12,7

Nettoskuldsättningsgrad, ggr

 

0,3

0,3

Soliditet, %

 

52,7

54,9

Bruttoinvesteringar, mnkr

 

164

172

Anslag, mnkr

 

0

0

Utdelning, mnkr

 

230

300

Antal anställda i medeltal

 

3 023

3 113

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer

Ja

 

 

Bestyrkt GRI-rapport

 

Ja

 

 

Redovisar enligt IFRS

 

Ja

 

 

Prioriterade globala mål

 

 

 

 

Lönsamhet

 

 

 

 

Kapitalstruktur

 

 

 

Utdelning

 

 

 

Rörelsemarginal, %

 

 

 

Skuldsättningsgrad, %

 

 

%

 

 

 

 

 

10

 

 

 

 

 

 

 

80

 

 

 

 

 

350

 

306

 

 

 

8

 

 

 

 

 

 

 

60

 

 

54

 

 

280

 

 

 

 

 

6

 

 

 

 

 

 

 

40

 

 

 

34

34

210

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

4

 

 

 

 

3,4

3,4

 

20

3

 

 

 

 

140

 

 

 

 

 

2

 

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

70

60

 

56

59

59

1,8

2,4

 

 

2,5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

-20

2014

-17

2016

2017

2018

0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2014

2015

2016

2017

2018

 

 

2015

 

 

 

2014

2015

2016

2017

2018

 

 

 

Mål: ≥3,0%

 

 

 

 

 

Mål: 40–80%

 

 

 

 

 

Mål: 40–60%

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Utfall

Nytt mål antaget av bolagsstämman

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

FREDLIGA OCH

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

INKLUDERANDE

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

SAMHÄLLEN

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Könsfördelning, %

 

 

 

 

 

16

 

 

 

 

 

 

 

 

84

 

 

43

57

57

43

 

Kvinnor

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Män

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Anställda

Ledning

Styrelse1

1) Valda för 2019/2020

42

V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 8

50

Skr. 2018/19:140

Bilaga

B O L A G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E A – Ö   B O L A G S Ö V E R S I K T E R

Arlandabanan Infrastructure AB, AIAB, äger och förvaltar Arlandabanan samt upplå- ter banan och vissa rättigheter för driften av snabbtågspendeln (Arlanda Express) mellan Arlanda flygplats och Stockholm Central. AIAB förvaltar avtal som rör Arlandabanan och svarar för att statens rättigheter och skyldigheter enligt avtalen efterlevs. Bolagets avtalspart är A-Train AB och avtalet utgör en koncession. A-Train AB driver Arlanda Express och är samtidigt infrastrukturförvaltare och svarar för alla skyldigheter detta medför. Avtalen ger

A-Train AB rätt att utnyttja AIAB:s trafikeringsrätt på det statliga järnvägsnätet samt nytt-

janderätten till Arlandabanan och tillhörande stationer. Nyttjanderätten innebär också en,

under vissa förutsättningar, skyldighet att upplåta banan och stationen på Arlanda flygplats

till andra järnvägsföretag.

Statens ägarandel 100%

Ordf: Jan Olson

Vd: Ulf Lundin

Styrelse och revisorer valda för 2019/2020 Ordf: Jan Olson Led: Britta Dalunde,

Malin Sundvall och Lars Erik Fredriksson Rev: Jenny Jansson (KPMG)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 135 (130) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 68 (66) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

Viktiga händelser 2018

Antalet resenärer med Arlanda Express minskade med 2,4 procent.

Antalet resenärer med andra järn- vägsföretag ökade med 8,0 procent.

Marknadsandelen för tåg på sträckan är i stort oförändrad.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

Bolagets verksamhet syftar inte till vinst.

Mål för hållbart företagande

Öka nyttjandet: 8 miljoner resor per år 2040, 6,1 miljoner resor 2018. Utfal- let 2018 ligger cirka 247 000 passagerare under målet.

Ekonomiska åtaganden och resultat: Återbetala 1,9 miljarder kronor i vill- korslån. Royalty-betalningarna beräknas till 4,2 miljarder kronor fram till 2040. Erhållen royalty 2018 uppgick till

45,5 miljoner kronor.

Minska utsläppen av växthusgaser:

-182 000 ton netto till 2040. Växthus- gaser -114 000 ton netto till och med 2018.

Bättre mångfald och jämställdhet: Mer än 40 procent av vardera könet. Utfall: Andel kvinnor i berörda bolags styrelser var 37 procent.

Påverkan på våra grannar: Översikts-

och detaljplaner. Utfall: Två bygglov på grannfastighet överklagades 2018 (Sigtuna kommun).

Motverka korruption: Noll korruption.

Utfall: Noll korruption.

Konkurrens under vissa villkor: Konkurrensneutralt. Utfall: Noll ären- den anmälda avseende konkurrens.

Följa lagar och regler: Olika skyldigheter.

Utfall: Inga regelöverträdelser.

Kundernas hälsa och säkerhet: Noll

omkomna/skadade. Utfall: Inga skadade resenärer. Två suicidtillbud varav båda avled.

Nöjda kunder: 100 procent nöjda kunder.

Utfall: 81 procent andel nöjda resenärer/ tågföretag, varav Arlanda Express

98 procent och övriga tåg 78 procent.

Samhällsuppdrag

Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.

 

 

2018

2017

Resultaträkning, mnkr

 

 

 

 

Nettoomsättning

 

67

66

Rörelseresultat

 

0

0

Resultat före skatt

 

0

0

Nettovinst

 

0

0

- varav hänförbart till minoritet

 

0

0

Balansräkning, mnkr

 

 

 

 

Balansomslutning

 

1 232

1 288

Anläggningstillgångar

 

1 212

1 268

Eget kapital

 

10

10

- varav minoritet

 

0

0

Nettoskuld

 

-11

-11

Operativt kapital

 

-1

-1

Nyckeltal

 

 

 

 

Rörelsemarginal, %

 

0,0

0,0

Re, Avkastning på eget kapital

 

 

 

 

(genomsnitt), %

 

0,0

0,0

Rop, Avkastning på operativt

 

 

 

 

kapital (genomsnitt), %

 

0,0

0,0

Nettoskuldsättningsgrad, ggr

 

-1,1

-1,1

Soliditet, %

 

0,8

0,8

Bruttoinvesteringar, mnkr

 

0

0

Anslag, mnkr

 

0

0

Utdelning, mnkr

 

0

0

Antal anställda i medeltal

 

0

0

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer

Ja

 

 

Bestyrkt GRI-rapport

Ja

 

 

Redovisar enligt IFRS

Nej

 

 

Prioriterade globala mål

Könsfördelning, %

5050

Kvinnor

Män

Styrelse1

1) Valda för 2019/2020

V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 8

43

51

Skr. 2018/19:140 Bilaga

B O L A G S Ö V E R S I K T E R   B O L A G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E A – Ö

Aktiebolaget Svensk Bilprovning, Bilprovningen, erbjuder rådgivning och kontroll av motorfordons trafiksäkerhet, miljöpåverkan och driftsekonomi. Bilprovningen bedriver sedan 2013 en affärsmässig verksamhet på en avreglerad marknad. Med 100 stationer och 573 medarbetare är Bilprovningen Sveriges ledande aktör för besiktning av motordrivna fordon och den enda aktören på marknaden med ett rikstäckande stationsnät. Bilprovningen är den aktör på marknaden med bäst tillgänglighet vad gäller öppettider och erbjuder även drop-in. Under 2018 utförde Bilprovningen cirka 1,5 miljoner besiktningar.

Statens ägarandel 100%

Ordf: Karin Strömberg Vd: Benny Örnerfors

Styrelse och revisorer valda för 2019/2020 Ordf: Karin Strömberg Led: Gunnar Malm, Anna Nilsson-Ehle, Kristina Patek, Johan Ekesiöö och Ludvig Nauckhoff. Nyval av Måns Carlson vid stämman 2019, Hélène Westholm avgick

Arb rep: Bengt Lindblom, Joakim Rönnlund

Viktiga händelser 2018

Bilprovningen är fortsatt mark- nadsledande och hade vid utgången av året en marknadsandel på 27 procent.

Den 20 maj började nya inställelse- regler att gälla. Förändringen inne- bär att besiktning av bilar fem år eller äldre ska ske senast 14 måna- der efter den senaste fullständiga besiktningen.

Två nya stationer öppnades i Land- vetter och Västerhaninge. Stationen i Malmö-Fosie byggdes ut med en ny besiktningshall för tunga fordon.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

Lönsamhet: Rörelsemarginal på minst 8 procent. Bolagets rörelsemarginal uppgick för verksamhetsåret 2018 till 2,6 procent.

Kapitalstruktur: Soliditet 30–40 procent. Soliditeten uppgick till 45,3 procent.

