Regeringens skrivelse

2000/01:101

Årsredovisning för staten 2000

Regeringens skrivelse
2000/01:101

Årsredovisning för staten 2000

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 29 mars 2001

Göran Persson

Bosse Ringholm

(Finansdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för det ekonomiska utfallet i staten budgetåret 2000.
Skrivelsen omfattar uppföljning av de budgetpolitiska målen, resultaträkning, balansräkning och fi-
nansieringsanalys samt det slutliga utfallet på statsbudgetens inkomsttitlar och anslag under året. Vi-
dare lämnas en redogörelse för statliga garantier, avgifter till och bidrag från EU, den statliga sektorns
tillgångar, skulder och kapital samt utvecklingen av statlig konsumtion och produktion. Riksrevi-
sionsverkets iakttagelser i rapporter från effektivitetsrevisionen under året redovisas och kommente-
ras i skrivelsen. Myndigheter som har fått revisionsberättelse med invändning omnämns och skälen
för invändningarna anges.

I jämförelse med föregående års motsvarande skrivelse (Skr. 1999/2000:150) har det tillkommit ett
avsnitt om utvecklingen av den ekonomiska styrningen i staten.

Skr, 2000/01:101

Innehållsförteckning

1    Sammanfattning....................................................................................................15

1.1      Skrivelsens innehåll...............................................................................15

1.2     Olika aspekter på det ekonomiska utfallet..........................................15

1.3     Sammanfattning av det ekonomiska utfallet m.m...............................15

1.4     Kvalitetsbedömning av årsredovisningen............................................17

2    Uppföljning av de budgetpolitiska målen...........................................................21

3     2000 års resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys.......................25

3.1      Inledning................................................................................................25

3.2     Avgränsning av staten...........................................................................25

3.3     Sammanställning av vissa nyckeluppgifter...........................................26

3.4     Nettoförmögenheten............................................................................26

3.5     Statsskulden...........................................................................................27

3.6     Transfereringar......................................................................................30

3.7     Konsoliderad resultaträkning med kommentarer...............................33

3.8     Konsoliderad balansräkning med kommentarer..................................35

3.9     Finansieringsanalys med kommentarer................................................38

4    Statsbudgetens utfall 2000....................................................................................43

4.1      Inledning................................................................................................43

4.2     Statsbudgetens saldo 2000....................................................................43

4.3     Statsbudgetens inkomster.....................................................................44

4.3.1    Skatter....................................................................................................44

4.3.2    Makroekonomisk utveckling................................................................45

4.3.3    Redovisning av inkomsttitlar................................................................47

4.3.4    Övriga inkomster..................................................................................52

4.4      Statsbudgetens utgifter.........................................................................57

4.4.1    Utgiftsområde 1 Rikets styrelse..........................................................60

4.4.2    Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning................61

4.4.3    Utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och uppbörd...............................61

4.4.4    Utgiftsområde 4 Rättsväsendet...........................................................62

4.4.5    Utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och internationell samverkan.. 62

4.4.6    Utgiftsområde 6 Totalförsvar..............................................................62

4.4.7    Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd.............................................63

4.4.8    Utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar........................................63

4.4.9    Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg..................64

4.4.10  Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och

handikapp...............................................................................................64

4.4.11   Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom.......................65

4.4.12   Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn..........65

4.4.13   Utgiftsområde 13 Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet..................66

Skr. 2000/01:101

4.4.14   Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv................................66

4.4.15   Utgiftsområde 15 Studiestöd..............................................................67

4.4.16   Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning..................67

4.4.17   Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid...............68

4.4.18   Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och

byggande................................................................................................68

4.4.19   Utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling......................69

4.4.20   Utgiftsområde 20 Allmän miljö-och naturvård................................69

4.4.21   Utgiftsområde 21 Energi.....................................................................70

4.4.22   Utgiftsområde 22 Kommunikationer.................................................70

4.4.23   Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande

näringar..................................................................................................71

4.4.24   Utgiftsområde 24 Näringsliv...............................................................71

4.4.25   Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner...........................71

4.4.26   Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m..........................................72

4.4.27   Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen................73

4.5     Minskning av anslagsbehållningar........................................................73

4.5.1    Riksgäldskontorets nettoutlåning........................................................74

4.5.2    Kassamässig korrigering.......................................................................74

5    Skillnader mellan resultaträkningen och statsbudgeten.....................................79

5.1      Avgränsning, struktur och redovisningsprinciper..............................79

5.2      Härledning av statsbudgetens saldo från resultaträkningens saldo... 81

6     Statliga garantier...................................................................................................85

6.1      Redovisning av statliga garantier för budgetåret 2000........................ 85

6.2      De statliga garantimyndigheterna........................................................85

6.3      Garantimyndigheternas reserveringar och reserver............................88

6.4      Garantiåtaganden, avgifter, infrianden och återbetalningar...............88

6.5      Statens portfölj och riskhantering.......................................................90

7     Avgifter till och bidrag från EU..........................................................................93

7.1      Avgiften till EU:s budget.....................................................................93

7.2     Återflöde från EU-budgeten................................................................94

7.3     Anslag finansierade med EG-medel.....................................................95

8    Sammanställning av den statliga sektorn.........................................................101

8.1      Den statliga sektorns förmögenhet...................................................101

8.2      Förändringar i den statliga sektorns förmögenhet...........................103

9    Utveckling av statlig konsumtion och produktion..........................................107

9.1      Inledning..............................................................................................107

9.2     Konsumtion och produktion.............................................................107

10    Riksrevisionsverkets iakttagelser.......................................................................117

10.1     Effektivitetsrevisionens iakttagelser..................................................117

10.2     Revisionsberättelser med invändning................................................121

Skr. 2000/01:101

11 Utveckling av ekonomisk styrning i staten.......................................................127

11.1     Riktlinjer för utvecklingsarbetet........................................................127

11.2    Ekonomisk styrning för effektivitet och transparens.......................128

11.3     Fortsatt utvecklingsarbete..................................................................128

Bilagor:

Bilaga 1 Ordlista

Bilaga 2 Redovisningsprinciper för konsoliderad balansräkning,
resultaträkning och finansieringsanalys

Bilaga 3 Noter

Bilaga 4 Statliga myndigheter m.m.

Bilaga 5 Statliga bolag, banker och finansinstitut

Bilaga 6 Specifikation av statsbudgetens inkomster

Bilaga 7 Specifikation av statsbudgetens utgifter

Bilaga 8 Månadsfördelade inkomster

Bilaga 9 Månadsfördelade utgifter

Skr. 2000/01:101

Tabellförteckning

1.1 Nyckeltal för det ekonomiska utfallet åren 1999 och 2000...................................16

2.1 Den offentliga sektorns finansiella sparande..........................................................21

2.2 Takbegränsade utgifter.............................................................................................22

3.1 Nyckeluppgifter i resultat- och balansräkningarna................................................26

3.2 Statsskuldens utveckling och sammanställning, exkl.

skuldskötselinstrument........................................................................................28

3.3 Nominella lån i svenska kronor...............................................................................28

3.4 Valutaskulden inklusive värdet av derivatportfölj...................................................29

3.5 Statsskuldens räntekostnader...................................................................................29

3.6 Statsskuldens kostnader...........................................................................................30

3.7 Transfereringar: Lämnade bidrag m.m.....................................................................30

3.8 Socialförsäkring........................................................................................................30

3.9 Transfereringar och bidrag - övrigt..........................................................................32

3.10 Konsoliderad resultaträkning.................................................................................33

3.11 Konsoliderad balansräkning...................................................................................36

3.12 Finansieringsanalys.................................................................................................38

3.13 Utdelningar i statliga bolag....................................................................................39

3.14 Materiella investeringar..........................................................................................39

4.1 Statsbudgetens saldo 2000 samt justering för större engångseffekter

(underliggande saldo)...........................................................................................43

4.2 Statsbudgetens utfall 2000........................................................................................44

4.3 Offentliga sektorns och statens periodiserade skatter samt

statsbudgetens inkomster....................................................................................45

4.4 Förutsättningar vid olika prognostillfällen.............................................................46

4.5 Hushållens periodiserade skatter.............................................................................47

4.6 Inkomsttiteln Fysiska personers inkomstskatt......................................................48

4.7 Företagens periodiserade skatter.............................................................................48

4.8 Inkomsttiteln Juridiska personers inkomstskatt....................................................49

4.9 Periodiserade arbetsgivaravgifter 2000....................................................................49

4.10 Inkomsthuvudgruppen Socialavgifter och allmän pensionsavgift......................49

4.11 Övriga inkomster, sammanfattning.......................................................................52

4.12 Inkomster av statens verksamhet, översikt...........................................................53

4.13 Inkomster av Rörelseöverskott..............................................................................53

4.14 Ränteinkomster......................................................................................................54

4.15 Aktieutdelning från företag med statligt ägande 1999-2000................................ 54

4.16 Inkomster av försåld egendom..............................................................................55

4.17 Återbetalning av lån................................................................................................55

4.18 Kalkylmässiga inkomster.......................................................................................56

4.19 Statliga pensionsavgifter.........................................................................................56

4.20 Bidrag m.m. från EU..............................................................................................56

4.21 Makroekonomiska förutsättningar för år 2000....................................................57

4.22 Skillnaden mellan statsbudgetens utgifter och utfall 2000................................... 57

Skr. 2000/01:101

4.23 Statsbudgetens utgifter 2000..................................................................................58

4.24 Indragningar 2000...................................................................................................59

4.25 Medgivna överskridanden.......................................................................................60

4.26 Begränsningsbelopp 2000.......................................................................................60

4.27 UO 1 Rikets styrelse...............................................................................................61

4.28 UO 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning.....................................................61

4.29 UO 3 Skatteförvaltng och uppbörd.......................................................................61

4.30 UO 4 Rättsväsendet................................................................................................62

4.31 UO 5 Utrikesförvaltning och internationell samverkan......................................62

4.32 UO 6 Totalförsvar...................................................................................................63

4.33 UO 7 Internationellt bistånd.................................................................................63

4.34 UO 8 Invandrare och flyktingar............................................................................63

4.35 UO 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg......................................................64

4.36 UO 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp...................................64

4.37 Antal ersatta sjukdagar, ersättning per dag 1997-2000.........................................65

4.38 UO 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom............................................................65

4.39 UO 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn...............................................65

4.40 Föräldrapenningen år 1996-2000............................................................................65

4.41 UO 13 Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet....................................................;..66

4.42 UO 14 Arbetsmarknad och arbetsliv.....................................................................66

4.43 UO 15 Studiestöd...................................................................................................67

4.44 Antal personer som mottog vuxenstudiestöd 1996-2000.....................................67

4.45 Antal studerande med studiemedel 1996-2000.....................................................67

4.46 Utbetalda studiemedel 1996-2000..........................................................................67

4.47 UO 16 Utbildning och universitetsforskning.......................................................68

4.48 UO 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid.....................................................68

4.49 UO 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande.............................69

4.50 UO 19 Regional utjämning och utveckling...........................................................69

4.51 UO 20 Allmän miljö- och naturvård.....................................................................70

4.52 UO 21 Energi..........................................................................................................70

4.53 UO 22 Kommunikationer......................................................................................70

4.54 UO 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar...............................71

4.55 UO 24 Näringsliv....................................................................................................71

4.56 UO 25 Allmänna bidrag till kommuner................................................................71

4.57 UO 26 Statsskuldsräntor m.m...............................................................................72

4.58 Räntor på statsskulden............................................................................................72

4.59 UO 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen......................................................73

4.60 Minskning av anslagsbehållningar 20001................................................................73

4.61 Specifikation av anslag med anslagsbehållningar över 1000 miljoner

kronor....................................................................................................................73

4.62 Riksgäldskontorets nettoutlåning..........................................................................74

4.63 Kassamässig korrigering.........................................................................................74

5.1 Jämförelse mellan resultaträkningen och statsbudgeten.......................................79

5.2 Sambanden mellan några väsentliga saldomått i årsredovisningen........................81

6.1 Garantimyndigheternas reserveringar och reserver................................................88

6.2 Sammanställning över statliga garantier..................................................................89

7.1 Avgiften till och återflöde från EU..........................................................................95

7.2 Anslag finansierade med EG-medel.........................................................................96

8.1 Den statliga sektorns samlade tillgångar och skulder...........................................102

9.1 Statliga områden och verksamheter indelade efter nationalräkenskaperna.........108

9.2 Produktionen inom statens olika områden 1993-2000.........................................109

Skr. 2000/01:101

Diagramförteckning

3.1 Total statsskuld vid utgången av respektive budgetår 1980-2000..........................27

3.2 Transfereringar 1996-2000........................................................................................30

3.3 Socialförsäkring 1996-2000.......................................................................................31

3.4 Arbetsmarknad 1996-2000.......................................................................................31

3.5 Bistånd och invandring 1996-2000...........................................................................32

3.6 Statens intäkter 2000 fördelat på typ av intäkter...................................................34

3.7 Statens kostnader 2000 fördelat på typ av kostnad.................................................34

4.1 Statsbudgetens saldo 1990-2000...............................................................................44

4.2 Mervärdesskatt uppdelad efter användning.............................................................50

4.3 Hushållens konsumtionsutgifter uppdelade i varugrupper....................................50

6.1 Utveckling av garantiåtagandena 1996-2000...........................................................88

6.2 Utveckling av infrianden, avgifter och återvinningar 1996-2000 (exkl.

Insättningsgarantinämnden)................................................................................90

9.1 Tillväxten i staten och BNP 1990-2000, volymförändringar................................108

9.2 Produktion av statliga tjänster 2000.......................................................................108

9.3 Produktion i försvaret 1993-2000, volymförändringar.........................................109

9.4 Produktion, förbrukning och löner i försvaret 1993-2000,

volymförändringar..............................................................................................109

9.5 Produktion av statliga utbilningstjänster och forskning 1993-2000,

volymförändringar..............................................................................................110

9.6 Produktion av statliga näringslivstjänster 1993-2000, volymförändringar..........110

9.7 Produktion av samhällsskydd och rättskipningstjänster 1993-2000,

volymförändringar..............................................................................................111

9.8 Produktion av allmänna statliga tjänster 1993-2000, volymförändringar............111

9.9 Produktion av tjänster vid Regeringskansliet, skattemyndigheter

och länsstyrelser 1993-2000, volymförändringar..............................................112

9.10 Produktion av vård, sociala trygghetstjänster och omsorg 1993-2000,

volymförändringar..............................................................................................112

11

Sammanfattning

Skr. 2000/01:101

1 Sammanfattning

1.1    Skrivelsens innehåll

Enligt lagen (1996:1059) om statsbudgeten skall
regeringen så snart som möjligt, men senast nio
månader efter budgetårets utgång, lämna en års-
redovisning för staten till riksdagen. Årsredovis-
ningen skall innehålla resultaträkning, balansräk-
ning och finansieringsanalys. Den skall även
innehålla det slutliga utfallet på statsbudgetens
inkomsttitlar och anslag.

Föreliggande skrivelse lämnas samtidigt som
den ekonomiska vårpropositionen överlämnas
till riksdagen. Det är en tidigareläggning med en
och en halv månad jämfört med föregående år.
Förändringen är genomförd efter önskemål från
riksdagen (bet. 1999/2000:FiUl).

I denna skrivelse presenteras årsredovisning
för staten för 2000. Kapitel 2 t.o.m. 9 behandlar
olika aspekter på det ekonomiska utfallet under

2000.1 de följande kapitlen redovisas revisionens
iakttagelser och utvecklingen av den ekonomiska
styrningen i staten.

Årsredovisningen för staten innehåller en
grundlig redovisning av hur statens finanser har
utvecklats under 2000. Regeringen kan konstate-
ra att oavsett vilken utgångspunkt som väljs för
att redovisa det ekonomiska utfallet erhålls en
likartad bild. Statens ekonomiska situation fort-
sätter att förbättras och statens finanser blir
därmed allt stabilare.

ningen ger underlag för bedömning av bl.a. sta-
tens samlade resursförbrukning. Värdet av
statens tillgångar och skulder redovisas i balans-
räkningen. Finansieringsanalysen visar statens
betalningar. Resultaträkningen, balansräkningen
och finansieringsanalysen omfattar myndighe-
terna (inklusive affärsverken) under riksdagen
och regeringen, med undantag för Riksbanken,
AP-fonderna och Premiepensionsmyndigheten.
Dessutom ingår de allmänna försäkringskassorna
och de fonder som redovisas av myndigheter,
inklusive Riksbankens grundfond och Allmänna
arvsfonden. Alla verksamheter inkluderas oav-
sett finansiering. I skrivelsen jämförs utfallet för
2000 med utfallet för 1999.

Statsbudgeten omfattar inkomster och utgif-
ter som påverkar statens lånebehov. För att
statsbudgetens saldo skall överensstämma med
statens lånebehov redovisas även Riksgäldskon-
torets nettoutlåning och en kassamässig korri-
gering på statsbudgeten. I skrivelsen jämförs och
kommenteras statsbudgetens utfall för 2000 med
de budgeterade inkomsterna och utgifterna på
statsbudgeten.

Staten har utestående ekonomiska förpliktel-
ser i form av garantier. Vissa av dessa åtaganden
kommer att medföra framtida budgetbelastning-
ar. Den statliga garantiverksamheten redovisas i
ett eget kapitel i skrivelsen.

1.2 Olika aspekter på det
ekonomiska utfallet

I årsredovisningen redovisas det ekonomiska ut-
fallet utifrån olika utgångspunkter. Resultaträk-

1.3 Sammanfattning av det
ekonomiska utfallet m.m.

I tabell 1.1 redovisas några nyckeltal avseende
det ekonomiska utfallet 2000.

15

Skr. 2000/01:101

Tabell 1.1 Nyckeltal för det ekonomiska utfallet åren 1999
och 2000 ________ _____________________

Miljarder kronor

Utfall 2000

Utfall 1999

Den offentliga sektorns
finansiella sparande
(procent av BNP)

4.1 %

1,7 %

Budgeteringsmarginal

5,0

1.5

Statens nettoförmögenhet

-1 000

-1 086

Statsskuld

1 278

1 370

Årets resultat
(över/underskott)

29

59

Statsbudgetens saldo

102

82

Garantiförbindelser

711

681

Budgetpolitiska mål

De budgetpolitiska mål som riksdagen har beslu-
tat om innebär att:

-  Den offentliga sektorns finansiella spa-
rande skall uppgå till 2 procent av brut-
tonationalprodukten (BNP) i genom-
snitt över en konjunkturcykel. För 2000
har riksdagen fastställt målet för det fi-
nansiella sparandet till 2,0 procent av
BNP. Utfallet för 2000 blev preliminärt

4,1 procent av BNP eller 84,7 miljarder
kronor.

-  De takbegränsade utgifterna skall rym-
mas inom beslutade utgiftstak för staten.
För 2000 har riksdagen fastställt utgifts-
taket till 765 miljarder kronor. Utfallet
för de takbegränsade utgifterna blev 760
miljarder kronor, vilket innebär att ut-
giftstaket klarades med en marginal på
5,0 miljarder kronor.

Balans- och resultaträkning

Statens balansräkning visar att nettoförmögen-
heten, dvs. skillnaden mellan tillgångarnas och
skuldernas bokförda värde, var -1 000 miljarder
kronor vid utgången av 2000, vilket är en för-
bättring med 86 miljarder kronor (8 procent)
jämfört med 1999. Förbättringen är ett resultat
av flera förändringar på både tillgångs- och
skuldsidan. Den främsta förklaringen till förbätt-
ringen är att statsskulden minskat med 92 mil-
jarder kronor. Vid utgången av 2000 uppgick
statsskulden till 1 278 miljarder kronor.

Resultaträkningen visar att statens totala in-
täkter 2000, inklusive finansiella intäkter och re-
sultat från andelar i dotter- och intresseföretag,
uppgick till 976 miljarder kronor, vilket är en

ökning med 4 miljarder kronor (0,4 procent)
jämfört med 1999.

Statens totala kostnader 2000, enligt resultat-
räkningen, uppgick till 947 miljarder kronor, vil-
ket är en ökning med 33 miljarder kronor (4
procent) jämfört med 1999. Ökningen förklaras
bland annat av ökade finansiella kostnader, öka-
de kostnader för transfereringar och ökade kost-
nader för statens egen verksamhet.

Skillnaden mellan intäkter och kostnader in-
nebär att resultaträkningen visar ett överskott på
29 miljarder kronor, vilket är ett 30 miljarder
kronor lägre överskott än 1999.

Statsbudgetens utfall

Statsbudgetens saldo uppgick till 102 miljarder
kronor vid utgången av 2000. En stor del av
budgetöverskottet beror på försäljningen av Te-
lia och den överföring från AP-fonden som
skedde med anledning av infasningen av det re-
formerade pensionssystemet. Om man justerar
för större engångseffekter blev det underliggan-
de budgetsaldot 14 miljarder kronor.

Statsbudgetens inkomster uppgick till 800
miljarder kronor 2000, vilket är 18 miljarder
kronor högre än beräknat i statsbudgeten. Skill-
naden förklaras framför allt av att skatteinkoms-
terna blev 56 miljarder kronor högre, bland an-
nat till följd av att en högre lönesumma och
högre realisationsvinster medförde högre in-
komstskatter och socialavgifter. Inkomster av
försåld egendom blev däremot 33 miljarder kro-
nor lägre än beräknat.

Statsbudgetens utgifter uppgick till 698 mil-
jarder kronor, vilket är 2 miljarder kronor lägre
än statsbudgeten.

Jämförelse mellan årets resultat och statsbudgetens
saldo

Skillnaden mellan årets resultat enligt resultat-
räkningen på 29 miljarder kronor och statsbud-
getens saldo på 102 miljarder kronor beror på en
mängd olika faktorer. Ett par viktiga sådana är
överföringen av AP-fondsmedel med 45 miljar-
der kronor och ett nettoöverskott på skattekon-
tona på 16 miljarder kronor (genom att mer är
inbetalt än debiterat) som påverkar statsbudge-
ten men inte resultaträkningen.

Statliga garantier

Statens totala garantiåtaganden uppgick till 711
miljarder kronor 2000. Om Insättningsgaranti-
nämnden exkluderas uppgick åtagandet till 311

16

Skr. 2000/01:101

miljarder kronor, vilket är en ökning med 30
miljarder kronor jämfört med 1999. Ökningen
förklaras av att Exportkreditnämndens garanti-
åtaganden ökat.

Utgifterna till följd av infriade garantier, dvs.
skadeersättningar, uppgick till 1,1 miljarder kro-
nor 2000 vilket är 0,9 miljarder kronor mindre än

1999.

Avgifter till och bidrag från EU

EU-avgiften uppgick till 22,3 miljarder kronor

2000, vilket är en ökning med 1,4 miljarder kro-
nor jämfört med 1999. Ökningen förklaras hu-
vudsakligen av att den svenska momsbasen och
Sveriges andel av EU:s BNI ökat. Bidragen från
EU uppgick till 9 miljarder kronor 2000, vilket i
princip är oförändrat jämfört med 1999. Netto-
flödet från statsbudgeten till EU uppgick där-
med till 13,3 miljarder kronor 2000 jämfört med

11,6 miljarder kronor 1999.

Den statliga sektorn

Med den statliga sektorn avses här myndigheter,
statliga bolag, banker och finansinstitut, Riks-
banken, Premiepensionsmyndigheten och AP-
fonderna. Den statliga sektorns samlade tillgång-
ar uppgick vid utgången av 2000 till 2 346 miljar-
der kronor, vilket är en ökning med 213 miljar-
der kronor jämfört med 1999. Ökningen är
främst hänförlig till statliga bolag. År 2000 har
Nordiska Investeringsbanken invärderats som
intresseföretag, från att tidigare ha redovisats
som värdepapper, och statens aktieinnehav i AB
Svensk Exportkredit har ökat efter en fondemis-
sion. Även Vattenfalls tillgångar har ökat betyd-
ligt på grund av olika företagsförvärv. Ökningen
beror också på Premiepensionsmyndighetens
ökade tillgångar. Den statliga sektorns samlade
skulder uppgick till 2 524 miljarder kronor 2000,
vilket är en ökning med 89 miljarder kronor jäm-
fört med 1999.

Utvecklingav statlig konsumtion och produktion
Den statliga produktionen av tjänster 2000 upp-
gick till 181 miljarder kronor, vilket är en margi-
nell minskning jämfört med 1999. Minskningar
har skett inom försvar och näringslivstjänster
medan produktionen av högre utbildning och
forskning ökat.

Riksrevisionsverkets iakttagelser

RRV:s effektivitetsrevision har publicerat 17
rapporter under 2000. I skrivelsen görs en

genomgång av flertalet av rapporterna och reger-
ingens åtgärder med anledning av dessa.

RRV:s årliga revision har resulterat i att 14
myndigheter har fått invändning i revisionsberät-
telsen för räkenskapsåret 2000. Motsvarande an-
tal 1999 var 21 myndigheter.

Ekonomisk styrning i staten

I kapitlet redovisas läget avseende utvecklingen
av den ekonomiska styrningen i staten.

1.4 Kvalitetsbedömning av
årsredovisningen

RRV skall enligt sin instruktion granska under-
lag till årsredovisning för staten som upprättas av
ESV. Granskningen omfattar den konsoliderade
resultaträkningen, balansräkningen, finansie-
ringsanalysen samt tillhörande noter och redo-
visningsprinciper. Därutöver omfattar gransk-
ningen utfallet på statsbudgetens inkomsttitlar
och anslag.

RRV:s granskning omfattar en genomgång av
de metoder som tillämpats av ESV vid upprät-
tande av underlaget. Det interna informations-
flödet från ESV:s statsredovisningssystem till
ESV:s koncernredovisningssystem har kartlagts
och bedömts. De största myndigheternas årsre-
dovisningar har stämts av mot uppgifterna i kon-
cernredovisningssystemet. Granskning har också
skett av ESV:s kvalitetssäkring av redovisad in-
formation samt justeringar och elimineringar av
interna mellanhavanden mellan de ingående or-
ganisationerna. RRV har gått igenom de revi-
sorsintyg över rapporteringen till statsredo-
visningen m.m. som RRV med flera revisorer
lämnat till de största myndigheterna. RRV har
därutöver gått igenom revisionsberättelser med
invändning eller upplysning samt revisionsrap-
porter för myndigheterna med avseende på om
det föreligger sådana förhållanden som borde
påverkat underlaget.

RRV noterar att flera förbättringar genom-
förts sedan föregående år. ESV har fastställt en
gemensam brytdag för alla myndigheter då den
löpande bokföringen skall vara avslutad, vilket
underlättar avstämning och eliminering av inom-
statliga mellanhavanden. ESV:s föreskrifter har
utökats med krav på myndigheterna att rappor-
tera och stämma av inomstatliga mellanhavan-
den. Ett steg mot redovisning av skatter enligt

17

Skr. 2000/01:101

bokföringsmässiga principer har tagits genom att
Riksskatteverket från och med årsredovisningen
2000 gått över till att redovisa underskott på
skattekonto som fordringar och överskott som
skulder.

I granskningsutlåtandet noterar RRV att Af-
färsverket Statens Järnvägar (SJ) inte lämnat nå-
gon årsredovisning för 2000 till regeringen och
att ESV:s underlag därmed bygger på preliminära
resultat- och balansräkningar för SJ. Vidare var
revisionen av årsredovisningarna för 2000 inte

genomförd vid samtliga myndigheter vid avgi-
vandet av granskningsutlåtandet.

RRV gör bedömningen att det pågår ett fort-
löpande arbete för att skapa förutsättningar för
att upprätta ett underlag till årsredovisning för
staten enligt god redovisningssed för koncernre-
dovisning. Avseende årets redovisade utfall gör
RRV bedömningen att det i allt väsentligt är
rättvisande utifrån de principer för upprättandet
som anges i underlaget.

18

Uppföljning av de
budgetpolitiska målen

Skr. 2000/01:101

2 Uppföljning av de budgetpolitiska målen

De budgetpolitiska mål som riksdagen har beslu-
tat om innebär att:

-  Den offentliga sektorns finansiella spa-
rande skall uppgå till 2 procent av BNP i
genomsnitt över en konjunkturcykel.
För 2000 har riksdagen fastställt målet
för det finansiella sparandet till 2,0 pro-
cent av BNP.

-  De takbegränsade utgifterna skall rym-
mas inom beslutade utgiftstak för staten.
För 2000 har riksdagen fastställt utgifts-
taket till 765 miljarder kronor.

Den offentliga sektorns finansiella sparande

Det finansiella sparandet för den offentliga sek-
torn är resultatet av samtliga transaktioner som
påverkar den offentliga sektorns finansiella net-
toförmögenhet. Finansiella transaktioner som
köp och försäljning av aktier och andra finansiel-
la tillgångar påverkar således inte det finansiella
sparandet. Detsamma gäller värdeförändringar
på tillgångar och skulder.

Målet för det finansiella sparandet omfattar
hela den offentliga sektorn som den definieras i
nationalräkenskaperna, dvs. förutom staten även
ålderspensionssystemet och den kommunala
sektorn. Det finansiella sparandet påverkas där-
för inte av transaktioner mellan den offentliga
sektorns olika delar. Till ålderspensionssystemet
räknas AP-fonderna och Premiepensionssyste-
met. Affärsverken ingår enligt nationalräkenska-
pernas definition inte i den statliga sektorn utan
räknas till företagssektorn.

Riksdagen har beslutat att det långsiktiga må-
let för de offentliga finanserna skall vara ett över-
skott på 2 procent av BNP i genomsnitt över en
konjunkturcykel. Utifrån detta övergripande mål

pande mål fastställer sedan riksdagen årsvisa
överskottsmål. Riksdagen fastställde våren 1997
överskottsmålet för 2000 till 1,5 procent av
BNP. Hösten 1998 beslutade riksdagen att
överskottsmålet för 2000 skulle höjas till 2,0
procent av BNP. För samtliga år 1997-2000 har
överskottsmålet klarats med en marginal.

Tabell 2.1 Den offentliga sektorns finansiella sparande

Miljarder kronor

Utfall

1999

BP 001

Utfall

2000

Utfall -

BP 00

Inkomster

1 182,2

1 189,5

1 237,3

47,8

varav skatter och
avgifter

1 045,5

1 056,4

1 102,7

46,3

Utgifter

1 148,2

1 147,6

1 153,2

5,6

Finansiellt sparande

34,0

41,9

84,7

42,8

Procent av BNP

1,7

2.1

4,1

2,0

1 Budgetpropositionen för 2000

Den offentliga sektorns finansiella sparande
uppgick 2000 preliminärt till 84,7 miljarder kro-
nor, vilket motsvarar 4,1 procent av BNP (se ta-
bell 2.1). Det är en förbättring med 50 miljarder
kronor i förhållande till 1999 och som andel av
BNP ökade sparandet med 2,4 procentenheter.
Det beror på att skatteinkomsterna ökade myck-
et starkt, trots de skattesänkningar som genom-
fördes förra året. Utgifterna steg relativt lång-
samt, delvis till följd av lägre ränteutgifter på
statsskulden.

Det finansiella sparandet 2000 blev 42,8 mil-
jarder kronor bättre än vad som beräknades i
budgetpropositionen för 2000, främst till följd av
att skatteinkomsterna blev högre än vad som an-
togs i budgetpropositionen.

År 1994 var underskottet i de offentliga finan-
serna 173 miljarder kronor eller 10,8 procent av

21

Skr. 2000/01:101

BNP. Överskottet i de offentliga finanserna som
andel av BNP har således förstärkts med ca 15
procentenheter sedan 1994. Större delen av den-
na förbättring har åstadkommits genom att ut-
gifterna har ökat långsammare än BNP. Förbätt-
ringen är huvudsakligen en följd av det
saneringsprogram för de offentliga finanserna
som påbörjades 1994 och som slutfördes i och
med budgeten för 1998. Saneringsprogrammet
under dessa år omfattade åtgärder som innebar
en varaktig årlig budgetförstärkning på 126 mil-
jarder kronor eller ca 8 procent av BNP.

Utgiftstaket för staten

Utgiftstaket för staten infördes fr.o.m. budget-
året 1997. Syftet med utgiftstaket är framför allt
att ge riksdagen och regeringen förbättrad kon-
troll och styrning över anvisade medel och ut-
giftsutvecklingen. Genom att riksdagen beslutar
om ett tak för utgifterna tydliggörs även behovet
av prioriteringar mellan olika utgiftsområden.
Vidare ger utgiftstaken budgetpolitiken en lång-
siktig inriktning med hög förutsägbarhet och
främjar därmed trovärdigheten i den ekonomiska
politiken. Utgiftstaket för staten underlättar
därmed möjligheten att uppnå målet för det fi-
nansiella sparandet i den offentliga sektorn.

De takbegränsade utgifterna omfattar utgif-
terna för 26 utgiftsområden (nr 1-25 och 27)
samt utgifterna för ålderspensionssystemet vid
sidan av statsbudgeten. Utgiftsområde 26 Stats-
skuldsräntor m.m. ingår inte eftersom riksdagen
och regeringen i mycket begränsad omfattning
kan påverka dessa utgifter på kort sikt. De tak-
begränsade utgifterna utgörs av faktiskt förbru-
kade anslagsmedel, vilket innebär att myndighe-
ternas utnyttjande av ingående reservationer,
anslagssparande och anslagskredit ingår.

Skillnaden mellan det fastställda utgiftstaket
och de takbegränsade utgifterna utgörs av bud-
geteringsmarginalen. Budgeteringsmarginalens
syfte är att utgöra en buffert mot såväl makro-
ekonomisk osäkerhet som den osäkerhet som
finns kring de finansiella konsekvenserna av fat-
tade beslut. Om budgeteringsmarginalen tas i
anspråk innebär det i regel att överskottet i de
offentliga finanserna försämras.

Riksdagen fastställde våren 1997 utgiftstaket
för staten för budgetåret 2000 till 744 miljarder
kronor. Budgeteringsmarginalen beräknades till
20,0 miljarder kronor. Med anledning av olika

riksdagsbeslutet om tekniska justeringar av ut-
giftstaket och förslaget om sänkt fastighetsskatt
våren 1998 har utgiftstaket för 2000 höjts till
765 miljarder kronor.

I 1999 års ekonomiska vårproposition gjorde
regeringen bedömningen att utgiftstaket för sta-
ten var hotat. Regeringen beslutade därför om
ett antal utgiftsbegränsande åtgärder för att und-
vika ett överskridande. Sammantaget beräknades
dessa åtgärder reducera de takbegränsade utgif-
terna med ca 10 miljarder kronor för 2000. Efter
dessa åtgärder och förslag till vissa nya utgiftsre-
former beräknades budgeteringsmarginalen upp-
gå till 3,6 miljarder kronor. I budgetpropositio-
nen för 2000 beräknades de takbegränsade
utgifterna till 763,5 miljarder kronor. Budgete-
ringsmarginalen beräknades därmed uppgå till

1,5 miljarder kronor.

Enligt statsbudgetens utfall 2000 uppgick de
utgifter som omfattas av utgiftstaket till 760,0
miljarder kronor.

Tabell 2.2 Takbegränsade utgifter

Miljarder kronor

Utfall

1999

SB1

Utfall

2000

Skillnad

Utgifter exkl. stats-
skuldsräntor 2

615,4

623,5

619,4

-4,1

Ålderspensionssystemet
vid sidan av statsbud-

136,1

140,0

140,7

0.7

geten

Takbegränsade utgifter

751,5

763,5

760,0

-3,5

Budgeteringsmarginal

1,5

1,5

5.0

3,5

Utgiftstak för staten

753,0

765,0

765,0

0.0

11 SB = Statsbudgeten

2) Inkl, posten Minskning av anslagsbehållningar med 6 miljarder kronor

Det innebär att budgeteringsmarginalen blev 5,0
miljarder kronor, vilket är 3,5 miljarder kronor
högre än vad som beräknades i budgetproposi-
tionen för 2000. Statens utgifter exklusive stats-
skuldsräntor blev 4,1 miljarder kronor lägre än
vad som beräknades i statsbudgeten för 2000 och
utfallet för ålderspensionssystemet vid sidan av
statsbudgeten blev 0,7 miljarder kronor högre. I
kapitel 5 redovisas skillnader mellan budgeterade
belopp och utfall för olika anslag och utgiftsom-
råden. Den främsta anledningen till att utgifterna
blev lägre än beräknat är att utgifterna för ansla-
get Arbetsmarknadspolitiska åtgärder blev ca 4
miljarder kronor lägre än budgeterat, vilket
främst förklaras av låga åtgärdsvolymer och det
goda arbetsmarknadsläget.