Utdelning: Minst 80 procent av årets resultat efter skatt. Utdelningen för verksamhetsåret 2018 uppgår till

29 miljoner kronor.

Ekonomiska mål och uppföljning

Mål för hållbart företagande

Ökad trafiksäkerhet: Bilprovningens bidrag till ökad trafiksäkerhet ska uppgå till 76 procent 2019. Utfall: 74 procent.

Attraktiv arbetsgivare: Personalomsätt- ning högst 7 procent, andel kvinnliga besiktningstekniker som lägst 14 pro- cent, andelen medarbetare med utländsk bakgrund som lägst 17 procent och andel godkända certifieringar minst 92 pro- cent. Utfall: Personalomsättning 12,7 (9,4) procent, kvinnliga tekniker 11,6 (10,0) procent, utländsk bakgrund 15,2

(14,5) procent och andel godkända certifieringar 92 procent.

Minskad miljöpåverkan: Klimatpåver- kan minskas med 80 procent (2006– 2030), förnyelsebar el ska uppgå till 100 procent. Utfall: Minskning av klimat- påverkan ligger i fas med långsiktigt mål 2006–2030, förnyelsebar el uppgår till 100 procent.

Samhällsuppdrag

Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.

Arb suppl: Malin Lindahl, Fredrik Walther

Rev: Jonas Ståhlberg (Deloitte)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till

200 (190) tkr. Arvode till stämmovald ledamot upp- går till 95 (90) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2018

2017

Resultaträkning, mnkr

 

 

 

 

 

 

Nettoomsättning

 

 

647

677

Rörelseresultat

 

 

17

49

Resultat före skatt

 

 

12

38

Nettovinst

 

 

9

30

- varav hänförbart till minoritet

 

 

0

0

Balansräkning, mnkr

 

 

 

 

 

 

Balansomslutning

 

 

262

271

Anläggningstillgångar

 

 

58

63

Eget kapital

 

 

80

100

- varav minoritet

 

 

0

0

Nettoskuld

 

 

0

0

Operativt kapital

 

 

80

100

Nyckeltal

 

 

 

 

 

 

Rörelsemarginal, %

 

 

2,6

7,3

Re, Avkastning på eget kapital

 

 

 

 

 

 

(genomsnitt), %

 

 

7,1

19,8

Rop, Avkastning på operativt

 

 

 

 

 

 

kapital (genomsnitt), %

 

 

18,6

41,6

Nettoskuldsättningsgrad, ggr

 

 

0,0

0,0

Soliditet, %

 

 

45,3

49,8

Bruttoinvesteringar, mnkr

 

 

12

16

Anslag, mnkr

 

 

0

0

Utdelning, mnkr

 

 

29

29

Antal anställda i medeltal

 

 

569

592

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer

Ja

 

 

 

Bestyrkt GRI-rapport

Ja

 

 

 

Redovisar enligt IFRS

Ja

 

 

 

Prioriterade globala mål

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Lönsamhet

 

 

 

Kapitalstruktur

 

 

 

Utdelning

 

 

 

Rörelsemarginal, %

 

 

Soliditet, %

 

 

 

 

%

 

 

 

 

 

 

10

8,4

10,2

 

 

100

 

 

 

 

 

350

 

 

 

 

 

323

8

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

280

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

7,3

 

80

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

6

 

 

 

 

 

60

 

 

55,5

 

 

210

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

43,8

48,1

49,8

45,3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

4

 

 

 

 

 

 

40

 

 

 

140

 

 

 

 

 

 

 

 

 

4

 

 

 

 

 

 

 

76

100

100

100

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2

 

 

 

 

2,6

20

 

 

 

 

 

70

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

2014

2015

2016

2017

2018

2014

2015

2016

2017

2018

 

2014

2015

2016

2017

2018

 

 

Mål: ≥8,0%

 

 

 

 

 

Mål: 30–40%

 

 

 

 

 

 

Mål: ≥80%

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Utfall

Nytt mål antaget av bolagsstämman

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Könsfördelning, %

 

 

 

 

13

14

 

 

 

 

 

 

43

57

 

Kvinnor

87

86

 

 

 

 

 

 

 

Anställda

Ledning

Styrelse1

 

Män

 

 

 

1) Valda för 2019/2020

44

V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 8

52

Skr. 2018/19:140

Bilaga

B O L A G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E A – Ö   B O L A G S Ö V E R S I K T E R

Kungliga Dramatiska teatern Aktiebolag, Dramaten, är Sveriges nationalscen för talteater.

Statens ägarandel 100%

Viktiga händelser 2018

I kölvattnet av #metoo, #tystnad tagning och #backstage som brise- rade 2017 har ett systematiskt arbete fortsatt för att komma tillrätta med sexuella trakasserier.

Tre fastighetsrelaterade projekt har bedrivits som alla har stor påverkan på Dramatens framtid. Det gäller nytt övermaskineri för Stora scenen, ett stambyte i Thalia-huset som ska genomföras 2019 samt arbete kring ett nytt produktionscenter.

Bergmanfestivalen som går av sta- peln vartannat år, ägde rum och uppmärksammade 100-årsjubileet av Ingmar Bergmans födelse. Gäst- spel från nio länder visades och fjor- ton språk talades från scenerna. Med en sammanlagd publik på 16 875 slog årets festival publikrekord.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

Dramaten ska ha ett eget kapital som ger en stabil ekonomisk grund för verksam- heten. Med ett negativt resultat om 2,2 mil- joner kronor uppgår det egna kapitalet till 30,8 miljoner kronor.

Mål för hållbart företagande

Kännedom om hur Dramaten fortsät- ter arbetet efter #metoo, för att mot- verka sexuella trakasserier samt hur Dra- maten arbetar med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön (OSA). Målet är att Dramaten ska vara en inkluderande arbetsplats för alla: Ny bilaga för rap- portering av händelse är introducerad. Arbetsmiljöutbildning har genomförts med chefer och skyddsombud. Fortsatt arbete utifrån resultat från tidigare med- arbetarundersökning.

Öka andelen förstagångsbesökare med 15 procent från 2019 och kommande tre- årsperiod: Siffrorna för 2018 går inte att uppskatta, ett systembyte gör att dessa kunduppgifter ej är tillförlitliga.

Öka andelen publik som nås genom digi- tala kanaler. Målsättningen är att nå över 750 000 personer per år från 2019, vilket innefattar digitala sändningar och följare på samtliga sociala plattformar: Målet uppnåddes då man hade 857 426 använ- dare på Dramaten.se. Antalet videomi- nuter på Facebook var 423 000. Drama- ten Play var tagen ur bruk under större delen av 2018 men aktiveras under 2019.

Uppnå en jämställd könsfördelning bland konstnärliga upphovspersoner. Målsättningen är att hålla en jämställd könsfördelning (målsättningen 60/40 principen) för regissörer, scenografer, kostymtecknare och dramatiker över en löpande treårsperiod: År 2018 var 38 procent av dramatikerna kvinnor respek- tive 44 procent av regissörerna, 56 pro- cent av scenograferna och 79 procent av kostymtecknarna. Under perioden 2016– 18 har enbart gruppen scenografer haft en jämställd könsfördelning.

Samhällsuppdrag

Dramaten ska vara den i Sverige ledande institutionen inom teaterns område och som nationalscen stå på högsta nivå vad gäller utveckling, förnyelse, konstnärlig kvalitet samt hantverksskicklighet i ateljéer och verkstäder: Dramaten håller hög konstnärlig kvalitet med en varierad repertoar som uppvisar både bredd och spets, nyskrivet och klassiskt. Hantverks- skickligheten i Dramatens ateljéer och verkstäder håller hög klass och bidrar till utveckling inom området.

Dramaten ska verka i ett internationellt teater- och kultursammanhang och initiera samarbeten samt främja inter- kulturellt utbyte. Dramaten ska vårda och främja det svenska språket och natio- nella kulturarvet inom teaterns område: Ett internationellt utbyte sker bland annat genom gästspel och turnéer och där Bergmanfestivalen utgör ett viktigt inslag. Genom att framföra och bear- beta klassiska och moderna verk har Dramaten fortlöpande arbetat med att vårda och utveckla det svenska språket och kulturarvet.

Ordf: Ulrika Årehed

Vd: Maria Groop Russel

Kågström

 

Styrelse och revisorer valda för 2019/2020 Ordf: Ulrika Årehed Kågström Led: Jesús Azpeitia Seron, Raoul Grünthal, Amanda Lundeteg, Biljana Pehrsson och Tasso Stafilidis. Nyval av Maria Eka vid stämman 2019, Sara Danius och Eva Hamilton avgick Arb rep: Tanja Lorenzon, Jens Thiman Arb suppl: Johan Holmberg, Eva Strengbohm Rev: Jennifer Rock-Baley (EY)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till

75 (71,4) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 37,5 (35,7) tkr.

 

 

 

 

 

 

2018

2017

Resultaträkning, mnkr

 

 

 

 

 

Nettoomsättning

 

 

 

301

286

Rörelseresultat

 

 

 

 

-2

5

Resultat före skatt

 

 

 

-2

5

Nettovinst

 

 

 

 

-2

5

- varav hänförbart till minoritet

 

 

0

0

Balansräkning, mnkr

 

 

 

 

 

Balansomslutning

 

 

 

112

90

Anläggningstillgångar

 

 

 

40

28

Eget kapital

 

 

 

 

31

33

- varav minoritet

 

 

 

 

0

0

Nettoskuld

 

 

 

 

-25

-44

Operativt kapital

 

 

 

6

-11

Nyckeltal

 

 

 

 

 

 

 

Rörelsemarginal, %

 

 

 

-0,5

1,6

Re, Avkastning på eget kapital

 

 

 

 

 

(genomsnitt), %

 

 

 

 

-6,6

17,9

Rop, Avkastning på operativt

 

 

 

 

 

kapital (genomsnitt), %

 

 

56,6

-41,6

Nettoskuldsättningsgrad, ggr

 

 

-0,8

-1,3

Soliditet, %

 

 

 

 

27,5

36,5

Bruttoinvesteringar, mnkr

 

 

15

11

Anslag, mnkr

 

 

 

 

245

231

Utdelning, mnkr

 

 

 

0

0

Antal anställda i medeltal

 

 

293

282

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer

Ja

 

 

Bestyrkt GRI-rapport

 

 

 

Ja

 

 

Redovisar enligt IFRS

 

 

 

Nej

 

 

Prioriterade globala mål

 

 

 

Prioriterade globala mål har ännu inte

 

 

identifierats.

 

 

 

 

 

 

 

Könsfördelning, %

 

 

 

 

 

56

44

50

50

57

43

 

 

Kvinnor

Män

Anställda Ledning Styrelse1 1) Valda för 2019/2020

V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 8

45

53

Skr. 2018/19:140 Bilaga

B O L A G S Ö V E R S I K T E R   B O L A G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E A – Ö

Green Cargo AB är Sveriges största aktör inom järnvägsgods med fokus på effektiv och

hållbar järnvägslogistik. Bolaget erbjuder transporter i ett nätverk över hela Sverige samt i Norge och med partners på ett stort antal orter på den europeiska kontinenten. Green

Cargos system har cirka 5 000 vagnar, 360 lok och personal i hela Skandinavien för att

Statens ägarandel 100%

Ordf: Jan Sundling

Vd: Ted Söderholm

Styrelse och revisorer valda för 2019/2020 Ordf: Jan Sundling Led: Anna Elgh, Henrik Höjs-

möta näringslivets transportbehov.

Viktiga händelser 2018

Jan Kilström lämnade som vd och ersattes av Erik Johansson som t.f. vd. I november 2018 utsågs Ted Söderholm till ny vd.

Green Cargo beslutade 2017 att lämna det samägda bolaget DB

Cargo Scandinavia. Under 2018 verkställde Green Cargo att pro- ducera tjänsterna genom Danmark delvis i egen regi.

För att stärka konkurrenskraf- ten beställde Green Cargo 14 nya

Transmontana lok med leverans 2019/2020.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

Lönsamhet: Avkastning på operativt kapital 10 procent. Avkastning på opera- tivt kapital 2018 var negativ.

Kapitalstruktur: Nettoskuldsättnings- grad 0,6–0,9 ggr. Nettoskuldsättnings- graden uppgick per utgången av 2018 till 2,1 ggr. Försämringen av nettoskuld- sättningsgraden förklaras framför allt av koncernens negativa resultat.

Utdelning: 50 procent av årets vinst efter skatt med beaktande av nettoskuld- sättningsgraden. Bolaget lämnade ingen utdelning under 2018.

Mål för hållbart företagande

Green Cargos styrelse har satt mål inom

områdena miljö, säkerhet, jämställdhet och sjukfrånvaro. Basår är, där det är relevant, 2013 och alla mål ska vara uppfyllda 2020 om inget annat anges. Befintliga hållbar- hetsmål kräver en översyn mot bakgrund av den väsentlighetsanalys som genom- förts under hösten 2018 tillsammans med att bolaget kartlagt de viktigaste frågorna i relation till de globala hållbarhetsmålen. Detta arbete kommer att ske under 2019.

Samtliga lokförare ska vara utbildade i

ECO-driving. Utfall: Efter årets slut har

87,2 procent genomgått utbildningen.

Samtliga diesellok ska ha tomgångsreg- lage installerade. Utfall: Ett start-stopp- system är installerat på 62 Td-lok. V5 och T44 loken kvarstår dock.

Nya regler för tomgångskörning av die- selloken tas fram och samtliga förare utbildas. Utfall: Reglerna för tomgångs- körning har beaktats men fokus läggs på den nya start-stoppfunktionen som kan komma att införas på fler loktyper.

Antalet olyckor ska halveras (från 300 år 2013). Utfallet för 2018 blev 306.

Green Cargos sjukfrånvaro ska långsik- tigt vara under 4 procent. Målet för 2018 var 4,5 procent och utfallet blev 4,8 pro- cent.

Andelen kvinnor i ledande befattningar ska öka med 50 procent (från 17 procent 2013). Utfallet för 2018 blev 13 procent.

Samhällsuppdrag

Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.

gaard och Michael Thorén. Nyval av Catarina Fritz, Charlotte Hansson och Håkan Åkerström vid stämman 2019, Margareta Alestig Johnson, Ann-Christine Hvittfeldt och Ingvar Nilsson avgick Arb rep: Donny Sjöberg, Jonas Blomqvist Arb suppl: Jerker Liljeberg, Anders Gustavsson Rev: Jenny Jansson (KPMG)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 415 (410) tkr. Arvode till stämmovald ledamot upp- går till 170 (160) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

 

 

2018

2017

Resultaträkning, mnkr

 

 

 

 

Nettoomsättning

 

4 208

4 337

Rörelseresultat

 

-122

1

Resultat före skatt

 

-155

-32

Nettovinst

 

-179

-105

- varav hänförbart till minoritet

 

0

0

Balansräkning, mnkr

 

 

 

 

Balansomslutning

 

2 679

3 067

Anläggningstillgångar

 

2 012

2 062

Eget kapital

 

596

755

- varav minoritet

 

0

0

Nettoskuld

 

1 288

1 411

Operativt kapital

 

1 884

2 166

Nyckeltal

 

 

 

 

Rörelsemarginal, %

 

-2,9

0,0

Re, Avkastning på eget kapital

 

 

 

 

(genomsnitt), %

 

-26,5

-13,1

Rop, Avkastning på operativt

 

 

 

 

kapital (genomsnitt), %

 

-6,0

0,0

Nettoskuldsättningsgrad, ggr

 

2,1

1,9

Soliditet, %

 

22,2

24,6

Bruttoinvesteringar, mnkr

 

151

85

Anslag, mnkr

 

0

0

Utdelning, mnkr

 

0

0

Antal anställda i medeltal

 

1 957

1 827

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer

Ja

 

 

Bestyrkt GRI-rapport

Ja

 

 

Redovisar enligt IFRS

Ja

 

 

Prioriterade globala mål

 

 

 

Ekonomiska mål och uppföljning

LönsamhetKapitalstruktur

Rop, %

 

 

 

 

 

Nettoskuldsättningsgrad, ratio

20

 

 

 

 

 

 

 

2,5

 

 

 

 

2,1

 

 

 

 

 

 

 

 

2,0

 

 

 

1,9

10

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1,8

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1,4

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

 

1,5

1,3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-4,7

0,6

-3,3

0

 

1,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-10

 

 

 

-6

0,5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-20 2014

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

2015

2016

2017

2018

2014

2015

2016

2017

2018

 

 

 

Mål: ≥10%

 

 

 

 

 

Mål: 0,6–0,9 ggr

 

 

 

 

 

Utfall

Nytt mål antaget av bolagsstämman

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Utdelning

%

100

80

60

40

20

0 0 0 0 0

02014 2015 2016 2017 2018

Mål: 50%

Könsfördelning, %

 

 

 

 

15

14

 

 

 

 

85

86

43

57

 

Kvinnor

 

 

 

 

 

Anställda

Ledning

Styrelse1

 

Män

 

 

 

1) Valda för 2019/2020

46

V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 8

54

Skr. 2018/19:140

Bilaga

B O L A G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E A – Ö   B O L A G S Ö V E R S I K T E R

AB Göta kanalbolag ska driva och förvalta Göta kanal så att dess värde, såväl som kultur- historiskt byggnadsverk som turistattraktion, vidmakthålls. Göta kanal är i dag en av de viktigaste motorerna inom svensk besöksnäring med cirka tre miljoner besökare årligen. Kanalen trafikeras främst av fritids- och kryssningsbåtar. Bolaget bedriver också omfattande underhålls- och upprustningsverksamhet av kanalen och intilliggande fastigheter. För detta får bolaget anslag från staten. Merparten av fastigheterna är uthyrda som bostäder eller lokaler för näringsverksamheter. Det särskilt beslutade samhällsuppdraget omfattar hela verksamheten förutom den skogsrörelse som bolaget bedriver.