22

2000 års resultaträkning,
balansräkning och
finansieringsanalys

Skr. 2000/01:101

3 2000 års resultaträkning, balansräkning
och finansieringsanalys

3.1 Inledning

Resultaträkningen, balansräkningen och finansie-
ringsanalysen baseras huvudsakligen på den in-
formation som myndigheterna inklusive affärs-
verken lämnar till statsredovisningen och den
information som presenteras i deras årsredovis-
ningar. I de fall denna information inte varit till-
räcklig, för att t.ex. möjliggöra elimineringar mel-
lan myndigheter, har information inhämtats i
särskild ordning.

3.2 Avgränsning av staten

Resultat- och balansräkningarna och finansie-
ringsanalysen för staten omfattar myndigheterna,
inklusive affärsverken, under riksdagen och re-
geringen, med undantag för Riksbanken, AP-
fonderna och Premiepensionsmyndigheten. De
fonder som redovisas av ingående myndigheter,
Riksbankens grundfond och Allmänna arvsfon-
den omfattas också. Dessutom ingår de allmänna
försäkringskassorna. En förteckning över de or-
ganisationer som ingår redovisas i bilaga 4.

Utgångspunkten för avgränsningen av begrep-
pet staten i de konsoliderade resultat- och balans-
räkningarna och finansieringsanalysen är att
myndigheter, inklusive affärsverken, under riks-
dagen och regeringen och de fonder och andelar i
bolag som myndigheterna redovisar skall ingå.
Det görs dock vissa undantag från denna av-
gränsningsprincip. Riksbanken omfattas inte med
hänsyn till dess speciella ställning. Riksbankens

grundfond omfattas däremot, eftersom den ut-
görs av kapital som ursprungligen tillskjutits av
staten och därför kan ses som statens ägarandel i
Riksbanken. I årsredovisningen för 1999 ingick
inte AP-fonderna, men däremot ingick Premie-
pensionsmyndigheten. Det hängde samman med
att premiepensionsfonderna då ännu inte hade
inrättats. I årsredovisningen för 2000 hanteras ål-
derspensionssystemet enhetligt och båda myn-
digheterna lämnas utanför konsolideringen. Ål-
derspensionssystemet redovisas i kapitel 8 Sam-
manställning av den statliga sektorn. De allmänna
försäkringskassorna, som är fristående offentlig-
rättsliga organ, omfattas med hänsyn till att deras
verksamhet helt finansieras med anslag.

I nationalräkenskaperna (NR) avgränsas staten
annorlunda. Nationalräkenskaperna är en statis-
tisk sammanställning i kontoform över den
svenska ekonomin, med uppdelning på olika in-
stitutionella sektorer och olika slag av inkomster
och utgifter. Begrepp, definitioner och klassifice-
ringar följer de rekommendationer som Förenta
Nationerna (FN) utfärdat och den förordning
som antagits av EU. I NR beräknas bruttonatio-
nalprodukten (BNP), det vill säga värdet av den
totala produktionen av varor och tjänster i ett
land under en tidsperiod. I nationalräkenskaperna
delas den offentliga sektorn in i tre delsektorer;
staten, kommunerna och socialförsäkringssek-
torn. Till staten räknas departementen och till
dem hörande myndigheter och inrättningar samt
vissa statliga fonder. Dessutom klassificeras bolag
och stiftelser, som till mer än 50 procent finansie-
ras med statliga medel, som ingående i den statli-
ga sektorn. Affärsverken hör enligt nationalrä-

25

Skr. 2000/01:101

kenskapernas avgränsning av staten till närings-
livet. Från och med omläggningen 1999 av natio-
nalräkenskaperna, enligt FN-rekommendationer-
na och EU-förordningen, omfattar socialförsäk-
ringssektorn enbart AP-fonden och Premiepen-
sionsmyndigheten.

3.3 Sammanställning av vissa
nyckeluppgifter

I nedanstående tabell visas ett antal nyckeluppgif-
ter från resultat- och balansräkningarna. Statens
nettoförmögenhet, statsskulden och transfere-
ringar beskrivs i följande avsnitt i detta kapitel.
Skatter behandlas utförligt i kapitel 4 Statsbudge-
tens utfall.

Tabell 3.1 Nyckeluppgifter i resultat- och balansräkningarna

Miljarder kronor

2000

1999

1998

1997

1996

Statens
netto-
förmögenhet

-1 000

-1 086

-1 177

-1 058

-1 038

Statsskulden

1 278

1 370

1 446

1 426

1 408

Transfer-
eringar

620

609

573

550

545

Kostnader
för statens
egen verk-
samhet

162

152

158

150

150

Skatte-
intäkter

796

773

742

676

644

Årets resul-
tat (över-
/underskott)

29

59

-32

-25

-45

Några belopp avseende 1999 avviker från motsvarande redovisning i Ärsredovis-
ning för 1999 på grund av ändrade redovisningsprinciper m.m. Se bilaga 2.

3.4 Nettoförmögenheten

Statens nettoförmögenhet är lika med skillnaden
mellan tillgångarnas och skuldernas bokförda
värde. Statsskulden, som i huvudsak motsvarar
statsbudgetens ackumulerade underskott under
åren, svarar för den övervägande delen av skul-
derna och därmed den negativa nettoförmögen-
heten.

Vid utgången av 2000 var nettoförmögenheten
-1 000 miljarder kronor, dvs. staten hade en net-
toskuld motsvarande detta belopp. Det är en för-
bättring med 86 miljarder kronor, eller 8,6 pro-

cent, jämfört med 1999, då nettoförmögenheten
var -1 086 miljarder kronor. Förmögenhetens
förändring fördelad på balansräkningens olika de-
lar kan sammanfattas på följande sätt:

Ökning av tillgängar                                          +27

Minskning av skulder                                      +79

Ökning av avsättningar                                         -15

Ökning av fonder                                                    - 5

Summa                                           +86

Förändringen av nettoförmögenheten är i första
hand hänförbar till årets överskott i resultaträk-
ningen, vilket var 29 miljarder kronor. Därutöver
påverkas nettoförmögenheten av förändringar i
värdet av tillgångar och skulder som inte redovi-
sas över resultaträkningen. Ett exempel är de me-
del från AP-fonderna som överförts till staten
som ett led i den finansiella infasningen av det
nya ålderspensionssystemet. Fördelningen av
sparandet mellan staten och pensionssystemet
(AP-fonderna och PPM) påverkas av pensionsre-
formen. Reformen innebär en omfördelning av
sparandet från staten till pensionssystemet. Den-
na del av pensionsreformen görs för att förbereda
för de demografiska förändringar som kommer
att ske efter 2010. Överföringen till staten upp-
gick under 2000, i likhet med 1999, till
45 miljarder kronor. Dessa medel användes direkt
till att minska statsskulden, utan att redovisas i
resultaträkningen. Andra exempel är förändringar
av aktier och andelar som redovisas direkt i ba-
lansräkningen, t.ex. förändringar av statligt ägda
bolags egna kapital, som inte är hänförbara till pe-
riodens resultat.

Nordiska investeringsbanken, som tidigare var
värderad till anskaffningsvärde, har från och med
2000 värderats enligt kapitalandelsmetoden. Om-
värderingen medförde att värdet av aktier och an-
delar ökade med 3 miljarder kronor. Dessutom
medförde nyemissionen i Telia att statens värde
av aktier och andelar ökade med 9 miljarder kro-
nor. Därutöver redovisade ett flertal statliga bolag
andra förändringar, t.ex. valutakursförändringar,
som medförde att värdet av aktier och andelar
ökade.

26

Skr. 2000/01:101

Förändring av nettoförmögenheten 2000
(i miljarder kronor)

Årets överskott enligt resultaträkning

Överföring av AP-fondsmedel

Värdeförändringar av aktier och andelar

Nettoförändringar hänförbara till ändrade redovisnings-
principer, uppskrivningar m.m.

Summa

3.5 Statsskulden

Diagram 3.1 Total statsskuld vid utgången av respektive
budgetår 1980-2000

Lånebehovet och statsskuldens utveckling

Statens totala lånebehov har varierat kraftigt un-
der det senaste årtiondet. I början av 1990-talet
var lånebehovet svagt negativt, för att sedan
snabbt öka till 234 miljarder kronor (ca 15 pro-
cent av BNP) budgetåret 1993/94. Utvecklingen
orsakades främst av den djupa lågkonjunktur som
drabbade den svenska ekonomin i början av
1990-talet, med kraftigt stigande statliga utgifter
och vikande skatteintäkter.

Lånebehovet har därefter successivt minskat,
främst till följd av en snabbare ekonomisk tillväxt
och saneringen av statsbudgeten. År 1998 var lå-
nebehovet återigen negativt. För 2000 uppvisade
statsbudgeten ett överskott på 102 miljarder kro-
nor (motsvarande knappt 6 procent av BNP)1.
Statsbudgeten har därmed visat på ett budget-
överskott under tre budgetår i följd.

Budgetöverskottet för 2000 innebar att stats-
skulden minskade. Skillnaden mellan överskottet
på 102 miljarder kronor och skuldens minskning
med 92 miljarder kronor, beror i första hand på
att en försvagning av kronan under 2000 ökade
valutaskuldens värde räknat i kronor samt på en
tillfällig ökning av Riksgäldskontorets kortfristi-
ga placeringar över årsskiftet.

Överskottet för 2000 förklaras bl.a. av följande
faktorer. Statens primära saldo förbättrades kraf-
tigt jämfört med 1999, främst genom att den
goda ekonomiska utvecklingen medförde dels
ökade skatteintäkter via tillväxt i skattebaserna,

Lånebehovet sammanfaller sedan 1997 definitionsmässigt med statsbud-
getens saldo fast med omvänt tecken.

dels sjunkande utbetalningar för bl.a. arbetslös-
hetsunderstöd. I motsatt riktning verkade Riks-
gäldskontorets nettoutlåning, främst beroende på
utbetalningen av 56 miljarder kronor av de medel
som samlats upp i premiepensionssystemet under
åren 1995-1998. De samlade ränteutbetalningarna
på statsskulden uppgick till 90 miljarder kronor
2000 vilket var oförändrat jämfört med 1999.

För att kunna bedöma den underliggande ut-
vecklingen i statsfinanserna är det intressant att
skilja ut de kassamässiga flöden som är av tillfällig
karaktär. De tillfälliga nettoinbetalningarna, en-
ligt Riksgäldskontorets definition, uppgick till
50 miljarder kronor under 2000, vilket är ca
5 miljarder kronor mer än under 1999. På inbe-
talningssidan ingick bl.a. 75 miljarder kronor (in-
klusive nyemissionen drygt 12 miljarder kronor
och före avdrag för försäljningskostnader) från
försäljningen av Telia-aktier och 45 miljarder
kronor från AP-fonderna. I motsatt riktning ver-
kade bl.a. utbetalningarna av medel som samlats
inom ramen för premiepensionssystemet.

Den statsskuld som Riksgäldskontoret redovi-
sar skiljer sig från vad som redovisas i årsredovis-
ningen för staten, på grund av elimineringar som
gjorts för de myndigheter som innehar statliga
obligationer och statsskuldväxlar. Det är främst
Riksgäldskontoret som innehar premieobligatio-
ner. Riksförsäkringsverket med de allmänna för-
säkringskassorna, Exportkreditnämnden och Ka-
rolinska institutet är andra myndigheter som
innehar inomstatliga värdepapper. Detta medför
att statsskulden som Riksgäldskontoret redovisar
är ca 3 miljarder kronor högre än vad som redovi-
sas här. Myndigheternas innehav har minskat
med ca 1 miljard kronor under 2000 (se även not
43 till balansräkningen).

27

Skr. 2000/01:101

Statsskuldens sammansättning

Upplåningen och förvaltningen av statsskulden
sker i tre skuldslag:

-   Nominella lån i svenska kronor

-   Reala lån i svenska kronor.

-   Nominella lån i utländsk valuta.

Skuldens egenskaper bestäms främst av fördel-
ningen mellan de tre skuldslagen samt val av löp-
tid och förfalloprofil i respektive skuldslag. Dessa
storheter är styrande för vilken total kostnad och
samlad risk som kan förväntas i förvaltningen av
statsskulden. Utöver detta är även storleken på
skulden av betydelse. Statsskuldens sammansätt-
ning redovisas nedan.

Tabell 3.2 Statsskuldens utveckling och sammanställning,
exkl. skuldskätselinstrument___________

Miljarder kronor

2000

1999

1998

1997

1996

Nominella lån i
svenska kronor

935

982

988

949

936

Reala lån i svenska
kronor

102

98

94

92

74

Nominella lån i ut-
ländsk valuta

241

291

363

386

398

Summa

1 278

1 371

1 445

1 427

1 408

Nominella lån i svenska kronor utgör traditio-
nellt den viktigaste finansieringskällan för upplå-
ningen av statsskulden. Merparten av upplåning-
en sker på den inhemska nominella värde-
pappersmarknaden genom statsobligationer (lån
med löptid över ett år) och statsskuldsväxlar (lån
med löptid i huvudsak under ett år). Statsobliga-
tioner används för att finansiera det långsiktiga
upplåningsbehovet och statsskuldväxlar för att
parera mer kortsiktiga fluktuationer. Den utestå-
ende volymen i låneinstrumenten uppgick till 876
miljarder kronor exklusive kronswappar (70 pro-
cent av statsskulden) i slutet av 2000.

I skuldslaget ingår även upplåningen på hus-
hållsmarknaden som erbjuder Riksgäldskontoret
möjligheter att differentiera upplåningen till fler
långivare, företrädesvis privatpersoner. Under
femårsperioden har upplåningen från hushållen
minskat kraftig från 116 miljarder kronor 1996
till 59 miljarder kronor 2000 (4,5 procent av
statsskulden). Detta beror främst på att allemans-
sparandet avskaffades 1998 och att stocken pre-
mieobligationer successivt reducerats

iTabell 3.3 Nominella lån i svenska kronor                   1

Miljarder kronor

2000

1999

1998

1997

1996

Statsobligationer,
nominella

601

675

682

680

635

Statsskuldväxlar

275

244

226

144

180

Kontokrediter/
dagslån

0

11

25

5

Premieobligationer

50

54

59

61

60

Allemanssparkonto

-

0

0

29

44

Riksgäldskonto

2

3

5

7

12

Riksgäldssparkonto

7

6

5

3

Nom. lån i svenska
kronor, exklusive
skuldskötselinstru-
ment

935

982

988

949

936

Reala lån i svenska kronor fyller en viktig funk-
tion i statens låneportfölj då de bidrar till att di-
versifiera upplåningen och därmed minska risken
till ytterligare en finansieringskälla utöver nomi-
nell kron- och valutaupplåning. Låneformen ger
även fördelar för investeraren eftersom han/hon
erbjuds en möjlighet att försäkra sig mot inflation
genom att staten övertar inflationsrisken. I skuld-
slaget ingår även den del av riksgäldsspar som in-
nefattar reala upplåningsinstrument (uppgick
2000 till knappt 1 miljard kronor). Andelen reala
lån har successivt ökat över femårsperioden, även
om ökningen har varit relativt blygsam. År 2000
uppgick stocken till 102 miljarder kronor, mot-
svarande ca 8 procent av den totala statsskulden.

Upplåning i utländsk valuta utgör ett viktigt
komplement till upplåningen på den inhemska
marknaden, inte minst eftersom det är ett flexi-
belt instrument för upplåning om lånebehovet
skulle stiga kraftigt. Valutaupplåning sker främst
genom kapitalmarknadsupplåning (publika obli-
gationslån) och skuldbytesavtal2

I det traditionella skuldbegreppet ingår inte
den valutaexponering i utländsk valuta som tas
med derivatinstrument. För att få en rättvisande
bild över statsskuldens sammansättning och valu-
taexponering bör även de skuldbytesavtal i kro-
nor och utländsk valuta samt derivatpositioner
som ingåtts i syfte att uppnå avsedd valutafördel-

2 Riksgäldskontoret har av kostnadsskäl valt art ta upp län i svenska kro-
nor och genom skuldbytesavtal (valutaswappar) omvandla Lånen till skuld i
utländsk valuta. Detta har i de flesta fall visat sig billigare än direkt upplå-
ning i utländsk valuta.

28

Skr. 2000/01:101

ning och ränterisk beaktas. Det bör noteras att
Riksgäldskontorets upplåningsmandat i utländsk
valuta (fastställs i regeringens riktlinjer för för-
valtningen av statsskulden) avser valutaexpone-
ring inklusive derivatinstrument.

Tabell 3.4 Valutaskulden inklusive värdet av derivatportfölj

Miljarder kronor

2000

1999

1998

1997

1996

Skuld utländsk valuta
exkl. derivatportfölj

241

291

363

386

398

Skuld utländsk valuta
inkl, derivatportfölj

378

402

459

436

426

Andel valutaskuld av
total skuld (procent)

30

29

31

30

30

Valutaupplåningens andel, inklusive värdet av de-
rivatportföljen, har under perioden 1996-2000
varit relativt stabil på ca 30 procent av den totala
statsskulden.

Statsskuldens kostnader

Målet för statsskuldspolitiken är att statens skuld
skall förvaltas så att den långsiktiga kostnaden
minimeras, samtidigt som risken i förvaltningen
begränsas. Den övergripande målsättningen kon-
kretiseras genom att regeringen fastställer riktlin-
jer för statsskuldens förvaltning avseende stats-
skuldens sammansättning, genomsnittliga löptid
samt förfalloprofil. Inom ramen för riktlinjerna
fastställer sedan Riksgäldskontoret delmål och
riktmärken (bl. a för den nominella kronskulden
respektive valutaskulden) samt svarar för den
operativa förvaltningen av skulden.

De anslagsavräknade utgifterna för statsskul-
den uppgick till 90 miljarder kronor under såväl
2000 som 1999. Beloppen redovisas enligt ut-
giftsmässiga principer och utgör ett netto av in-
komster och utgifter i upplåningsverksamheten.
Den kassamässiga redovisningen innehåller en del
svagheter när det gäller att beskriva räntekostna-
derna för skulden under en viss period. Exempel-
vis har valet av upplåningstekniker en stor påver-
kan på ränteutvecklingen enligt denna definition.

En kostnadsmässig redovisning ger en bättre
beskrivning av räntekostnaderna för en viss peri-
od till följd av underliggande skuld-, ränte-, och
valutautveckling i statsskulden. De kostnadsmäs-
siga statsskuldsräntorna definieras i nationalrä-
kenskaperna och används vid beräkning av sta-
tens finansiella sparande. Statsskuldens ränte-

kostnader enligt de två begreppen redovisas i ta-
bellen nedan.

Tabell 3.5 Statsskuldens räntekostnader

Miljarder kronor

2000

1999

1998

1997

1996

Kassamässiga
statsskuldsräntor

90

90

114

99

100

Kostnadsmässiga
statsskuldsräntor1

75

85

-

-

-

1 Ny definition fr.o.m. år 1999.

I resultaträkningen för staten sker redovisning av
räntor enligt kostnadsmässiga principer och med
bruttoredovisning av intäkter och kostnader.
Dessutom omfattar redovisningen hela statsskul-
den dvs. även innefattande omvärdering av skul-
den i utländsk valuta. I tabell 3.6 redovisas stat-
skuldens kostnader. Tabellen utgör en samman-
fattning och specificering av uppgifter i not 11
och 12 till balansräkningen, i de delar noterna av-
ser statsskuldens kostnader.

Enligt resultaträkningen för 2000 uppgick net-
tokostnaden för statsskulden, räntor, över- och
underkurser, valutaförändringar m.m. till ca 116
miljarder kronor. Nettokostnaderna exklusive
skuldskötselåtgärder uppgick till drygt 100 mil-
jarder kronor. Räntekostnaderna på lån i svenska
kronor har minskat med ca 19 miljarder kronor
brutto jämfört med 1999.Samtidigt har räntein-
täkterna i upplåningsverksamheten minskat med
drygt 14 miljarder kronor. Bortsett från effekter
av valuta- och kursförändringar har statsskuldens
räntekostnader därmed minskat med 5 miljarder
kronor netto.

Skillnaden mellan statsskuldens kassamässiga
räntekostnader på 90 miljarder kronor och netto-
kostnaden på 100 miljarder kronor förklaras av
att kursdifferenser vid emission, nollkupongrän-
tor och orealiserade valutakursförändringar redo-
visas på olika sätt i statsbudgeten och i resultat-
räkningen (se även kapitel 5 Skillnader mellan
resultaträkningen och statsbudgeten).

29

Skr. 2000/01:101

1 Tabell 3.6 Statsskuldens kostnader                                                                                       1

Miljoner kronor

2000

1999

1998

1997

1996

Räntor på lån i svenska kronor

72 625

91 270

104 176

97 399

140 989

Räntor på lån i utländsk valuta

49 337

50 177

60 148

59 030

54 731

Realiserade valuta och kursdifferenser

8 810

3311

25 352

182

864

Orealiserade valutadifferenser

8 890

-3 111

25 730

12 600

533

Övrigt

992

-1

-1 926

-163

-1 636

Summa kostnader

140 654

141 646

213 480

169 048

195 481

Ränteintäkter i upplåningsverksamheten

- 40 366

-54 842

-69 132

-54 109

-85 938

Nettokostnader efter intäkter, exklusive skuldsköt-
selåtgärder

100 288

86 804

144 348

114 939

109 543

Orealiserade valutavinster (-)/ förluster (+) hänförbara
till skuldskötselinstrument

15 566

-14 131

3 775

1 995

-

Nettokostnader inklusive skuldskötselåtgärder

115 854

72 673

148123

116 934

109 543

3.6 Transfereringar

Socialförsäkring

Diagram 3.2 Transfereringar 1996-2000

Miljoner kronor

□ Socialförsäkring □ Arbetsmarknad ■ Bistånd och invandring □ Övrigt

1 Tabell 3.7 Transfereringar: Lämnade bidrag m.m.          1

Miljoner kronor

2000

1999

1998

1997

1996

Socialför-
säkring

323 727

308 254

293 197

284 449

289 176

Arbets-
marknad

56 560

66 890

70114

75 877

72 506

Bistånd och
invandring

17 330

14 844

14 173

14 408

14 168

Övrigt

217 188

214 683

195 076

175 330

169 207

Summa

614 805

604 671

572 560

550 064

545 057

Ovan visas utvecklingen av transfereringar i
form av lämnade bidrag m.m. under den senaste
femårsperioden. I det följande redovisas de fyra
delområdena närmare och kommenteras kortfat-
tat.

iTabell 3.8 Socialförsäkring                                H

Miljoner kronor

1999

1998

1997

1996

2000

Ersätt-
ning vid
ålderdom

172 445

169 489

164 858

162 618

161 172

Ersätt-
ning vid
sjukdom,
handi-
kapp
m.m.

105 417

94 938

84 346

80 769

83 622

Stöd till
barnfami
Ijer

45 865

43 827

43 993

41 062

44 382

Summa

323 727

308 254

293 197

284 449

289 176

Från och med 1998 har kostnaderna inom social-
försäkringssystemet ökat varje år och mellan
1999 och 2000 uppgår ökningen till 15 miljarder
kronor eller 5 procent. Under hela perioden
1996-2000 har ökningen varit totalt ca 35 miljar-
der kronor, eller 12 procent.

Av ökningen är 11 miljarder kronor hänförliga
till ökade pensionskostnader. Ökningen av pen-
sionerna har varit tämligen jämt fördelad under
perioden 1996-2000, och 2000 års ökning upp-
gick till 3 miljarder kronor. De pensioner som

30

Skr. 2000/01:101

Diagram 3.3 Socialförsäkring 1996-2000

Arbetsmarknad

Miljoner kronor

350 000

300 000

250 000

200 000

150 000

100 000

50 000

0

1996          1997

1998          1999

2000

O Ersättning vid ålderdom - Pensioner m.m. ■ Stöd till barnfamiljer

□ Ersättning vid sjukdom och handikapp

finansieras via AP-fonderna ingår i ovan angivna
kostnader (däremot finns AP-fonderna som så-
dana, administration och finansiella poster inte
med i resultat- och balansräkningarna, se bilaga 2
Redovisningsprinciper). De ökade pensions-
kostnaderna beror dels på ett ökat antal pensio-
närer, dels på att en allt större andel av dessa om-
fattas av ATP-systemet samt att den
genomsnittliga pensionspoängen ökar.

När det gäller ersättning vid sjukdom och
handikapp m.m. sjönk kostnaderna under mitten
av 1990-talet fram till 1997. Från och med 1998
har emellertid kostnaderna ökat kraftigt varje år
med sammanlagt nära 25 miljarder kronor eller
31 procent. Av ökningen är en viss del hänförlig
till ökade kostnader för läkemedelsförmånen.
Den dominerande delen avser dock kostnader
för sjukpenning, som ökat kraftigt på grund av
ett flertal samverkande faktorer. Några förklar-
ingsfaktorer som kan nämnas är:

- Antalet sjukfall, och därmed antalet sjukdagar,
har ökat kraftigt. Av särskild betydelse är ök-
ningen av de långa sjukfallen.

- Den sjuklöneperiod som finansieras av arbets-
givaren förkortades under 1998 från 28 dagar till
14 dagar.

- Ersättningsnivån höjdes 1998 till 80 procent.

Stödet till barnfamiljer har totalt sett inte för-
ändrats väsentligt under de senaste åren. Den
barnbidragshöjning som gjordes 2000 har ökat
kostnaderna med cirka 2 miljarder kronor.

Diagram 3.4 Arbetsmarknad 1996-2000

Miljoner kronor

□ Arbetslöshetsersättning

□ Bidrag till Samhall AB

□ Arbetsmarknadspolitiska åtgärder

■ Lönegarantier mm

Kostnaderna för olika former av stöd till arbets-
marknaden, som följd av dämpad konjunktur
och låg efterfrågan på arbetskraft, kulminerade
1994/95. Efter 1997 har kostnaderna successivt
reducerats, och har t.o.m. 2000 minskat till
knappt 57 miljarder kronor, vilket motsvarar en
minskning på nära 20 miljarder kronor på 3 år.

Den kraftigaste minskningen skedde mellan
1999 och 2000, då kostnaderna minskat med 10
miljarder kronor. Minskningen förklaras, liksom
för 1998 och 1999, till stor del av ökad syssel-
sättning och en minskad andel långtidsarbetslö-
sa. Utmärkande för 2000 var dessutom minskade
kostnader för de arbetsmarknadspolitiska åtgär-
derna, främst arbetsmarknadsutbildningen.

Utöver arbetslöshetsersättning och statlig lö-
negaranti finns ytterligare ett tjugotal former av
stöd och bidrag. Mellan dessa olika former har
förändringar skett under perioden. Sammantaget
påverkar dock inte dessa förhållandevis mindre
omfattande stödformer totalbilden av hur sta-
tens arbetsmarknadskostnader utvecklats de se-
naste åren.

31

Skr. 2000/01:101

Bistånd och invandring

Diagram 3.5 Bistånd och invandring 1996-2000

Miljoner kronor

□ Bidrag via SIDA □ Bidrag via UD ■ Bidrag till invandring

Efter det att besparingar gjorts i mitten av 1990-
talet har kostnaderna för bistånd och invandring
varit relativt stabila. Kostnaderna ökade under
1999 och 2000, vilket i huvudsak varit hänförligt
till satsningar på återuppbyggnad efter katastro-
fer och krig samt andra infrastruktursatsningar.
Under 2000 har dessutom bidragen till bistånd
via Förenta nationerna ökat med omkring 1 mil-
jard kronor.

Övriga transfereringar och bidrag

För de övriga transfereringar som sammanfattas
i tabell 3.9, har kostnaderna ökat med totalt 48
miljarder kronor under perioden 1996-2000.
Denna förändring är ett netto av såväl väsentliga
höjningar som minskningar. Från 1998 har en
kostnad tillkommit för överföring av medel till
premiepensionsdelen i det nya ålderspensionssy-
stemet, vilken för 2000 uppgår till 21,6 miljarder
kronor. En ytterligare förändring som skett i
samband med det nya ålderspensionssystemet är
att bl.a. förtidspensionerna numera finansieras i
sin helhet via statsbudgeten. Detta, i kombina-
tion med förändringar i uttaget av avgifter till
pensionssystemet, har lett till att de löpande in-
betalningarna av avgiftsmedel överstiger utbetal-
ningarna av pensioner. Detta netto redovisas
som en transferering till AP-fonderna på 5,6 mil-
jarder kronor under 2000.

Av de totala bidragen till kommuner och
landsting på 101 miljarder kronor avser 19 mil-
jarder kronor s.k. utjämningsbidrag. Denna
kostnad motsvaras av en intäkt på ungefär sam-
ma belopp, vilken erhålls från de kommuner och
landsting vilka enligt särskilda regler har skyldig-
het att erlägga utjämningsavgift.

1 Tabell 3.9 Transfereringar och bidrag - övrigt                                                                                    1

Miljoner kronor

2000

1999

1998

1997

1996

Generella bidrag och utjämningsbidrag till kommuner och landsting

97 218

99182

96 171

86 683

77 778

Nedskrivning av fordran i kommunkontosystemet

3 830

-

-

-

-

Sveriges avgift till EU m.m.

22 255

21 067

21 210

21057

18 456

Studiestöd / avskrivning av lånefordringar

21 968

22 380

18 283

13 338

9 368

Överföring till premiepensionssystemet

21 555

23 528

11 366

-

Överföring till Allmänna pensionsfonden

5 558

-

-

-

Räntebidrag

3 931

7 367

10 814

20 804

30 715

Stöd till jordbruk

6 543

8 364

8 558

8 164

7 216

Bidrag inom skolväsendet

4 032

4 241

4 029

3 114

1 864

Bidrag till folkbildning

2 489

2 494

2418

2 357

2 468

Bidrag till näringslivet m.m. via NUTEK

2 478

2 465

1873

1 530

3 172

Bidrag till investeringar i infrastruktur

2 375

1 599

1 480

1 819

1413

Övrigt

22 956

21996

18 874

16 464

16 757

Summa

217188

214 683

195 076

175 330

169 207

Intäkten från avgiften redovisas i resultaträk-
ningen för staten som skatteintäkt. Av resteran-
de bidrag utgör 78 miljarder kronor generella
stadsbidrag till kommuner och landsting varav
kommunerna erhåller den största andelen. Un-

der 2000 har dessutom tillkommit engångsned-
skrivningen av statens fordran avseende mervär-
desskatt inom det s.k. kommunkontosystemet
med 3,8 miljarder kronor.

32

Skr. 2000/01:101

3.7 Konsoliderad resultaträkning
med kommentarer

I resultaträkningen redovisas redovisningsperio-
dens intäkter och kostnader. Skatteintäkter m.m.
som utgör merparten av statens intäkter redovi-
sas dock till stor del enligt kassamässiga princi-
per, dvs. med de belopp som faktiskt inbetalats
under året. Statens kostnader innefattar driften
av statens egen verksamhet, men uppkommer
främst i de stora bidrags- och försäkringssystem
som staten hanterar, t.ex. socialförsäkrings-
systemet. Även dessa transfereringar redovisas
till största delen kassamässigt.

Den statliga verksamheten finansieras i viss
utsträckning med avgifter från försäljning av va-
ror och tjänster och bedrivs, med undantag för
affärsverkens verksamhet, utan vinstkrav. En be-
gränsad del av intäkterna utgörs även av bidrag.

Resultaträkningen för 2000 visar ett överskott
på 29 miljarder kronor, som skall jämföras med
ett överskott på 59 miljarder kronor för 1999.
De viktigaste negativa förändringsfaktorerna, för
den 50 procentiga minskningen, utgörs av poster
kopplade till det reformerade ålderspensionssy-
stemet och ökade kostnader för förvaltning av
statsskulden.

Se även avsnittet Övriga förändringar.

Tabell 3.10 Konsoliderad resultaträkning

Miljoner kronor

Not 1

M00

1999

Intäkter

Skatter m.m.

1 1

795 682

772 788

Intäkter av avgifter och andra

2 (

1 L 47 591 >

46 231

ersättningar

Intäkter av bidrag

3

16 912

49 427

Summa intäkter

860 18S

868 446

Kostnader

Transfereringar

Lämnade bidrag m.m.

4 1

-614 805

-604 671

Avsättningar till/-upplösning av

5 1

-5 349

-4 212

fonder

Summa transfereringar

-620 154

-608 883

Statens egen verksamhet

Kostnader för personal

6 j

-76 786

-72 519

Kostnader för lokaler

7 (

-10 706

-10 804

Övriga driftkostnader

8 1

-57 868

-53 278

Avskrivningar och nedskrivningar

9 ä

-16 825

-15 819

Summa statens egen verksamhet

■162185

-152 420

Summa kostnader

-782 339

-761 303

Saldo före resultat från andelar

77846

107143

och finansiella poster

Resultat från andelar i dotter-

io!

8 819

18 777

och intresseföretag

Finansiella intäkter och kostnader

Finansiella intäkter

■i

107 331

85 331

Finansiella kostnader

12

-164 572

-152 678

Summa finansiella poster

•57 241

-67 347

ÅRETS ÖVERSKOTT

29 424

58 573

Förändringar som sammanhänger med
ålderspensionssystemet

Under en följd av år har de inbetalda avgifterna
från arbetsgivare och enskilda till ATP-systemet
understigit de löpande utbetalningarna av
tilläggspensioner. Mellanskillnaden har finansie-
rats från AP-fonderna och redovisats som en bi-
dragsintäkt i statens resultaträkning. Under 1999
var denna intäkt 30 miljarder kronor. Det nya
ålderspensionssystemet innebär bl.a. att ålders-
pensionerna till större del än tidigare finansieras
med ålderspensionsavgifter via AP-fonderna och
endast marginellt (omkring 8 procent 2000) med
anslag på statsbudgeten. Förtidspensionerna fi-
nansieras inte till någon del via AP-fonderna.
Denna omfördelning av finansieringsansvaret

33

Skr. 2000/01:101

genomfördes i huvudsak 1999. År 2000 höjdes
ålderspensionsavgiften från arbetsgivare från
6,40 till 10,21 procent av lönesumman, samtidigt
som den allmänna löneavgiften sänktes i motsva-
rande grad. Därigenom skapades ett överskott i
de löpande betalningsströmmarna i ålderspen-
sionssystemet. Dessa löpande överskott förs till
AP-fonderna där de fonderas för finansiering av
de framtida kostnadsökningarna när befolkning-
en blir äldre och antalet pensionärer ökar. Över-
föringen till AP-fonderna redovisas som en
transferering till AP-fonderna.

Inbetalda avgifter under 2000 har överstigit
utbetalningarna av pensioner som finansieras
från AP-fonderna med drygt 5 miljarder kronor.
Kostnaden för transferering till AP-fonderna in-
går i posten lämnade bidrag.

De 45 miljarder kronor, som liksom under
1999, överförts från AP-fonderna till staten som
ett led i den finansiella infasningen av det nya ål-
derspensionssystemet redovisas inte över resul-
taträkningen (se Redovisningsprinciper, bilaga
2).

Övriga förändringar

De totala intäkterna 2000 uppgick till 976 mil-
jarder kronor. Skatterna inklusive arbetsgivarav-
gifter, mervärdesskatt m.m., utgjorde den domi-
nerande delen. Skatterna ökade, till följd av den
goda makroekonomiska utvecklingen , trots
genomförda skattesänkningar, med 39,4 miljar-
der kronor jämfört med 1999.

Från och med 2000 redovisar Riksskatteverket
skatteintäkter enligt en modifierad bokförings-
mässig princip i stället för som tidigare rent kas-
samässigt. Det innebär att underskott på skatte-
konto (debiterade, ej betalda skatter) tas upp
som fordringar och att överskott (inbetalda, ej
debiterade skatter) tas upp som skulder. Netto-
effekten för 2000 uppgick till 16,5 miljarder kro-
nor inbetalda, ej debiterade skatter, dvs. en skuld
som redovisas som periodiserad uppbörd och
som minskar den redovisade ökningen av skatte-
intäkterna i resultaträkningen till 22,9 miljarder
kronor. En jämförelse mellan 1999 och 2000 är
inte möjlig med hänsyn till att det inte gjorts nå-
gon motsvarande justerad bedömning för 1999.
(Se vidare not 1).