Statens ägarandel 100%

Ordf: Elisabeth Nilsson Vd: Roger Altsäter

Styrelse och revisorer valda för 2019/2020 Ordf: Elisabeth Nilsson Led: Göran Carlberg, Anna Ernestam, Bengt-Olov Gunnarson, Jenny Lahrin och Mikael Lundström. Nyval av Amer Mohammed vid stämman 2019, Gunilla Asker avgick Arb rep: Kevin Gilbert

Viktiga händelser 2018

En lång och varm sommar gynnade destinationen Göta kanal och fritids- båtstrafiken ökade med 3 procent.

Fokus på proaktivt systematiskt underhåll fortsatte.

Hög genomförandetakt i renove- ringsprojektet Göta kanal 2.0 fort- satte under vintersäsongerna.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

Lönsamhet: Den totala EBT-margi- nalen ska uppgå till minst 0 procent. Utfallet var 0,2 procent. EBT-marginal beräknas som resultat före skatt genom omsättning.

Kapitalstruktur: Nettoskuldsättnings- grad ska uppgå från -10 till +50 procent. Nettoskuldsättningsgraden uppgick till -34 procent och förklaras av att 13 miljo- ner kronor fanns kvar i likvida medel vid årsskiftet för de projekt som genomför- des vintern 2018–19.

Mål för hållbart företagande

I den nya affärsplanen arbetar bolaget vidare med tre övergripande mål: intäkts- mål, attraktivitetsmål och säkerhetsmål samt tre huvudmål från Agenda 2030: rent vatten och sanitet, hållbar energi för alla och anständiga arbetsvillkor och ekono- misk tillväxt. Aktiviteter har genomförts inom dessa områden och mål kommer att sättas längre fram.

Ekonomiska mål och uppföljning

Samhällsuppdrag och uppdragsmål

Uppdragsmål har beslutats av ägaren på årsstämman 2016 för följande områden:

Tillräcklig båttrafik för att behålla attraktionskraften

Bevarande

Kundnöjdhet

Ekoturism

Reguljär passagerarbåtstrafik (kryss- ningsbåtstrafik) har bedrivits utmed hela kanalen och antalet fritidsbåtar var

1 925, vilket översteg målet 1 700, varav

462 båtar var under bokningssäsong mot målet minst 400.

Kanalen har varit tillgänglig 91 procent av tiden under kanalsäsongen och en olycka har inträffat men som inte ledde till någon större skada eller sjukfrånvaro. Av de bevarade sluss- och brovaktarbo- städerna så håller 96 procent av husen året-runt-standard.

Målsättningen är betyg lägst 4,0 av 5,0 möjliga för kundnöjdhet. Målet uppfyll- des för landbesökare 4,6, fritidsbåtar 4,4 och för rederierna 4,0 medan utfallet för företagsmedlemmar i Officiell Partner blev 3,6.

Att bibehålla alléträden längs med kan- alen och att arbeta mot att återställa allén till ursprungligt antal, 16 000 alléträd, är ett sätt att främja ekoturism och under året planterades 50 träd. Att arbeta för en sammanhängande cykelled längs Göta kanal är ett mål till 2020 och analys samt åtgärdsplaner för varje enskild kommun har arbetats fram för att cykelleden ska uppnå standard och krav för en nationell cykelled.

Rev: Joakim Mårbring (Grant Thornton) Arvode till styrelsens ordförande uppgår till

88 (80) tkr. Arvode till stämmovald ledamot upp- går till 60 (55) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet eller arbets- tagarrepresentanter.

 

 

 

 

 

 

 

2018

2017

Resultaträkning, mnkr

 

 

 

 

Nettoomsättning

 

50

51

Rörelseresultat

 

0

0

Resultat före skatt

 

0

0

Nettovinst

 

0

0

- varav hänförbart till minoritet

 

0

0

Balansräkning, mnkr

 

 

 

 

Balansomslutning

 

83

103

Anläggningstillgångar

 

54

56

Eget kapital

 

39

39

- varav minoritet

 

0

0

Nettoskuld

 

-14

-41

Operativt kapital

 

26

-1

Nyckeltal

 

 

 

 

Rörelsemarginal, %

 

0,4

0,3

Re, Avkastning på eget kapital

 

 

 

 

(genomsnitt), %

 

0,2

0,1

Rop, Avkastning på operativt

 

 

 

 

kapital (genomsnitt), %

 

1,7

0,7

Nettoskuldsättningsgrad, ggr

 

-0,3

-1,0

Soliditet, %

 

47,2

38,0

Bruttoinvesteringar, mnkr

 

1

1

Anslag, mnkr

 

10

11

Utdelning, mnkr

 

0

0

Antal anställda i medeltal

 

41

39

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer

Ja

 

 

Bestyrkt GRI-rapport

Ja

 

 

Redovisar enligt IFRS

Nej

 

 

Prioriterade globala mål

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

LönsamhetKapitalstruktur

EBT-marginal, %Nettoskuldsättningsgrad, %

5,0

 

 

 

 

 

 

 

50

 

 

2,5

 

 

 

 

 

 

 

0

-1,2

8,8

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0

 

0

0

0,2

 

 

 

-20,9

-34,3

0,0

 

-50

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2,5

 

 

 

 

 

 

 

-100

 

-103,2

 

-4,5

 

 

 

 

 

 

 

5,0

 

 

 

-150 2014 2015 2016 2017 2018

2014 2015

 

2016

2017

2018

 

 

 

Mål: ≥0%

 

 

 

 

 

 

Mål: -10–50%

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Utfall

Nytt mål antaget av bolagsstämman

 

 

 

 

 

Könsfördelning, %

 

 

 

 

32

20

 

 

 

 

 

43

57

 

 

68

80

 

Kvinnor

 

 

 

Anställda

Ledning

Styrelse1

 

Män

 

 

 

1) Valda för 2019/2020

V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 8

47

55

Skr. 2018/19:140 Bilaga

B O L A G S Ö V E R S I K T E R   B O L A G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E A – Ö

Infranord AB är Sveriges ledande järnvägsentreprenör och erbjuder drift och underhåll samt om- och nybyggnad av järnvägar i Sverige och Norge. Verksamheten i Sverige bedrivs, utöver stabsfunktionerna, i fyra regioner, Syd, Väst, Mitt och Nord, samt enheten Produktionsstöd. Både i Sverige och i Norge har det fattats beslut om ökade satsningar på järnvägsunderhåll såväl som nyanläggning, vilket kommer att stärka marknaden under de närmaste åren.

Statens ägarandel 100%

Ordf: Eva Färnstrand

Vd: Henrik Löfgren

 

(tillträdande)

Styrelse och revisorer valda för 2019/2020 Ordf: Eva Färnstrand Led: Magnus Jonasson, Agneta Kores, Gunilla Spongh och Per Wester-

Viktiga händelser 2018

Omsättningen för 2018 ökade men resultatet blev sämre p.g.a. förlust i ett projekt.

Orderingången minskade till följd av att både Trafikverket och Bane

Nor upphandlat lägre volymer.

Vd Helene Biström meddelade i oktober att hon lämnar Infranord i mars 2019. Henrik Löfgren kom- mer att tillträda rollen som ny vd senast i augusti 2019.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

Lönsamhet: Avkastning på eget kapital ska uppgå till minst 16 procent. Avkast- ningen uppgick till 9,9 procent.

Soliditet: Minst 33 procent. Soliditeten uppgick till 38,4 procent.

Utdelning: 50–75 procent av resultatet efter skatt. Föreslagen utdelning på 41 (67) miljoner kronor motsvarande 50 procent av resultatet efter skatt.

Mål för hållbart företagande

Stärka säkerhetskulturen: Delmålet för olycksfallsfrekvens är högst 3,5 år 2023, mätt som totalt antal arbetsskador

(1 dags sjukskrivning eller mer) delat med antal miljoner arbetade timmar. Infra- nord fokuserar på att stärka den interna säkerhetskulturen. Det övergripande målet är att antalet allvarliga olyckor ska vara noll. För att nå målet arbetar man genom utbildning, rutiner och säkerhets- system. Utfallet för 2018 var 3,5 (5,0).

Ekonomiska mål och uppföljning

Attraktiv arbetsplats: Nöjd Medarbetar Index (NMI) minst 76 år 2023. Infran- ord befinner sig i en generationsväxling och behöver utveckla och rekrytera nya medarbetare. Stora pensionsavgångar de närmaste åren utgör en utmaning. Bola- gets kompetensförsörjningsplan syftar till gemensam, enhetlig och systematisk rekrytering, introduktion, medarbetar- utveckling, kompetensöverföring och succession. Infranords företagskultur ska vara inkluderande och inspirerande. NMI-utfallet för 2018 var 68 (66).

Utveckla kunderbjudandet: Nöjd Kund Index (NKI) minst 69 år 2022. Bolaget ska utveckla sina tjänster inom väl defi- nierade teknikområden och verka för kontraktsmodeller som är gynnsamma för såväl branschens aktörer som sam- hället i stort. Digitalisering av järnvägen är en trend som skapar affärsmöjlighe- ter. NKI 2017 var 59. Målet mäts vartan- nat år.

Intern effektivitet: Infranords konkur- renskraft är avhängig låga administra- tionskostnader och en effektiv verk- samhetsstyrning. Bolaget ska arbeta systematiskt med förbättringar genom att öka användningen av systemstöd och förenkla arbetssätt. Arbetet omfattar en rad åtgärder – från nedbrytning av mål för hela organisationen till kontinuerlig utveckling och införande av standardi- serade produktionsmetoder för frekvent förekommande arbetsuppgifter.

Samhällsuppdrag

Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.

berg. Nyval av Jan Bardell och Måns Carlson vid stämman 2019, Kristina Ekengren och Johan Skoglund avgick Arb rep: Håkan Englund, Henrik Eneroth Arb suppl: Lars-Erik Mott, Frederick Lin- deros Rev: Helena Nilsson (KPMG)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 402 (385) tkr. Arvode till stämmovald ledamot upp- går till 197 (190) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

 

 

2018

2017

Resultaträkning, mnkr

 

 

 

 

Nettoomsättning

 

4 236

4 003

Rörelseresultat

 

113

174

Resultat före skatt

 

110

173

Nettovinst

 

82

134

- varav hänförbart till minoritet

 

0

0

Balansräkning, mnkr

 

 

 

 

Balansomslutning

 

2 186

2 012

Anläggningstillgångar

 

814

744

Eget kapital

 

839

823

- varav minoritet

 

0

0

Nettoskuld

 

255

176

Operativt kapital

 

1 094

999

Nyckeltal

 

 

 

 

Rörelsemarginal, %

 

2,7

4,4

Re, Avkastning på eget kapital

 

 

 

 

(genomsnitt), %

 

9,9

16,7

Rop, Avkastning på operativt

 

 

 

 

kapital (genomsnitt), %

 

10,8

18,8

Nettoskuldsättningsgrad, ggr

 

0,3

0,2

Soliditet, %

 

38,4

40,9

Bruttoinvesteringar, mnkr

 

139

97

Anslag, mnkr

 

0

0

Utdelning, mnkr

 

41

67

Antal anställda i medeltal

 

1 942

1 825

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer

Ja

 

 

Bestyrkt GRI-rapport

Ja

 

 

Redovisar enligt IFRS

Ja

 

 

Prioriterade globala mål

Lönsamhet

 

 

 

 

Kapitalstruktur

 

 

 

Utdelning

 

 

 

Re, %

 

 

 

 

 

Soliditet, %

 

 

 

%

 

 

 

 

 

25

 

 

 

21,6

24,1

 

 

50

 

 

 

40

40,9

 

100

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

38,4

 

 

 

 

 

 

 

20

 

 

 

 

 

 

 

40

 

 

 

80

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

16,7

 

 

 

31,3

 

 

 

 

 

 

 

15

 

 

 

 

 

 

9,9

30

23,8

 

 

 

 

60

 

 

50

50

50

10

 

 

 

 

 

 

20

 

 

 

 

 

 

40

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

5

3,7

 

 

 

 

10

 

 

 

 

 

 

20

0

0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2014

2015

2016

2017

2018

2014

2015

2016

2017

2018

2014

2015

2016

2017

2018

 

 

 

Mål: ≥16%

 

 

 

 

 

 

Mål: ≥33%

 

 

 

 

 

Mål: 50–75%

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Utfall

Nytt mål antaget av bolagsstämman

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Könsfördelning, %

8

92 42 58 43 57

Anställda Ledning Styrelse1 1) Valda för 2019/2020

Kvinnor

Män

48

V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 8

56

Skr. 2018/19:140

Bilaga

B O L A G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E A – Ö   B O L A G S Ö V E R S I K T E R

Jernhusen AB äger, utvecklar och förvaltar stationer, stationsområden, underhållsdepåer samt gods- och kombiterminaler längs den svenska järnvägen. Jernhusen fyller en viktig funktion genom att konkurrensneutralt och på affärsmässiga grunder förvalta och utveckla ett antal fastigheter med central funktion för den spårburna trafiken.

Statens ägarandel 100%

Ordf: Kjell Hasslert

Vd: Kerstin Gillsbro

Styrelse och revisorer valda för 2019/2020 Ordf: Kjell Hasslert Led: Anette Asklin, Kjell-Åke Averstad, Jakob Grinbaum, Anders Kupsu, Lotta

Viktiga händelser 2018

Högre hyresintäkter i befintligt fast- ighetsbestånd men lägre rörelsere- sultat p.g.a. lägre orealiserade vär- deförändringar. Fastigheternas marknadsvärde ökade med 710 mnkr och uppgick till 16 944 mnkr.

Jernhusen emitterade sina första gröna obligationer under 2018. Jern- husens ramverk för gröna obligatio- ner fick omdömet Market Best Prac- tice av analysföretaget Sustainalytics.

Nya kranar invigdes på Malmö Kombiterminal, lastkapaciteten ökade med 75 procent. Ett centralt läge som bidrar både till rationell citylogistik i regionen och att gods från kontinenten lastas om och fort- sätter sin resa genom Sverige per tåg.

Planarbete i Göteborg och Stock- holm har fortsatt för att skapa nya stationsnära stadsdelar.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

Lönsamhet: Genomsnittlig avkastning på eget kapital minst 12 procent över en konjunkturcykel. Utfallet var 7,3 procent. Den lägre nivån förklaras av lägre orea- liserade värdeförändringar i fastighets- beståndet. Genomsnittlig avkastning de senaste fem åren var 12,1 procent.

Kapitalstruktur: Soliditet 35–45 pro- cent, utfallet var 44,0 procent. Räntetäck- ningsgrad minst 2,0 ggr, utfallet var 5,2.

Utdelning: Allt kapital som inte behövs i verksamheten ska delas ut, med beak- tan av finansiella och strategiska mål.

Normalt en tredjedel av resultatet före skatt exklusive värdeförändringar. Utdel- ningen för 2018 är 700 miljoner kronor

Ekonomiska mål och uppföljning

vilket överstiger en tredjedel men är inom målet.

Mål för hållbart företagande

Hållbara transporter:

Fler nya grupper ska lockas att resa kol- lektivt genom att utveckla trygga och trivsamma stationsområden. 500 000 kvm BTA tillskapade i stationsnära lägen till 2030. Under året har inga ytor till- skapats. Nöjd Resenärsindex (NRI) ska vara över 75 och ingen station under 70 år 2020. NRI uppgick till 73 under 2018. 500 000 enheter hanterade på Jernhusens

kombiterminaler år 2026. Under 2018 hanterades 145 275 enheter.

Hållbara fastigheter:

Halvera användningen av köpt energi på fastigheter till 2030 från 2008. Använd- ningen var 12,2 procent lägre än basåret.

Samtliga bebyggda fastigheter ska vara miljöklassade/certifierade 2020. 44 bygg- nader klassades/certifierades under året.

0 markföroreningar med negativ påver-

kan på människa och miljö senast 2025. 31 fastigheter har säkerställts under 2018.

Hållbara affärer:

80 procent av inköpsvolymen ska vara kvalitetssäkrad i hållbarhetshänseende genom leverantörsuppföljning 2018.

Under 2018 kvalitetssäkrades 49 procent.

Senast 2018 ska alla hyresavtal som nytecknas/omförhandlas vara gröna. År 2018 tecknades 94 procent gröna avtal.

Topp 3 i Nyckeltalsinstitutets Attraktiv Arbetsgivarindex 2020. Delad förstaplats under 2018.

Resultat > 1 över genomsnittet i Employee Net Promoter Score (eNPS). Uppnådde 17 i eNPS 2018, 8 över snittet.

Samhällsuppdrag

Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.