Diagram 3.6 Statens intäkter 2000 fördelat på typ av
intäkter

Inom parantes anges motsvarande värde för redovisningsperioden 1999

Intäkter av bidrag uppgick till 17 miljarder kro-
nor. Det motsvarade, i jämförelse med föregåen-
de år, en kraftig minskning på 32 miljarder kro-
nor varav 30 miljarder kronor var hänförliga till
de nämnda förändringarna i ålderspensionssy-
stemet.

Diagram 3.7 Statens kostnader 2000 fördelat på typ av
kostnad

Inom parantes anges motsvarande värde för redovisningsperioden 1999

Kostnaderna för lämnade bidrag m.m. under ru-
briken Transfereringar uppgick till 615 miljarder
kronor 2000. Det motsvarar en ökning med 10
miljarder kronor jämfört med 1999, varav 5 mil-
jarder kronor avser överföringar till AP-
fonderna. Den största enskilda ökningen 2000
avser ersättning vid sjukdom m.m. som ökade
med 8 miljarder kronor, främst avseende sjuk-
penning och bidrag till läkemedelsförmånen. Av-
skrivning av fordran på kommuner avseende
mervärdesskatt har gett en engångskostnad på

3,8 miljarder kronor. Kostnaderna för arbets-

34

Skr. 2000/01:101

marknadspolitiken har däremot minskat med
10 miljarder kronor på grund av lägre arbetslös-
het och minskat behov av arbetsmarknadspoli-
tiska program.

Kostnaderna för statens egen verksamhet
uppgick till 162 miljarder kronor 2000, vilket är
en ökning med 10 miljarder kronor jämfört med
1999. Det var framförallt personalkostnaderna
som ökade, främst beroende på löneutveckling-
en, men även på grund av ökade kostnader för
pensionsavsättningar.

Resultat från andelar i dotter- och intressefö-
retag har minskat med 10 miljarder kronor,
främst på grund av att resultat från andelar i för-
valtningsbolaget Stattum har minskat med 8 mil-
jarder kronor jämfört med 1999 (se not 10).

De finansiella posternas förändring mellan
åren uppvisar en nettokostnadsminskning med
10 miljarder kronor. Statsskuldens nettokostna-
der, inklusive kostnader för förvaltning av stat-
skulden, har ökat med 43 miljarder kronor. I
detta belopp ingår att de orealiserade valutavins-
terna/förlusterna försämrats med 42 miljarder
kronor mellan åren. Försäljningen av aktier i Te-
lia AB genererade en realisationsvinst för staten
på 53,5 miljarder kronor.

3.8 Konsoliderad balansräkning med
kommentarer

I balansräkningen redovisas värdet av statens
samtliga tillgångar, skulder och kapital. Värdet är
beräknat per den 31 december 2000. I de fall
marknadsvärden finns att tillgå för aktier och
andelar i statliga bolag presenteras dessa i kapitel
8.

Statens totala nettoförmögenhet var negativ
och uppgick till -1 000 miljarder kronor per den
31 december 2000. Det innebär en förbättring
med 86 miljarder kronor jämfört med 1999. Den
huvudsakliga orsaken till förbättringen är att
statsskulden minskat med 92 miljarder kronor.
Den inhemska skulden har minskat med 42 mil-
jarder kronor. De utländska lånen har minskat
med 50 miljarder kronor.

35

Skr. 2000/01:101

Tabell 3.11 Konsoliderad balansräkning

Miljoner kronor

TILLGÅNGAR

Not

2000-12-31

1999-12-31

Immateriella anläggningstillgångar

Balanserade utgifter för forsk-
ning och utveckling

13

1 302

1 082

Rättigheter och andra immate-
riella anläggningstillgångar

14

232

243

Förskott avseende immateriella
tillgångar

15

7

13

Summa immateriella anlägg-
ningstillgångar

1 541

1 338

Materiella anläggningstillgångar

Statliga väganläggningar

16

67 356

63 185

Statliga järnvägsanläggningar

17

57 642

53 149

Byggnader, mark och annan
fast egendom

18

35178

33 437

Förbättringsutgifter på annans
fastighet

19

2 026

1 640

Maskiner, inventarier, installa-
tioner m.m.

20

22 359

30 003

Pågående nyanläggningar

21

25 829

30 523

Beredskapstillgångar

22

75 826

66 855

Förskott avseende materiella
anläggningstillgångar

23

340

349

Summa materiella anlägg-
ningstillgångar

286 556

279 141

Finansiella anläggningstillgångar

Andelar i dotter- och intresse-
företag

24

139 988

140 766

Andra långfristiga värdepap-
persinnehav

25

16 579

9 559

Andra långfristiga fordringar

26

8 439

6 454

Summa finansiella anlägg-
ningstillgångar

165 006

156 779

Summa anläggningstillgångar

453 103

437 258

Utlåning

Varulager m.m.

27

127 046

123 532

Varulager och förråd

28

1 222

1 370

Pågående arbeten

29

365

442

Fastigheter

30

146

161

Förskott till leverantörer

31

10 437

11 958

Summa varulager m.m.

12170

13 931

Fordringar

Kundfordringar

32

4 664

4 108

Övriga fordringar

33

33 222

20 107

Summa fordringar

37 886

24 215

Not

2000-12-31

1999-12-31

Periodavgränsningsposter

Förutbetalda kostnader

34

16 721

22 055

Upplupna bidragsintäkter

35

820

486

Övriga upplupna intäkter

36 '

17 284

14 774

Summa periodavgränsnings-
poster

34 825

37 315

Kortfristiga placeringar

Värdepapper och andelar

37

20 094

18 908

Summa kortfristiga placering-
ar

28 094

18 908

Kassa och bank

Kassa, postgiro och bank

38

3 924

6 743

Summa kassa och bank

3 924

6 743

SUMMA TILLGÅNGAR

689 048

661 902

KAPITAL OCH SKULDER

Not

2000 12-31

1999-12-31

Nettoförmögenhet

39 i

-999 655

-1 086 375

Fonder

40

40 045

34 697

Avsättningar

Avsättningar för pensioner och
liknande förpliktelser

41

125 369

115 636

Övriga avsättningar

42

13 990

9 353

Summa avsättningar

Statsskulden

43

139 359

124 989

Lån i Sverige

1 036 832

1 079 080

Lån utomlands

241 061

291 075

Summa statsskulden

1 277 893

1 370 155

Skulder m.m.

Övriga skulder

44

126122

105 297

Leverantörsskulder

45

12 375

12 746

Depositioner

46

739

777

Förskott från uppdragsgivare
och kund

47

369

476

Summa skulder m.m.

139 605

1 19 296

Perioda vgränsningsposter

Upplupna kostnader

48

73 096

75 959

Oförbrukade bidrag

49

4 190

3 472

Övriga förutbetalda intäkter

50

14 515

19 709

Summa periodavgränsnings-
poster

91 801

99 140

SUMMA KAPITAL OCH SKULDER

689 048

661 902

Garantiförbindelser

51

711 000

681 253

Övriga ansvarsförbindelser

52

2 600

-

36

Skr. 2000/01:101

Statsskuldens förändring

Statsskuldens minskning 2000 kan bl.a. förklaras
av följande faktorer. År 2000 skedde utförsälj-
ning av statlig egendom med 75 miljarder kro-
nor, huvuddelen från försäljningen av aktier i Te-
lia. Vidare fick staten in 45 miljarder kronor i s.k.
infasningspengar från AP-fonderna (se även bi-
laga 2 Redovisningsprinciper). I motsatt riktning
gick utbetalningarna av de medel som samlats i
premiepensionssystemet under åren 1995-1998
med 56 miljarder kronor. Den goda ekonomiska
utvecklingen har medfört en tillväxt i skatteba-
sen som genererat ökade skatteinbetalningar,
trots att skatterna sänktes 2000, samtidigt som
kostnaderna för arbetslöshetsersättning och ar-
betsmarknadspolitiska program minskat kraftigt.
Som en följd av ökad privat konsumtion ökade
inbetalningar avseende moms med 12 miljarder
kronor.

Övriga förändringar

Under räkenskapsåret 2000 har de totala till-
gångarna ökat med 27 miljarder kronor till
689 miljarder kronor.

De materiella anläggningstillgångarna har ökat
med totalt drygt 7 miljarder kronor. Försvarets
militära beredskapstillgångar ökade med 9 mil-
jarder kronor under 2000. Det redovisade värdet
av de statliga väg- och järnvägsanläggningarna
har ökat med totalt omkring 4,5 miljarder kro-
nor (om man beaktar att färdigställandet av bl.a.
Oresundsbron och Arlandabanan minskat de
pågående nyanläggningarna och ökat värdet på
de statliga väg- och järnvägsanläggningarna med
4 miljarder kronor). Statens järnvägar (SJ) har
avyttrat sina transportmedel till bolag inom SJ-
koncernen inför bolagiseringen av SJ. Detta re-
sulterade i en minskning av värdet av maskiner,
inventarier och installationer med drygt 7 miljar-
der kronor. Värdet på SJ:s fastigheter har skrivits
upp med drygt 2 miljarder kronor under 2000.

De finansiella tillgångarna har ökat med 8 mil-
jarder kronor. I samband med SJ:s avyttring av
transportmedel, upprättades avtal om underut-
hyrning som redovisas som andra långfristiga
värdepappersinnehav. Dessa uppgick till drygt
7 miljarder kronor 2000.

Andelar i dotter- och intresseföretag har
minskat med totalt 1 miljard kronor. Det har
dock skett en betydande omfördelning av värden

inom posten. Värdet på andelarna i Förvalt-
ningsaktiebolaget Stattum har minskat med 10
miljarder kronor på grund av att den under 1999
redovisade försäljningen av aktier i Pharmacia &
Upjohn under 2000 gjorts likvid. Värdet på
andelarna i Telia AB har ökat med 6 miljarder
kronor på grund av en nyemission i samband
med utförsäljningen av 29,4 procent av statens
ägarandel. Att värdet av Telia ökade trots
utförsäljningen beror på att det bokförda värdet
av försålda andelar var lägre än värde-
förändringarna hänförbara till främst nyemissio-
nen och årets resultatandel, vilken hade en
positiv effekt på det bokförda värdet. Nordiska
investeringsbanken har invärderats som
intresseföretag enligt kapitalandelsmetoden,
vilket innebar att det bokförda värdet ökade med
4 miljarder kronor. Samtidigt minskade posten
Andra långfristiga värdepappersinnehav med
drygt 1 miljard kronor. Totalt sett innebar
invärderingen en ökning av tillgångarna med 3
miljarder kronor i balansräkningen.

Fordringarna har ökat med knappt 14 miljar-
der kronor. Det beror främst på att Riksskatte-
verket har ändrat redovisningsprincip vad gäller
skatteuppbörden, vilket lett till att de redovisade
skattefordringarna ökat med 14 miljarder kro-
nor. Se även not 33.

Fonderna har ökat med 5 miljarder kronor,
där de största förändringarna avser Insättnings-
garantinämndens fond och reservering av medel
från inbetald energiskatt för individuellt kompe-
tenssparande.

Avsättningar för pensioner har ökat med
knappt 10 miljarder kronor. Förändringen beror
främst på att Statens pensionsverk redovisat pen-
sionsskulden till ett värde som är 8 miljarder
kronor högre än föregående år. Ökningen beror
på att Nämnden för statens avtalsförsäkringar
har ändrat i de försäkringstekniska riktlinjerna,
bl.a. har ränteantagandet sänkts. Även pensions-
avsättningar hos Riksförsäkringsverket med de
allmänna försäkringskassorna och Försvarsmak-
ten har ökat till följd av förändrade ränteanta-
ganden.

Övriga avsättningar har ökat med 5 miljarder
kronor. Exportkreditnämnden gör avsättningar
för risker i garantiengagemang. Eftersom nämn-
den under 2000 ökat sina garantiåtaganden med
80 procent, vilket motsvarar nästan 5 miljarder
kronor, har även avsättningarna ökat kraftigt.

Övriga skulder ökade med 21 miljarder kro-
nor. Riksskatteverket står för en ökning med

37

Skr. 2000/01:101

29 miljarder kronor, beroende på ändrade redo-
visningsprinciper för betalda men icke debiterade
skatter. Riksgäldskontorets skuld till Premiepen-
sionsmyndigheten har minskat med 32 miljarder
kronor netto, på grund av att 1995-1998 års
premiepensionsmede tagits ut från Riksgälds-
kontoret och placerats under 2000. Utbetalning-
en uppgick till 56 miljarder kronor, men under
året har också nya medel betalats in, varför net-
tominskningen blev 32 miljarder kronor. Riks-
gäldskontorets övriga skulder har ökat med
18 miljarder kronor och består främst av skulder
kopplade till åtgärder i skuldförvaltningen. Se i
övrigt not 44.

3.9 Finansieringsanalys med
kommentarer

Finansieringsanalysen visar statens betalningar
fördelade på avsnitten statens verksamhet, inve-
steringar, utlåning och finansiella aktiviteter. Fi-
nansieringsanalysen visar även förändringen av
och respektive avsnitts påverkan på statens net-
toupplåning under redovisningsperioden.

Statens nettoupplåning definieras som för-
ändringen av statsskulden och annan upplåning
justerat för orealiserade valutakursförändringar.
Den överensstämmer med totalsiffran i finansie-
ringsanalysen.

Uppgifterna avseende finansieringsanalysen
har hämtats från de konsoliderade resultat- och
balansräkningarna samt från den information
som myndigheterna inrapporterat. När det gäller
affärsverken har information dock hämtats i sär-
skild ordning. I noterna härleds några av uppgif-
terna i finansieringsanalysen från underlagen i
resultat- och balansräkningarna.

Saldot i finansieringsanalysen är 0,4 miljarder
kronor lägre än statsbudgetens saldo. Skillnaden
beror på att det finns transaktioner som påverkar
endast endera av statsskulden eller statsbudge-
ten. Affärsverkens nettoupplåning påverkar t.ex.
statsskulden. Riksgäldskontorets kortsiktiga pla-
ceringar av betalningsöverskott på statsverkets
checkräkning påverkar å andra sidan statsbudge-
tens saldo. Se vidare avsnittet 5.2 Härledning av
statsbudgetens saldo från resultaträkningens sal-
do

|Tabell 3.12 Finansieringsanalys                           1

Miljoner kronor

Not

2000

1999

Statens verksamhet

Skatter m.m.

53

811 529

770 158

Avgifter och andra ersättningar

54

62 571

53 286

Intäkter av bidrag

16912

49 163

Summa justerade intäkter

891 012

872 607

Transfereringar

55

-637 993

-573 093

Statens egen verksamhet

56

-130 990

-131 715

Summa justerade kostnader

-768 983

-704 808

exklusive avskrivningar

Överföring av AP-fondsmedel

45 000

45 000

Justeringar till betalningar

57 j

8 385

-8 572

Saldo statens verksamhet

175 414

204 227

Investeringar

58

Finansiella investeringar

-1 261

-810

Materiella investeringar

-31 768

-33 518

Immateriella investeringar

-569

-606

Försäljning av anläggningstill-

62 810

1 145

gångar

Summa investeringar

29 212

-33 789

Utlåning

59

Nyutlåning

-13 894

-13 275

Amorteringar

4 799

4 655

Summa nettoutlåning

-9 095

-8 620

Finansiella aktiviteter

Finansiellt netto för statens

60

-91 403

-87 739

upplåning, justerat för

valutakursförändringar

Övrigt finansiellt netto justerat för

61

1 748

2 731

resultatandelar

Justeringar till betalningar

62

-4 365

-3 880

Summa finansiella aktiviteter

-94 020

-88 888

Totalt

101 511

72 930

Statens upplåning

Förändring av statsskulden

-92 262

-75 806

Förändring av övrig upplåning

28

Orealiserade valutakursföränd-

-9 249

2 848

ringar

Saldo statens nettoupplåning

-101 511

-72 930

Statens verksamhet

Kassaflödet avseende statens verksamhet upp-
gick 2000 till 175,4 miljarder kronor, vilket är en
minskning från föregående år med 28,8 miljarder

38

Skr. 2000/01:101

kronor. Att nettobetalningarna i statens verk-
samhet har minskat, trots att skattebetalningarna
har ökat, beror till stor del på statens betalningar
av premiepensionsmedel, och minskade bidrags-
betalningar från AP-fonderna.

I finansieringsanalysen har justeringar gjorts
för betalda men ej intäktsbokförda skatter, vilket
medför att skatteintäkterna är 16 miljarder kro-
nor högre än i resultaträkningen.

Under posten intäkter av avgifter och andra
ersättningar har utdelningar från statliga dotter-
och intresseföretag lagts till med 16 miljarder
kronor. Utdelningarna har ökat med 8,9 miljar-
der kronor sedan föregående år. De största ut-
delningarna framgår av tabell 3.12

med ett positivt belopp är utförsäljningen av Te-
lia.

Investeringar i finansiella anläggningstillgång-
ar var 1,3 miljarder kronor, vilket är en ökning
från föregående år med 0,5 miljarder kronor.
Ökningen är till stor del hänförbar till Reger-
ingskansliets investeringar i aktier i OM-
gruppen AB som uppgick till 0,6 miljarder kro-
nor.

De materiella investeringarna uppgick under
2000 till 31,8 miljarder kronor, vilket är en
minskning med 1,8 miljarder kronor från föregå-
ende år. Investeringar i vägar och järnvägar har
minskat med 0,6 respektive 1,3 miljarder kronor.

ITabell 3.13 Utdelningar i statliga bolag                      1

Miljarder kronor

2000

1999

Förvaltningsaktiebolaget Stattum

11,4

1

Telia AB

1,5

1,4

Vattenfall AB

1,5

1,5

Statliga Akademiska Hus AB

0,6

0,4

Luossavaara iKirunavaara AB (LKAB)

0,2

0,2

Vin & Sprit AB

0,2

0,8

Under Transfereringar har

justeringar

gjorts

ITabell 3.14 Materiella investeringar                          1

Miljarder kronor

2000

1999

Beredskapstillgångar

11,9

12,1

Maskiner och inventarier

5,5

6,3

Väganläggningar

4,6

5,2

Fastigheter och markanläggningar

4,6

3,4

Järnvägsanläggningar

3,8

5,1

övriga investeringar

1,4

1,4

Totalt

31,8

33,5

med -31,6 miljarder kronor för överföringar av
premiepensionsmedel. Transfereringar har även
justerats med 8,4 miljarder kronor för befarade
förluster i utlåningsverksamhet och med 5,3 mil-
jarder kronor för avsättningar till fonder.

Kostnaderna för statens förvaltning har i fi-
nansieringsanalysen justerats för avskrivningar
av anläggningstillgångar och avsättningar till
pensioner m.m., med 16,8 respektive 14,4 miljar-
der kronor.

Medel från AP-fonderna har förts över till sta-
ten med 45 miljarder kronor i likhet med föregå-
ende år.

Investeringar i immateriella tillgångar uppgick
till 0,6 miljarder kronor, vilket är ungefär i sam-
ma nivå som 1999.

I not 58 ges mer information om investeringar
i anläggningstillgångar.

Försäljningsinkomstema uppgick till 62,8 mil-
jarder kronor, vilket är en ökning med 61,7 mil-
jarder kronor. Ökningen är hänförbar till statens
försäljningar av aktier i Telia och Celsius, 61 re-
spektive 0,5 miljarder kronor.

Investeringar

Statens totala utgifter för finansiella, materiella
och immateriella investeringar uppgick 2000 till
33,6 miljarder kronor. Försäljningen av anlägg-
ningstillgångar inbringade 62,8 miljarder kronor.
De totala nettoinvesteringarna uppgick därmed
till 29,2 miljarder kronor. Den främsta anled-
ningen till att nettoinvesteringarna redovisas

Utlåning

Nettoutlåningen, dvs. saldot mellan nyutlåning
och amorteringar, var -9,1 miljarder kronor, vil-
ket är en ökning med 0,5 miljarder kronor. Ny-
utlåningen ökade således mer än amorteringarna,
även om båda ökade, med 0,6 miljarder kronor
respektive 0,1 miljarder kronor. I not 59 specifi-
ceras nyutlåning och amorteringar.

39

Skr. 2000/01:101

Finansiella aktiviteter

Nettobetalningar från finansiella aktiviteter un-
der 2000 uppgick till -94 miljarder kronor, vilket
innebär att nettobetalningarna har ökat med

5,1 miljarder kronor. Ökningen är till stor del
hänförbar till att realiserade valuta- och kursdif-
ferenser har ökat med 5,5 miljarder kronor.

Från resultaträkningen har finansiella poster
som inte påverkar betalningar eliminerats, t.ex.
orealiserade valutakursförluster på 24,5 miljarder
kronor varav 9,2 miljarder kronor är hänförliga
till staten upplåning. Dessa har i huvudsak upp-
kommit vid omvärdering av upplåning och kre-
ditgivning i utländsk valuta.

Statens upplåning

Statens nettoupplåning visar förändringen av sta-
tens upplåning justerat för valutakursförändring-
ar i utländsk valuta. Vid sidan av Riksgäldskon-
toret har endast ett fåtal myndigheter möjlighet
att ta upp lån på marknaden.

Statens nettoupplåning under 2000 uppgick
till -101,5 miljarder kronor. Att nettoupplåning-
en var negativ innebär att staten har amorterat av
lån med motsvarande belopp. Jämfört med 1999
har nettoupplåningen minskat med 28,6 miljar-
der kronor. Under året minskade statsskulden
med 92,3 miljarder kronor. De orealiserade valu-
takursförlusterna som påverkat statsskulden
uppgick till 9,2 miljarder kronor.

40

Statsbudgetens utfall

2000

Skr. 2000/01:101

4 Statsbudgetens utfall 2000

4.1 Inledning

I 2001 års ekonomiska vårproposition redovisar
regeringen en kort sammanfattning av statsbud-
getens utfall 2000.1 detta kapitel redovisar reger-
ingen statsbudgetens slutliga utfall 2000. I bila-
gorna 6 och 7 redovisas det slutliga utfallet för
samtliga inkomsttitlar respektive anslag på stats-
budgeten. Månadsfördelade inkomster och utgif-
ter redovisas i bilagorna 8 och 9.

4.2 Statsbudgetens saldo 2000

Enligt 16 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten
skall statsbudgeten omfatta alla inkomster och
utgifter, med vissa specificerade undantag, samt
andra betalningar som påverkar statens lånebe-
hov. Statsbudgetens saldo är därmed detsamma
som statens lånebehov men med omvänt tecken.
Ett positivt saldo innebär att staten har möjlighet
att amortera på statsskulden. I kapitel 5 Samband
mellan resultaträkning och statsbudget jämförs
redovisningsprinciper och struktur mellan stats-
budgeten och resultaträkningen.

Budgetsaldot uppgick 2000 till 101,9 miljarder
kronor. I statsbudgeten beräknades budgetsaldot
till 82,5 miljarder kronor. Utfallet är därmed

19,4 miljarder kronor högre än budgeterat. Jäm-
fört med utfallet 1999 har statsbudgetens saldo
förbättrats med 19,9 miljarder kronor.

Det stora budgetöverskottet för 2000 beror
till stor del av större engångseffekter i form av
överföringar från AP-fonden, 45 miljarder kro-
nor, och försäljning av statliga bolag m.m. 73,8
miljarder kronor. Nettot av inbetalningar och
utbetalningar av premiepensionsmedel till Riks-

gäldskontoret uppgår till -31 miljarder kronor.
Justerat för dessa större engångseffekter uppgick
statsbudgetens saldo till cirka 14 miljarder kro-
nor. Statsbudgetens saldo 2000 samt justering
för större engångseffekter framgår av tabell 4.1.

Tabell 4.1 Statsbudgetens salda 2000 samt justering för
större engångseffekter (underliggande saldo)____________

Miljarder kronor

2000

Statsbudgetens saldo

101,9

Större engångseffekter

87,8

Varav försäljning av statliga bolag m.m.

73,8

Överföring från AP-fonden

45,0

Premiepensionsmedel, netto

-31,0

Statsbudgetens saldo justerat för större en-

14,1

gångseffekter

Statsbudgetens inkomster beräknades i stats-
budgeten till 782,3 miljarder kronor. Det slutliga
utfallet blev 800 miljarder kronor vilket är
17,7 miljarder kronor högre än beräknat. Ök-
ningen förklaras främst av högre skatteinkoms-
ter, som blev 55,7 miljarder kronor högre än be-
räknat, medan inkomst av försåld egendom blev
33 miljarder kronor lägre än beräknat i statsbud-
geten (se vidare avsnitt 4.3).

Det slutliga utfallet för statsbudgetens utgifter
m.m. blev 698,1 miljarder kronor. Det är 1,7 mil-
jarder lägre än budgeterat. Denna utgiftsminsk-
ning hänförs till ett stort antal olika poster på
statsbudgetens utgiftssida (se vidare avsnitt 4.4).

Statsbudgetens utfall 2000 framgår av tabell
4.2.

43

Skr. 2000/01:101

Tabell 4.2 Statsbudgetens utfall 2000

Miljarder kronor

SB

TB

SB+
TB"

Utfall

Skillnad
mot
SB

Inkomster

782,3

782,3

800,0

17.7

Varav skattein-
komster

617,1

617,1

672,8

55,7

Utgifter m.m.

699,8

9.0

708,8

698,1

-1.7

Varav utgifter
exkl. stats-
skuldsräntor

623,52*

9,0

632,5

619,4

-4.1

Varav RKG:S
nettoutlåning
m.m.3

-5,5

-5.5

-11,5

-6.0

Budgetsaldo

82,5

•9,0

-73,5

101,9

19,4

‘) SB = Statsbudgeten, TB = Tilläggsbudget

2) Inkl, posten Minskning av anslagsbehållningar med 6 miljarder kronor

3) Inkl, kassamässig korrigering och finansiell överföring från AP-fonden till
Riksgäldskontoret

I diagram 4.1 redovisas statsbudgetens saldo och
underliggande saldo för åren 1990-2000. Budget-
saldot har förändrats dramatiskt under perioden.
Under 1990-talet första år var staten tvungen att
låna stora belopp. Störst var lånebehovet 1993.
Därefter har det skett en kraftig minskning av
lånebehovet och 1998 övergick lånebehovet till
ett budgetöverskott på 9,7 miljarder kronor för
att sedan 1999 öka kraftigt till ett budgetöver-
skott på 82 miljarder kronor. År 2000 blev
budgetöverskottet 101,9 miljarder kronor. Som
framgår av diagrammet är det bara under de tre
senaste åren som staten har kunnat amortera på
statsskulden.

Diagram 4.1 Statsbudgetens saldo 1990-2000

■ Underliggande saldo □Faktiskt saldo

4.3 Statsbudgetens inkomster

Inkomsterna på statsbudgeten uppgick 2000 till
800 miljarder kronor, vilket är 18 miljarder kro-
nor (2,3 procent) högre än vad som beräknades i
statsbudgeten. Inkomster från skatter m.m. blev
673 miljarder kronor, vilket är 56 miljarder kro-
nor (9,0 procent) högre än beräknat.

Utfallet för övriga inkomster blev 127 miljar-
der kronor, vilket däremot är 38 miljarder kro-
nor (23,0 procent) lägre än beräknat. Det lägre
utfallet för övriga inkomster förklaras i huvudsak
av att försäljningar av statlig egendom blev lägre
än beräknat.

4.3.1 Skatter

De inkomsttitlar som redovisar skatter som om-
fattas av den samordnade uppbörden påverkas av
de periodiserade skatterna för inkomståren
1998-2000. Den samordnade uppbörden om-
fattar cirka hälften av de totala skatterna. För in-
komståren 1998-1999 är dessa utfall kända me-
dan utfallet avseende inkomståret 2000 blir klart
i december 2001. Några exakta förklaringar till
skillnader mellan statsbudget och utfall går där-
för inte att redovisa, utan förklaringarna baseras
på den prognos av den periodiserade skatten för
2000 som redovisas i 2001 års ekonomiska vår-
proposition. För de skatter som inte omfattas av
den samordnade uppbörden är dock det periodi-
serade utfallet för 2000 klart.

Jämfört med beräkningen till budgetpropo-
sitionen för 2000 (BP2000) har de periodiserade
skatterna i offentlig sektor ökat med 27 respek-
tive 55 miljarder kronor för åren 1999 och 2000,
vilket framgår av tabell 4.3. Jämförelsen för 2000

44

Skr. 2000/01:101

ITabell 4.3 Offentliga sektorns och statens periodiserade
Iskatter samt statsbudgetens inkomster

Miljarder kronor

Utfall

1999

Prognosi

Utfall

2000

Skillnad mot BP2000

1999       2

000

+ Löneskatter

706

727

4

21

+ Kapitalskatt rea.

31

35

13

20

+ Kapitalskatt övr.

97

109

6

15

+ Konsumtionsskatter

255

264

5

4

+ Restfört m.m.

0

-5

0

-5

= Periodiserad skatt.

1 088

1 130

27

55

offentlig sektor

- Kommunsektorn

323

335

2

9

- Pensionssystemet

110

147

-1

0

= Periodiserad skatt,

654

647

26

46

staten

+ Utjämningsavgift

21

19

0

1

+ Betalnings-

-3

6

-6

9

förskjutningar

= Statsbudgetens

672

673

20

56

skatter

+ Övriga inkomster

53

127

-2

-38

= Statsbudgetens

725

800

18

18

inkomster

Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid. Kursiverade belopp
avser prognoser.

har korrigerats för kyrkoskatten, som i budget-
propositionen för 2000 redovisades som en del
av kommunalskatten. Ökningen avser till största
delen löneskatter - dvs. inkomstskatter på för-
värvsinkomster, allmän pensionsavgift och ar-
betsgivaravgifter - och skatt på kapitalinkoms-
ter. De högre löneskatterna 2000 förklaras till
största delen av att utvecklingstakten för löne-
summan 2000, enligt det preliminära utfallet,
blev betydligt högre jämfört med beräkningen
till budgetpropositionen. En del av de ökade
skatterna tillfaller dock kommunsektorn, vilket
medför att statens periodiserade skatter ökar
med 26 respektive 46 miljarder kronor under

1999 och 2000 i förhållande till budgetproposi-
tionen. Den högre skatten på kapitalinkomster

2000 beror till 20 miljarder kronor på realisa-
tionsvinster och till 8 miljarder kronor på skatt
på återförda överskottsmedel från försäkrings-
bolaget Alecta, f.d. SPP.

Statsbudgetens skatter har jämfört med be-
dömningen i budgetpropositionen för 2000 ökat
med 20 miljarder kronor 1999 och med 56 mil-
jarder kronor 2000. Jämfört med de periodisera-
de skatterna är ökningen mindre 1999 men stör-
re 2000. Dessa skillnader förklaras av
förändringar i betalningsförskjutningarna. För-
ändringen i betalningsförskjutningen 1999 för-
klaras framför allt av att hushållens skatt på
realisationsvinster till största delen betalas som

sationsvinster till största delen betalas som
kompletteringsbetalningar året efter inkomst-
året. År 2000 bidrar förändringen i betalnings-
förskjutningen till att öka statsbudgetens skatte-
inkomster. Detta förklaras av att de högre
preliminärskatterna ökade inkomsterna på stats-
budgeten medan motsvarande utbetalning till
kommunsektorn sker först två år senare i form
av en slutreglering. Slutregleringen beräknas
2002 uppgå till 8 miljarder kronor.

Som framgår av tabell 4.3 var de periodiserade
skatterna 55 miljarder kronor lägre i beräkningen
till budgetpropositionen för 2000 än i aktuell
prognos. Denna skillnad hade i 2000 års ekono-
miska vårproposition minskat till 29 miljarder
kronor och i budgetpropositionen för 2001 upp-
gick skillnaden till 12 miljarder kronor. Progno-
sen för skatt på realisationsvinster blev betydligt
bättre efter det att hushållens kompletteringsbe-
talningar, som till största delen gjordes i februari

2000, gick att uppskatta. Prognosen för löne-
skatterna förbättrades i långsammare takt, vilket
framför allt förklaras av att sysselsättningsök-
ningen under 2000 underskattades. I budgetpro-
positionen för 2000 antogs lönesumman öka
med 4,6 procent medan den i 2000 års ekono-
miska vårproposition antogs öka med 5,2 pro-
cent. I budgetpropositionen för 2001 antogs lö-
nesumman öka med 6,0 procent, medan
ökningen enligt det preliminära utfallet uppgår
till 6,5 procent. Osäkerheten kring beskattning-
en av Alectas överskottsmedel gjorde att dessa
intäkter först beaktades i beräkningen av övriga
kapitalskatter till budgetpropositionen för 2001.

4.3.2 Makroekonomisk utveckling

Utvecklingen av statsbudgetens inkomster har
ett starkt samband med den makroekonomiska
utvecklingen. Det är därför viktigt att veta vilka
beräkningsantaganden, som legat till grund för
prognoser över statsbudgetens inkomster. I ta-
bell 4.4 nedan redovisas några centrala makro-
ekonomiska förutsättningar för beräkningen av
skatteinkomsterna åren 1999 och 2000 i budget-
propositionen för 2000, i 2000 års ekonomiska
vårproposition samt i budgetpropositionen för

2001.

45

Skr. 2000/01:101

ITabell 4.4 Förutsättningar vid olika prognostillfällen         1

Procentuell förändring

BP2000

VP2000

BP2001

Utfall

Timlön, kostnad

1999

3,4

3,4

3,4

3.4

2000

3,2

3,5

3,5

3,8

Antal arbetade timmar

1999

3,1

2,7

2.7

2,7

2000

1.5

1.8

2,0

1,5

Utbetald lönesumma

1999

6.0

6,0

6,0

6,0

2000

4,6

5,2

6,0

6,5

Hushållens konsumtions-

utgifter, löpande priser'

1999

4.1

4.9

4,9

4,6

2000

4.0

5,0

4.3

4.0

‘Exklusive effekten av överföringen av svenska kyrkan från kommunsektorn till
hushållens ideella organisationer.

Källor: Statistiska centralbyrån (konjunkturstatistiken för kostnadstimlön. Natio-
nalräkenskaperna för antal arbetade timmar och arbetsgivarnas skattedeklara-
tioner till skattemyndigheterna för utbetald lönesumma), och Finansdepartemen-
tet

Utvecklingen av antalet arbetade timmar över-
skattades vid varje prognostillfälle med samman-
taget ca 0,5 procentenhet. I budgetpropositionen
för 2000 underskattades visserligen BNP-
tillväxten, men även produktivitetstillväxten för-
utsågs då bli svagare än vad som blev fallet. I
2000 års ekonomiska vårproposition, liksom i
budgetpropositionen för 2001, överskattades
styrkan i ekonomin medan förväntningarna av-
seende produktivitetstillväxten fortfarande var
för låga.

Samtidigt som prognosen över utvecklingen
av antalet arbetade timmar mellan 1999 och 2000
var högre än utfallet prognoserades en för svag
ökning av antalet sysselsatta vid varje prognos-
tillfälle. Det beror på att medelarbetstiden 2000
blev betydligt svagare än prognoserat till följd av
en oväntat stark ökning av sjukfrånvaron.

Den genomsnittliga ökningen av kostnads-
timlönen 2000 reviderades upp från 3,2 procent i
budgetpropositionen för 2000 till 3,5 procent i
vårpropositionen 2000, där prognosen låg kvar i
budgetpropositionen för 2001. Vid det första re-
dovisade prognostillfället förutsattes löneglid-
ningen uppgå till 0,5 procent och i de andra två
förutsattes den totala löneökningen begränsas
till 3,5 procent. Det preliminära utfallet från Sta-
tistiska centralbyrån visar på en löneökning på

3,6 procent. Utfallet kommer dock att revideras
för retroaktiva utbetalningar och den preliminära
statistiken bedöms revideras upp med 0,2 pro-

centenheter till en total löneökning på
3,8 procent.