Mellström och Ingegerd Simonsson

Arb rep: Charlotte Mattsson Arb suppl: Ann

Lindberg Rev: Helena Ehrenborg (PwC) Arvode till styrelsens ordförande uppgår till

260 (250) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 125 (120) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

 

 

2018

2017

Resultaträkning, mnkr

 

 

 

 

Nettoomsättning

 

1 545

1 453

Värdeförändringar

 

136

256

Rörelseresultat

 

859

947

Resultat före skatt

 

721

793

Nettovinst

 

552

649

- varav hänförbart till minoritet

 

7

-8

Balansräkning, mnkr

 

 

 

 

Balansomslutning

17 471

16 950

Anläggningstillgångar

17 088

16 331

Eget kapital

 

7 680

7 486

- varav minoritet

 

32

204

Nettoskuld

 

7 704

7 726

Operativt kapital

15 384

15 212

Nyckeltal

 

 

 

 

Rörelsemarginal, %

 

55,6

65,1

Re, Avkastning på eget kapital

 

 

 

 

(genomsnitt), %

 

7,3

9,0

Rop, Avkastning på operativt

 

 

 

 

kapital (genomsnitt), %

 

5,6

6,3

Nettoskuldsättningsgrad, ggr

 

1,0

1,0

Soliditet, %

 

44,0

43,8

Räntetäckningsgrad, ggr

 

5,2

4,4

Bruttoinvesteringar, mnkr

 

564

663

Anslag, mnkr

 

0

0

Utdelning, mnkr

 

700

179

Antal anställda i medeltal

 

190

188

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer

Ja

 

 

Bestyrkt GRI-rapport

 

Ja

 

 

Redovisar enligt IFRS

 

Ja

 

 

Prioriterade globala mål

Lönsamhet

 

 

 

 

Kapitalstruktur

 

 

 

Utdelning

 

 

 

Re, %

 

 

 

 

 

Soliditet, %

 

 

 

%

 

 

 

 

 

 

25

 

 

 

 

19,2

 

 

 

50

41,2

41,1

42,5

43,8

44

250

 

 

 

 

 

 

20

 

 

 

17,2

 

 

 

40

 

 

 

 

 

200

 

 

177

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

15

 

 

 

 

 

 

 

 

30

 

 

 

 

 

150

 

 

 

 

 

120

10

 

 

 

 

 

 

 

 

20

 

 

 

 

 

100

 

 

 

 

 

 

5

7,6

 

 

9

7,3

 

10

 

 

 

 

 

50

33

 

33

33

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

2014

2015

2016

2017

2018

 

2014

2015

2016

2017

2018

 

2014

2015

2016

2017

2018

 

 

 

Mål: ≥12,0%

 

 

 

 

Mål: 35–45%

 

 

 

 

 

 

Mål: 33,3%

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Utfall

Nytt mål antaget av bolagsstämman

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Könsfördelning, %

42 58 57 43 43 57

Kvinnor

Män

Anställda Ledning Styrelse1 1) Valda för 2019/2020

V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 8

49

57

Skr. 2018/19:140 Bilaga

B O L A G S Ö V E R S I K T E R   B O L A G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E A – Ö

Lernia AB är en ledande leverantör inom utbildning, bemanning och omställning. Lernia tillhandahåller tjänster för att utveckla och matcha människors kompetens mot näringslivets behov. Lernia har verksamhet på cirka 60 orter över hela Sverige och är auktoriserat som bemannings-, utbildnings-, rekryterings- och omställningsföretag av respektive bransch- organisation. Bolagets tjänster är riktade till individer, kunder inom det privata näringslivet samt kunder i den offentliga sektorn. Lernias marknadsandel av den totala bemannings- marknaden är drygt 8,4 procent, vilket gör Lernia till den fjärde största aktören totalt inom bemanning i Sverige, och den största inom segmentet bemanning av yrkesarbetarkonsulter (blue-collar). Inom segmentet utbildning är Lernia med sin drygt 14 procentiga marknads- andel näst största aktören efter Academedia AB. Riksdagen bemyndigade i december 2012 regeringen att avyttra statens aktier i Lernia.

Statens ägarandel 100%

Ordf: Kjell Hasslert

Vd: Anders Uddfors

Styrelse och revisorer valda för 2019/2020 Ordf: Kjell Hasslert Led: Karin Strömberg, Lisa Lindström och Michael Thorén. Nyval av Niklas Flyborg, Gunilla Rittgård och Gunilla Spongh vid stämman 2019, Anna Klingspor, Joakim Mörnefält och Ola Salmén avgick Arb rep: Sonny Anders- son-Rask, Fadime Cayirli Falk, Karin Westling Arb suppl: Beatrice Blisserpont, Per Svärdh Rev: Camilla Samuelsson (PwC)

Viktiga händelser 2018

Ökad omsättning för bemannings- verksamheten men stora utma- ningar för utbildningsverksam- heten.

Rörelseresultatet uppgick till -129 mnkr, inklusive jämförelsestörande poster (omstrukturering) på -94 mnkr. Utvecklingen i form av lägre intäkter och lägre marginal inom utbildningsverksamheten ledde till kraftiga besparingsåtgärder.

Anders Uddfors är ny vd sedan maj 2018.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

Lönsamhet: Lernias avkastning på eget kapital ska uppgå till minst 20 procent.

Kapitalstruktur: Soliditet 30–50 procent, riktvärde 40 procent.

Utdelning: Ordinarie utdelning minst 50 procent av årets resultat.

Årets resultat uppgick till -108 miljoner kronor. Bolagets soliditet uppgick till 22 procent, vilket understiger målnivån. Ingen utdelning föreslås för 2018.

Mål för hållbart företagande

Egenförsörjning: Fler individer kom- mer i egenförsörjning. Andel i utbild- ningar upphandlade av Arbetsförmed- lingen som har sysselsättning 90 dagar efter insatser > 36 procent. Andel i yrkes- högskoleprogram som har sysselsättning 6 månader efter insatser > 90 procent. Andel i stöd- och matchningsprogram som har sysselsättning 120 dagar efter insatser > 25 procent.

Affärsetik: Ett hållbart affärsetiskt för- hållningssätt som tål full genomlysning. Antal korruptionsincidenter 0 stycken.

Mångfald: Ökad mångfald genom att värdesätta människors olikheter och skilda kompetenser. Minst 40 procent anställda av vardera könet. Inga oskäliga löneskillnader kopplat till kön.

Utfall Egenförsörjning: Andel i utbild- ningar upphandlade av Arbetsförmed- lingen som har sysselsättning 90 dagar efter insatser 42 (38) procent. Andel

i yrkeshögskoleprogram som har syssel- sättning 6 mån efter insatser 93 (71) procent.

Utfall Affärsetik: 0 (0) stycken korrup- tionsincidenter.

Utfall Mångfald: Totalt 30 (32) procent kvinnor, kvinnors lön i andel av män- nens 97 (98) procent.

Samhällsuppdrag

Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 305 (280) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 142 (130) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

 

 

2018

2017

Resultaträkning, mnkr

 

 

 

 

Nettoomsättning

 

3 223

3 302

Rörelseresultat

 

-129

57

Resultat före skatt

 

-130

56

Nettovinst

 

-108

41

- varav hänförbart till minoritet

 

0

0

Balansräkning, mnkr

 

 

 

 

Balansomslutning

 

1 119

1 180

Anläggningstillgångar

 

164

172

Eget kapital

 

241

384

- varav minoritet

 

0

0

Nettoskuld

 

191

52

Operativt kapital

 

432

436

Nyckeltal

 

 

 

 

Rörelsemarginal, %

 

-3,9

1,7

Re, Avkastning på eget kapital

 

 

 

 

(genomsnitt), %

 

-34,4

11,2

Rop, Avkastning på operativt

 

 

 

 

kapital (genomsnitt), %

 

-29,7

12,8

Nettoskuldsättningsgrad, ggr

 

0,8

0,1

Soliditet, %

 

21,5

32,5

Bruttoinvesteringar, mnkr

 

26

42

Anslag, mnkr

 

0

0

Utdelning, mnkr

 

0

21

Antal anställda i medeltal

 

5 478

5 470

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer

Ja

 

 

Bestyrkt GRI-rapport

Ja

 

 

Redovisar enligt IFRS

Ja

 

 

Prioriterade globala mål

 

 

 

Ekonomiska mål och uppföljning

Lönsamhet

 

 

 

 

Kapitalstruktur

 

 

 

 

Utdelning

 

 

 

Re, %

 

 

 

 

 

Soliditet, %

 

 

 

%

 

 

 

 

 

 

40

 

 

 

 

 

 

100

 

 

 

 

 

350

 

 

 

 

 

 

20

 

 

 

7

11,2

 

80

 

 

 

 

 

280

276

 

 

 

 

15,9

16,7

 

60

54

 

 

 

 

210

 

 

 

 

 

 

 

 

 