Trots att utvecklingen av antalet arbetade
timmar och kostnadstimlönen sammantaget låg
relativt nära utfallet vid alla prognostillfällen un-
derskattades ökningen av den utbetalda löne-
summan 2000. För 1999 låg dock prognosen
nära utfallet. Skillnaden mellan den sammantag-
na utvecklingen av antalet arbetade timmar och
kostnadstimlönen och utvecklingen av den utbe-
talda lönesumman beror bland annat på olika pe-
riodiseringar av löneutbetalningarna och på att
de inte mäts utifrån samma källor. Vid beräk-
ningen av förändringen av kostnadstimlönen ju-
steras det preliminära utfallet för retroaktiva ut-
betalningar, dvs. löneutbetalningarna läggs in på
den period de avser, vilket de inte gör i beräk-
ningen av den utbetalda lönesumman. Det finns
ingen enkel förklaring till diskrepanserna mellan
de olika statistikkällorna. År 1999 var differen-
sen mellan kostnadstimlön och utbetald timlön -
0,4 procentenheter, dvs. kostnadstimlönen öka-
de svagare än den utbetalda timlönen. Den sam-
mantagna förändringen av utbetald timlön enligt
SCB:s konjunkturstatistik och antal arbetade
timmar enligt Nationalräkenskaperna var där-
med högre än vad skattedeklarationerna visar att
den utbetalda lönesumman ökade med. Förra
året var förhållandet det omvända, dvs. kostnads-
timlönen steg mer än den utbetalda och den
sammantagna ökningen av timlön och antal ar-
betade timmar var drygt 1 procentenhet lägre än
ökningen av den utbetalda lönesumman. I takt
med att diskrepansen blev synlig i utfallen info-
gades den i prognosen men den underskattades
fortfarande med ca 0,5 procentenheter i budget-
propositionen för 2001. Diskrepansen kan bland
annat bero på att vissa förändringar i lönekost-
naderna, som exempelvis bonus, inkluderas i lö-
nesummeberäkningarna men inte i konjunktur-
statistiken. Skillnaden kan också bero på att
skattedeklarationerna eventuellt fångar upp
strukturella förändringar i löneutvecklingen
bättre än konjunkturstatistiken.

Bedömningen avseende hushållens konsum-
tionsutgifter i löpande priser, som påverkar be-
räkningen av intäkterna av mervärdesskatt, har
också reviderats mellan prognostillfällena. Kon-
sumtionen bedömdes bli stark vid alla tillfällen
till följd av en snabb sysselsättningsökning, rela-
tivt stark realinkomstutveckling, god förmögen-
hetsställning och hög tillförsikt bland hushållen.
En viss mättnad i konsumtionen av kapitalvaror

46

Skr. 2000/01:101

väntades dock under prognosperioden. I bud-
getpropositionen för 2000 låg prognosen avse-
ende hushållens konsumtionsutgifter 2000 i linje
med utfallet. För 1999 var däremot utvecklingen
för låg. Den dramatiska börsuppgången mellan
budgetpropositionen för 2000 och vårproposi-
tionen 2000 samt det mycket starka utfallet för
1999 föranledde en kraftig upprevidering av hus-
hållens konsumtionsutgifter för 2000. Senare
under våren och under sommaren hade aktiekur-
serna fallit något och en viss dämpning i kon-
sumtionen av vissa varor hade observerats, vilket
bidrog till att konsumtionsprognosen revidera-
des ner något i budgetpropositionen för 2001.
Fortfarande överskattades dock ökningstakten.
Utfallet för 2000 visade att konsumtionen av
framför allt kapitalvaror bromsades upp betyd-
ligt snabbare än väntat under andra halvåret.

4.3.3 Redovisning av inkomsttitlar

1000 Skatter m.m.

Skattekontots införande inkomståret 1998 med-
för att det år 2000 i huvudsak är debiterade och
inte inbetalda belopp, som redovisas på följande
inkomsttitlar:

1111 Fysiska personers inkomstskatt
1121 Juridiska personers inkomstskatt

1200 Socialavgifter och allmän pensions-
avgift

1411 Mervärdesskatt

Skillnaden mellan inbetalda och debiterade be-
lopp redovisas på inkomsthuvudgruppen 1600
Betalningsdifferenser, skattekonto.

För de flesta skatter utgörs skillnaden mellan
den periodiserade skatten och det belopp som
redovisas på statsbudgeten endast av en för-
skjutning av den månatliga uppbörden. På stats-
budgeten redovisas således skatter som till 11/12
avser inkomståret 2000 och 1/12 avser inkomst-
året 1999. Uppbörden av hushållens och bola-
gens inkomstskatt är emellertid något mer kom-
plicerad. Förutom preliminärskatt, som
redovisas med en månads förskjutning, debiteras
i december 2000 skillnaden mellan slutlig skatt
och preliminärskatt avseende inkomståret 1999.
Från inkomsttitlarna Fysiska personers inkomst-
skatt och Juridiska personers inkomstskatt omförs
också under 2000 vissa skatter avseende in-

komståren 1998 och 1999 till andra inkomsttitlar
på statsbudgeten. Från inkomsttiteln Fysiska per-
soners inkomstskatt utbetalas dessutom skatter
avseende inkomståren 1998-2000 till kommun-
sektorn.

I det följande kommenteras endast de in-
komsttitlar som redovisar större skillnader mel-
lan utfall och statsbudget. En fullständig redo-
visning av statsbudgetens samtliga inkomsttitlar
finns i bilaga 6.

1100 Skatt på inkomst

1111 Fysiska personers inkomstskatt

Utfallet på inkomsttiteln Fysiska personers in-
komstskatt blev 29 miljarder kronor högre än i
statsbudgeten.

I tabell 4.5 redovisas hushållens periodiserade
inkomstskatter för inkomståren 1998-2000 samt
skillnader mot beräkningen till budgetproposi-
tionen.

ITabell 4.5 Hushållens periodiserade skatter                  1

Miljarder kronor

Inkomstår

Utfall

1998

Utfall Prognos

Skillnad mot BP2000

1999

2000

1998

1999

2000

Skatter på titeln

44

51

42

3

14

23

varav

Statlig inkomstskatt

32

30

32

0

1

3

Kapitalskatt, netto

13

25

29

3

13

20

Skattereduktioner

-1

-4

-19

0

0

0

Omförda skatter m.m.

393

416

443

1

4

12

varav

Kommunalskatt

306

323

335

1

2

9

Kyrko- och begravn.avg.

12

0

Förmögenhetsskatt

6

8

8

0

3

2

Fastighetsskatt

13

13

13

0

0

0

Mervärdesskatt

4

4

4

0

0

0

Allmän pensionsavgift

57

60

64

0

-1

0

Egenavgift

7

8

8

0

0

0

Slutlig skatt

437

467

486

3

18

35

Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid. Kursiverade belopp
avser prognoser.

Utfallet för den slutliga skatten avseende in-
komståret 1998 blev 3 miljarder kronor högre än
i beräkningen till budgetpropositionen för 2000.
Underskattningen av kapitalskatt förklaras av en
felaktig nedjustering av realisationsvinster som
gjordes utifrån det preliminära taxeringsutfallet.

Den slutliga skatten avseende inkomståret
1999 blev 18 miljarder kronor högre jämfört
med beräkningen till budgetpropositionen.
Skillnaden förklaras till största delen av ökade
kapitalskatter. Skatt på realisationsvinster ökade

47

Skr. 2000/01:101

med 13 miljarder kronor till följd av tillgångspri-
sernas starka utveckling, samtidigt som omsätt-
ningen varit mycket hög. Detta bidrog även till
att förmögenhetsskatten blev 3 miljarder kronor
högre än beräknat. De högre inkomstskatterna
förklaras i huvudsak av högre sjukersättning,
pensioner och näringsverksamhet.

För inkomståret 2000 beräknas den slutliga
skatten bli avsevärt högre jämfört med beräk-
ningen till budgetpropositionen. Skillnaden för-
klaras huvudsakligen av högre statlig och kom-
munal inkomstskatt samt kapitalskatt. Upp-
revideringen av kapitalskatten beror på högre
realisationsvinster. De högre inkomstskatterna
beror på en underskattning av löner, sjukpen-
ning och pensioner. Vidare förklaras 1 miljard
kronor av en högre kommunal medelutdebite-
ring.

I tabell 4.6 redovisas utfallet på inkomsttiteln
Fysiska personers inkomstskatt för budgetåret
2000. Det högre underuttaget (debiterad slutlig
skatt minus preliminärskatt) om 13 miljarder
kronor förklaras av en högre slutlig skatt och en
högre preliminärskatt avseende inkomståret
1999. De högre inkomstskatterna 2000 resulte-
rade i att preliminärskatterna underskattades
med 17 miljarder kronor. Dessutom påverkas
inkomsttiteln genom större förskottsutbetal-
ningar till kommunerna. De högre kapital- och
förmögenhetsskatterna påverkar inte inkomstti-
teln budgetåret 2000, eftersom dessa inte preli-
minärbeskattas utan betalas som komplette-
ringsbetalningar 2001.

ITabell 4.6 Inkomsttiteln Fysiska personers inkomstskatt    1

Miljarder kronor

Budgetår

Utfall

1999

Skillnad mot

Utfall statsbudgeten

2000

2000

Deb. preliminär A-skatt

426,9

16,6

Deb. preliminär F-skatt o särsk. A-skatt

20,5

0,5

Deb. slutlig skatt minus preliminär skatt

38,5

13,1

Övrigt

0.5

1,2

Summa inkomster

460.1

486,4

31,4

Utbetalning till kommuner

-331,3

-2,8

Utbetalning av kyrko- och begravn.avg.

-11,2

-0.1

Summa inkomster på statsbudgeten

150,6

143,9

28,5

Omföringar till andra inkomsttitlar

-93,6

0,5

Fysiska personers inkomstskatt

61,7

50,3

29,0

Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.

1121 Juridiska personers inkomstskatt

Utfallet på titeln Juridiska personers inkomstskatt
blev 3 miljarder kronor högre än i statsbudgeten.

I tabell 4.7 redovisas de periodiserade skatter-
na för åren 1998-2000 samt förändringen av de-
samma i jämförelse med beräkningen till bud-
getpropositionen för 2000.

ITabell 4.7 Företagens periodiserade skatter       ________1

Miljarder kronor

Inkomstår

Utfall

1998

Utfall Prognos

Skillnad mot BP2000

1999

2000

1998

1999

2000

Skatter på titeln

57

63

0

2

12

varav

Inkomstskatt

46

53

63

0

2

10

Avkastningsskatt

12

11

13

0

0

2

Skattereduktioner

-1

-1

0

0

0

0

Omförda skatter m.m.

25

26

25

0

3

1

varav

Förmögenhetsskatt

0

0

0

0

0

0

Fastighetsskatt

12

10

10

0

0

0

Mervärdesskatt

2

2

2

0

0

0

Särskild löneskatt

11

14

13

0

3

1

Slutlig skatt

81

90

102

0

5

14

Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid. Kursiverade belopp
avser prognoser.

I budgetpropositionen underskattades inkomst-
skatten 1999 med 2 miljarder kronor. Det är
svårt att närmare analysera avvikelsen mellan
prognos och utfall av företagens inkomstskatt.
Företagens resultat utgörs av nettot av flera olika
typer av intäkter och kostnader, såsom rörelse-
överskott, avskrivningar, finansiella intäkter och
kostnader. Utöver detta påverkas inkomstskat-
ten av koncernbidrag, bokslutsdispositioner och
avdrag för tidigare års förluster m.m. Någon
specifik prognos över de enskilda poster som in-
går i beräkningen av inkomstskatten görs inte,
utan prognosen baseras på senaste års utfall av
inkomstskatten samt på en antagen allmän
vinstutveckling. Den framskrivna inkomstskat-
ten korrigeras därefter med eventuella regelför-
ändringar.

Prognosen för företagens periodiserade in-
komstskatt 2000 är ca 10 miljarder kronor högre
i 2001 års ekonomiska vårproposition än i bud-
getpropositionen för 2000, vilket främst beror på
att ett stort antal företag erhöll överskottsmedel
från försäkringsgivaren Alecta, f.d. SPP, detta år.
De återförda pensionsmedlen, som uppgår till
70-80 miljarder kronor, beräknas ha ökat in-
komstskatten med 8 miljarder kronor.

Prognosen för avkastningsskatten 2000 har
reviderats upp med 2 miljarder kronor. Den hög-
re skatten förklaras dels av att den genomsnittli-
ga statslåneräntan 1999 blev knappt 0,2 procent-
enheter högre än vad som antogs i
budgetpropositionen, dels av att livbolagens för-

48

Skr. 2000/01:101

mögenhet vid ingången av 2000 blev högre än
beräknat.

Utfallet för särskild löneskatt 1999 blev 2,5
miljarder kronor högre än vad som beräknades
till budgetpropositionen. Detta beror främst på
extraordinära intäkter i samband med att Svens-
ka kyrkan 1999 övergick till att betala särskild
löneskatt på pensionspremier i stället för på ut-
betalda pensioner.

I tabell 4.8 redovisas utfallet på inkomsttiteln
samt avvikelsen mot statsbudgeten. Utfallet på
inkomsttiteln budgetåret 2000 uppgick till 71,7
miljarder kronor, vilket är 4,3 miljarder kronor
mindre än den periodiserade skatten. Skillnaden
förklaras av betalningsförskjutningar.

ITabell 4.8 Inkomsttiteln Juridiska personers inkomstskatt 1

Miljarder kronor

Budgetår

Utfall

1999

Utfall «

2000

Skillnad mot
statsbudgeten
2000

Deb. prel. F-skatt o särsk. A-skatt

80,3

1,1

Deb. slutlig skatt minus prel. skatt

14,3

2,1

Övrigt

1,8

-0,5

Summa inkomster på statsbudgeten

91,6

96,4

2,6

Omföringar till andra inkomsttitlar

22,8

-24,7

0,4

Juridiska personers inkomstskatt

68,7

71,7

3.0

Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.

Övriga inkomstskatter

Miljarder kronor

Utfall

1999

Utfall

2000

Skillnad mot

BP2000

Periodiserad skatt

4,0

4,2

0,2

Redovisat på inkomsttitlar

5,7

5,5

0,5

Under inkomstskatter redovisas även beskatt-
ning av tjänstegruppliv, ofördelbara inkomst-
skatter, kupongskatt och lotteriskatt. Utfallet
blev 0,5 miljarder kronor högre än vad som be-
räknades till statsbudgeten. Den största en-
skilda förändringen, 0,2 miljarder kronor, av-
ser kupongskatt och förklaras av att det
utländska ägandet av svenska aktier ökat mer
än förväntat.

huvudgruppen redovisas dessutom allmän pen-
sionsavgift.

I tabell 4.9 redovisas skillnaden mellan utfall
och prognos för de periodiserade arbetsgivarav-
gifterna. I frånvaro av regelförändringar bestäms
skillnaden mellan utfall och prognos av hur av-
giftsunderlaget, dvs. lönesumman, faktiskt ut-
vecklas jämfört med prognosen i statsbudgeten.
Utfallet för lönesumman blev högre än progno-
sen, vilket innebär att intäkterna underskattades
med motsvarande 4,3 miljarder kronor i budget-
propositionen.

Tabell 4.9 Periodiserade arbetsgivaravgifter 2000

Miljarder kronor

Utfall Skillnad mot

2000 BP2000

Periodiserade avgifter.

288,3

3,7

offentlig sektor

varav förklaras av

Lönesumma

4,3

Nedsatta avgifter

-0,5

Övrigt

-0.1

Avgår pensionssystemet

147,3

0,2

Periodiserade avgifter, staten

140,9

3,9

I tabell 4.10 redovisas inkomsthuvudgruppen
1200. Inkomsterna blev 4,8 miljarder kronor
högre än beräknat till statsbudgeten och förkla-
ras främst av högre arbetsgivaravgifter och sär-
skild löneskatt. Utbetalningarna till pensionssy-
stemet blev 1,6 miljarder kronor lägre än
beräknat. Nettot på inkomsthuvudgruppen un-
derskattades således med 6,4 miljarder kronor.

Tabell 4.10 Inkomsthuvudgruppen Socialavgifter och
allmän pensionsavgift _______________________

Miljarder kronor

Skillnad mot

Utfall     statsbudgeten

2000 2000

Egenavgifter

5,8

0,2

Arbetsgivaravgifter

282,5

3,7

Särskild löneskatt

17,0

1,4

Allmän pensionsavgift

63,7

-0,5

Summa inkomster

369,0

4,8

Utbetalningar till pensionssystemet

143,1

-1,6

1200 Socialavgifter och allmän

225,9

6,4

pensionsavgift

1200 Socialavgifter och allmän
pensionsavgift

Socialavgifter består av arbetsgivaravgifter, egen-
avgifter och särskild löneskatt. Under inkomst-

49

Skr. 2000/01:101

1300 Skatt på egendom

Miljarder kronor

Utfall

1999

Utfall

2000

Skillnad mot

BP2000

Periodiserad skatt

38,6

38,5

3.2

varav

Fastighetsskatt

23,3

23.2

0.1

Förmögenhetsskatt

8.6

7,9

1,9

Arvs-och gåvoskatt

2,2

2.5

0,7

Stämpelskatt

4,5

4.9

0,6

Redovisat pä inkomsttitlar

39,2

38,3

1.5

Intäkterna från skatt på egendom förväntas år
2000 bli 3,2 miljarder kronor högre än bedöm-
ningen i statsbudgeten. Underskattningen av in-
täkterna beror främst på högre prisutveckling på
tillgångsmarknaderna. Utfallet på inkomsttitlar-
na blev dock endast 1,5 miljarder kronor högre.
Detta förklaras av att det är fastighets- och
förmögenhetsskatten avseende inkomståret 1998
som redovisas på inkomsttitlarna.

1400 Skatt på varor och tjänster

1411 Mervärdesskatt

Miljarder kronor

Utfall

1999

Utfall

2000

Skillnad mot

BP2000

Periodiserad skatt

172,9

181,3

4,7

Redovisat på inkomsttiteln

170,6

182,9

7.7

Utfallet på inkomsttiteln Mervärdesskatt blev

7,7 miljarder kronor eller 4 procent högre än be-
räknat till statsbudgeten.

Mervärdesskatten påverkas främst av hushål-
lens konsumtionsutgifter, men även av invester-
ingar och förbrukning i de företag som har un-
dantag från skatteplikt samt av kommunsektorns
förbrukning och investeringar. Diagram 4.2 illu-
strerar fördelningen av mervärdesskatten 2000
uppdelad efter användning.

Diagram 4.2 Mervärdesskatt uppdelad efter användning

Anm: Företags och kommunsektorns investeringar är sammanslagna i diagram-
met.

Den periodiserade mervärdesskatten beräknas
2000 uppgå till 181,3 miljarder kronor, vilket är

4,7 miljarder kronor högre än i beräkningen till
budgetpropositionen. Huvuddelen av detta be-
lopp är utfall medan den del som fastställs vid
inkomsttaxeringen fortfarande är en prognos.
Det högre utfallet förklaras främst av en ökning
av hushållens konsumtionsutgifter, men även av
att konsumtionen i högre grad än tidigare avser
högbeskattade varor. En större andel konsum-
tion högbeskattade varor ökar intäkterna från
mervärdesskatten även om de totala konsum-
tionsutgifterna är konstanta. År 2000 ökade
hushållens konsumtionsutgifter med 3,8 procent
medan intäkterna ökade med 4,6 procent.

I diagram 4.3 visas hushållens konsumtionsut-
gifter 1980-2000 i fasta priser. Konsumtionsut-
gifterna är uppdelade i varugrupperna: dagligva-
ror, bilar och sällanköpsvaror samt, övriga varor,
övriga tjänster, bostäder och energi.

Diagram 4.3 Hushållens konsumtionsutgifter uppdelade i
varugrupper

Miljarder kronor

50

Skr. 2000/01:101

I diagrammet framgår tydligt att konsumtionen
av dagligvaror är relativt jämn under hela perio-
den medan konsumtionen av bilar och sällan-
köpsvaror varierar med konjunkturen. Dagligva-
ror mervärdesbeskattas med 12 procent medan
bilar och sällanköpsvaror mervärdesbeskattas
med 25 procent. Intäkterna från mervärdesskat-
ten har därför en tendens att variera kraftigare
med konjunkturella svängningar i ekonomin än
vad de underliggande konsumtionsutgifterna
gör.

Diagrammet visar också en relativt jämn upp-
åtgående trend av konsumtionsutgifter för grup-
pen övriga varor m.fl. Detta förklaras främst av
en ökad konsumtion av bostäder och övriga
tjänster. Bland övriga tjänster dominerar catering
(restaurangutgifter), men även teletjänster och
samhällsservice bidrar till trenden av ökande
konsumtionsutgifter.

1424 Tobaksskatt

Miljarder kronor

Utfall

1999

Utfall

2000

Skillnad mot
BP2000

Periodiserad skatt

7,4

7,7

0,7

Redovisat på inkomsttiteln

7,4

7,8

0,8

Utfallet på inkomsttiteln Tobaksskatt blev
0,8 miljarder kronor högre än vad som beräkna-
des till statsbudgeten för 2000.1 beräkningen an-
togs en svag nedgång av den inhemska tobaks-
konsumtionen.

1425 Alkoholskatt

Miljarder kronor

Utfall

1999

Utfall

2000

Skillnad mot

BP2000

Periodiserad skatt

10,7

10,8

0,4

Redovisat på inkomsttiteln

10,6

10,9

0.5

Under inkomsttiteln Alkoholskatt redovisas skatt
på etylalkohol, skatt på vin, skatt på mellan-
klassprodukter samt skatt på öl. Utfallet på titeln
blev 0,5 miljarder kronor högre än vad som be-
räknades till statsbudgeten. Detta trots att det i
beräkningen ej tagits hänsyn till de ändrade in-
förselreglerna för alkohol fr.o.m. den 1 juli 2000.
En förklaring till det höga utfallet är att kon-

junkturläget kan ha bidragit till att öka den in-
hemska efterfrågan.

1428 Energiskatt

Miljarder kronor

Utfall

1999

Utfall

2000

Skillnad mot
BP2000

Periodiserad skatt

50,4

49,1

-2,8

Redovisat på inkomsttiteln

50,5

49,4

-2,5

Utfallet på inkomsttiteln Skatt på energi blev
2,5 miljarder kronor lägre än i beräkningen till
statsbudgeten. I budgetpropositionen för 2001
föreslog regeringen att 1,4 miljarder kronor av
intäkterna år 2000 skulle föras över till Riksgäld-
kontoret för tillfällig förvaltning. Dessa medel är
avsatta för att stimulera igångsättningen av ett
system för individuellt kompetenssparande. Den
resterande delen av avvikelsen härrör från energi-
och koldioxidskatten på oljeprodukter. För-
brukningen av oljeprodukter var under året
ovanligt låg beroende på en relativt hög medel-
temperatur i landet.

1460 Skatt på vägtrafik

Miljarder kronor

Utfall

1999

Utfall

2000

Skillnad mot

BP2000

Periodiserad skatt

6,6

7,0

0,6

Redovisat på inkomsttiteln

6.4

6,9

0,4

För inkomsttiteln Fordonsskatt blev utfallet 0,4
miljarder kronor högre än i beräkningen till
statsbudgeten 2000. Avvikelsen beror på en nå-
got högre tillväxt i fordonsparken än beräknat.

Övriga skatter på varor och tjänster

Miljarder kronor

Utfall

1999

Utfall

2000

Skillnad mot

BP2000

Periodiserad skatt

6,9

8,3

-0,1

Redovisat på inkomsttitlar

6,8

7,7

-0,4

För övriga inkomsttitlar under inkomsthuvud-
gruppen Skatt på varor och tjänster blev utfallet
0,4 miljarder kronor lägre än i beräkningen till
statsbudgeten. Den största enskilda inkomstti-

51

Skr, 2000/01:101

teln är Tullmedel, vilken står för närmare hälften
av inkomsterna i gruppen.

1600 Betalningsdifferenser, skattekonto

Miljarder kronor

Utfall      Utfall

1999    2000

Skillnad mot

Statsbudgeten

2000

Redovisat på inkomsttiteln          -8,5   -3,5

varav

restföring                            -3,1    -5,0

7,9

-0.1

Skillnaden mellan inbetalda och debiterade
skatter redovisas som betalningsdifferenser.

Betalningsdifferensen uppgick till -3,5 milj-
arder kronor, vilket är 7,9 miljarder kronor hög-
re än i statsbudgeten. Skillnaden beror framför
allt på större kompletteringsbetalningar avseende
skatt på realisationsvinster.

4.3.4 Övriga inkomster

Övriga inkomster omfattar inkomsttyperna in-
komster av statens verksamhet, inkomster av
försåld egendom, återbetalning av lån, kalkyl-
mässiga inkomster, bidrag m.m. från EU och ex-
traordinära medel från EU. Utfallet uppgick till
127,2 miljarder kronor och var därmed 38 mil-
jarder kronor (23 procent) lägre än vad som be-
räknades i statsbudgeten. Skillnaden förklaras
främst av att inkomsterna av försåld egendom
blev 33,5 miljarder kronor lägre än beräknat i
statsbudgeten.

ITabell 4.11 Övriga inkomster, sammanfattning             1

Miljarder kronor

Utfall

1999

SB 2000

Utfall

2000

Skillnad
mot SB

2000 Inkomster av
statens
verksamhet

34,1

48,9

45,5

-3,3

3000 Inkomster av

försåld egendom

1,0

95,0

61,5

-33,5

4000 Återbetalning av

lån

3,1

2.7

2,5

-0.2

5000 Kalkylmässiga
inkomster

5,2

9,0

8,6

-0,4

6000 Bidrag m.m.
från EU

9,3

9.6

9,0

■0,6

Summa övriga
inkomster

52,7

165,2

127,2

-38,0

52

Skr. 2000/01:101

2000 Inkomster av statens verksamhet

Tabell 4.12 Inkomster av statens verksamhet, översikt

Miljarder kronor

Utfall SB 2000 Utfall Skillnad
1999                 2000 mot SB

2000 Inkomster av 34,1      48,9      45,5      -3,3

statens

verksamhet

Därav

2100    Rörelseöver-        10,3      15,1      13,7       -1,4

____________skott_________________________________________________________

2200    Överskott av          0,1        0,1        0,1        0,0

statens fas-

tighetsför-

valtning

2300    Ränte-               2,2       1,8       3,1        1,3

inkomster

2400    Aktieutdelning       8,0      18,8      16,8      -1,9

2500    Offentligrätts-        7,7        8,0        7,4       -0,5

liga avgifter

2600    Försäljnings-          1,9        0,4        0,8        0,3

inkomster

2700    Böter m.m.___________2,6       2,7       2,2      -0,5

2800    Övriga in-             1,3        2,0        1,4       -0,7

komster av

statens verk-

samhet

Under denna inkomsttyp redovisas bl.a. rörelse-
överskott från affärsverk och Riksbanken, men
även överskott från AB Svenska Spel och statens
fastighetsförvaltning. Vidare redovisas räntein-
komster, aktieutdelningar från bolag med statligt
ägande, offentligrättsliga avgifter, försäljningsin-
komster, böter samt övriga inkomster av statens
verksamhet.

Inkomsterna uppgick till 45,5 miljarder kro-
nor vilket är 3,3 miljarder kronor lägre än beräk-
nat i statsbudgeten. Skillnaden mot budget för-
klaras framför allt av lägre utdelningsinkomster
av statens aktier samt lägre inlevererat överskott
från Riksbanken till följd av ett svagare resultat
för Riksbanken verksamhetsåret 1999.

2100 Rörelseöverskott

ITabell 4.13 Inkomster av Rörelseöverskott                 1

Miljarder kronor

Utfall

1999

SB

2000

Utfall

2000

Skillnad
mot SB

2100

Rörelseöverskott

10,3

15,1

13,7

-1.4

Därav

2114

Luftfartsverkets
inlevererade
överskott

0,1

0,1

-0,2

2116

Affärsverket
svenska kraft-
näts inleverera-
de utdelning

0,3

0,6

1,0

0,4

2124

Inlevererat över-
skott av Riks-
gäldskontorets
garantiverk-
samhet

0,0

0,0

0,0

0,0

2126

Inlevererat över-
skott av stats-
stödd export-
kredit

0,1

0,1

0,1

0,0

2131

Riksbankens
inlevererade
överskott

7,6

11,6

9,8

-1,8

2153

Inlevererat över-
skott från AB
Svenska Spel

2,0

2,7

2.9

0,2

Inkomsterna under inkomsthuvudgruppen Rö-
relseöverskott uppgick till 13,7 miljarder kronor
vilket är 1,4 miljarder kronor lägre än beräknat i
statsbudgeten.

Den enskilt viktigaste förklaringen till det läg-
re utfallet är att Riksbankens inleverans blev läg-
re än vad som beräknats i statsbudgeten för
2000. Enligt Riksbankens årsredovisning upp-
gick vinsten, exklusive valutakurseffekter, till
knappt 1 miljard kronor för verksamhetsåret
1999, vilket är en kraftig försämring gentemot
1998 års resultat. Inleveransen baseras på Riks-
bankens genomsnittliga resultat före boksluts-
dispositioner (exklusive valutakurseffekter) un-
der den senaste femårsperioden.

Inkomsterna från AB Svenska Spels överskott
steg 2000. Ökningen beror på de ändrade redo-
visningsprinciper som infördes 1999. De föränd-
rade redovisningsprinciperna innebär att redo-
visning mot inkomsttiteln skall ske efter det att
bolagsstämma hållits.

Svenska kraftnäts inleverans är högre än be-
räknat i statsbudgeten beroende på att affärsver-
ket gjorde en särskild inleverans på 0,4 miljarder
kronor under 2000.

53

Skr. 2000/01:101

2300 Ränteinkomster

2400 Aktieutdelning

ITabell 4.14 Ränteinkomster                               1

Miljarder kronor

Utfall
1999

SB 2000

Utfall
2000

Skillnad
mot SB

2300

Räntein-
komster

2,2

1.8

3.1

1.3

därav

2343

Räntein-
komster på
studielån
upptagna
efter 1989

1,7

1.4

2,0

0,7

2397

Räntor på
skattekonto
m.m., netto

0.4

0,3

l.o

0.7

Utfallet för inkomsthuvudgruppen Räntein-
komster uppgick till 3,1 miljarder kronor, vilket
är 1,3 miljarder kronor högre än beräknat. Det
beror dels på att ränteinkomsterna blev 0,7 mil-
jarder kronor högre på studielån upptagna efter
1989, dels på att inkomsterna under inkomstti-
teln Räntor på skattekonto m.m., blev 0,7 mil-
jarder kronor högre.

ITabell 4.15 Aktieutdelning från företag med statligt ägande 1
11999-2000

Miljoner kronor

Bolag

Utfall

1999

Utfall

2000

1999-2000

Skillnad

Stattum

1 000

11 400

10 400

Telia

1 400

1470

70

Nordbanken

889

949

60

Vattenfall AB

1 500

902

-598

Akademiska Hus

400

600

200

LKAB

231

231

0

Vin & Sprit AB

840

230

-610

AssiDomän

307

230

-77

Svensk Exportkredit

334

225

-108

Civitas Holding

411

164

-247

(Vasakronan)

Nordiska investeringsbanken

125

116

-9

Apoteksbolaget

100

100

0

SBAB

96

89

-7

Specialfastigheter AB

115

60

-55

0M

29

32

3

Svenska Rymdbolaget

9

9

Svenska Lagerhus AB

4

7

3

Active Biotech AB

9

4

-5

SOS Alarm

3

3

Svenska skogsplantor AB

3

3

0

Kasernen

2

2

0

SAS

141

-141

Celsius AB

14

-14

AB Svensk Bilprovning                  1                       -1

AMU-gruppen

22

-22

Svenska Spel (10 tkr)

0

0

Summa

7 972

16 827

8 855

Under inkomsthuvudgruppen redovisas bara in-
komster mot inkomsttiteln Inkomster av statens
aktier. Inkomsterna uppgick till 16,8 miljarder
kronor vilket är 1,9 miljarder kronor (10 pro-
cent) lägre än beräknat i statsbudgeten. Jämfört
med 1999 är dock inkomsterna 8,9 miljarder
högre. Det lägre utfallet jämfört med statsbudge-
ten beror främst på att Vattenfall inte behövde
betala in någon utdelning enligt avtalet om
stängning av Barsebäck. Att utdelningarna 2000
var mycket högre än 1999 beror främst på den
förhöjda utdelningen som förvaltningsaktiebola-
get Stattum gjorde till följd av försäljningen av
aktier i Pharmacia & Upjohn i början av 1999.

54

Skr. 2000/01:101

Utdelningen från Stattum blev 11 miljarder kro-
nor 2000 jämfört med 1 miljard kronor året in-
nan.

I tabell 4.15 specificeras de största aktieutdel-
ningarna från statligt ägda aktier. I statsbudgeten
redovisas ingen prognos för aktieutdelningar per
företag utan endast en prognos för de totala ak-
tieutdelningarna.

2500 Offentligrättsliga avgifter

Inkomsterna under inkomsthuvudgruppen upp-
gick till 7,4 miljarder kronor, vilket är 0,5 miljar-
der kronor lägre än beräknat i statsbudgeten. Av
skillnaden förklarar inkomsttiteln Bidrag för ar-
betsplatsintroduktion 0,2 miljarder kronor till
följd av ett lägre antal deltagare än beräknat.

2600 Försäljningsinkomster

De sammanlagda inkomsterna för inkomsttitlar-
na under inkomsthuvudgruppen Försäljningsin-
komster uppgick till 0,8 miljarder kronor. Det är
0,3 miljarder kronor högre än beräknat i stats-
budgeten. De högre inkomsterna hänförs fram-
för allt till inkomsttiteln Utförsäljning av bered-
skapslager.

2700 Böter m.m.

Utfallet för denna inkomsthuvudgrupp uppgick
till 2,2 miljarder kronor, vilket innebär en
minskning med 0,5 miljarder kronor jämfört
med beräkningen till statsbudgeten. Det är
främst inkomsttiteln Skattetillägg som förklarar
det lägre utfallet. Det lägre utfallet är en följd av
att omprövningar avseende 1999 medför lägre
skattetillägg än beräknat.

2800 Övriga inkomster av statens verksamhet

Inkomster under inkomsthuvudgruppen Övriga
inkomster av statens verksamhet uppgick till

1,4 miljarder kronor, vilket är 0,7 miljarder kro-
nor lägre än vad som beräknades till statsbudge-
ten. Av skillnaden förklaras 0,5 miljarder kronor
av ett uppskjutet beslut avseende Exportkredit-
nämndens återbetalning av tidigare lån. Inkoms-
terna under denna inkomsttitel är av extraordi-

när karaktär och redovisas av ett hundratal
myndigheter.

3000 Inkomster av försåld egendom

ITabell 4.16 Inkomster av försåld egendom                 1

Miljarder kronor

Utfall
1999

SB
2000

Utfall

2000

Skillnad
mot SB

3000 Inkomster av för-
såld egendom

1.0

95,0

61,5

-33,5

Under denna inkomsttyp redovisas inkomster
från försäljning av statligt aktieinnehav, byggna-
der, maskiner och mark. Inkomsterna uppgick
till 61,5 miljarder kronor eller 7,7 procent av Sta-
tens inkomster. Utfallet är 33,5 miljarder kronor
lägre än beräknat i statsbudgeten, men 60 miljar-
der kronor högre än 1999. Inkomsterna består
främst av försäljningen av aktier i Telia AB, som
inbringade 61 miljarder kronor. Försäljningen av
aktier i Celsius AB inbringade 0,5 miljarder kro-
nor.

4000 Återbetalning av lån

ITabell 4.17 Återbetalning av lån                             1

Miljarder kronor

Utfall

1999

SB 2000

Utfall

2000

Skillnad
mot SB

4000

Återbetal-
ning av lån

3,1

2,7

2,5

-0,2

därav

4100

Återbetal-
ning av när-
ingslån

0,6

0,1

0,1

0,0

4300

Återbetal-
ning av stu-
dielån

2.4

2,5

2,2

-0,2

4500

Återbetal-
ning av öv-
riga lån

0,1

0,1

0,1

0.1

Under denna inkomsttyp redovisas bl.a. återbe-
talningar av vissa studiemedel, men även återbe-
talningar av övriga lån såsom lokaliseringslån och
lån avseende såddfinansiering. Inkomsterna upp-
gick till 2,5 miljarder kronor vilket är 0,2 miljar-
der kronor lägre än beräknat i statsbudgeten,
främst till följd av lägre återbetalning av studie-
medel.

55

Skr. 2000/01:101

5000 Kalkylmässiga inkomster

ITabell 4.18 Kalkylmässiga inkomster                      1

Miljarder kronor

Utfall
1999

SB
2000

Utfall

2000

Skillnad
mot SB

5000

Kalkylmässiga
inkomster

5,2

9,0

8,6

-0,4

därav

5100

Avskrivningar och
amorteringar

1,2

1.1

1.2

0.1

därav

5121

Avskrivningar på
fastigheter

0,5

0,4

0,6

0,2

5131

Uppdragsmyndigh
eters m.fl. komp-
lementkostnader

0,7

0,7

0,6

-0,1

5211

Statliga
pensionsavgifter

4,0

7,9

7,4

-0,5

Inkomsttypen Kalkylmässiga inkomster består
av avskrivningar, amorteringar och statliga pen-
sionsavgifter, netto. Inkomsterna uppgick till
8,6 miljarder kronor vilket är 0,4 miljarder kro-
nor lägre än beräknat i statsbudgeten och

3,4 miljarder högre än utfallet 1999. De prelimi-
nära premierna för statliga pensioner m.m. 1999
var lägre än den försäkringsmässiga kostnaden.
För 2000 är premierna däremot beräknade enligt
den försäkringsmässiga kostnaden, vilket medför
en kraftig ökning av premierna mellan åren.
Premierna finansieras i huvudsak med anslag på
statsbudgetens utgiftssida och fastställs av
Nämnden för statens avtalsförsäkringar.

ITabell 4.19 Statliga pensionsavgifter                        1

Miljoner kronor

Inkomstundertitel

Utfall 2000

041

Statlig tjänstepensionering

5 856,0

042

Särskild löneskatt på pensionskostnader

1 412,7

043

Statlig grupplivförsäkring

119,6

045

Statlig personskadeförsäkring

74.8

044

Premieskatt, gruppliv

52,3

0111

Oreducerat lönekostnadspålägg

0,6

047

Administration, personskadeförsäkring

-12,5

046

Avdrag för administrationskostnader

-99,0

Summa miljoner kronor

7 404,5

6000 Bidrag m.m. från EU

Stöd och bidrag från EG:s budget redovisas un-
der inkomsttypen Bidrag m.m. från EU. In-

komsterna omfattar bidrag från EG:s jordbruks-
fond, fiskefond, regionalfond, socialfond, bidrag
för transeuropeiska nätverk samt övriga bidrag
från EG.

Inkomsterna uppgick till 9 miljarder kronor,
vilket är 0,6 miljarder kronor lägre än beräknat i
statsbudgeten och något lägre än föregående år.
Det är främst bidragen från EG:s socialfond och
jordbruksfond som blev lägre än beräknat.

Bidrag från EG,:s regionalfond uppgår till 0,8
miljarder kronor vilket är 0,4 miljarder kronor
högre än beräknat i statsbudgeten. Skillnaden
mot statsbudgeten är en följd av att nya struk-
turfondsprogram inletts och att förskott för des-
sa betalats ut under året.

Bidrag från EG:s socialfond har blivit 1 miljard
kronor lägre än beräknat i statsbudgeten. Detta
beror främst på vissa förseningar i inbetalningar-
na avseende gamla program.

Tabell 4.20 Bidrag m.m. från EU

Miljarder kronor

Utfall

1999

SB

2000

Utfall

2000

Skill-
nad
mot
SB

6000

Bidrag m.m. från EU

9,3

9.6

9,0

-0,6

därav

0,0

0.0

0,0

0,0

6100

Bidrag från EG.s jord-
bruksfond

7,1

7,4

7,2

-0,2

därav

6111

Arealbidrag

3,7

3.3

3,2

0.0

6112

Kompletterande åtgär-
der

1.0

1.4

1,5

0.1

6113

Övriga interventioner

0.4

0,4

0,3

0,0

6114

Exportbidrag

0,8

0,6

0,7

0,1

6115

Djurbidrag

0,7

0,7

0.7

0,0

6116

Offentlig lagring

0,2

0,2

-0,1

-0,3

6119

Övriga bidrag från EG:S
jordbruksfonds garanti-
sektion

0,0

0.4

0,4

0,0

6121

EG-finansierade struk-
tur- och regionalstöd
till jordbrukssektorn

0,4

0,6

0,4

-0.1

6200

Bidrag från EG-.s fiske-
fond

0,0

0,0

0,1

0,0

6300

Bidrag från EG:S regio-
nalfond

0,9

0,4

0.8

0,4

6400

Bidrag från EG:S soci-
alfond

1,1

1,7

0,7

-1,0

6500

Bidrag till transeurope-
iska nätverk

0.1

0,1

0,2

0,1

6900

Övriga bidrag från EG

0,0

0,0

0,0

0,0

56

Skr. 2000/01:101

Månadsfördelat inkomstutfall m.m.

Statsbudgetens utfall redovisas löpande under
året av Ekonomistyrningsverket. I bilaga 8 redo-
visas statsbudgetens månadsfördelade inkoms-
ter. De korrigeringar av utfallet som görs av
myndigheterna via budgetårets slut redovisas i
sin helhet på december månad.

4.4 Statsbudgetens utgifter

Utgifterna på statsbudgeten är indelade i 27 ut-
giftsområden. Därutöver ingår även posterna
Minskning av anslagsbehållningar, Kassamässig
korrigering och Riksgäldskontorets nettoutlåning
på statsbudgetens utgiftssida.

Som framgår av tabell 4.23 uppgick utfallet för
statsbudgetens utgifter inkl, korrigeringsposter
till 698,1 miljarder kronor. På statsbudgeten an-
visades 699,8 miljarder kronor och under året
tillfördes ytterligare 9,0 miljarder kronor på
tilläggsbudget. Utfallet på utgiftsområden blev
4,8 miljarder kronor lägre än totalt anvisat.

Skillnadsanalys av statsbudgetens utgifter

I tabell 4.22 redovisas skillnaden mellan de be-
räknade utgifterna i statsbudgeten och utfallet.
Skillnaden delas upp på skillnad till följd av be-
slut, förändringar i för budgeten centrala makro-
ekonomiska förutsättningar och övriga förklar-
ingsfaktorer. Utgifterna för arbetsmarknads-
politiska program blev lägre än beräknat
beroende på det goda arbetsmarknadsläget. De
makroekonomiska förutsättningarna beskrivs
närmare i tabell 4.21.

Tabell 4.21 Makroekonomiska förutsättningar för år 2000

Budgetpropositionen för 2000 och preliminärt utfall 2000

BP 2000

Utfall

BNP1

3,0

3,6

Prisbasbelopp2

36,6

36,6

KPP

1.2

1,3

Sysselsättningsgrad4

77,1

77,2

Öppen arbetslöshet5

4.5

4,7

Arbetsmarknadspolitiska program5

3,5

2,6

Ränta 5 år6

4,8

5,2

Ränta 6 månader6

3,0

3,6

1 Årlig procentuell förändring i fasta priser

2 Tusental kronor

3 Procentuell förändring, årsgenomsnitt

4 Andel av befolkningen mellan 20 och 64 år i reguljär sysselsättning

5 Andel av arbetskraften

6 Årsgenomsnitt

Skillnaden mellan statsbudgetens utgifter och
utfallet 2000 framgår av tabell 4.22.

ITabell 4.22 Skillnaden mellan statsbudgetens utgifter och 1
1 utfall 2000                                                   1

Miljarder

Totalt

Anta-

Be-

Övrigt

ganden

slut

Utgifter

-1,7

-2.4

-2,6

3.3

Utgiftsområden, exkl. räntor

-4,2

-3,8

-1,3

0,9

Statsskuldsräntor

8,4

1,4

0

7,0

Myndigheters m.fl. in- och
utlåning i RGK

-6,0

0

-1,4

-4,6

57

Skr. 2000/01:101

ITabell 4.23 Statsbudgetens utgifter 2000                                                                                1

Miljoner kronor

Statsbudget

Tilläggs-
budget

Totalt
anvisat

Utfall

Skillnad mot
stats-
budgeten

Skillnad mot
totalt
anvisat

UO 1 Rikets styrelse

4 461

255

4 716

4 820

359

104

UO 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

1 578

-7

1 572

1 503

-76

-69

UO 3 Skatteförvaltning och uppbörd

5 922

0

5 922

6 170

248

248

UO 4 Rättsväsendet

22 667

77

22 744

23 317

650

573

U05 Utrikesförvaltning och internationell samverkan

2 983

-176

2 808

2 984

1

176

UO 6 Totalförsvar

46 649

12

46 661

46 165

-484

-496

UO 7 Internationellt bistånd

13 237

0

13 237

15317

2 081

2,081

UO 8 Invandrare och flyktingar

4 901

0

4 901

4 472

-428

-428

UO 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

25 363

2 125

27 488

28 573

3211

1,086

UO 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp

92 470

3,800

96 270

97 937

5 466

1 666

UO 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom

33 619

0

33 619

33 538

-81

-81

UO 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

44 756

13

44 768

44 596

-159

172

UO 13 Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet

30 573

3,300

33 873

33 224

2 651

-649

UO 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

46 130

-213

45 917

41 067

-5 063

-4 850

UO 15 Studiestöd

20 981

-540

20 442

19 681

-1 301

-761

UO 16 Utbildning och universitetsforskning

32 573

-60

32 513

31 363

-1 210

-1 150

UO 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

7 570

27

7 597

7 589

18

-8

UO 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande

15 592

-963

14 629

11 867

-3 725

-2 762

UO 19 Regional utjämning och utveckling

3 310

175

3 485

3 006

-304

-479

UO 20 Allmän miljö- och naturvård

1 721

0

1 721

1 701

-21

-21

UO 21 Energi

1 446

435

1 880

1 731

285

-150

UO 22 Kommunikationer

25 532

137

25 669

25 345

-187

-324

UO 23 Jord- och skogsbruk, fiske m.m.

9 726

7

9 733

9 739

13

6

UO 24 Näringsliv

2 983

18

3 001

3819

835

818

UO 25 Allmänna bidrag till kommuner

97 667

619

98 286

97 535

-132

-751

UO 26 Statsskuldsräntor m.m.

81 810

0

81 810

90 213

8 403

8 403

UO 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen

23 083

0

23 083

22 295

-788

-788

Minskning av anslagsbehållningar

6 000

0

6 000

0

-6 000

-6 000

Summa utgiftsområden

705 303

9 040

714 344

709 566

4 263

-4 778

Kassamässig korrigering inkl, överföring från AP fonden

-45 000

0

-45 000

-35 412

9 588

9 588

Riksgäldskontorets nettoutlåning

39 510

0

39 510

23 914

-15 596

-15 596

Summa Statsbudgetens utgifter

699 813

9 040

708 853

698 068

-1 744

-10 785

Skillnaderna per utgiftsområde i förhållande till
anvisade medel på statsbudgeten redovisas i ta-
bell 4.23. En större förbrukning än totalt anvisa-
de medel kan finansieras genom att myndighe-
terna utnyttjar ingående anslagssparande
reservation eller anslagskredit eller genom att re-
geringen beslutar om s.k. medgivet överskridan-
de.

För följande fem utgiftsområden blev utfallet
mer än 1 miljard kronor högre än vad som anvi-
sades i statsbudgeten: 7 Internationellt bistånd, 9

Hälsovård, sjukvård och socialomsorg, 10 Eko-
nomisk trygghet vid sjukdom och handikapp, 13
Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet, och 26
Statsskuldsräntor m.m.

Fyra utgiftsområden redovisar utfall som är
mer än 1 miljard kronor lägre vad som anvisades
i statsbudgeten: 14 Arbetsmarknad och arbets-
liv,15 Studiestöd, 16 Utbildning och universi-
tetsforskning, 18 Samhällsplanering, bostadsför-
sörjning och byggande.

58

Indragningar

Enligt 8 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten
får regeringen besluta att medel på ett anvisat an-
slag inte skall användas, om detta är motiverat av
särskilda omständigheter i en verksamhet eller av
statsfinansiella eller andra skäl. Enligt 5 § i sam-
ma lag får regeringen använda outnyttjade medel
längst tre år efter det att reservationsanslaget var
uppfört på statsbudgeten. Därefter dras
anslagsbehållningen in.

Under 1999 genomfördes en förändring av
11 § anslagsförordningen (1996:1189), vilken in-
nebar att berörda myndigheter fr.o.m. 1999 får
disponera ett ramanslag med högst summan av
tilldelat belopp och ett överfört anslagssparande
upp till tre procent av anslaget. Om inte reger-
ingen beslutar annat skall myndigheten som en
indragning av anslag föra bort ett belopp mot-
svarande den del av ett anslagssparande som
överstiger tre procent. Indragningar på grund av
denna regel uppgick till 5 050 miljoner kronor.

Under 2000 har indragningar av anslagsmedel
uppgående till totalt 9 139 miljoner kronor
gjorts. Ett fåtal indragningar svarar för större de-
len av detta belopp. I tabell 4.24 redovisas samt-
liga indragningar som är större än 100 miljoner
kronor. Dessa större indragningar, 18 stycken,
summerar till 7 663 miljoner kronor och svarar
för 84 procent av det totalt indragna beloppet
under 2000.

Den största indragningen uppgår till
3 120 miljoner kronor och härrör från anslaget
18 A4 Statens bostadskreditnämnd;
Garantiverksamhet.

Skr. 2000/01:101

Tabell 4.24 Indragningar 2000

Miljoner kronor

Utgiftsområde/anslag

U0 2 B4 Riksgäldskontoret: Vissa kostnader för
upplåning och låneförvaltning

130

UO 9 Al Sjukvårdsförmåner m.m.

183

U0 9 B8 Kostnader för statlig assistansersättning

103

U014 A2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder

281

U014 D2 Statliga tjänstepensioner m.m.

150

U0 16 Al5 Särskilda utbildningsinsatser för vuxna

235

U0 16 B53 Särskilda utgifter inom universitet och
högskolor m.m.

221

U0 16 B57 Universitets och högskolors premier för de
statliga avtalsförsäkringarna

409

UO 18 A4 Statens bostadskreditnämnd:
Garantiverksamhet

3 120

U0 19 Cl Lokaliseringsbidrag m.m.

381

U0 19 C2 Regionala utvecklingsinsatser m.m.

172

UO 19 Al Allmänna regionalpolitiska åtgärder

117

U0 19 A2 Landsbygdslån

403

UO 20 A8 Investeringsbidrag för främjande av
omställning i ekologiskt hållbar riktning

261

UO 23 B17 Från EG-budg finansierad komp för
revalvering av jordbruksom rä kni ngskursen

160

U0 23 B9 Från EG-budgeten finansierade miljö-,
struktur- och regionala åtgärder

189

UO 23 BIO Arealersättning och djurbidrag m.m.

647

UO 23 Bli Intervention och exportbidrag för
jordbruksprodukter

500

övriga indragningar

1 476

Totalt

9 139

Medgivna överskridanden

Enligt 6 § andra stycket lagen (1996:1986) om
statsbudgeten får regeringen med riksdagens
bemyndigande besluta att ett ramanslag får
överskridas, om detta är nödvändigt för att i en
verksamhet täcka särskilda utgifter som inte var
kända då anslaget anvisades eller för att ett av
riksdagen beslutat ändamål med anslaget skall
kunna uppfyllas. Regeringens beslut om med-
givna överskridanden framgår av tabell 4.25.

59

Skr. 2000/01: 101

ITabell 4.25 Medgivna överskridanden                      |

Miljoner kronor

U t g i f tso mråde/ansla^^

U0 8 A2 Mottagande av asylsökande

70

U0 9 Al Sjukvårdsförmåner m.m.

87

UO 10 Al Sjukpenning och rehabilitering m.m.

500

U0 26 Al Räntor på statsskulden

8492

Summa Medgivna överskridanden

9149

I statsbudgeten anvisades under utgiftsområde
26 Statsskuldsräntor m.m. anslaget Al Räntor pä
statsskulden 81 700 miljoner kronor. Utfallet blev
90 192 miljoner kronor, vilket är 8 492 miljoner
kronor högre än vad som budgeterades. Därmed
har det direkt till anslaget kopplade bemyndi-
gande som riksdagen gett regeringen utnyttjats.
Detta bemyndigande innebär att regeringen har
rätt att besluta att anslaget får överskridas om
det är nödvändigt för att fullgöra statens betal-
ningsåtagande.

Utgiftsbegränsningar

För 2000 har utgiftsbegränsningar införts för
några anslag och utgiftsområden. I tabell 4.26
följs dessa begränsningar upp.

ITabell 4.26 Begränsningsbelopp 2000                   1

Miljoner kronor

Begränsnings-

belopp

Utfall

Skillnad

U0 3 Bl Tullverket

1 160

1 159

1

U04 Cl Domstolsverket

3 403

3 339

63

U0 6 Totalförsvar

45 900

46 165

-265

U0 7 Vo A Bistånd

14 399

14 382

17

U0 7 Vo B Central- och

Östeuropa

975

936

39

U0 16 Utbildning och
universitetsforskning

32 000

31 363

637

U0 18 El Stöd till lokala
investeringspro- gram för
ekologisk hållbarhet

1 050

607

443

UO 19 Al Allmänna
regionalpolitiska åtgärder

1 120

1 170

-50

U0 21 Energi

1 959

1 731

228

UO25A2 Särskilda
insatser i kommuner och
landsting

1 300

316

984

U03 Bl Tullverket

1 160

1 159

1

U0 4 Cl Domstolsverket

3 403

3 339

63

U0 6 Totalförsvar

45 900

46 165

-265

Utgiftsbegränsningarna för enskilda områden
kommenteras nedan under respektive utgiftsom-
rådesavsnitt.

Månadsfördelat utgiftsutfall m.m.

Statsbudgetens utfall redovisas löpande under
året av Ekonomistyrningsverket. I bilaga 7 redo-
visas statsbudgetens månadsfördelade utgifter.
De korrigeringar av anslagsförbrukningen som
görs av myndigheterna vid budgetårets slut re-
dovisas i sin helhet på december månad.

Utfallet per utgiftsområde m.m.

I det följande avsnittet redovisas utfallet per ut-
giftsområde m.m. och de större skillnaderna mot
statsbudgeten på anslags- eller verksamhetsom-
rådesnivå. I vissa fall kommenteras skillnaderna
mot tilldelade medel. Med tilldelade medel avses
summan av ingående reservationer och ramöver-
föringsbelopp, anvisade medel på stats- och
tilläggsbudget, samt nettot av medgivna över-
skridanden och indragningar. Dessutom redovi-
sas utfallet för Riksgäldskontorets nettoutlåning
och den kassamässiga korrigeringen. I bilaga 7
redovisas en specifikation av utfallet för samtliga
anslag på statsbudgeten samt skillnader bl.a. jäm-
fört med statsbudgeten.

4.4.1 Utgiftsområde 1

Rikets styrelse

Utgiftsområdet omfattar verksamheterna stats-
chefen, riksdagen och dess myndigheter, reger-
ingen m.m., centrala myndigheter samt medie-
frågor.

60

ITabell 4.27 UO 1 Rikets styrelse                          1

Miljoner kronor

Verksamhets-
område

Utfall

1999

SB
2000

TB

2000

Utfall

2000

Utfall-
SB
2000

Statschefen

79

80

0

80

0

Riksdagen och
dess ombuds-
män

981

989

0

1 005

15

Regeringen m.m.

2 574

2 648

255

2 830

182

Centrala
myndigheter

49

58

0

56

-2

Mediefrågor

674

685

0

659

-26

Samarbete och
utveckling i
Östersjöregionen

185

0

0

191

191

Summa UO 1

4 541

4 461

255

4 820

359

Skr. 2000/01:101

ITabell 4.28 UO 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 1

Miljoner kronor

Verksamhets-
område

Utfall
1999

SB
2000

TB

2000

Utfall

2000

Utfall-
SB 2000

Effekt ivise-
ring och
utveckling
av statlig
förvaltning

834

815

-7

844

28

Det finansi-
ella systemet

592

656

0

503

-153

Särskilda
finansie-
rings- och
garantiåta-
ganden

70

84

0

32

48

Riksdagens
revisorer

19

23

0

24

0

Summa UO 2

1 515

1 578

-7

1 503

-76

Utfallet uppgick till 4 820 miljoner kronor och
var därmed 359 miljoner kronor (8,1 procent)
högre än vad som anvisades i statsbudgeten.

De högre utgifterna hänför sig i huvudsak till
två anslag, äldreanslaget från budgetåret 1999 Fl
Samarbete och utveckling inom Östersjöregionen,
där förbrukningen finansieras med 191 miljoner
kronor av reservationer från tidigare år och an-
slaget Cl Regeringskansliet m.m., där skillnaden
mot statsbudgeten på 174 miljoner kronor till
största delen förklaras av ökade utgifter för stat-
liga pensionsavgifter, men också av bildandet av
en sammanhållen IT-organisation i Regerings-
kansliet.

4.4.2 Utgiftsområde 2
Samhällsekonomi och
finansförvaltning

Utgiftsområdet omfattar ett antal centrala myn-
digheter, bl.a. Riksrevisionsverket, Ekonomi-
styrningsverket, Statskontoret, Statistiska cen-
tralbyrån, Konjunkturinstitutet, Riksgälds-
kontoret, Kammarkollegiet, Statens kvalitets-
och kompetensråd, Statens fastighetsverk, Forti-
fikationsverket, Finansinspektionen, Insättarga-
rantinämnden och Premiepensionsmyndigheten.
Vidare ingår vissa administrativa kostnader för
statens upplåning och låneförvaltning av stats-
skulden, vissa särskilda finansierings- och garan-
tiåtaganden samt Riksdagens revisorer.

Utfallet uppgick till 1 503 miljoner kronor och
var därmed 76 miljoner kronor (4,8 procent) läg-
re än vad som anvisades i statsbudgeten.

De lägre utgifterna hänför sig i huvudsak till
anslaget B4 Riksgäldskontoret-. Vissa kostnader
för upplåning och låneförvaltning, där skillnaden
mot statsbudgeten uppgick till 140 miljoner
kronor, vilket till största delen beror på succes-
sivt minskande utgifter för provisionskostnader
m.m. avseende upplåning i svenska kronor. Hög-
re utgifter jämfört med statsbudgeten hänför sig
bl.a. till äldreanslaget 1997 B7 Investeringar i inf-
rastrukturen på svenska finansmarkanden där 49
miljoner kronor av anslagssparandet finansierat
ytterligare köp av aktier i OM Gruppen AB.

4.4.3 Utgiftsområde 3

Skatteförvaltning och uppbörd

Utgiftsområdet omfattar Riksskatteverket och
skattemyndigheterna (skatteförvaltningen) samt
Tullverket.

ITabell 4.29 UO 3 Skatteförvaltng och uppbörd             1

Miljoner kronor

Verksamhets-
område

Utfall

1999

SB

2000

TB

2000

Utfall

2000

Utfall-
SB 2000

Skatteför-
valtningen

4 846

4 795

0

5011

217

Tullverket

1 107

1 127

0

1 159

32

Summa U0 3

5 953

5 922

0

6 170

248

61

Skr. 2000/01:101

Utfallet uppgick till 6 170 miljoner kronor och
var därmed 248 miljoner kronor (4,2 procent)
högre än vad som anvisades i statsbudgeten.

De högre utgifterna förklaras till största delen
av att utfallet för anslaget A2 Skattemyndigheter-
na blev 173 miljoner kronor högre än anvisat i
statsbudgeten. Ökningen förklaras till största
delen av senareläggning av IT-projekt från 1999.

I budgetpropositionen för 2001 redovisade
regeringen ett begränsningsbelopp på anslaget
Bl Tullverket till 1 160 miljoner kronor. Utfallet
blev 1 159 miljoner kronor dvs. 1 miljon kronor
lägre än begränsningsbeloppet, men 32 miljoner
kronor högre än anvisat i statsbudgeten.

4.4.4 Utgiftsområde 4

Rättsväsendet

Utgiftsområdet omfattar polisväsendet, åklagar-
väsendet, domstolsväsendet, rättshjälpen, krimi-
nalvården, exekutionsväsendet, Brottsförebyg-
gande rådet, Brottsoffermyndigheten, Rätts-
medicinalverket och Gentekniknämnden

Tabell 4.30 UO 4 Rättsväsendet

Miljoner kronor

Verksamhets-
område

Utfall

1999

SB

2000

TB

2000

Utfall

2000

Utfall-

SB

2000

Polisväsendet

11 914

12 048

90

12 575

528

Åklagarväsen-

det

831

946

13

993

47

Domstolsvä-
sendet m.m.

3 113

3 359

1

3 339

-20

Kriminal-
vården

3 957

3 820

10

3 883

63

Kronofogde-
myndigheterna

1 347

1 342

0

1 397

55

Övrig verk-
samhet inom
rättsväsendet

1 099

1 153

-37

1 129

-24

Summa U0o4

22 262

22 667

77

23 317

650

Utfallet uppgick till 23 317 miljoner kronor och
var därmed 650 miljoner kronor (2,9 procent)
högre än vad som anvisades i statsbudgeten.

De högre utgifterna jämfört med statsbudge-
ten hänför sig i huvudsak till anslaget Al Polisor-
ganisationen som blev 510 miljoner kronor högre
än anvisat bl.a. beroende på högre löneutgifter
till följd av polisens löneavtal. Utfallet för ansla-
get Dl Kriminalvården blev 63 miljoner kronor
högre än anvisat i statsbudgeten. Regeringen
beslutade under 2000 om ett begränsningsbelopp

slutade under 2000 om ett begränsningsbelopp
för anslaget C1 Domstolsverket på 3 403 miljoner
kronor. Utfallet understeg detta belopp med 63
miljoner kronor. Jämfört med statsbudgeten
blev utfallet 20 miljoner kronor lägre.

4.4.5 Utgiftsområde 5
Utrikesförvaltning och internationell
samverkan

Utgiftsområdet omfattar förvaltningskostnader
för Utrikesdepartementet och de 106 utlands-
myndigheterna, bidrag till vissa internationella
organisationer, information om Sverige i utlan-
det, nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor
samt övriga utrikespolitiska frågor, bland annat
strategisk exportkontroll och europainforma-
tion.

ITabell 4.31 UO 5 Utrikesförvaltning och internationell      1

I samverkan                                                1

Miljoner kronor

Verksamhets-område

Utfall

1999

SB

2000

TB

2000

Utfall Utfall-SB

2000

2000

Utrikesför-
valtningen m.m.

1 914

1 900

-176

1

897

-3

Internationella
organisationer

794

908

0

905

-3

Information om
Sverige i utlandet

65

71

0

69

-2

Nedrustnings- och
säkerhetspolitiska
frågor m.m.

57

59

0

61

2

Övriga utrikespoli-
tiska frågor

46

46

0

52

6

Summa U0 5

2 877

2 983

-176

2 984

1

Utfallet uppgick till 2 984 miljoner kronor och
var därmed 1 miljoner kronor (0,0 procent) hög-
re än vad som anvisades i statsbudgeten.

De anslag som står för de största skillnaderna
är B2 Nordiska ministerrådet för vilket utfallet
blev 31 miljoner kronor lägre än statsbudgeten,
medan utfallet för B4 Fredsfrämjande verksamhet
blev 55 miljoner kronor högre än statsbudgeten.

4.4.6 Utgiftsområde 6

Totalförsvar

Utgiftsområdet omfattar verksamheter inom det
militära och det civila försvaret, Kustbevakning-
en, Statens räddningsverk, Sprängämnesinspek-

62

Skr. 2000/01:101

tionen, nämnder samt stödverksamhet till det
militära och det civila försvaret. I utgiftsområdet
ingår även internationell fredsfrämjande verk-
samhet med svensk trupp utomlands.

ITabell 4.32 UO 6 Totalförsvar                             |

Miljoner kronor

Verksamhetsom-
råde

Utfall
1999

SB
2000

TB

2000

Utfall

2000

Utfall-

SB 2000

Militärt försvar

40133

42 785

0

42 113

-672

Vissa funktio-
ner inom det
civila försvaret

2 284

1 868

6

2 000

132

Kustbevak-
ningen och
nämnder m.m.

890

1 040

0

1 079

39

Totalförsvars-
gemensam
verksamhet

972

955

6

973

18

Summa UO 6

44 280

46 649

12

46165

-484

Utfallet uppgick till 46 165 miljoner kronor och
var därmed 484 miljoner kronor (1,0 procent)
lägre än vad som anvisades i statsbudgeten.

Regeringen redovisade i budgetpropositionen
för 2001 att hela utgiftsområdet skulle omfattas
av ett begränsningsbelopp på 45 900 miljoner
kronor. Utfallet översteg detta belopp med 265
miljoner kronor. Utfallet för anslaget A3 Materi-
el, anläggningar samt forskning och teknikutveck-
ling blev 1 132 miljoner kronor lägre än anvisat i
statsbudgeten, bl.a. beroende på förseningar av
materielleveranser från såväl Försvarets materiel-
verk som försvarsindustrin. Däremot blev ansla-
get Al Förbandsverksamhet och beredskap m.m.
fs7(s miljoner kronor högre än anvisat i statsbud-
geten. Anledningen till detta är bl.a ökade utgif-
ter i samband med omstrukturering inom För-
svarsmakten samt brister i Försvarsmaktens
interna styrning och kontroll.

ITabell 4.33 UO 7 Internationellt bistånd                   1

Miljoner kronor

Verksamhets-
område

Utfall

1999

SB
2000

TB

2000

Utfall

2000

Utfall-
SB 2000

Internationellt
utvecklings-
samarbete

11 625

12 487

0

14 382

1 895

Samarbete
med Central-
östeuropa

794

750

0

936

186

Summa UO 7

12 418

13 237

0

15317

2 081

Utfallet uppgick till 15 317 miljoner kronor och
var därmed 2 081 miljoner kronor (15,7 procent)
högre än vad som anvisades i statsbudgeten.

Regeringen beslutade under 2000 om ett be-
gränsningsbelopp för verksamhetsområdet A In-
ternationellt utvecklingssamarbete på
14 399 miljoner kronor och för verksamhetsom-
råde B Samarbete med Central- och Östeuropa
på 975 miljoner kronor. Utfallet understeg dessa
belopp med 17 miljoner kronor respektive
39 miljoner kronor.

Skillnaden för utgiftsområdet mellan utfallet
och statsbudgeten förklaras främst av ett utnytt-
jande av ingående reservationer på anslaget Al
Biståndsverksamhet. Utfallet för anslaget blev

1 870 miljoner kronor högre än budgeterat.
Utnyttjandet av en del av de ingående reserva-
tionerna aviserades av regeringen redan i budget-
propositionen för 2000.

4.4.8 Utgiftsområde 8

Invandrare och flyktingar

Utgiftsområdet omfattar migrations- och integ-
rationspolitik. Från och med år 2000 omfattar
området också insatser för nationella minorite-
ter.

4.4.7 Utgiftsområde 7

Internationellt bistånd

Utgiftsområdet omfattar utvecklingssamarbete
med utvecklingsländer och samarbete med län-
der i Central- och Östeuropa.

ITabell 4.34 UO 8 Invandrare och flyktingar                1

Miljoner kronor

Verksamhets-
område

Utfall

1999

SB
2000

TB

2000

Utfall

2000

Utfall-
SB 2000

Migrations-
politik

1 953

2 165

0

2 223

59

Integra-
tionspolitik

2 449

2 728

0

2 241

-487

Minoritets-
politik

0

8

0

8

0

Summa U0 8

4 402

4 901

0

4 472

-428

63

Skr. 2000/01:101

Utfallet uppgick till 4 472 miljoner kronor och
var därmed 428 miljoner kronor (8,7 procent)
lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. An-
talet asylsökanden i mottagandesystemet och an-
talet utplaceringar i kommunerna är faktorer
som i stor utsträckning har påverkat utgifterna
för utgiftsområdet under det gångna året. Skill-
naden förklaras främst av att utfallet för anslaget
B4 Kommunersättningar vid flyktingmottagande
blev 340 miljoner kronor lägre än anvisat i stats-
budgeten, beroende på att antalet mottagna per-
soner i kommunerna blev lägre än beräknat.
Däremot blev anslaget A2 Mottagande av asylsö-
kande 197 miljoner kronor högre än anvisat i
statsbudgeten. Detta beror på att antalet perso-
ner i mottagandesystemet översteg vad som be-
räknats i statsbudgeten, vilket främst förklaras av
ökat antal asylsökande på grund av Kosovokri-
sen, samt ett ökat antal asylsökande bosnier och
irakier.

4.4.9 Utgiftsområde 9
Hälsovård, sjukvård och social
omsorg

Utgiftsområdet omfattar verksamheterna hälso-

och sjukvård, social
torsforskning.

omsorg

; samt

stöd till sek-

ITabell 4.35 UO 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg    1

Mi/joner kronor

Verksamhets-

Utfall

SB

TB

Utfall

Utfall-

område

1999

2000

2000

2000

SB 2000

Hälso- och
sjukvård

18 030

18 108

2 096

20 971

2 864

Social omsorg

6 388

7 128

41

7 474

347

Forskning

101

127

-12

128

0

Summa UOo 9

24 519

25 363

2125

28 573

3 211

Utfallet uppgick till 28 573 miljoner kronor och
var därmed 3 211 miljoner kronor (12,7 procent)
högre än vad som anvisades i statsbudgeten.

Skillnaden kan främst härföras till anslaget A2
Bidrag till läkemedelsförmånen. Utfallet blev
2 784 miljoner kronor högre än anvisade medel i
statsbudgeten. En orsak till detta är att en slutre-
glering gjordes på 1 215 miljoner kronor avseen-
de 1999. En annan orsak är att under 2000 har de
faktiska utgifterna utbetalats eftersom 2000 har
varit avtalslöst mellan landstinget och staten. De
ökade kostnaderna beror också på ökade voly-
mer och priser på läkemedel under 2000.

Utgifterna för anslaget B8 Kostnader för statlig
assistansersättning uppgick 2000 till 5 306 miljo-
ner kronor, vilket var 170 miljoner kronor högre
än anvisade medel i statsbudgeten.

4.4.10 Utgiftsområde 10

Ekonomisk trygghet vid sjukdom
och handikapp

Utgiftsområdet omfattar två verksamhetsområ-
den, ekonomisk trygghet vid sjukdom och han-
dikapp samt kostnader för socialförsäkringsad-
ministrationen, dvs. Riksförsäkringsverket och
de allmänna försäkringskassorna.

Tabell 4.36 UO 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och
handikapp

Miljoner kronor

Verksamhets-

Utfall

SB

TB

Utfall

Utfall-

område

1999

2000

2000

2000

SB 2000

Ekonomisk
trygghet vid
sjukdom och
handikapp

82 769

86 988

3 800

92 507

5 518

Socialförsäk-
ringsadmini-
stration

5 708

5 482

0

5 430

-52

Summa U010

88 477

92 470

3 800

97 937

5 466

Utfallet uppgick till 97 937 miljoner kronor och
var därmed 5 466 miljoner kronor (5,9 procent)
högre än vad som anvisades i statsbudgeten.

Skillnaden förklaras främst av högre utgifter
för Anslaget Al Sjukpenning och rehabilitering
m.m. Utgifterna blev 4 976 miljoner kronor (16
procent) högre än vad som anvisats i statsbudge-
ten. Utgiftsutvecklingen för anslaget styrs bl.a.
av antalet dagar ersatta med sjukpenning, vilka
påverkas av demografiska förändringar och bete-
endeförändringar på individnivå. Vidare påverkas
utgifterna av den genomsnittliga ersättningen,
vilken styrs av regelverk och löneutveckling.

Förklaring till de ökade utgifterna för sjuk-
penning återfinns främst i det ökade antalet er-
satta dagar.