42

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

40

 

 

 

 

 

140

 

 

 

 

 

 

-20

 

 

 

 

 

 

20

 

 

33

33

22

70

 

 

61

50

50

0

-40 2014

 

 

-34,4

0

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

2015

2016

2017

2018

2014

2015

2016

2017

2018

 

2014

2015

2016

2017

2018

 

 

Mål: ≥20%

 

 

 

 

 

Mål: 30–50%

 

 

 

 

 

 

Mål: ≥50%

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Utfall

Nytt mål antaget av bolagsstämman

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Könsfördelning, %

 

 

 

 

30

29

57

43

 

 

70

71

 

Kvinnor

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Män

 

 

 

 

 

Anställda

Ledning

Styrelse1

1) Valda för 2019/2020

50

V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 8

58

Skr. 2018/19:140

Bilaga

B O L A G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E A – Ö   B O L A G S Ö V E R S I K T E R

Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag, LKAB, är en internationell högteknologisk gruv- och mineralkoncern och en världsledande producent av förädlade järnmalmsprodukter för ståltill- verkning. LKAB tillverkar och levererar förädlade järnmalmsprodukter och tjänster till kunder över hela världen. Andra närliggande produkter och tjänster som bygger på LKAB:s kunnande och som stödjer huvudaffären kan ingå i verksamheten. LKAB ska av kunderna uppfattas vara den leverantör som ger mest mervärde och därmed vara ledande inom sina utvalda marknads- segment. För LKAB är hög och jämn produktkvalitet samt kostnadseffektivitet kritiska fakto- rer för att klara konkurrensen.

Statens ägarandel 100%

Ordf: Göran Persson

Vd: Jan Moström

Styrelse och revisorer valda för 2019/2020 Ordf: Göran Persson Led: Gunnar Axheim, Eva Hamilton, Bjarne Moltke Hansen, Lotta Mellström, Ola Salmén, Gunilla Saltin och Per-Olof Wedin Arb rep: Anders Elenius, Dan Hallberg, Tomas Larsson Arb suppl: Pentti Rahkonen, Peter Skog- gård, Björn Åström Rev: Helena Arvidsson Älgne

Viktiga händelser 2018

Förbättrat resultat vilket påverkats av fortsatt goda marknadsvillkor med högre järnmalmspriser och en stärkt dollarkurs.

Produktionsvolymerna strax under 2017 års rekordnivå trots omfat- tande underhållsarbeten.

Under året sjösattes initiativet SUM (Sustainable Underground Mining) tillsammans med ABB, Epiroc,

Combitech och Volvo-koncernen.

Första spadtaget till en unik pilo- tanläggning i Luleå togs i juni för HYBRIT – ett samarbete med Vat- tenfall och SSAB för att göra värde- kedjan från gruva till stål fossilfri.

Förvärv av brittiska Francis Flower som breddar erbjudandet inom industrimineraler.

Investering i pilotanläggning för en ny teknik som förädlar restproduk- ter från järnmalmsproduktionen.

Prospekteringsarbetet intensifieras för att säkerställa järnmalmsfyndig- heter efter 2030.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

Lönsamhet: Avkastning på eget kapital över 12 procent. Utfallet var 14,1 procent.

Kapitalstruktur: Nettoskuldsättnings- grad på 0–30 procent. Utfallet uppgick till 9,2 procent.

Utdelning: 40–60 procent av årets resultat. Målet har uppnåtts. Utdelningen för 2018 uppgick till 3,2 miljarder kronor.

Ekonomiska mål och uppföljning

Mål för hållbart företagande

LKAB ska minska utsläppen av kväve till vatten med 20 procent till 2021 jäm- fört med 2015. Målet för 2018 har upp- nåtts.

LKAB ska minska punktutsläppen av stoft från reningsanläggning med 40 procent till 2021 jämfört med 2015.

Målet för 2018 har uppnåtts.

LKAB ska minska koldioxidutsläppen med 12 procent per ton färdig produkt till 2021 jämfört med 2015 och samtidigt minska utsläppen av kväve till luft. Målet för 2018 har uppnåtts avseende kväve medan koldioxidutsläppen har minskat med 6 procent.

LKAB ska minska energiintensite- ten (kWh per ton färdig produkt) med 17 procent till 2021 jämfört med 2015. Målet för 2018 har ej uppnåtts.

Andelen anställda kvinnor samt kvinn- liga chefer i LKAB ska 2021 uppgå till minst 25 procent. Andelen kvinnor i bolaget var 22,1 procent under 2018 och andelen kvinnliga chefer 21,4 procent. Målen har inte uppnåtts.

Olycksfall med frånvaro ska uppgå till högst 3,5 per miljon arbetstimmar 2021. Målet har inte uppnåtts.

LKAB efterlever sin uppförandekod och bolaget har en väl fungerande dialog med sina intressenter. Målet för 2018 har uppnåtts.

Samhällsuppdrag

Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.

(KPMG)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 650 (640) tkr. Arvode till stämmovald ledamot upp- går till 290 (280) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

 

 

 

 

 

 

 

 

2018

2017

Resultaträkning, mnkr

 

 

 

 

 

Nettoomsättning

 

25 892

23 367

Rörelseresultat

 

6 869

5 975

Resultat före skatt

 

6 685

6 266

Nettovinst

 

5 274

4 803

- varav hänförbart till minoritet

 

0

0

Balansräkning, mnkr

 

 

 

 

 

Balansomslutning

 

68 961

60 298

Anläggningstillgångar

40 562

34 309

Eget kapital

38 573

36 348

- varav minoritet

 

0

0

Nettoskuld

 

3 552

-2 382

Operativt kapital

 

42 125

33 965

Nyckeltal

 

 

 

 

 

Rörelsemarginal, %

 

26,5

25,6

Re, Avkastning på eget kapital

 

 

 

 

 

(genomsnitt), %

 

14,1

14,4

Rop, Avkastning på operativt

 

 

 

 

 

kapital (genomsnitt), %

 

18,1

16,9

Nettoskuldsättningsgrad, ggr

 

0,1

-0,1

Soliditet, %

 

55,9

60,3

Bruttoinvesteringar, mnkr

 

3 612

2 008

Anslag, mnkr

 

0

0

Utdelning, mnkr

 

3 164

2 882

Antal anställda i medeltal

 

4 188

4 118

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer

Ja

 

 

 

Bestyrkt GRI-rapport

 

Ja

 

 

 

Redovisar enligt IFRS

 

Ja

 

 

 

Prioriterade globala mål

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Lönsamhet

 

 

 

Kapitalstruktur

 

 

 

 

Utdelning

 

 

 

Re, %

 

 

 

Nettoskuldsättningsgrad, %

 

%

 

 

 

 

20

 

 

14,4

14,1

40

 

 

 

 

100

 

 

 

 

 

 

 

30

 

 

 

 

80

 

 

 

 

10

 

 

 

 

20,7

 

 

 

 

60

60

0

 

0,9

 

 

20

10

 

 

9,2

60

40,1

 

 

 

-10

 

-16,3

-3,1

 

10

 

 

 

 

40

 

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

20

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0

-6,6

 

 

0

0

 

 

-20 2014 2015

 

 

-10

 

0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2016 2017

2018

2014 2015 2016 2017 2018

2014 2015

2016 2017

2018

 

 

Mål: ≥12%

 

 

 

 

Mål: 0–30%

 

 

 

 

 

 

Mål: 40–60%

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Utfall

Nytt mål antaget av bolagsstämman

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Könsfördelning, %

 

 

 

 

22

22

38

 

 

 

 

 

 

 

 

78

78

63

 

 

Kvinnor

 

 

Anställda

Ledning

Styrelse1

 

Män

 

 

 

1) Valda för 2019/2020

V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 8

51

59

Skr. 2018/19:140

Bilaga

B O L A G S Ö V E R S I K T E R   B O L A G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E A – Ö

LKAB – Samhällsomvandling i samförstånd

Bakgrund

Att flytta två samhällen. Det är utma- ningen som LKAB och Malmfälten står inför, för att LKAB ska kunna fortsätta bryta järnmalm och vara ett världsledande exportföretag. LKAB:s ambition är att underlätta omställningen och kompensera för den påverkan som samhällsomvand- lingarna har på de människor och sam- hällen som berörs.

Händelser under 2018

Under 2018 fortsatte samhällsomvand- lingarna i Kiruna och Gällivare. Nya bostadsområden har tagit form och famil- jer fortsätter att flytta. Omdragningen av väg E10 i Kiruna som påbörjades 2017 tog också ny fart. En opinionsundersök- ning som SIFO gjort visar att 84 procent av Kirunaborna respektive 81 procent av Gällivareborna har stort förtroende för LKAB:s förmåga att ta sitt ansvar i sam- hällsomvandlingarna.