64

Skr. 2000/01:101

Tabell 4.37 Antal ersatta sjukdagar, ersättning per dag
1997-2000

Antal ersatta nettodagar
^^nHjoner dagar

Genomsnittlig ersättning
kronor/dag

1997

41,7

332

1998

50,4

368

1999

62,7

386

2000

76,6

402

Antalet ersatta nettosjukdagar uppgick 2000 till
ca 76,6 miljoner dagar. Det är ca 14 miljoner
(22,2 procent) fler dagar än 1999.

Utgifterna för anslaget A2 Förtidspensioner
uppgick 2000 till 47 744 miljoner kronor, vilket
är 573 miljoner kronor mer än anvisat i statsbud-
geten. De högre utgifterna beror till största de-
len på att fler personer än beräknat har beviljats
förtidspension.

4.4.11 Utgiftsområde 11

Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Utgiftsområdet omfattar folkpension för de ål-
derspensionärer som saknar ATP och pensions-
tillskott i form av ålderspension. Vidare ingår
ATP och folkpension i form av efterlevandepen-
sion till vuxna, bostadstillägg till pensionärer
samt delpension.

ITabell 4.38 UO 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom      1

Miljoner kronor

SB

2000

TB

2000

Utfall

2000

Utfall-

SB 2000

Verksamhets-
område

Utfall
1999

Ekonomisk
trygghet vid
ålderdom

34 450

33 619

0

33 538

-81

Summa U011

34 450

33 619

0

33 538

-81

Utfallet uppgick till 33 538 miljoner kronor och
var därmed 81 miljoner kronor (0,2 procent) läg-
re än vad som anvisades i statsbudgeten.

Utgifterna på anslaget A2 Efterlevandepensio-
ner till vuxna blev 123 miljoner kronor lägre än
statsbudgeten. Detta beror på att antalet pensio-
ner med änkepension blev lägre än beräknat.

4.4.12 Utgiftsområde 12
Ekonomisk trygghet för familjer och
barn

Utgiftsområdet omfattar ekonomiskt stöd till
barnfamiljer, framför allt genom allmänna barn-
bidrag och föräldraförsäkring. Bostadsbidrag
återfinns under utgiftsområde 18.

Tabell 4.39 UO 12 Ekonomisk trygghet för familjer och
barn

Miljoner kronor

Utfall

2000

Utfall-

SB 2000

Verksamhets-
område

Utfall
1999

SB
2000

TB

2000

Ekonomisk
trygghet för
familjer och
barn

41 175

44 756

13

44 596

■159

Summa U012

41 175

44 756

13

44 596

-159

Utfallet för utgiftsområdet uppgick till 44 596
miljoner kronor och var därmed 159 miljoner
kronor (0,4 procent) lägre än vad som anvisades
i statsbudgeten. Utgifterna för anslaget A3 Un-
derhållsstöd blev 106 miljoner kronor (3,9 pro-
cent) lägre än vad som anvisades på statsbudge-
ten.

Utfallet för anslaget A2 Föräldraförsäkring
blev 85 miljoner kronor lägre än anvisat i stats-
budgeten. Från anslaget finansieras föräldraför-
säkringen i form av färäldrapenning, tillfällig för-
äldrapenning och havandeskapspenning.
Orsaken till ett lägre utfall än vad som budgete-
rats är främst lägre genomsnittlig ersättningsnivå
än beräknat och färre antal utnyttjade nettodagar
i föräldrapenningen.

Männens andel av de utbetalda dagarna i för-
äldrapenningen har ökat under hela 1990-talet.
År 1990 var männens andel 7, 1 procent och
2000 uppgick den till 12,4 procent.

ITabell 4.40 Föräldrapenningen år 1996-2000             1

Antal
nettoda-
gar 1000-
tal

därav
kvin-
nor %

därav
män

%

Medel
ers. per
dag
kr/dag

därav
kvinnor
kr/dag

därav
män
kr/dag

1996

42 177

89,4

10,6

269

256

374

1997

37 905

90,1

9,9

274

264

364

1998

36 327

89,6

10,4

302

291

397

1999

36 036

88,4

11,6

316

305

403

2000

35 661

87,6

12,4

333

321

418

Däremot blev anslaget Al Allmänna barnbidrag

100 miljoner kronor högre än anvisat i
statsbudgeten. Denna ökning förklaras av ett

65

Skr. 2000/01:101

geten. Denna ökning förklaras av ett högre antal
födda barn än vad som beräknades i statsbudge-
ten.

4.4.13 Utgiftsområde 13

Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet

Utgiftsområdet omfattar verksamheterna bidrag
till arbetslöshetsersättning samt bidrag till
lönegarantiersättning.

ITabell 4.41 UO 13 Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet    |

Miljoner kronor

Verksamhets-
område

Utfall

1999

SB        TB

2000      2000

Utfall

2000

Utfall-

SB 2000

Ersättning
vid arbets-
löshet

35 448

30 573    3 300

33 224

2 651

Summa U013

35 448

30 573     3 300

33 224

2 651

Utfallet uppgick till 33 224 miljoner kronor och
var därmed 2 651 miljoner kronor (8,7 procent)
högre än vad som anvisades i statsbudgeten.

Utgiftsnivån inom utgiftsområdet påverkas av
nivån på den öppna arbetslösheten och genom-
snittlig dagpenning vad gäller utgifterna för ar-
betslöshetsersättningen samt av antalet konkur-
ser vad gäller utgifterna för lönegaranti-
ersättning.

De högre utgifterna är hänförliga till Al Bi-
drag till arbetslöshetsersättning, vars utfall blev
2 555 miljoner kronor högre än anvisat. Beräk-
ningen i statsbudgeten baserade sig på att den
genomsnittliga arbetslösheten för året skulle
uppgå till 4,5 procent, medan utfallet blev
4,7 procent. Denna ökning förklarar ca
1 000 miljoner kronor av skillnaden. Den öppna
arbetslösheten sjönk dock till 4 procent i slutet
av året. En annan förklaring till det högre utfallet
är att utvecklingen av antalet arbetslösa med in-
komstrelaterad ersättning underskattades i stats-
budgeten. Antalet arbetslösa med inkomstrelate-
rad ersättning minskar inte i samma takt som
antalet arbetslösa enligt SCB:s arbetskraftsun-
dersökning (AKU). Arbetslösa med inkomstre-
laterad ersättning består inte enbart av s.k öppet
arbetslösa utan även av grupper som definieras
som sysselsatta enligt AKU, t.ex. deltidsarbets-
lösa och personer sysselsatta i s.k. timvikariat.

4.4.14 Utgiftsområde 14
Arbetsmarknad och arbetsliv

Utgiftsområdet omfattar arbetsmarknadspolitis-
ka åtgärder, Arbetsmarknadsverket, Arbetar-
skyddsstyrelsen och ytterligare ett antal myn-
digheters förvaltning samt forskning och
utveckling på arbetsmarknads- och arbetslivsom-
rådet. Området omfattar även Europeiska social-
fonden merkostnadsersättning till Samhall AB :s
verksamhet, vissa utgifter för jämställdhetspoli-
tiska frågor samt statliga arbetsgivarfrågor.

ITabell 4.42 UO 14 Arbetsmarknad och arbetsliv            1

Miljoner kronor

SB
2000

TB

2000

Utfall

2000

Utfall-

SB 2000

Verksamhets-
område

Utfall

1999

Arbetsmark-
nad

35 721

32 907

-103

28 115

-4 792

Arbetsliv

5 476

5 435

0

5 500

65

Jämställdhet
mellan kvin-
nor och män

25

30

0

42

11

Staten som
arbetsgivare

7 570

7 758

-110

7 410

-348

Summa U014

48 792

46130

-213

41 067

-5 063

Utfallet uppgick till 41 067 miljoner kronor och
var därmed 5 063 miljoner kronor (11,0 procent)
lägre än vad som anvisades i statsbudgeten.

Skillnaden i förhållande till anvisade medel på
statsbudgeten hänför sig främst till de lägre ut-
gifterna på anslaget A2 Arbetsmarknadspolitiska
åtgärder. Utgifterna blev 15 648 miljoner kronor,
vilket är 3 943 miljoner kronor lägre än beräknat
i statsbudgeten. Detta beror på en minskad om-
fattning av de arbetsmarknadspolitiska åtgärder-
na till följd av att arbetsmarknadsläget har för-
bättrats betydligt. I budgetpropositionen för
2000 antogs att antalet personer i arbetsmark-
nadspolitiska program skulle uppgå till i genom-
snitt 3,5 procent av arbetskraften 2000. Utfallet
visar att denna andel kom att uppgå till endast

2,6 procent. Detsamma gäller anslaget A3 Sär-
skilda åtgärder för arbetshandikappade som blev
658 miljoner kronor lägre än vad som beräkna-
des i statsbudgeten.

Utfallet för anslaget A4 Europeiska socialfon-
den m.m. för perioden 1995-1999 blev 441 mil-
joner kronor högre än anvisat i statsbudgeten.
Detta beror på att anslagssparade har använts.
Däremot blev utfallet för anslaget A5 Europeiska
socialfonden m.m. för perioden 2000-2006 638
miljoner kronor lägre än beräknat i statsbudge-

66

Skr. 2000/01:101

ten, beroende på att programmen fastställdes av
EG-kommissionen senare än vad som tidigare
antagits viss tröghet med utbetalningar i början
av en programperiod.

Utfallet för anslaget D2 Statliga tjänstepensio-
ner m.m. blev 7 409 miljoner kronor, vilket är
347 miljoner kronor lägre än anvisat i statsbud-
geten.

4.4.15 Utgiftsområde 15
Studiestöd

Utgiftsområdet omfattar utgifter för studiehjälp
till gymnasiestuderande i form av studiebidrag,
inackorderingstillägg m.m. och studiemedel samt
olika former av vuxenstudiestöd.

Tabell 4.43 UO 15 Studiestöd

Miljoner kronor

Verksamhets-

Utfall

SB

TB

Utfall

Utfall-

område

1999

2000

2000

2000

SB 2000

Summa U015

19 676

20 981

-540

19 681

-1 301

Utfallet uppgick till 19 681 miljoner kronor och
var därmed 1 301 miljoner kronor (6,2 procent)
lägre än vad som anvisades i statsbudgeten.

Skillnaden mellan utfallet och statsbudgeten
hänför sig främst till anslaget A3 Vuxenstudiestöd
m.m. vars utfall blev 1 470 miljoner kronor lägre
än vad som anvisades i statsbudgeten. Det lägre
utfallet förklaras främst av att efterfrågan på det
särskilda utbildningsbidraget har minskat kraf-
tigt, bl.a. till följd av fortsatt sjunkande arbets-
löshet.

Tabell 4.44 Antal personer som mottog vuxenstudiestöd
1996-2000

1996^1999 2000.

76 500     130 500     173 800     176 000      146 500

Utfallet för anslaget A2 Studiemedel m.m. blev
301 miljoner kronor högre än vad som anvisades
i statsbudgeten. Det beror på att Centrala stu-
diestödsnämnden (CSN) under 2000 tillämpat
en utgiftsmässig redovisning medan en kassa-
mässig redovisning tillämpades 1999. Denna för-
ändring innebar att anslaget i januari 2000 belas-
tades kassamässigt med räntefakturor på ca 1 100
miljoner kronor, avseende fjärde kvartalet 1999
och utgiftsmässigt med samtliga räntefakturor
avseende 2000. I statsbudgeten 2000 antogs att
CSN skulle avräkna anslaget helt kassamässigt.

CSN belastade i december anslaget med
1 030 miljoner kronor enligt en utgiftsmässig
princip. Den förändrade redovisningsprincipen
innebar därför att utfallet blev ca 1 miljard kro-
nor högre jämfört med statsbudgeten. Under
2000 blev antalet studerande lägre än vad som
antogs i statsbudgeten, vilket bidrog till lägre ut-
gifter.

ITabell 4.45 Antal studerande med studiemedel 1996-2000 |

Studiebidrag

Studielån

1996

356 394

262 668

1997

384 650

300 021

1998

412 316

326 354

1999

416 703

336 457

2000

419 771

344 962

Under 2000 ökade antalet högskolestuderande i
Sverige som hade studiemedel med 6 364 perso-
ner. Under 2000 har antalet studiemedelstagare
på grundskolenivå och gymnasial nivå minskat,
medan utlandsstudier har ökat marginellt.

ITabell 4.46 Utbetalda studiemedel 1996-2000           1

Miljoner kronor

Bidrag

Lån1

1996

4 479

9 075

1997

4 810

10 119

1998

4 964

10 754

1999

5 016

11 165

2000

5 125

11 762

4.4.16 Utgiftsområde 16

Utbildning och universitetsforskning

Utgiftsområdet omfattar skola och barnomsorg,
vuxenutbildning, kvalificerad yrkesutbildning,
högskoleutbildning och forskning samt centrala
myndigheter inom Utbildningsdepartementets
ansvarsområde.

67

Skr. 2000/01:101

ITabell 4.47 UO

16 Utbildning och universitetsforskning    1

Miljoner kronor

Verksamhets-
område

Utfall

1999

SB

2000

TB

2000

Utfall

2000

Utfall-

SB
2000

Barnomsorg,
skola och vuxen-
utbildning

6 251

7 003

2

6 486

-517

Universitet och
högskolor m m

19 933

22 712

-103

21 914

-797

Högskolemyn-
digheter

487

487

20

517

29

Nationella och
internationella
forskningsresur-
ser

2 420

2 310

23

2 385

75

Gemensamma
ändamål

58

60

-2

61

1

Summa U016

29148

32 573

-60

31 363

-1 210

Utfallet uppgick till 31 363 miljoner kronor och
var därmed 1210 miljoner kronor (-3,7 procent)
lägre än vad som anvisades i statsbudgeten.

Utgiftsområdet omfattades av en utgiftsbe-
gränsning på 32 000 miljoner kronor år 2000.
Utfallet blev 637 miljoner kronor lägre än ut-
giftsbegränsningen.

Universitet och högskolor svarar för ca
70 procent av utgiftsområdets utgifter. Utgifter-
na som avser utbildning och forskning vid uni-
versitet och högskolor uppgick 2000 till
21 914 miljoner kronor, vilket är 797 miljoner
kronor lägre än anvisat i statsbudgeten. Utfallet
på anslaget A5 Förstärkning av utbildning i stor-
stadsregionerna blev 235 miljoner kronor lägre än
budgeterat. Medlen skulle ha använts till försko-
lor i socialt utsatta bostadsområden, språkut-
veckling i skolan och praktikantanskaffning för
vuxna invandrare. Det har tagit längre tid än be-
räknat att ta fram lokala utvecklingsavtal mellan
staten och kommunerna, vilket är en orsak till
att utgifterna är lägre än anvisat i statsbudgeten.

Utfallet på anslaget A 15 Särskilda utbild-
ningsinsatser för vuxna blev 256 miljoner kronor
lägre än anvisade medel i statsbudgeten. Anslaget
består av två delar, det s.k. kunskapslyftet och
försöksverksamhet med viss kvalificerad yrkes-
utbildning. Skillnaden förklaras främst av att
medlen avseende den kvalificerade yrkesutbild-
ningen inte förbrukades helt under 2000. Av de
ursprungligen planerade 12 000 platserna har ca
80 procent utnyttjats.

4.4.17 Utgiftsområde 17
Kultur, medier, trossamfund och
fritid

Utgiftsområdet omfattar kultur och medier,
stöd till folkbildning, ungdomsfrågor samt folk-
rörelse- och idrottsfrågor.

ITabell 4.48 UO 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 1

Miljoner kronor

Verksamhets-
område

Utfall

1999

SB

2000

TB

2000

Utfall

2000

Utfall-

SB

2000

Allmän kulturverk-
samhet

301

300

13

314

14

Teater, dans och mu-
sik

1396

1 417

0

1 416

0

Bibliotek, litteratur
och kulturtidskrifter

230

234

0

240

6

Bild och form samt
konsthantverk

94

93

0

94

2

Ersättningar och bi-
drag till konstnärer

259

262

8

269

7

Arkiv

294

309

0

308

-1

Kulturmiljö

532

416

0

399

-17

Museer och
utställningar

967

1 008

9

1 021

13

Film och medier

193

239

0

240

1

Forskning

38

37

0

37

0

Trossamfund

55

53

0

52

-1

Folkbildning

2 570

2 571

0

2 567

-3

Ungdomsfrågor

112

110

0

110

0

Folkrörelse och id-
rottsfrågor

517

522

-2

520

-2

Summa U0 17

7 558

7 570

27

7 589

18

Utfallet uppgick till 7 589 miljoner kronor och
var därmed 18 miljoner kronor (0,2 procent)
högre än vad som anvisades i statsbudgeten.

Skillnaden mellan utfallet och statsbudgeten
är liten inom samtliga verksamhetsområden.

4.4.18 Utgiftsområde 18
Samhällsplanering,
bostadsförsörjning och byggande

Utgiftsområdet omfattar plan-, bygg- och bo-
stadsväsendet, geotekniska frågor, länsstyrelser-
na, lantmäteriverksamhet samt stöd till ekolo-
gisk omställning och utveckling.

68

Skr. 2000/01:101

Tabell 4.49 UO 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning
och byggande_______________________________________

Miljoner kronor

Verksamhets-
område

Utfall

1999

SB

2000

TB

2000

Utfall

2000

Utfall-
SB
2000

Plan-, bygg- och
bostadsväsendet

14 023

11 561

-963

9 002

-2 559

Geoteknik

27

24

0

25

1

Länsstyrelserna
m m

1 819

1819

0

1 816

-3

Lantmäteriverk-
samhet

396

424

0

411

-13

Stöd till ekolo-
gisk omställning
och utveckling

908

1 763

0

613

-1 151

Summa UO 18

17172

15 592

-963

11 867

-3 725

Utfallet uppgick till 11 867 miljoner kronor och
var därmed 3 725 miljoner kronor (23,9 procent)
lägre än vad som anvisades i statsbudgeten.

Skillnaden hänför sig främst till att anslaget
A4 Statens bostadskreditnämnd-. Garantiverksam-
het redovisade ett lågt utfall. Anslagets utfall un-
derskred budgeterade medel med 1 463 miljoner
kronor. Orsaken till detta är bla att antalet ska-
deärenden inom statens bostadskreditnämnds
områden blev också lägre än väntat, vilket har
minskat utgifterna.

Utfallet för anslaget A10 Bostadsbidrag blev
1 297 miljoner kronor lägre än anvisat i stats-
budgeten. Orsaken till detta är att färre hushåll
fått bostadsbidrag än beräknat i statsbudgeten.
Dessutom har återbetalningsgraden stigit för
återbetalningsskyldiga hushåll.

Anslag El Stöd till lokala investeringsprogram
för ekologisk hållbarhet anvisades i statsbudgeten
med 1 758 miljoner kronor. Utfallet blev
1151 miljoner kronor lägre än budgeterat. I vår-
propositionen angav regeringen att ett begräns-
ningsbelopp på 1 050 miljoner kronor skulle in-
föras på anslaget. Utfallet blev 443 miljoner
kronor lägre än begränsningsbeloppet.

Utfallet för anslaget A2 Räntebidrag m.m. blev
189 miljoner kronor högre än anvisat i
statsbudgeten.

4.4.19 Utgiftsområde 19

Regional utjämning och utveckling

Utgiftsområdet omfattar bl.a. olika former av
regionalpolitiska företagsstöd och medel som
länsstyrelserna och självstyrelseorganen samt

Närings- och teknikutvecklingsverket förfogar
över för regional projektverksamhet samt för en
del av medfinansieringen av EG:s strukturfonds-
program. Vidare ingår medel för utbetalningar
från EG:s regionalfond samt medel för Gles-
bygdsverket och Statens institut för regional-
forskning.

ITabell 4.50 UO 19 Regional utjämning och utveckling      1

Miljoner kronor

Verksamhets-
område

Utfall

1999

SB

2000

TB

2000

Utfall

2000

Utfall-

SB
2000

Regional utjäm-
ning och utveck-
ling

3 720

3310

175

3 006

-304

Summa U019

3 726

3 310

175

3 006

-304

Utfallet uppgick till 3 006 miljoner kronor och
var därmed 304 miljoner kronor (9,2 procent)
lägre än vad som anvisades i statsbudgeten.

Den största skillnaden hänför sig till anslaget
A9 Europeiska regionala utvecklingsfonden perio-
den 2000-2006,vilket inte belastades under året.
Anledningen till detta var att anslaget får dispo-
neras först då programdokumenten har fast-
ställts av EG-kommissionen.

Utfallet för anslaget A4 Ersättning för nedsätt-
ning av socialavgifter blev 245 miljoner kronor
lägre än anvisat i statsbudgeten. Detta beror på
att ingen ersättning betalades ut i avvaktan på
EG-kommissionens granskning av stödformen,
vilket innebar att årets anslag endast belastades
med retroaktiva ersättningar. I december 2000
beslutade EG-kommisionen att inte godkänna
stödformen i dess nuvarande utformning.

Utfallet för anslaget A8 Europeiska regionala
utvecklingsfonden perioden 1995 -1999 blev 736
miljoner kronor, vilket är 124 miljoner kronor
högre än anvisat i statsbudgeten. Skillnaden täck-
tes av anslagssparande.

4.4.20 Utgiftsområde 20

Allmän miljö- och naturvård

Utgiftsområdet omfattar frågor rörande biolo-
gisk mångfald och naturvård, sanering och åter-
ställning av förorenade områden, vatten- och
luftvård, avfallsfrågor, bilavgasfrågor, miljö-
skydd, miljö- och kretsloppsforskning, kemika-
liekontroll, strålskydd och säkerhetsfrågor kopp-
lade till kärnkraften samt internationellt miljö-
samarbete.

69

Skr. 2000/01:101

ITabell 4.51 UO 20 Allmän miljö- och naturvård            |

Miljoner kronor

Verksamhets-
område

Utfall

1999

SB

2000

TB

2000

Utfall

2000

Utfall-
SB
2000

Miljövård

1 379

1 461

0

1 442

-19

Strålskydd,
kärnsäkerhet
m.m.

253

260

0

259

-2

Summa U020

1 632

1 721

0

1 701

-21

Utfallet uppgick till 1 701 miljoner kronor och
var därmed 21 miljoner kronor (1,2 procent) läg-
re än vad som anvisades i statsbudgeten.

Den främsta förklaringen till de lägre utgifter-
na är att reservationsanslaget A9 Investeringsbi-
drag för främjande av omställning i ekologiskt
hållbar riktning belastades med 39 miljoner kro-
nor, vilket är 92 miljoner kronor lägre än anvisat
i statsbudgeten. Däremot blev det genom ut-
nyttjande av tidigare års anslagsbehållningar hög-
re utgifter på äldreanslaget från 1999 A10 Miljö-
insatser i Östersjöregionen.

4.4.21 Utgiftsområde 21

Energi

Utgiftsområdet omfattar insatser för omställ-
ning och utveckling samt insatser för att främja
utvecklingen av effektiva energimarknader.

Tabell 4.52 UO 21 Eneri

Miljoner kronor

Verksamhets-

Utfall

SB

TB

Utfall

Utfall-

område

1999

2000

2000

2000

SB

2000

Effektiv energi-
marknad

252

114

5

149

36

Omställning och

850

1 332

430

1 581

250

utveckling av

energisystemet

Summa U021

1 101

1 446

435

1 731

285

Utfallet uppgick till 1 731 miljoner kronor och
var därmed 285 miljoner kronor (19,7 procent)
högre än vad som anvisades i statsbudgeten.

I vårpropositionen redovisade regeringen ett
begränsningsbelopp på hela utgiftsområdet på
1 959 miljoner kronor. Utfallet blev 228 miljoner
kronor lägre än begränsningsbeloppet.

Den största skillnaden hänför sig till anslaget
BIO Ersättning för vissa kostnader vid avveckling
av en reaktor i Barsebäcksverken som blev 439

miljoner kronor högre än anvisat i statsbudge-
ten. På tilläggsbudget anvisades 430 miljoner
kronor för detta ändamål.

Däremot blev anslaget B6 Introduktion av ny
energiteknik 183 miljoner kronor lägre än beräk-
nat i statsbudgeten.

4.4.22 Utgiftsområde 22
Kommunikationer

Utgiftsområdet omfattar väghållning och ban-
hållning, vägtrafik och järnvägstrafik, sjöfart,
luftfart, postbefordran, telekommunikationer
och övergripande informationsteknikfrågor. I
utgiftsområdet ingår även sektorsforskning och
miljöfrågor.

ITabell 4.53 UO 22 Kommunikationer                    1

Miljoner kronor

Verksamhets-
område

Utfall

1999

SB

2000

TB

2000

Utfall

2000

Utfall-

SB

2000

Vägar och järn-
vägar

22 944

23 171

150

22 707

-464

Sjö- och luftfart

871

634

10

758

125

Post- och tele-
kommunikation

709

559

0

539

-20

SJ, kollektivtra-
fik och sam-
hällsköpta
tjänster m.m.

596

739

-26

913

174

Kommunika-
tionsforskning
och meteorologi

510

430

3

428

-2

Summa U022

25 629

25 532

137

25 345

-187

Utfallet uppgick till 25 345 miljoner kronor och
var därmed 187 miljoner kronor (0,7 procent)
lägre än vad som anvisades i statsbudgeten.

De stora skillnaderna mellan utfall och stats-
budget återfinns på Anslaget A4 Banverket'. Ban-
hållning blev 288 miljoner kronor lägre än
beräknat i statsbudgeten. Anslaget Al Vägverket:
Administration blev 203 miljoner kronor lägre än
anvisat i statsbudgeten. Anslaget A2 Väghållning
och statsbidrag blev 167 miljoner kronor högre än
anvisat i statsbudgeten. De högre utgifterna hän-
för sig bl.a till kostnader för att återställa vägnä-
tet till följd av sommarens översvämningar.

70

4.4.23 Utgiftsområde 23
Jord- och skogsbruk, fiske med
anslutande näringar

Utgiftsområdet omfattar jordbruk och träd-
gårdsnäring, fiske, rennäring, djurskydd och
djurhälsovård, livsmedelskontroll, viss utbild-
ning och forskning samt skogsnäring.

ITabell 4.54 UO 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslu- 1
Itände näringar                                            1

Miljoner kronor

Verksamhets-
område

Utfall
1999

SB

2000

TB

2000

Utfall

2000

Utfall-
SB
2000

Internationellt
samarbete

36

37

0

37

0

Jordbruk och
trädgårds-
näring

9 423

7 119

-8

7 197

78

Fiske

178

196

3

148

-48

Rennäring m.m.

103

100

0

108

8

Djurskydd och
djurhälsovård

326

282

0

286

3

Livsmedel

182

202

-3

165

-37

Utbildning och
forskning

1 320

1 396

15

1 401

6

Skogsnäring

357

394

0

397

3

Summa 11023

11925

9 726

7

9 739

13

Utfallet uppgick till 9 739 miljoner kronor och
var därmed 13 miljoner kronor (0,1 procent)
högre än vad som anvisades i statsbudgeten.

Skillnaden förklaras bland annat av anslaget
B8 Miljö-, struktur- och regionala åtgärder vars
utfall blev 248 miljoner kronor högre än anvisat i
statsbudgeten. De högre utgifterna beror på att
de resterande utbetalningarna för stödåret 1999
ingår i utfallet samt vallstöd för åren 1999 och
2000. Däremot blev utfallet på anslaget Bl 1 In-
terventioner och exportbidragför jordbruksproduk-
ter 143 miljoner kronor lägre än anvisat i
statsbudgeten. Det lägre utfallet förklaras bland
annat av skördeutfallet och prisutvecklingen.

4.4.24 Utgiftsområde 24

Näringsliv

Utgiftsområdet omfattar verksamheterna när-
ingspolitik, teknologisk infrastruktur, konkur-
rensfrågor, teknisk forskning och utveckling, ut-
rikeshandel, export och investeringsfrämjande,
konsumentfrågor och övriga åtaganden.

Skr. 2000/01:101

ITabell 4.55 UO 24 Näringsliv                              1

Miljoner kronor

Verksamhets-
område

Utfall

1999

SB

2000

TB

2000

Utfall

2000

Utfall-

SB

2000

Näringspolitik

1 017

888

11

834

-54

Teknologisk inf-
rastruktur

163

157

6

169

12

Konkurrensfrå-

70

70

0

78

8

gor

Teknisk forsk-
ning och utveck-
ling

1 449

1273

0

2 151

878

Utrikeshandel,
export- och in-
vesteringsfräm-
jande

329

403

0

429

26

Konsument-
frågor

115

123

1

120

-3

Övriga åtagan-
den

97

70

0

37

-33

Summa U024

3 240

2 983

18

3819

835

Utfallet uppgick till 3 819 miljoner kronor och
var därmed 835 miljoner kronor (28,0 procent)
högre än vad som anvisades i statsbudgeten.

För anslaget Dl Teknisk forskning och utveck-
ling blev utfallet 878 miljoner kronor högre än
anvisade medel i statsbudgeten. De högre utgif-
terna täcktes av ingående anslagsbehållningar
från 1999. Antalet forsknings- och utvecklings-
projekt som beviljats medel under budgetåret
har ökat något jämfört med 1999.

4.4.25 Utgiftsområde 25

Allmänna bidrag till kommuner

Utgiftsområdet omfattar merparten av statens
bidrag till kommuner och landsting.

Tabell 4.56 UO 25 Allmänna bidrag till kommuner

Miljoner kronor

Verksamhets-
område

Utfall

1999

SB

2000

TB

2000

Utfall

2000

Utfall-

SB
2000

Bidrag och
ersättning till
kommuner och
landsting

102 542

97 667

619

97 535

-132

Summa U025

102 542

97 667

619

97 535

-132

Utfallet uppgick till 97 535 miljoner kronor och
var därmed 132 miljoner kronor (0,1 procent)
lägre än vad som anvisades i statsbudgeten.

71

Skr. 2000/01:101

Lägre utgifter i förhållande till anvisat i stats-
budgeten uppvisade anslaget A2 Bidrag till sär-
skilda insatser i vissa kommuner och landsting vars
utfall blev 776 miljoner kronor lägre. I vårpropo-
sitionen redovisade regeringen att anslaget om-
fattades av ett begränsningsbelopp på 1 300 mil-
joner kronor. Utfallet blev 984 miljoner kronor
lägre än begränsningsbeloppet.

För anslaget A3 Statligt utjämningsbidrag till
kommuner och landsting blev utfallet 619 miljo-
ner kronor högre än anvisat i statsbudgeten blev
Statistiska centralbyråns slutliga beräkning av ut-
jämningsbidraget till kommuner och landsting
var högre än den preliminära beräkningen. Ut-
giftsökningen motsvaras av en lika stor ökning
av utjämningsavgiften på statsbudgetens in-
komstsida.

4.4.26 Utgiftsområde 26
Statsskuldsräntor m.m.

Utgiftsområdet omfattar utgifter för räntorna på
statsskulden, oförutsedda utgifter samt Riks-
gäldskontorets provisionskostnader i samband
med upplåning och skuldförvaltning. Utgiftsom-
rådet statsskuldsräntor m.m. ingår inte under ut-
giftstaket eftersom regeringen och riksdagen i
mycket begränsad omfattning kan påverka dessa
utgifter på kort sikt.

ITabell 4.57 UO 26 Statsskuldsräntor m.m.                 1

Mi/joner kronor

Verksamhets-
område

Utfall

1999

SB

2000

TB

2000

Utfall

2000

Utfall-
SB
2000

Räntor på
statsskulden

89 825

81 700

0

90 192

8 492

Oförutsedda
utgifter

0

10

0

4

-6

Riksgälds-
kontorets
provisions-
kostnader

60

100

0

17

-83

Summa U026

89 885

81 810

0

90 213

8 403

Utfallet uppgick till 90 213 miljoner kronor och
var därmed 8 403 miljoner kronor (10,3 procent)
högre än vad som anvisades i statsbudgeten.

Statsskuldsräntorna påverkas främst av stats-
skuldens storlek, räntenivåer och växelkurser.
Tekniska faktorer till följd av Riksgäldskonto-
rets upplånings- och skuldförvaltningsteknik på-
verkar också ränteutgifterna. Anslagsavräkning-
en görs enligt utgiftsmässiga principer och är

nettot av både inkomster och utgifter i upplå-
ningsverksamheten. Riksgäldskontoret har rätt
att vid behov överskrida anslaget Al Räntor på
statsskulden.

I statsbudgeten beräknades statsbudgetens
saldo till 82 500 miljoner kronor för 2000. Utfal-
let blev 101  932 miljoner kronor, dvs.

19 432 miljoner kronor högre än beräknat.

Utfallet på Al Räntor på statsskulden blev
8 492 miljoner kronor högre än anvisat i stats-
budgeten. En bidragande orsak till detta är att
den långa räntan blev högre än vad som antogs i
stadsbudgeten. Skillnaden vad gäller årgenom-
snittet för femårsräntan uppgick till 0,4 procent
enheter. Effekten på anslagsutfallet av de högre
inhemska räntenivåerna kan beräknas till ca
1 400 miljoner kronor.

Vidare medförde andra faktorer, främst hän-
förliga till Riksgäldskontorets låneplaner vad
gäller lån i svenska kronor, att anslagsbelastning-
en föl' år 2000 blev högre, bl.a som en följd av
större kursförluster. Kursförlusterna har främst
uppkommit vid Riksgäldskontoret uppköp av
statsobligationer med anledning av statens för-
säljning av Telia-aktier i juni 2000 har kursförlus-
terna även uppkommit till följd av att Riksgälds-
kontoret under november emitterade ett nytt
obligationslån och i samband därmed erbjöd by-
ten mot andra lån med lägre kupongräntor.

ITabell 4.58 Räntor på statsskulden                        |

Miljarder kronor

Utfall

1998

Utfall

1999

SB 2000

Utfall

2000

Räntor på lån i
svenska kronor

73,1

68,5

58

61,2

Räntor på lån i
utländsk valuta

23,6

22,0

20

21,8

Räntor på in- och
utlåning

-3,9

-2,4

-4

-1,5

Över-/underkurser vid
emmission

-5,7

-2.4

-2

0,8

Summa räntor

87,1

85,7

73

82.3

Valutaförluter/vinster

9,8

-6,3

1

-6,2

Kursförluster/vinster

15,6

10,2

8

15,0

Övrigt

0,6

0,2

0

-0,8

Summa ränteutgifter

113,3

89,8

81.7

90,2

72

Skr. 2000/01:101

4.4.27 Utgiftsområde 27
Avgiften till Europeiska
gemenskapen

Utgiftsområdet avser Sveriges avgift till EU-
budgeten.

ITabell 4.59 UO 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen 1

Miljoner kronor

Verksamhets-
område

Utfall

1999

SB
2000

TB

2000

Utfall

2000

Utfall-
SB
2000

Avgiften till
Europeiska
gemenska-
pens budget

20 884

23 083

0

22 295

-788

Summa U027

20 884

23 083

0

22 295

-788

Utfallet uppgick till 22 295 miljoner kronor och
var därmed 788 miljoner kronor (3,4 procent)
lägre än vad som anvisades i statsbudgeten.

EU-budgeten beslutas årligen inom ramen för
ett fastställt flerårigt budgettak (det s.k. finansi-
ella perspektivet). Den inbetalda avgiften kan
förändras under året och avvika från budget be-
roende på ett flertal olika faktorer såsom faktisk
uppbörd avseende tullar och importavgifter, ut-
fallet av EU-budgeten för tidigare år, tilläggs-
budgetar på gemenskapsnivå och valutakursför-
ändringar.

Skillnaden hänförs till anslaget A 1 Avgiften
till Europeiska gemenskapens budget. De lägre ut-
gifterna beror framför allt på en retroaktiv ut-
fallskorrigering avseende BNI-avgiften för åren
1995-1999, vilket minskade den BNI-baserade
delen av EU-avgiften.

Utfallet för den del av EU-avgiften som base-
ras på bruttonationalinkomsten blev 1 642 mil-
joner kronor lägre än beräknat, den mervärdes-
skattebaserad avgiften blev 777 miljoner kronor
högre än beräknat, de särskilda jordbrukstullarna
blev 68 miljoner kronor lägre än beräknat och
beräknat blev 129 miljoner kronor högre än bud-
geterat.

4.5 Minskning av
anslagsbehållningar

I statsbudgeten för 2000 var förbrukningen av
anslagsbehållningar inte fördelade per utgiftsom-
råde, utan redovisades under posten Minskning
av anslagsbehållningar. Förbrukningen upptogs i

statsbudgeten till 6 000 miljoner kronor. Posten
är ett netto mellan förbrukning av kvarstående
medel från föregående budgetår och sparade me-
del från innevarande budgetår samt utnyttjande
av anslagskredit. Minskning av anslagsbehåll-
ningar ingår i de utgifter som omfattas av det
statliga utgiftstaket. I redovisningen av det slut-
liga utfallet ingår förbrukningen av anslagsbe-
hållningar och utnyttjande av anslagskredit i ut-
gifterna för respektive anslag och utgiftsområde.

Minskningen av anslagsbehållningar 2000 av-
seende ram- och reservationsanslag exkl. stats-
skuldsräntor framgår av tabell 4.60.

Tabell 4.60 Minskning av anslagsbehållningar 20001

Miljarder kronor

2000

Ingående reservationer och ramöverföringsbelopp
2000-01-01

30 245,0

+ Anvisat i statsbudgeten

592 027,6

+ Tilläggsbudget

8 404,4

+ Medgivna överskridanden

656,5

- Indragningar

9 137,7

- Utfall

593 259,5

- Indragningar p.g.a. överstigande maximalt an-
slagssparande

85,2

= Utgående reservation och ramöverföringsbelopp          28 851,1

2000-12-31

Förändring av anslagsbehållningar                        -1 393,9

' Avseende ram- och reservationsanslag exklusive statskuIdsräntor

Anslagsbehållningarna uppgick vid utgången av
2000 till 28 877 miljoner kronor. Anslaget 7 A,
Biståndsverksamhet redovisar den största behåll-
ningen på 3 235 miljoner kronor. I tabell 4.61 re-
dovisas de anslag som uppvisade utgående an-
slagsbehållningar 2000 överstigande 1 miljard
kronor.

Tabell 4.61 Specifikation av anslag med anslagsbehållning- 1
ar över 1000 miljoner kronor                              1

Miljoner kronor

Utgiftsområde/anslag

07A 001

Biståndsverksamhet

3 235

14A 002

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder

2 499

27A 001

Avgiften till Europeiska gemenskapen

2 106

15A 003

Vuxenstudiestöd m.m.

2 080

25A 002

Särskilda insatser i vissa kommuner och
landsting

1 846

18E 001

Stöd lok invprogram eko hållbarhet

1 804

06A 003

Materiel, anläggningar, forskning

1 132

73

Skr. 2000/01:101

4.5.1 Riksgäldskontorets nettoutlåning

För att statsbudgetens saldo skall överensstäm-
ma med statens lånebehov redovisas Riksgälds-
kontorets nettoutlåning samt en kassamässig kor-
rigeringspost på statsbudgetens utgiftssida.

För 2000 blev utfallet för Riksgäldskontorets
nettoutlåning 23 914 miljoner kronor. Beräk-
ningen i statsbudgeten uppgick till 39 510 miljo-
ner kronor. Skillnaden mellan utfall och stats-
budget blev således -15 596 miljoner kronor. I
tabell 4.62 framgår de största skillnaderna.

ITabell 4.62 Riksgäldskontorets nettoutlåning               I

Miljoner kronor

Utfall

1999

SB

2000

Utfall

2000

Utfall-SB

2000

Myndigheternas
räntekonton

-2 978

0

-12 585

-12 585

Premiepensionsmedel,

0

utbetalning

0

49 500

55 958

6 458

Premiepensionsmedel,

0

inbetalning

-26 051

-19 400

-24 931

-5 531

Kärnavfallsfonden

-1 881

-700

-650

50

CSN, studielän

10 951

11 300

11 344

44

Kommunkonto-
systemet1

-3 830

-3 830

Insättningsgaranti

-2 284

-2 200

-2 320

-120

Övrigt

4 310

1 010

928

-82

Summa

-17 933

39 510

23 914

-15 596

Enligt beslut om det reformerade ålderspen-
sionssystemet placeras sedan 1995 premiepen-
sionsavgifter på konto i Riksgäldskontoret. En
viss del av influtna ålderspensionsavgifter inbeta-
las till detta konto. När pensionsrätt har fast-
ställts skall, andra året efter inkomståret, insatta
medel föras till Premiepensionssystemet för in-
sättning på individuella pensionskonton enligt
personligt val. Pensionsrätterna hänförliga till
åren 1995-1998, 55 957 miljoner kronor, har un-
der hösten 2000 betalats ut till PPM för vidare
fördelning enligt det första fondvalet. I stats-
budgeten för 2000 beräknades statens utbetal-
ningar av premiepensionsmedel uppgå till
49 500 miljoner kronor, vilket betyder att pre-
miepensionsutbetalningen blev 6 458 miljoner
kronor högre än beräknat i budgeten.

I statsbudgeten beräknades inbetalningarna av
premiepensionsmedel, inklusive ränta, uppgå till
19 400 miljoner kronor. Utfallet för 2000 blev
24 931 miljoner kronor, vilket betyder att pre-

miepensionsinbetalningarna blev 5 531 miljoner
kronor högre än budgeterat.

Under året ökade myndigheternas behållning-
ar på räntekontona med 12 585 miljoner kronor.
I statsbudgeten specificerades ingen prognos
över förändringen på myndigheternas räntekon-
ton. Försvarsmakten har ökat sin inlåning med
4,3 miljarder kronor. Inlåningen för individuella
kompetenskonton har ökat med 1,35 miljarder
kronor.

Underskottet i kommunkontosystemet i slu-
tet av 2000 har reglerats genom en skuldavskriv-
ning på 3 830 miljoner kronor. Detta innebär en
kassamässig korrigering på samma belopp.

4.5.2 Kassamässig korrigering

Kassamässig korrigering ingår i statsbudgeten för
att statsbudgetens saldo skall motsvara statens
lånebehov, med omvänt tecken. Posten utgör
skillnaden mellan å ena sidan saldot mellan stats-
budgetens anslag och inkomsttitlar och å andra
sidan nettot av in- och utbetalningar över stats-
verkets checkräkning. Utfallet av den kassamäs-
siga korrigeringen framräknas residualt.

I statsbudgeten för 2000 beräknades den kas-
samässig korrigeringen till -45 000 miljoner kro-
nor. Korrigeringen avsåg en överföring av pen-
sionsmedel från AP-fonden i enlighet med
beslutet om det reformerade ålderspensionssy-
stemet. Utfallet för denna överföring motsvara-
de vad som budgeterats. Överföring till AP-
fonden samt övriga poster redovisas i tabell 4.63.

ITabell 4.63 Kassamässig korrigering                       |

Miljoner kronor

Utfall

1999

SB

2000

Utfall

2000

Utfall-SB

2000

Överföring från

AP-fonden

-45 000

-45 000

-45 000

Ränteperiodiseringar

-568

192

192

Kommunkonto-
systemet”

0

3 830

3 830

Övrigt

1 426

5 366

5 366

Summa

-44 142

-45 000

-35 412

9 588

') Enligt regeringsbeslut 2001-01-18

Ränteperiodiseringar är en periodiseringseffekt
avseende anslaget för statsskuldsräntor, främst
räntor på vissa delar av Riksgäldskontorets net-
toutlåning.

74

Skr. 2000/01:101

Posten Reglering kommunkontoskuld be-
skrivs under avsnittet Riksgäldskontorets netto-
utlåning.

Posten Övrigt är en residualt beräknad post.

Ålderspensionssystemet vid sidan av
statsbudgeten

Utgifterna för inkomstrelaterad ålderspension,
som finansieras ur AP-fonden och redovisas vid
sidan av statsbudgeten, uppgick 2000 till 140 658
miljoner kronor. Dessa utgifter, som ingår i ut-
giftstaket för staten, blev 624 miljoner kronor
högre än beräknat i budgetpropositionen för år
2000.

75

5

Skillnader mellan
resultaträkningen och
statsbudgeten

yy^j
yy

Skr. 2000/01:101

5 Skillnader mellan resultaträkningen
och statsbudgeten

5.1 Avgränsning, struktur och
redovisningsprinciper

Statsbudgeten och resultaträkningen skiljer sig åt
vad gäller avgränsning, struktur och redovis-
ningsprinciper. Ett exempel på skillnader i av-
gränsning är affärsverken som ingår i resultat-
räkningen men ligger utanför statsbudgeten. Ett
annat exempel är att avgifter och bidrag som
myndigheterna får disponera redovisas i resultat-
räkningen men inte i statsbudgeten.

Avseende strukturen har statsbudgeten en än-
damålsstruktur där indelningen är utgiftsområ-
den, verksamhetsområden och anslag3. Resultat-
räkningen är däremot indelad i intäkts- och
kostnadsslag. Jämförelser av poster i resultaträk-
ningen och statsbudgeten låter sig därmed oftast
inte göras utan dokumenten kompletterar i stäl-
let varandra.

När det gäller redovisningsprinciper upprättas
statsbudgeten enligt de principer som anges i
budgetlagen, dvs. redovisning av in- och utbetal-
ningar (kassamässigt) eller av utgifter och in-
komster. I resultaträkningen sker redovisningen
i princip enligt bokföringsmässiga grunder, dvs.
redovisning av intäkter och kostnader.

I tabellen nedan exemplifieras både skillnader
och likheter.

Tabell 5.1 Jämförelse mellan resultaträkningen och
statsbudgeten

Resultaträkningen

Statsbudgeter^^

Skatt

intäkt/inbetalning

inkomst/inbetalning

Offentligrättslig
avgift som redovi-
sas på inkomsttitel

intäkt

inkomst

Avgift av tillfällig
natur eller mindre
omfattning

intäkt

utgiftsreduktion på
anslag

Övriga avgifter

intäkt

ingen påverkan på
anslag eller in-
komsttitlar

Erhållna bidrag som
används i verksam-
heten

intäkt

Ingen påverkan på
anslag eller in-
komsttitlar

Transferering

utbetalning

utbetalning

Avsättning till fram-
tida åtagande

kostnad/fintäkt)

ingen påverkan

Lön, varor, tjänster

m.m.

kostnad

utgift

Andel av företags
vinst/förlust

intäkt/kostnad enl.
kapitalandelsmeto-
den

inkomst vid utdel-
ning

Orealiserad valuta-
vi nst/för lust

intäkt/kostnad

ingen påverkan

Upplupen räntein-
täkt/kostnad

intäkt/kostnad

ingen påverkan

3 1 budgetpropositionen för 2001 är statsbudgeten även indelad i politik-
områden.

Skatt

Skatter redovisas i princip när inbetalning sker
både i resultaträkningen och på statsbudgeten.
Från och med 2000 redovisas dock underskott
på skattekontot (debiterade, obetalda belopp)
som fordringar och överskott på skattekontot
(odebiterade, betalda belopp) som skulder. Tidi-
gare redovisades dessa skatter kassamässigt. Vid

79

Skr. 2000/01:101

bokslutet 2000 uppgick redovisade nettoskulder
till 16 miljarder kronor.

Avgifter och bidrag

I resultat- och balansräkningen redovisas i prin-
cip samtliga statens avgifter och bidrag enligt
bokföringsmässiga principer, vilket bl.a. innebär
att endast utgifter som har förbrukats under året
redovisas som en kostnad i resultaträkningen. På
statsbudgeten redovisas endast avgiftsinkomster
som myndigheterna inte får behålla, vanligtvis
offentligrättsliga avgifter. Därutöver redovisas
avgiftsinkomster som myndigheter får ta ut en-
ligt 4 § avgiftsförordningen (1992:191), dvs. av-
gifter av tillfällig natur eller av mindre värde, i
normalfallet som en utgiftsreduktion på anslaget.

Med övriga avgifter avses avgifter från offent-
ligrättslig verksamhet och avgifter från upp-
dragsverksamhet som myndigheten får behålla.
Avgifter och bidrag som myndigheterna får be-
hålla och kostnader som har uppkommit i sådan
verksamhet redovisas som intäkt/kostnad i re-
sultaträkningen medan de i princip inte har nå-
gon påverkan på utfallet på enskilda anslag och
inkomsttitlar på statsbudgeten. Dock påverkar
nettobetalningar från avgifts- och bidragsfinansi-
erad verksamhet saldot på myndigheternas rän-
tekonton i Riksgäldskontoret och därmed Riks-
gäldskontorets nettoutlåning vilket i sin tur
påverkar statsbudgeten och statens lånebehov.

Transferering

Transfereringar redovisas på statsbudgeten och i
allt väsentligt i resultaträkningen när betalning
sker (kassamässigt).

Avsättning för framtida åtaganden

I resultaträkningen redovisas förändringen av av-
sättningar för framtida åtaganden, t.ex. pen-
sionsavsättningar, som kostnad medan statsbud-
geten belastas först när utgiften uppstår, dvs. i
princip när betalning sker.

Löner, varor, tjänster m.m.

Löner, varor och tjänster redovisas utgiftsmäs-
sigt, dvs. vid anskaffningstillfället, på statsbudge-
ten medan endast utgifter som har förbrukats
under året redovisas som en kostnad i resultat-
räkningen.

Andel av företags vinst/förlust

Andelar i dotter- och intresseföretag redovisas
enligt den s.k. kapitalandelsmetoden, vilket in-

nebär att statens andel av företagens vins-
ter/förluster redovisas som en intäkt/kostnad i
resultaträkningen. På statsbudgeten redovisas en
inkomst först när staten erhåller utdelning från
företag.

Orealiserad valutavinst/förlust och upplupen
räntekostnad

Räntor på statsskulden redovisas på olika sätt på
statsbudgeten och i resultaträkningen. Orealise-
rade valutaförluster och upplupna räntekostna-
der på nollkupongobligationer påverkar exem-
pelvis resultaträkningen men inte statsbudgeten.

Korrigermgsposter på statsbudgeten

För att komma fram till statsbudgetens saldo,
som motsvarar statens lånebehov, har två poster
införts på statsbudgeten som inte har någon
motsvarighet i resultaträkningen: ”Riksgälds-
kontorets nettoutlåning” och ”kassamässig kor-
rigering”. Riksgäldskontoret lånar bl.a. ut medel
till statliga investeringar som inte finansieras via
anslag. Dessutom placerar myndigheter
överskottslikviditet i Riksgäldskontoret. Netto-
betalningsströmmarna från denna verksamhet
redovisas på en egen rad på statsbudgeten som
benämns Riksgäldskontorets nettoutlåning. Den
kassamässiga korrigeringen utgör skillnaden
mellan å ena sidan saldot av statsbudgetens an-
slag och inkomsttitlar och å andra sidan nettot av
in- och utbetalningar över statsverkets check-
räkning (SCR).

Eliminering av interna mellanhavanden

När resultat- och balansräkningen konsolideras
elimineras samtliga interna transaktioner inom
staten. I inkomsterna på statsbudgeten ingår so-
ciala avgifter för statens anställda och anslagen
belastas med motsvarande utgifter. Det medför
att den del av sociala avgifter som inte överförs
till AP-fonderna är bruttoredovisad på statsbud-
geten, men är eliminerad i resultaträkningen.

Redovisningen av statens lokalkostnader skil-
jer sig åt mellan statsbudgeten och resultaträk-
ningen. Interna hyresintäkter från Fortifika-
tionsverket och Statens fastighetsverk elimineras
mot myndigheters lokalkostnader i resultaträk-
ningen. På statsbudgeten belastas anslagen med
internt fakturerade hyror.

80

5.2 Härledning av statsbudgetens
saldo från resultaträkningens
saldo

Av föregående avsnitt framgår att det finns vä-
sentliga skillnader mellan resultaträkningen och
statsbudgeten och att det därför inte är möjligt
att på ett heltäckande sätt skapa jämförelse mel-
lan enskilda rader i statsbudgetens utfall respek-
tive i resultaträkningen eller i finansieringsanaly-
sen.

Eftersom det finns ett samband mellan utgif-
ter/inkomster, kostnader/intäkter och betal-
ningar är det möjligt att utifrån resultaträkning-
en och finansieringsanalysen komma fram till
statsbudgetens saldo. I tabell 5.2 förklaras sam-
banden mellan resultaträkningens saldo, finansi-
eringsanalysens saldo och statsbudgetens saldo
(statens lånebehov). För att komma från resul-
taträkningens saldo till statsbudgetens saldo
måste flera justeringar göras. De kan grupperas
på följande sätt:

—  justeringar för transaktioner i resultat-
räkningen som ej medför betalningar,

-  justeringar för förändringar av ford-
ringar och skulder i balansräkningen,

—  övriga transaktioner som påverkar be-
talningar, och

-  justeringar hänförbara till statsskulden.

Skr. 2000/01:101

ITabell 5.2 Sambanden mellan några väsentliga saldomått i 1
lårsredovisningen                                          1

Miljoner kronor

Resultaträkningens saldo

29 424

Justeringar för poster som ej medför
betalningar

5247

Avskrivningar och nedskrivningar
(inkl, nedskrivning av studielån)

25 277

Orealiserade valutakursförändringar

24 456

Resultatandelar

-8 819

Realisation svinster/förluster

-55 386

Avsättningar och fonder

19719

Justeringar för förändringar av
fordringar och skulder

1 482

Övriga transaktioner som påverkar
betalningar

65 358

AP-fondmedel

45 000

Skatter

15 847

Utbetalningar till PPM

-31 640

Investeringar

-33 597

FörsäIjningsinkomster hänförbara till
anläggningstillgångar

62 810

Nettoutlåning

-9 095

Utdelningar från statliga bolag

16 033

Nettoamortering av statens lån
(finansieringsanalysens saldo)

101 511

Justeringar hänförbara till
statsskulden

421

Förändring av kortsiktig placering

790

Förändring av interna innehav av
statsskuldpapper

26

Övriga poster

-395

Statsbudgetens saldo

101 932

Justeringar för transaktioner som inte medför
betalningar

I resultaträkningen ingår vissa poster som inte
medför betalningar, t.ex. avskrivningar och orea-
liserade valutakursförändringar, och dessa måste
tas bort för att komma fram till statsbudgetens
saldo. Avskrivningar och nedskrivningar av an-
läggningstillgångar samt avsättningar till pensio-
ner och fonder uppgick till 25,2 respektive 19,7
miljarder kronor. Av de orealiserade valutakurs-
förändringarna på 24,5 miljarder kronor var 9,2
miljarder kronor hänförbara direkt till statsskul-
den och 15,3 miljarder kronor till skuldskötsel-
instrument. Årets resultatandel från dotter- och
intresseföretag uppgick till 8,8 miljarder kronor.

81

Skr. 2000/01:101

Realisationsvinsterna, skillnader mellan bokförda
värden och försäljningsintäkterna, uppgick till
55,4 miljarder kronor. Dessa tas bort och istället
tas försäljningsinkomsterna upp under Övriga
transaktioner som påverkar betalningar.

Justeringar av förändringar av skulder och
fordringar

De totala förändringarna av skulder och ford-
ringar uppgick till 1,5 miljarder kronor. Statens
betalningsnetto har påverkats positivt av att
skulder och fordringar har förändrats. Mer in-
formation om orsakerna till förändringar av
skulder och fordringar ges i balansräkningen och
i finansieringsanalysen (avsnitt 3.8 och 3.9).

Övriga transaktioner som påverkar betalningar

Några transaktioner som medför betalningar,
exempelvis investeringar och utdelningar, redo-
visas endast i balansräkningen och måste således
läggas till resultaträkningens saldo för att man
skall komma fram till statsbudgetens saldo. Me-
del från AP-fonderna har förts över till staten
med 45 miljarder kronor. Ändrade redovisnings-
principer av skatter medför att skatteintäkterna
är 16 miljarder kronor lägre än inbetalade skatter
under året. Utöver överföringar av premiepen-
sionsmedel som redovisas i resultaträkningen har
31,8 miljarder kronor netto överförts till Pre-
miepensionsmyndigheten från tidigare års avsat-
ta medel. Investeringar i anläggningstillgångar
uppgick till 33,6 miljarder kronor, varav 11,9 mil-
jarder kronor var investeringar i beredskapstill-
gångar. Statens försäljningsinkomster uppgick
till 62,8 miljarder kronor, varav 61 miljarder kro-
nor är hänförbar till försäljning av aktier i Telia.
Nettoutlåningen från främst CSN och Riks-
gäldskontoret uppgick till 9,1 miljarder kronor.
Utdelningar från statliga bolag uppgick till 16
miljarder kronor, varav 11,4 miljarder kronor
var utdelningar från förvaltningsaktiebolaget
Stattum.

Nettoamorteringarna av statens lån uppgick till

101,5 miljarder kronor4. Denna post är identisk i

absoluta tal med saldot i finansieringsanalysen
(statens nettoupplåning).

Justeringar som är hänförbara till statsskulden

Nettoamorteringarna av statens lån var 0,4 mil-
jarder kronor lägre än statsbudgetens saldo.
Skillnaden mellan statens nettoupplåning och
statsbudgetens saldo beror på att det finns trans-
aktioner som påverkar statsskulden i balansräk-
ningen men som inte påverkar statsbudgetens
saldo, exempelvis affärsverkens nettoupplåning.
Å andra sidan finns det transaktioner som på-
verkar statsbudgetens saldo men som inte påver-
kar statsskulden, exempelvis Riksgäldskontorets
kortsiktiga placering på marknaden av betal-
ningsöverskott på statverkets checkräkning.
Förändringar av Riksgäldskontorets kortsiktiga
placeringar vid årets slut var 0,8 miljarder kro-
nor, varav 1,4 är hänförbar till placeringar i finan-
siella institutioner och -0,6 miljarder kronor till
minskade placeringar i valutakonton på Riks-
banken. Under Övriga poster, som uppgick till
-0,4 miljarder kronor, ingår förändringar av för-
skott m.m. hänförbara till Riksgäldskontorets
skuldskötselåtgärder av statsskulden.

** Statsskuldens förändring enligt årsredovisningen är 92,3 miljarder kro-
nor. .Mellanskillnaden beror på valutakursförändringar.

82

Statliga garantier

tum

14J

Skr. 2000/01:101

6 Statliga garantier

6.1 Redovisning av statliga garantier
för budgetåret 2000

I detta kapitel redovisas de åtaganden som staten
har i form av kreditgarantier, kapitaltäckningsga-
rantier och pensionsgarantier, vilka redovisas
som garantiförbindelser i statens balansräkning.
Redovisningen omfattar även insättningsgaranti
och investerarskydd som hanteras av Insätt-
ningsgarantinämnden. Dessa skiljer sig dock i
viktiga avseenden från statens övriga garantier.

De uppgifter som redovisas avser ställningen
den 31 december 2000 och verksamheten under
budgetåret 2000. Garantier i utländska valutor
redovisas till den kurs som gällde den 31 decem-
ber 2000.

Den 1 januari 1998 infördes ett nytt sätt att
hantera garantier i staten. Det nya förfarandet
ställer krav på kostnadstäckning och innebär att
risken i varje garantiåtagande eller grupp av åta-
ganden skall beräknas. Utifrån detta bestäms en
avgift för garantin. Till den del avgifter inte er-
hålls från garantitagaren är det fråga om en stat-
lig subvention. En sådan subvention skall belasta
ett anslag.

Förfarandet innebär att avgiftsintäkter och i
förekommande fall anslagsmedel inbetalas på ett
konto, en garantireserv, i Riksgäldskontoret
(RGK). Till reserven förs också eventuella åter-
vinningar från tidigare infriade garantier. Nya
infrianden av garantiåtaganden belastar garanti-
reserven. Den finansierar också administration
och andra utgifter för garantiverksamheten. Till
kontot är kopplat en obegränsad kredit.

6.2 De statliga garantimyndigheterna

Den statliga garantiverksamheten är uppdelad på
fem myndigheter: RGK, Statens bostadskredit-
nämnd, Exportkreditnämnden, Styrelsen för in-
ternationellt utvecklingssamarbete och Insätt-
ningsgarantinämnden.

Riksgäldskontoret

De garantiåtaganden som ligger inom RGK:s an-
svarsområde kan indelas i tre huvudtyper: kre-
ditgarantier, kapitaltäckningsgarantier och pen-
sionsgarantier. Kreditgarantier innebär att staten
tar på sig kreditrisken vid en investering i infra-
struktur, jordbruk etc. men överlåter själva kre-
ditgivningen till andra långivare. Kapitaltäck-
ningsgarantier innebär att staten åtar sig att
tillskjuta kapital så att det egna kapitalet uppnår
en viss nivå eller att kapitaltäcknings graden i ett
långivande bolag alltid överstiger den i lag angiv-
na lägsta nivån (för närvarande 8 procent). Dessa
garantier är obegränsade, men redovisas be-
loppsmässigt som garantimottagarens totala
skuld. En variant är grundfondsförbindelsen,
som är ett beloppsbegränsat åtagande för att
stärka ett företags finansiella beredskap inför en
utsatt situation. Pensionsgarantier tryggar pen-
sionsåtaganden efter bolagisering av statliga
verksamheter.

RGK:s nya garantier värderas och prissätts en-
ligt den nya garantimodellen, dvs. med beaktan-
de av statens risk i åtagandet.

85

Skr. 2000/01:101

RGK har gjort en uppskattning av subventions-
värdena för de äldre garantierna. Subventions-
värdet för ett enskilt garantiåtagande kan sägas
utgöra ett nuvärde av den förväntade belastning-
en på statsbudgeten, som åtagandet kan komma
att medföra. Budgetbelastningen kan uppkomma
stötvis och under en lång följd av år. Sammanta-
get uppskattar Riksgäldskontoret att subven-
tionsvärdet för äldre garantier motsvarar en för-
väntad budgetbelastning över tiden på cirka 10
miljarder kronor i dagens penningvärde.

Subventionsvärdet är baserat på beräkningar
som utgår från historiska konkursfrekvenser och
återvinningsandelar. Det beräknade subven-
tionsvärdet uppkommer som en summering av
alla individuella värden där utfallet sannolikt en-
dast kommer att omfatta ett begränsat antal in-
frianden. Flertalet projekt kommer sannolikt att
klaras utan infrianden och utan att några bud-
getmedel behöver tillskjutas, men sett över en
större grupp av engagemang kommer troligen
några fall av infrianden att ske.

RGK bedriver ett aktivt arbete för att invärde-
ra de äldre garantierna till den nya garantimodel-
len, dvs. att pröva garantiernas utformning och
fastställa en riskbaserad avgift. När en subven-
tionerad garanti har invärderats och dess kostnad
har fastställts skall motsvarande värde föras upp
på anslag inom respektive utgiftsområde, om
inte garantins avgifter kan höjas i motsvarande
grad. Arbetet med invärderingen skall vara klart
under 2001.

Avgiftsinkomsterna, och i förekommande fall
anslagsmedlen, skall föras till garantireserven
varefter eventuella infrianden kommer att belasta
reserven.

Som nämnts ovan beräknades den förväntade
förlusten vid årsskiftet till cirka 10 miljarder
kronor. Någon reservering för koncentrations-
risk har inte gjorts. Vid utgången av 2000 fanns i
likvida medel 487 miljoner kronor på räntebä-
rande konto i RGK.

Bostadskreditnämnden

Bostadskreditnämnden (BKN) utfärdar kredit-
garantier för finansiering av bostadsbyggande.
För BKN:s nya garantier (garantier utställda från
och med 1997) görs en riskanalys innan en ga-
ranti ges.

Resultatområdet nya garantier redovisas och
finansieras sedan 1998 utanför statsbudgeten på

konto i RGK med obegränsad kredit. Resultat-
området finansieras med avgifter vilka skall mot-
svara en långsiktig kostnadsminimering. Avgif-
ternas storlek beslutas i huvudsak av regeringen.
För ett fåtal garantier beslutas avgiften av BKN.
Avgiften uppgår för närvarande till i genomsnitt
0,5 procent av det garanterade beloppet.

Förlusterna för de nya garantierna fram till
förfall förväntas bli 35 miljoner kronor och ga-
rantiintäkterna 130 miljoner kronor. BKN:s
riskanalys visar att förlusterna för de nya garan-
tierna förväntas hålla sig inom dessa ramar om
bostadslåneräntan inte överstiger 6 procent.

För de äldre garantierna tillämpas premier en-
ligt de förordningar som gällde när garantierna
ställdes ut. Beräknade förluster för den äldre ga-
rantistocken fram till krediternas förfall uppgår
till 3,8 miljarder kronor, medan de framtida av-
giftsintäkterna beräknas bli 0,2 miljarder kronor.

År 1999 infördes resultatområdet Kreditga-
rantier för ersättning av kommunala borgensåta-
ganden. Avgifternas storlek bestäms av BKN
och inkomsterna får disponeras av Bostadsdele-
gationen. För den aktuella garantistocken och de
närmast kommande tre åren har 115 miljoner
kronor reserverats av Bostadsdelegationen. Av-
giftsintäkterna beräknas bli noll.

Resultatområdena Äldre garantier och Kredit-
garantier för ersättning av kommunala borgenså-
taganden finansieras dels med avgifter, dels med
anslag. Avgifterna är i genomsnitt 0,5 procent av
det garanterade kapitalbeloppet.

Sammantaget för BKN:s resultatområden be-
räknas förlusterna på utestående lånestock till

3,6 miljarder kronor. BKN har inte gjort någon
reservering för koncentrationsrisk. Vid utgången
av 2000 fanns i likvida medel 46 miljoner kronor
på räntebärande konto i RGK.

Exportkreditnämnden

Exportkreditnämnden (EKN) utfärdar garantier
som syftar till att främja svensk export. Garanti-
erna skyddar mot risken för förluster orsakade
av politiska och/eller kommersiella händelser vid
utlandsaffärer. Dessutom kan EKN:s garantier
användas som säkerhet för lån vid finansiering av
en affär. Även risker under tillverkningstiden
kan garanteras. Den vanligaste garantiformen
täcker risken för utebliven betalning. För varje
garanti tas en premie ut som avspeglar riskerna i
den specifika affären. EKN kan också lämna in-

86

Skr. 2000/01:101

vesteringsgarantier som täcker risker för svenska
investerare vid nyinvesteringar i utlandet. Det
gäller politiska risker i värdlandet för såväl kapi-
tal som avkastning.

EKN ansvarar även för garantigivningen inom
den särskilda ramen för de baltiska länderna och
Ryssland med flera länder.

Exportkreditgarantierna är avgiftsbelagda. Ga-
rantierna värderas och prissätts med hjälp av en
modell för riskbedömning som EKN utvecklat.
Premierna baseras på OECDis system för värde-
ring av länderrisker. Premierna samlas i en reserv
på räntebärande konto i RGK eller på kon-
ton/depositioner i svenska banker.

EKN beräknar först en förväntad förlustrisk
för alla garantier, dvs. en summering görs av ga-
rantiernas väntevärden. Därefter görs även en
reservering avseende koncentrationsrisken (stora
åtaganden) i portföljen.

Ett fåtal mycket stora svenska företag ger en
hög och ökande efterfrågan på exportkreditga-
rantier till vissa länder och branscher, vilket gör
att EKN får en koncentration i sina garantiåta-
ganden.

Den viktigaste avspeglingen av riskkoncentra-
tionen i engagemanget är storleken på den reser-
vering för koncentrationsrisk som numera görs i
EKN:s bokslut. År 2000 var reserveringen för
koncentrationsrisk nära hälften av EKN:s totala
reservering. Reserveringen innebär att avsätt-
ningar görs i resultat- och balansräkningarna. En
avsättning är här en kostnadsmässig redovisning
och innebär inte att särskilda medel finns på ett
konto avsett för ändamålet. Däremot för EKN
medel till garantireserven från premieintäkterna
och återvinningarna efter det att avdrag har
gjorts för administrativa kostnader.

Den förväntade förlusten beräknades vid års-
skiftet till 9,5 miljarder kronor, varav reservering
för koncentrationsrisk utgjorde drygt 4 miljarder
kronor. Vid utgången av 2000 fanns i likvida me-
del 2,3 miljarder kronor på räntebärande konto
hos RGK och motvärdet av 1,7 miljarder kronor
på valutakonton/depositioner i svenska banker.

EKN arbetar aktivt med att begränsa risken.
Exempelvis har i samarbete med ett antal ut-
ländska garantiinstitut inom Bern-unionen ett
instrument för byte av risker mellan instituten
utarbetats, en s.k. ”credit default swap”. Några
riskbyten har genomförts i detta samarbete med
bland annat garantiinstitut i Danmark och Belgi-
en. Byten av detta slag har dock hittills begrän-

sats till en liten del av den totala koncentrations-
risken i engagemangen.

EKN prövar också möjligheterna till återför-
säkring hos banker och försäkringsbolag i syfte
att utröna om den privata marknaden kan erbju-
da återförsäkringslösningar som kan minska
EKN:s riskkoncentrationer. Ett första återför-
säkringsavtal har tecknats med ett privat försäk-
ringsbolag om cirka 700 miljoner kronor för po-
litisk risk på ett land.

Styrelsen för internationellt
utvec kl i ngssamarbete

EKN administrerar u-kreditgarantier på uppdrag
av Styrelsen för internationellt utvecklingssam-
arbete (Sida). En u-kredit är en vanlig export-
kredit, men där Sida garanterar och subventione-
rar krediten. Dessa garantier ges till projekt som
av Sida bedöms få betydande utvecklingseffekter
i landet och som inte kan bära kostnaden för en
normal, kommersiell finansiering. Om denna ga-
rantigivning resulterar i underskott belastas bi-
ståndsanslaget. Vid sidan av u-krediterna har
Sida ställt ut s.k. fristående garantier samt ytter-
ligare några mindre åtaganden.

Prissättningen på Sidas garantier för u-
krediter görs av EKN på uppdrag av Sida i enlig-
het med den nya garantimodellen. Med detta
menas att premien speglar den risk som det en-
skilda åtagandet innebär. Premien belastar anslag
på statsbudgeten. Premieintäkter förs till garan-
tireserven. Utöver detta gör EKN för Sidas räk-
ning en bedömning av om kombinationen av ga-
rantier leder till riskkoncentration. Reservering
för denna riskkoncentration görs på samma sätt
som för EKN:s garantier.

Den förväntade förlusten beräknades vid års-
skiftet till 0,8 miljarder kronor, varav reservering
för koncentrationsrisk utgjorde 0,2 miljarder
kronor. Vid utgången av 2000 fanns i likvida me-
del 0,8 miljarder kronor på räntebärande konto i
RGK och 0,2 miljarder kronor på konton i
svenska banker.

Insättningsgarantinämnden

Insättningsgarantinämnden hanterar frågor om
insättningsgaranti och investerarskydd.

Insättningsgarantins syfte är att stärka kon-
sumentskyddet för allmänhetens insättningar i

87

Skr. 2000/01:101

banker och värdepappersbolag. Insättningsga-
rantins omfattning och utformning styrs av re-
gelverk inom Sverige och EU. Maximalt belopp
som betalas ut är 250 000 kronor per kund och
institut.

För garantin tas avgifter ut vilka skall be-
stämmas med hänsyn till institutens kapitaltäck-
ningsgrad. Åren 1997 - 2000 fick avgiften variera
mellan 0,4 - 0,6 procent av den totala garanterade
insättningen. Nämnden tar ut avgifter i denna
storlek tills behållningen uppgår till 2,5 procent
av de garanterade insättningarna. Därefter sänks
avgiften till 0,1 procent av garanterade insätt-
ningar, vilket beräknas ske år 2001.

I likvida medel fanns 9,8 miljarder kronor på
räntebärande konto i RGK. Efter marknadsvär-
dering uppgick behållningen till 10,3 miljarder
kronor. Storleken på garantireserven är baserad
på en bedömning av garantistockens framtida
förlustrisk utan hänsyn tagen till eventuell ytter-
ligare koncentrations- eller samvariationsrisk.

För investerarskyddet (maximalt 250 000
kronor per kund och institut) kommer nämnden
att ta ut avgifter när ett ersättningsfall har inträf-
fat, dvs. inte bygga upp någon fond i förväg. Ris-
ken i framtida infrianden är relativt sett liten i
förhållande till riskerna i insättningsgarantin.