I Kiruna bygger LKAB hundratals nya bostäder och kommersiella lokaler de kommande åren. Tillsammans med kom- munerna och andra aktörer har 400 lägen- heter nyproducerats och 260 rivits, och flera nya områden såsom Luossavaara, Jägarskolan och Kirunas nya centrum är på gång.

I Malmberget har avvecklingen fortsatt samtidigt som förtätningen och expan- sionen av Gällivare pågår. I slutet av våren stod 35 bostadsrätter inflyttnings- klara i det nya bostadsområdet på lågfjället Repisvaara. Totalt har LKAB även byggt över hundra villor till fastighetsägare som föredragit nya hus framför pengar. Ytterli- gare 548 lägenheter samt ett antal villor är under planering eller byggnation.

Under 2018 tryggades framtiden för fjärr- värmen i både Kiruna och Malmberget genom avtal med Tekniska Verken AB och Gällivare Energi AB om ersättning av fjärrvärmeanläggningar i de områden som påverkas.

Ansvarsförhållanden

Utvecklingen för LKAB och verksam- hetsorterna förutsätter en väl fungerande dialog och samverkan mellan inblandade parter.

LKAB mäter kontinuerligt den påverkan gruvbrytningen orsakar och har en cen- tral roll i förändringsprocesserna. Tillsam- mans med kommunerna kommer LKAB överens om tidsplaner för samhällsom- vandlingarna. Kommunerna bestämmer hur de nya samhällena ska se ut och enligt minerallagen (1991:45) är det LKAB som finansierar de kostnader som uppstår när gruvbrytningen gör omvandlingarna nöd- vändiga. LKAB är en aktiv part, både som beställare av nya fastigheter och samver- kanspartner, för att bidra till att skapa val- frihet i bostadsfrågan. Viktigt att notera är att LKAB inte har något särskilt beslu- tat samhällsuppdrag i förhållande till sam- hällsomvandlingarna i Malmfälten, utan verkar utifrån sitt kommersiella uppdrag och gällande lagstiftning.

Kommunerna ansvarar för stadsplanering och att lagstiftning som plan- och byggla- gen samt miljöbalken följs. De har plan- monopol för att planera nya stadsdelar och bestämma hur samhällena ska se ut. Kom- munerna har även ett ansvar att bygga infrastruktur och att driva planarbetet så att byggklar mark finns när den behövs. Statliga myndigheter involveras vid behov, till exempel länsstyrelsen, Trafikverket, Bergsstaten och Statens fastighetsverk.

Bygg- och anläggningsföretag är sedan med och bygger upp de nya samhällena. Principen om utveckling före avveckling, det vill säga att viktiga samhällsfunktioner är färdiga eller under uppbyggnad innan tidigare bebyggelse avvecklas, är en led- stjärna i samhällsomvandlingarna

I samhällena berörs bland annat fastig- hetsägare, hyresgäster och näringsliv av förändringarna. Det pågår även viktiga samråd med samebyarna. För att mini- mera negativ påverkan på samebyarna och renskötseln har LKAB ingått avtal om samverkan med de tre samebyar som direkt berörs av verksamheten och expan- sionen i Kiruna och Gällivare. Avtalen bygger i tillämpliga delar på principen FPIC, (Free Prior and Informed Consent) som kommit till uttryck i internationell rätt om urfolksrättigheter.

Risker och riskhantering

LKAB:s påverkan på samhällena i Malm- fälten innebär att LKAB behöver få till- gång till den mark som påverkas av gruv- driften i rätt tid för att gruvproduktionen inte ska behöva begränsas eller stoppas. Den främsta risken för LKAB är att det blir fördröjningar i processen, men även att kostnaderna för samhällsomvand- lingen blir högre än beräknat.

För att hantera dessa risker ser LKAB till att löpande anpassa gruvbrytnings- planerna till marktillståndsfrågorna.

God framförhållning i tidplanerna för förvärvsprocesser och ansökningsproces- ser hos myndigheter är högt prioriterat. Ersättningsreglerna för reglering av skada har vidare tagits fram för att säkerställa att sakägare kan gå skadelösa genom proces- sen medan LKAB undviker att betala för stor ersättning.

Tidplanerna för flytt sträcker sig till 2027/2030 i Kiruna/Malmberget. Nya kommunhuset lämnades över till Kiruna kommun 2018.

52

V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 8

60

Skr. 2018/19:140

Bilaga

B O L A G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E A – Ö   B O L A G S Ö V E R S I K T E R

Metria AB bildades den 1 maj 2011 i samband med bolagiseringen av en division inom Lant- mäteriet. Metrias inriktning och affärsidé är att leverera tjänster och produkter inom insam- ling, bearbetning och tillämpningar av geografisk information och fastighetsinformation.

Metria levererar allt från stora infrastrukturprojekt till att utveckla och hantera tekniska sys- tem för geografisk it. Kunderna återfinns inom bank och försäkring, telekom, energi, infra- struktur, skog och försvar samt kommuner och övrig offentlig sektor. Metria har omkring

300 medarbetare och finns representerade på ett 25-tal orter över hela Sverige. Huvudkonto-

ret ligger i Gävle. Metria har som målsättning att generera marknadsmässig avkastning och ha en rörelsemarginal i linje med branschen i övrigt. Riksdagen bemyndigade 2017 reger- ingen att avyttra statens aktier i Metria AB.

Statens ägarandel 100%

Ordf: Eva Gidlöf

Vd: Erik Oldmark

Styrelse och revisorer valda för 2019/2020 Ordf: Eva Gidlöf Led: Katarina Burton, Pia Gideon, Anders Hugosson, Michael Thorén och Karl Wist- rand. Nyval av Peter Uddfors vid stämman 2019, Katarina Axelsson avgick

Arb rep: Per-Åke Jureskog, Henrik Bylund

Arb suppl: Henrik Sarri, Olle Furberg

Rev: Jennifer Rock-Baley (EY)

Viktiga händelser 2018

Nettoomsättning i nivå med före- gående år, men lägre rörelseresul- tat. Det lägre resultatet beror bl.a. på fortsatta investeringar i linje med bolagets lagda strategi samt lägre försäljning.

Säljförmågan har förstärkts genom en ny KAM- (Key Account Mana- ger) och marknadsorganisation.

Nyrekryteringar till viktiga funk- tioner för fortsatt utveckling till ett än mer affärsdrivet och effek- tivt bolag.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

Lönsamhet: EBITDA-marginal ska uppgå till minst 10 procent.

Kapitalstruktur: Soliditeten ska uppgå till minst 30 procent.

Utdelning: Minst 30 procent av årets resultat.

Endast målet för soliditet uppnåddes. Solidi- teten uppgick till 49,6 procent. Ingen utdel- ning föreslås för 2018.

Mål för hållbart företagande

Attraktiv arbetsgivare: Målet är att ha en positiv trend. Employer Net Promotor Score uppgick till 5 (3).

Ökade intäkter från produkter med posi- tiv miljöpåverkan: Utfallet för året upp- gick till 30 (26) procent. Målet var 30 procent.

Minskad miljöpåverkan från resor, gram

CO2 från tjänsteresor/intäktskrona. Utfallet var 1,17. Nytt miljömål fram till och med 2021 är att minska gram CO2/intäktskrona med 20 procent.

Samhällsuppdrag

Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 200 (188) tkr. Arvode till stämmovald ledamot upp- går till 100 (95) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

 

 

2018

2017

Resultaträkning, mnkr

 

 

 

 

Nettoomsättning

 

433

432

Rörelseresultat

 

-22

19

Resultat före skatt

 

-22

19

Nettovinst

 

-11

15

- varav hänförbart till minoritet

 

0

0

Balansräkning, mnkr

 

 

 

 

Balansomslutning

 

213

241

Anläggningstillgångar

 

50

54

Eget kapital

 

106

121

- varav minoritet

 

0

0

Nettoskuld

 

-10

-25

Operativt kapital

 

96

96

Nyckeltal

 

 

 

 

Rörelsemarginal, %

 

-5,1

4,5

Re, Avkastning på eget kapital

 

 

 

 

(genomsnitt), %

 

-9,5

13,0

Rop, Avkastning på operativt

 

 

 

 

kapital (genomsnitt), %

 

-22,9

19,0

Nettoskuldsättningsgrad, ggr

 

-0,1

-0,2

Soliditet, %

 

49,6

49,4

Bruttoinvesteringar, mnkr

 

12

13

Anslag, mnkr

 

0

0

Utdelning, mnkr

 

0

4

Antal anställda i medeltal

 

294

258

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer

Ja

 

 

Bestyrkt GRI-rapport

Ja

 

 

Redovisar enligt IFRS

Nej

 

 

Prioriterade globala mål

 

 

 

Ekonomiska mål och uppföljning