ITabell 6.1 Garantimyndigheternas reserveringar och reserver 1

Miljoner kronor

Garantimyndihget

Reserve-
ring för
förväntad
förlust

Reserve-
ring för
koncent-
rations-
risk

Total
reserve-
ring

Garanti-
reserv
(likvida
medel)

RGK

9 994

-

9 994

487

EKN

5 187

4 286

9 473

4 059

EKN, särskild ram
för Baltikum,
Ryssland m.fl.

83

83

9

Sida, u-krediter

603

173

776

994

Sida, fristående
garantier m.m.

-

-

BKN

3 620

-

3 620

46

Delsumma

19 487

4 459

23 946

5 595

Insättningsgaran-
tinämnden

10 300

10 300

9815

Summa

29 787

4 459

34 246

15410

6.4 Garantiåtaganden, avgifter,
infrianden och återbetalningar

6.3 Garantimyndigheternas
reserveringar och reserver

I tabell 6.1 görs en sammanfattning av dels vilka
reserveringar garantimyndigheterna har gjort för
förlust- och koncentrationsrisker, dels storleken
på balanserande likvida medel på räntebärande
konto i RGK eller i vissa fall konton i svenska
banker.

Statens totala garantiåtaganden uppgick den 31
december 2000 till ca 711 miljarder kronor. Om
Insättningsgarantinämnden exkluderas uppgick
åtagandet till 311 miljarder kronor, vilket är en
ökning med 29 miljarder kronor sedan 1999.
Ökningen förklaras av att EKN:s garantiförbin-
delser ökade med 33 miljarder kronor. Därut-
över har EKN och Sida ställt ut bundna (avtal
finns) och obundna garantiutfästelser på ytterli-
gare drygt 52 miljarder kronor.

Diagram 6.1 visar hur garantiåtagandena har
utvecklats sedan 1996.

Diagram 6.1 Utveckling av garantiåtagandena 1996-2000

Miljoner kronor

88

Skr, 2000/01:101

Åtagandena har ökat något under de senaste
åren. Ökningen mellan 1996 och 1997 förklaras
främst av att Insättningsgarantinämnden började
redovisas från och med 1997. En del av ökningen
förklaras också av att åtaganden till bl.a. Europe-
iska investeringsbanken och Europeiska utveck-
lingsbanken ingår i redovisningen sedan 1997.
Under de senaste åren är det främst EKN:s åta-
gande som ökat.

Tabell 6.2 sammanfattar statliga garantier den
31 december 2000 samt infrianden, avgifter och
återvinningar under budgetåret 2000.

Utgifterna till följd av infriade garantier, dvs.
skadeersättningarna, uppgick till 1 078 miljoner
kronor under budgetåret 2000. De största infri-
andena redovisas av EKN (inklusive Baltramen)
med 500 miljoner kronor och BKN med 470
miljoner kronor.

Inkomsterna från garantiavgifter uppgick till 3
182 miljoner kronor under 2000, vilket motsva-
rar knappt 0,5 procent av garanterat belopp. In-
komsterna genereras främst av Insättningsgaran-
tinämnden med närmare två miljarder kronor
och EKN med drygt en miljard kronor. Dessut-
om tillkom inkomster till följd av återbetalning
av tidigare infriade garantier, dvs. återvunna ska-
debelopp, vilka uppgår till 1 003 miljoner kro-
nor. Den största delen härrör från EKN. Infri-
andena har främst hänfört sig till BKN och i viss
mån EKN.

ITabell 6.2 Sammanställning över statliga garantier                                                                        1

Miljoner kronor

Garantimyndighet

Garantiförbindelser

31/12 2000

Garantiutfästelser

31/12 2000

Infriade garantier

Garantiavgifter

Återbetalningar av
tidigare infriade
garantier
(återvinningar)

RGK

201 745

-

10

65

4

EKN

86 182

50 682

451

1 016

939

EKN, särskild ram för Baltikum,

631

102

51

1

0

Ryssland m.fl.

Sida, u-krediter

6 890

1 271

96

25

36

Sida, fristående garantier m.m.

74

0

0

0

BKN

15 563

470

79

54

Delsumma

311 085

52 055

1 078

1 186

1 033

Insättningsgarantinämnden

Cirka 400 000

0

1 996

0

Summa

Cirka 711 000

52 055

1 078

3182

1 033

89

Skr. 2000/01:101

I diagram 6.2 visas utvecklingen av infrianden,
avgifter och återvinningar sedan 1996.

Diagram 6.2 Utveckling av infrianden, avgifter och ätervin-
ningar 1996-2000 (exkl. Insättningsgarantinämnden)

■ Infrianden QAvgifter □ Återvinningar

6.5 Statens portfölj och riskhantering

Det föreligger skillnader mellan olika grupper av
garantier vad gäller den ekonomiska beredskapen
för eventuella infrianden. De garantier som har
utfärdats av EKN och Sida följer i huvudsak den
nya garantimodellen, vilket innebär att framtida
infrianden av enskilda garantier inte behöver
medföra någon budgetbelastning.

Den nya garantimodellen tillämpas emellertid
i dag bara på ett fåtal av de garantier som admini-
streras av RGK och BKN. Merparten av RGK:s
och BKN:s äldre garantier, dvs. de garantier som
utfärdades innan den nya garantimodellen trädde
i kraft, har ännu inte invärderats enligt princi-
perna i den nya modellen. Vad gäller äldre garan-
tier som administreras av Riksgäldskontoret
skall dessa emellertid vara invärderade senast den
31 december 2001. För de äldre garantier som
administreras av BKN har en alternativ lösning
valts som i praktiken innebär att principerna
bakom den nya garantimodellen kan tillämpas
för BKN:s äldre garantier från och med 2001 (se
budgetpropositionen för 2001, vol.l, avsnitt 8.2
och vol.10, utg.omr. 18, avsnitt 3.8).

En reservering för förväntad förlust avser den
beräknade förlusten genom garantier. Egenska-
perna hos den sammantagna portföljen är bero-
ende av sårbarheten för klumpvisa förluster ge-
nom stora eller samvarierande åtaganden
(koncentrationsrisk). De olika garantierna har
ett starkare eller svagare inbördes samband och
ett antal garantier är relativt sett mycket stora.
En reservering för koncentrationsrisk är ett ut-
tryck för portföljens innehåll av särskilt stora ga-
rantier.

Det finns ett antal möjliga åtgärder för att
hantera och balansera statens riskfyllda åtagan-
den. Uppbyggnad av en garantireserv (likvida
medel) inför eventuella framtida infrianden är en
sådan åtgärd. Generellt syftar diversifiering, i den
utsträckning sådan är möjlig, till att begränsa ris-
ken. Riskkoncentrationerna i dagens garanti-
portföljer ger dock vid handen att generella åt-
gärder genom diversifiering eller en tillräckligt
stor garantireserv inte har varit praktiskt genom-
förbara. Därför hamnar partiella åtgärder genom
riskbyten, riskdelning, ansvarsbegränsning och
återförsäkringar i stället mer i fokus.

Riskbyten innebär ett slags diversifiering av
portföljen i ett andra led. Hittills har riskbyten
endast gjorts i begränsad skala av EKN. Riskdel-
ning är eftersträvansvärt incitamentsmässigt ef-
tersom det är en fördel om såväl långivare som
låntagare tar risk. Med ansvarsbegränsning me-
nas här att endast delar av en risk täcks. Återför-
säkring innebär att en risk kan begränsas mot be-
talning. EKN arbetar med återförsäkringar i sin
riskhantering.

En garanti är en latent statsskuld - infrianden
ökar den statliga upplåningen och därmed stats-
skulden - och värderingen av garantiåtaganden är
på så sätt en komponent i en redovisning av sta-
tens ekonomiska åtaganden. En utvecklad redo-
visning av statens samlade portfölj av åtaganden
skall tjäna som grund för en effektiv riskhanter-
ing. Arbetet med en sådan hantering av statens
samlade åtaganden kommer att utvecklas under
de närmaste åren.

90

Avgifter till och bidrag
från EU

Skr. 2000/01:101

7 Avgifter till och bidrag från EU

Den 1 januari 1995 blev Sverige medlem av den
Europeiska Unionen (EU). Efter Maastrichtför-
dragets antagande brukar samarbetet inom EU
delas in i tre s.k. pelare. Den första pelaren om-
fattar den före detta Europeiska ekonomiska
gemenskapen och den ekonomiska och monetä-
ra unionen. Den andra pelaren utgörs av den
gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken
och den tredje av det inrikespolitiska samarbetet.
EU:s budget finansierar i första hand åtgärder
inom den första pelaren av samarbetet samt ad-
ministrationen av de övriga två pelarna. Budge-
ten är formellt de Europeiska gemenskapernas
(EG) budget, men brukar normalt benämnas
EU-budgeten.

7.1 Avgiften till EU:s budget

EU:s budget finansieras huvudsakligen med s.k.
egna medel, vilka utgörs av avgifter från med-
lemsländerna. Övriga inkomster som bidrar till
finansieringen är eventuella överskott från före-
gående år, diverse gemenskapsskatter, räntor,
EES-ländernas bidrag m.m. Den årliga budgeten
är resultatet dels av de ramar som sätts av beslu-
tet om egna medel och det finansiella perspekti-
vet, dels av den årliga budgetberedningen inom
rådet och europeiska parlamentet. Det finansiella
perspektivet är en budgetplan som anger högsta
tillåtna utgifter totalt och per utgiftskategori för
vart och ett av de år planen omfattar. Innevaran-
de finansiella perspektiv löper från 2000 till 2006.

Till och med 1998 har den avgift Sverige er-
lägger delats in i fyra poster: tullar, särskilda
jordbrukstullar och sockeravgifter, mervärdes-
skattebaserad avgift samt en avgift baserad på

bruttonationalinkomsten (BNI). Från och med
1999 redovisas en femte post, den s.k. Storbri-
tannienavgiften. Den totala avgiftens olika be-
ståndsdelar kommenteras kortfattat nedan.

Tullavgifter

Handelstullar tas ut enligt den gemensamma
tulltaxan vid handel med icke-medlemsländer.
Dessa inkomster tillfaller gemenskapsbudgeten.
Medlemsländerna får dock behålla 10 procent av
intäkterna för att finansiera administrations-
kostnader. Denna procentsats kommer att öka
till 25 procent när samtliga medlemsstater ratifi-
serat det nya beslutet om egna medel.

Särskilda jordbrukstullar och sockeravgifter

Det tas ut särskilda tullar och avgifter inom ra-
men för den gemensamma jordbrukspolitiken
samt den gemensamma sockermarknaden. Dessa
inkomster tillfaller också gemenskapsbudgeten.
Även här får medlemsländerna behålla 10 pro-
cent av intäkterna.

Mervärdesskattebaserad avgift

Denna del av avgiften beräknas som en procen-
tuell andel av den s.k. mervärdesskattebasen.
Den nationella skattebasen korrigeras så att en
enhetlig skattebas erhålls för alla medlemsländer.
Avgiften baseras på en prognos av landets mer-
värdesskattebas för aktuellt budgetår. I efterhand
revideras avgiften med hänsyn till utfallet för
denna bas. Från och med 1999 görs dessutom en
justering av innevarande års avgift enligt en upp-
daterad prognos för avgiftsbasen. Med mervär-
desskattebas avses värdet på den samlade kon-
sumtionen av varor och tjänster i ett land.

93

Skr. 2000/01:101

Avgift som baseras på BNI

Denna del av avgiften beräknas som en procen-
tuell andel av medlemslandets bruttonationalin-
komst (BNI) beräknad till marknadspriser. BNI
uttrycker värdet av de samlade inkomsterna i ett
land. Uttaget beräknas som en procentuell andel
av gemenskapens samlade BNI mot bakgrund av
återstående finansieringsbehov sedan övriga av-
gifter beräknats. BNI-avgiften korrigeras i efter-
hand då den prognostiserade avgiftsbasen ersätts
med utfall. Från och med 1999 görs dessutom en
justering av innevarande års avgift enligt en upp-
daterad prognos för avgiftsbasen.

Storbritannienavgift

Storbritannien beviljas en nedsättning av sin av-
gift (budgetreduktion) som finansieras gemen-
samt av övriga medlemsländer. Beslutet om re-
duktionen togs med hänsyn till det brittiska
nettobidraget. Reduktionen har t.o.m. 1998 i
första hand redovisats under den mervärdesskat-
tebaserade avgiften. Från och med 1999 redovi-
sas den som en separat avgiftspost.

Infasning av den svenska avgiften

Enligt den s.k. infasningsöverenskommelsen i
anslutningsfördraget fick Sverige under de fyra
första åren av medlemskapet en minskning av
avgiften genom att ett visst nominellt belopp
återbetalades. Återbetalningen minskade succes-
sivt och upphörde helt fr.o.m. 1999.

7.2 Återflöde från EU-budgeten

De medel Sverige erhåller som återflöde från
EU-budgeten kommer huvudsakligen från EG:s
jordbruksfond och strukturfonder. Medel från
forsknings- och utvecklingsprogram erhålls ock-
så. Nedan redogörs kortfattat för de olika fon-
derna.

Jordbruksfonden

Huvuddelen av bidragen är jordbruksstöd inom
ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken.
Exempel är areal- och djurbidrag, trädesersätt-
ning och exportbidrag. Dessa bidrag finansieras
av jordbruksfondens s.k. garantisektion
(EUGFJ-garanti). En del av jordbruksfonden
finansierar också insatser under strukturfonder-
na (EUGFJ-utveckling).

Strukturfonderna

Olika former av strukturstöd erhålls, t.ex. regio-
nal- och arbetsmarknadsstöd. Strukturfonderna
är ett samlingsbegrepp för fyra fonder, Europe-
iska Socialfonden (ESF), Europeiska Regionala
Utvecklingsfonden (ERUF), Fonden för Fiskets
Utveckling (FFU) och Utvecklingssektionen
vid Europeiska Jordbruksfonden (EUGFJ-
utveckling.

Redovisning på statsbudgeten

På den svenska statsbudgeten bruttoredovisas
det återflöde som administreras av svenska myn-
digheter, dvs. betalningar från EU-
kommissionen redovisas mot inkomsttitel, me-
dan de utbetalningar som myndigheterna gör å
kommissionens vägnar redovisas mot anslag på
statsbudgetens utgiftssida. Dessa anslag är sprid-
da på ett flertal olika utgiftsområden. Betalningar
från EU-kommissionen redovisas samlat under
inkomsttypen 6000 Bidrag m.m. från EU, på se-
parata inkomsttitlar. EU-avgiften redovisas un-
der utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska
gemenskapen.

Sveriges mellanhavanden med EU skiljer sig
mellan jordbruksfondens garantisektion och
strukturfonderna. Jordbruksfonden regleras må-
naden efter det att utbetalning i Sverige skett.
För strukturfonderna förskotteras medlemslän-
derna en viss del av bidragen och därefter över-
förs medel löpande under programperioden5.
Slutlig reglering sker efter programperiodens
slut.

I följande tabell sammanfattas det kassamässi-
ga flödet mellan EU och den svenska statsbud-
geten under perioden 1996-2000. I den konsoli-
derade resultaträkningen för staten redovisas
avgiften till EU under Transfereringar. Återflöde
från EU redovisas under Intäkter av bidrag.

5 En programperiod omfattar sju är. Innevarande programperiod löper
från är 2000 till 2006.

94

Skr. 2000/01:101

Tabell 7.1 Avgiften till och återflöde från EU

Miljoner kronor

2000

1999

1998

1997

1996

Tullavgift

2 979

2 814

3 030

2 861

3 046

Jordbruks-
avgifter

312

335

359

286

222

Momsbase-
rad avgift

8 169

7 348

9 149

10 298

8 087

BNI-baserad
avgift

9 688

9 085

8 672

6 736

5 419

Storbritanni-
en-avgift

1 147

1302

Summa EU-
avgift

22 295

20 884

21 210

20181

16 774

Infasning

0

0

-275

-657

-3 622

Summa EU-
avgift netto1

22 295

20 884

20 935

19 524

13 152

Bidrag från
EUGFJ

7 227

7 138

7 246

6 634

5 636

Bidrag från
FFU

91

2

5

176

108

Bidrag från
ERUF

797

923

451

612

199

Bidrag från
ESF

696

1 112

1 671

668

792

Bidrag till
trans .eur.
nätv.

196

91

145

94

36

Övriga bi-
drag från EG

25

31

95

44

1

Summa bi-
drag m.m.2

9 032

9 297

9 613

8 228

6 772

Nettoflöde
från stats-
budgeten till
EU

13 263

11 587

11 322

11 296

6 380

1 Avräknat mot anslag

2Redovisat mot inkomsttitel grupp 6 Bidrag från EU m.m. I resultaträkningen
redovisas en intäkt på 5 910 miljoner kronor. Skillnaden beror på att arealersätt-
ningen för 2000 på ca 3 000 miljoner kronor utbetalas och redovisas som intäkt
2001 (se not. 3).

Ökningen av EU-avgiften mellan 1999 och 2000
förklaras huvudsakligen av att antaganden om
den ekonomiska utvecklingen ledde till att den
svenska momsbasen och Sveriges andel av EU:s
BNI ökade. Vidare medförde det gynnsamma
ekonomiska läget att tulluppbörden ökade. Den
ökning av nettoflödet från statsbudgeten till EU
som skedde mellan 1996 och 1997 har påverkats
av att vissa avgifter beräknas utifrån prognoser
varefter en avräkning sker mot verkligt utfall.
Den ökning som skett av avgiften sedan 1995 är
delvis en följd av avtrappningen av infasningsra-
batten.

Uppgifterna i tabellen ger ingen helhetsbild av
alla effekter av EU-medlemskapet för statsbud-
geten. Hänsyn måste tas, förutom till de anslag
som helt eller delvis finansieras av EU-bidrag,
även till att det förekommer utgifter på anslag
för medfinansiering som staten står för, vilket är
en förutsättning för att medel från
strukturfonderna skall kunna utbetalas.
Kostnaderna för medfinansieringen avräknas
mot anslag. Å andra sidan erhålls vissa medel
från EU, exempelvis forskningsstöd, som inte
redovisas på statsbudgeten. Utgifter kopplade
till medlemskapet förekommer naturligtvis även
under myndigheters förvaltningsanslag. Efter-
som samarbetet inom EU är integrerat i den
nationella verksamheten och utgifter för
europeiskt samarbete förekom redan före 1995
är dessa dock mycket svåra att särskilja.
Dessutom förekommer naturligtvis indirekta
effekter, för såväl inkomster som utgifter, som
inte går att beräkna.

7.3 Anslag finansierade med EG-
medel

Det finns olika typer av anslag som helt eller del-
vis finansieras av EU. Anslag finansierade av
EU-bidrag, som huvudsakligen utbetalas inom
ramen för EG:s strukturfonder och jordbruks-
fonden, uppgår till cirka 6,7 miljarder kronor
(2000). Anslag för att täcka avgiften till EU:s
budget uppgår till 22,3 miljarder kronor (2000).
Medel för att finansiera stöd från EG:s jord-
bruksfond och strukturfonder skall redovisas
mot inkomsttitel när medlen inflyter från EU.

Det finns andra anslag som inte är kopplade
till ovan nämnda fonder, utan avser annat stöd.
Dessa anslag är kopplade till en inkomsttitel, där
medlen redovisas när de flutit in från EU.

Här redogörs huvudsakligen för de anslag
som är kopplade till EG:s jordbruksfond och
strukturfonder.

95

Skr. 2000/01:101

ITabell 7.2 Anslag finansierade med EG-medel              |

Miljoner kronor

UO

Anslag

Utfall 2000

14

A4

1 233

14

A5

3

19

A8

736

19

A9

0

20

A3

19

22

A5

196

23

B9

1 808

23

BIO

1 264

23

Bli

1 403

23

C3

64

23

F5

4

23

H4

3

6 733'

1 Att summa utfall på anslag skiljer sig från summa erhållna bidrag beror på
olika periodiseringseffekter. bl.a. att arealersättningen för 2000 utbetals 2001.

Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv
Anslaget A4 Europeiska socialfonden m.m. för pe-
rioden 1995-1999 (ESF) avser beslutade projekt
och tekniskt stöd inom målen 2, 3, 4, 5b och 6
samt gemenskapsinitiativen och vissa pilotpro-
jekt. Inbetalningar från ESF skall redovisas mot
inkomsttitel 6411 Bidrag från EG:s socialfond
med undertitlarna 6411/01-06.

Anslaget A5 Europeiska socialfonden m.m. för
perioden 2000-2006 (ESF) avser beslutade pro-
jekt och tekniskt stöd inom målen 1, 2 och 3
samt gemenskapsinitiativet Equal. Inbetalningar
från ESF skall redovisas mot inkomsttitel 6411
Bidrag från EG:s socialfond med undertitlarna
6411/07-09.

Utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveck-
ling

Anslaget A8 Europeiska regionala utvecklingsfon-
den perioden 1995-1999 (ERUF) avser utbetal-
ningar på grund av beslutade projekt inom mål-
områdena 2, 5b och 6 samt inom gemen-
skapsinitiativen Interreg IIA, Leader II, SME,
Konver, Pesca och Urban. Inbetalningar från
ERUF skall redovisas mot inkomsttitel 6311 Bi-
drag från EG:s regionalfond med undertitlarna
6311/01-05.

Anslaget A9 Europeiska regionala utvecklings-
fonden perioden 2000-2006 (ERUF) avser utbe-
talningar på grund av beslutade projekt inom
målområdena 1 och 2 samt gemenskapsinitiativet
Interreg III och Urban. Under 2000 har inga ut-
betalningar gjorts från detta anslag. Inbetalning-

ar från ERUF skall redovisas mot inkomsttitel
6311 Bidrag från EG:s regionalfond med under-
titlarna 6311/06-07.

Utgiftsområde 20 Allmän miljö och naturvård
Anslaget A3 Åtgärder för att bevara den biologis-
ka mångfalden avser bidrag från EU:s miljöfond
LIFE till markförvärv och skötsel. Anslaget dis-
poneras för finansiering av kostnader för mark-
förvärv och skötsel som ingår i sådana natur-
vårdsprojekt som beviljats bidrag. Från EU
inbetalda medel redovisas mot inkomsttitel 6911
Övriga bidrag från EU.

Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Anslaget A5 Från EG-budgeten finansierade stöd
till Transeuropeiska nätverk. Från anslaget
utbetalas stöd motsvarande EG:s finansiering av
svenska projekt inom området transeuropeiska
nätverk. Uppburet bidrag redovisas mot in-
komsttitel 6511 Bidrag till transeuropeiska nät-
verk.

Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med
anslutande näringar

Anslaget B9 Från EG-budgeten finansierade mil-
jö-, struktur- och regionala åtgärder. Från anslaget
utbetalas stöd motsvarande EG:s finansiering av
miljöersättningar inklusive informations-, råd-
givnings- och utbildningsinsatser, stöd för skog-
liga åtgärder, strukturstöd och kompensations-
bidrag från den tidigare programperioden, miljö-
och landsbygdsprogrammet, mål 1-, mål 6- och
mål 5b-programmen samt gemenskapsinitiativen
Interreg II, Leader II och LEADER+. EG-
medlen skall redovisas mot inkomsttitlarna 6112
Kompletterande åtgärder med undertitel
6112/01, 6121 EG-finansierade struktur- och re-
gionalstöd till jordbrukssektorn m.m. med un-
dertitlarna 6121/01-08.

Anslaget B10 Arealersättning och djurbidrag
m.m avser EG-medel för arealersättning, djurbi-
drag och kompletterande kompensationsstöd.
EG-medlen skall redovisas mot inkomsttitlarna
6111 Arealersättning, 6115 Djurbidrag och 6119
Övriga bidrag från EG:s Jordbruksfonds garanti-
sektion.

Anslaget Bli Intervention och exportbidrag för
jordbruksprodukter. Från anslaget utbetalas stöd
motsvarande EG:s finansiering av offentlig lag-
ring, övrig intervention, exportbidrag och stöd
till biodling m.m. EG-medlen skall redovisas
mot inkomsttitlarna 6116 Offentlig lagring, 6113

96

Skr. 2000/01:101

Övrig internvention, 6114 Exportbidrag samt
6119 Övriga bidrag från EG:s Jordbruksfonds
garantisektion.

Anslaget C3 Från EG-budgeten finansierade
strukturstöd till fisket m.m. Anslaget får användas
enligt rådets förordningar för strukturfonderna
och enligt strukturplanen för mål 5a utanför re-
spektive innanför mål 6-regioner samt enligt Pe-
sca-programmet. EG-medlen under anslaget får
användas för strukturfonderna avseende pro-
gramperioden 2000-2006. Fiskeriverket skall re-
dovisa betalningar från EG-budgeten mot in-
komsttitel 6211 Bidrag från EG:s fiskefond.

Anslaget F5 Jordbruks- och livsmedelsstatistik
finansierad från EG-budgeten. Anslaget avser
EG:s medfinansiering av statistik inom jord-
bruks- och livsmedelsområdet. EG-medlen skall
redovisas mot inkomsttitel 6911 Övriga bidrag
från EG.

Anslaget H4 Från EG-budgeten finansierade
medel för skogsskadeövervakning. Från anslaget
utbetalas stöd motsvarande EG:s finansiering av
projekt för skogsskadeövervakning. Skogsstyrel-
sen får disponera högst det belopp som redovisas
mot inkomsttitel 6911 Övriga bidrag från EU,
undertitel 1 Medel för skogsskadeövervakning.

97

Sammanställning av den
statliga sektorn

Skr. 2000/01:101

8 Sammanställning av den
statliga sektorn

De konsoliderade resultat- och balansräkningar-
na i kapitel 3 omfattar i allt väsentligt de statliga
myndigheterna inklusive affärsverken. Genom
ägarintressen i bolag och genom att Riksbanken,
AP-fonden och Premiepensionsmyndigheten
faller utanför den avgränsning som gjorts, är
emellertid det som brukar benämnas den statliga
sektorn i realiteten större.

Förevarande sammanställning görs i syfte att
ge en samlad och översiktlig bild över samtliga
verksamheter där staten har ett väsentligt infly-
tande. Väsentligt inflytande har definierats som
att staten har en ägarandel på minst 20 procent i
de aktuella organisationerna. Definitionen över-
ensstämmer med näringslivets definition av in-
tresseföretag. Med denna definition bortfaller
stiftelser, som är självägande. Den statliga sek-
torn inkluderar därmed förutom myndigheterna
även statliga bolag, banker och finansinstitut,
Riksbanken, Premiepensionsmyndigheten och
AP-fonderna.

Sammanställningen, som bygger på de ingå-
ende organisationernas officiella årsredovisning-
ar eller delårsrapporter, ger en uppfattning om
den totala statliga förmögenheten.

När det gäller de tillgångar och skulder som
bara indirekt ägs av staten har statens andel med-
räknats med hänsyn tagen till ägarandelen. Nå-
gon fullständig eliminering av mellanhavanden
såsom fordringar och skulder samt intäkter och
kostnader har inte kunnat göras eftersom under-
lag för detta oftast saknas och de olika organisa-
tionernas redovisningsperioder och redovis-
ningsprinciper skiljer sig åt. Dessutom lyder de
under olika regelverk.

8.1 Den statliga sektorns
förmögenhet

Den statliga sektorns samlade tillgångar upp-
gick vid utgången av 2000 till 2 346 miljarder
kronor vilket är en ökning med 213 miljarder
kronor jämfört med 1999. Ökningen är främst
hänförlig till statliga bolag. År 2000 har Nordis-
ka Investeringsbanken invärderats som intresse-
företag, från att tidigare ha redovisats som vär-
depapper, och statens aktieinnehav i AB Svensk
Exportkredit har ökat efter en fondemission.
Även Vattenfalls tillgångar har ökat betydligt på
grund av olika företagsförvärv. Ökningen är
också hänförlig till Premiepensionsmyndig-
hetens ökade tillgångar. Den statliga sektorns
samlade skulder uppgick till 2 524 miljarder kro-
nor 2000, vilket är en ökning med 89 miljarder
kronor. Ökningen är hänförlig till samma för-
ändringar som föranlett ökningen av tillgångar-
na. Den statliga sektorns nettoförmögenhet har
förbättrats med 124 miljarder kronor, vilket
främst förklaras av myndigheternas förbättrade
nettoförmögenhet.

Av tabell 8.1 framgår den statliga sektorns
tillgångar, skulder och kapital.

101

Skr. 2000/01:101

Tabell 8.1 Den statliga sektorns samlade tillgångar och     H

skulder                                                ■

Miljarder kronor

Myndigheter

00

99

98

97

96

94/95

93/94

Summa tillgångar

689

662

636

540

548

474

398

Summa skulder

1689

1748

1813

1598

1586

1514

1322

Nettoförmögen-
het/Eget kapital

-1000

-1086

-1177 ■

■1058

-1038

-1040

-924

S:a skulder och

689

662

636

540

548

474

398

kapital

Statliga bolag, banker och finansinstitut

00

99

98

97

96

95

94

Summa tillgångar

776

638

619

753

898

816

904

Summa skulder

632

498

472

610

748

675

773

Nettoförmögen-
het/Eget kapital

144

140

147

143

150

141

131

Sta skulder och
kapital

776

638

619

753

898

816

904

Riksbanken

00

99

98

97

96

95

94

Summa tillgångar

233

229

214

189

213

257

269

Summa skulder

108

113

95

95

126

180

204

Nettoförmögen-
het/Eget kapital

125

116

119

94

87

77

65

Sta skulder och
kapital

233

229

214

189

213

257

269

Premiepensionsmyndigheten

00

99

98

Summa tillgångar

94

74

26

Summa skulder

95

74

26

Nettoförmögen-
het/Eget kapital

-1

0

0

Sta skulder och
kapital

94

74

26

AP-fonderna

00

99

98

97

96

95

94

Summa tillgångar

735

749

642

622

600

575

544

Summa skulder

1

2

1

2

3

1

3

Nettoförmögen-
het/Eget kapital

734

747

641

620

597

574

541

Sta skulder och
kapital

735

749

642

622

600

575

544

Den statliga sektorn

00

99

98

97

96

95

94

Summa tillgångar

2346

2133

1976

1979

2134

2094

2127

Summa skulder

2524

2435

2381

2305

2463

2444

2495

Nettoförmögen-
het/Eget kapital

-178

-302

-405

-326

-329

-350

-3681

Sta skulder och
kapital

2346

2133

1976

1979

2134

2094

2127

Myndigheter

I bilaga 4 redovisas de myndigheter som ingår i
sammanställningen avseende redovisningsperio-
den 2000. Statens innehav av aktier i de statliga
bolagen redovisas främst av Regeringskansliet
(jämför not 24, andelar i dotter- och intressefö-
retag, under noter till balansräkningen.)

Affärsverkens innehav av aktier i dotterbolag
ingår liksom även Riksbankens grundfond och
redovisas under andelar i dotter- och intressefö-
retag. För att undvika dubbel redovisning elimi-
neras ovan nämnda innehav enligt tabell nedan
mot summa tillgångar och nettoförmögenhet för
den statliga sektorn.

Miljoner kronor

Elimineringar

2000

1999

1998

1997

1996

Regerings-
kansliet

137 939

143 265

133 174

123 179

122 597

Riksbankens
grundfond

1 000

1 000

1 000

1000

1 000

Affärsverk

Luftfartsverket

80

80

80

50

50

Statens järn-
vägar

716

831

716

716

741

Svenska kraft-

83

83

74

62

59

nät

Övriga myn-

59

52

147

134

832

digheter

Totalt             139 877    145 311    135 191    125 141    125 279

Statliga bolag, banker och finansinstitut

I bilaga 5 redovisas de statliga bolag, banker och
finansinstitut som ingår i sammanställningen. En
särskild redovisning görs där också av stora före-
tag med statligt ägande. Som underlag för 1994-
1999 års värden har uppgifter ur regeringens
skrivelser för respektive års redogörelse för före-
tag med statligt äganden använts.

Premiepensionsmyndigheten
Premiepensionsmyndigheten redovisar tillgångar
och skulder gentemot Riksgäldskontoret. För att
undvika dubbel redovisning elimineras dessa mot
summa tillgångar respektive skulder och netto-
förmögenheten för den statliga sektorn. Premie-
pensionsmyndigheten redovisar sina tillgångar
till marknadsvärde.

102

Skr. 2000/01:101

Miljoner kronor

Premiepensionsmyndigheten,

el im ineringar

2000

1999

1998

Inomstatliga tillgångar

40 953

74 018

4

Inomstatliga skulder

-1 147

-419

-48

Nettoförmögenhet

39 806

73 599

-44

Fjärde och femte fondstyrelsernas skulder är
eliminerade mot 1-3 fondstyrelsens fordringar
1999. År 2000 finns inga interna fordring-
ar/skulder inom AP-fonderna.

AP-fondema

Miljoner kronor

Bokslut 2000
Marknadsvärde

Tillgångar

Skulder

Fondkapital

1-2 fondstyrelserna

560 465

87

560 378

3.-e fondstyrelsen

22 873

38

22 835

4:e fondstyrelsen

132 305

22

132 283

6:e fondstyrelsen

19 048

640

18 408

7.e fondstyrelsen

18

66

-48

Totalt

734 709

853

733 856

I AP-£ondernas redovisning 1999 och 2000 avser
bokfört värde marknadsvärde, vilket har gett ett
högre värde än tidigare värderingsprinciper. Från
och med 2001 skall placeringstillgångarna upptas
till marknadsvärde enligt lag. För att underlätta
jämförelser med likartad verksamhet har fonder-
na inom ramen för god redovisningssed redan i
2000 års bokslut valt att värdera placeringstill-
gångarna till marknadsvärde.

Ett nytt pensionssystem infördes i januari
1999 och den 1 maj 2000 omorganiserades AP-
fonderna. Den 1 januari 2001 fick Första till
Fjärde AP-fonderna nya identiska placeringsreg-
ler, vilka bland annat innebär att samtliga fonder
nu får placera i aktier och i högre grad än tidigare
även globalt.

Sjätte AP-fonden har en särställning inom
AP-fondsystemet eftersom den har möjlighet att
uppträda som aktiv ägare i både noterade och
onoterade företag. En del av resurserna inriktas
specifikt mot ägande i onoterade bolag.

Sjunde AP-fonden förvaltar Premiesparfon-
den där medel i premiepensionssystemet placeras
för personer som avstår från att välja någon an-
nan fond. Sjunde AP-fonden förvaltar också
Premievalsfonden som kan väljas på samma sätt
som andra fonder inom premiepensionssyste-
met.

AP-fondernas innehav av svenska statsobliga-
tioner per den 31 december 2000 uppgick till 244
(174) miljarder kronor. Detta har inte elimine-
rats mot statsskulden.

8.2 Förändringar i den statliga
sektorns förmögenhet

De viktigaste händelserna under året är börsin-
troduktionen av Telia AB och färdigställandet av
Oresundsbron. När Telia noterades på OM
Stockholmsbörsen skapades Sveriges största
folkaktie eftersom nästan var åttonde svensk
äger aktier i bolaget. Vid börsintroduktionen
såldes 29,4 procent av aktierna. Senare under året
minskade dock värdet på den statliga aktieport-
följen på grund av att aktiekursen för Telia föll.
Utförsäljningen av Telia skedde den 13 juni
2000. Försäljningen av Telia-aktier inbringade 61
miljarder kronor till staten. Dessutom har drygt
12 miljarder kronor tillförts bolaget i samband
med en nyemission.

Staten äger aktier i sex börsnoterade bolag
varav ägarandelarna i Nordea (fd Nordic Baltic
Holding AB) och OM-gruppen AB understiger
20 procent. Ägarandelen i Nordea är 18,1 pro-
cent. Staten har under året förvärvat ytterligare
aktier i OM Gruppen AB för 0,6 miljarder kro-
nor. Innehavet har ökat från 7,7 procent till 9,42
procent. Förutom i dessa och Telia äger staten
aktier i börsnoterade AssiDomän och SAS Sve-
rige samt indirekt via Civitas Holding i Celtica
och indirekt via Telia i Eniro.

Nordea har under året köpt aktier i Christia-
nia Bank og Kreditkasse och har då fullbordat
sin vision att föra samman ledande banker i de
nordiska länderna.

Nordiska Investeringsbanken har år 2000 in-
värderats som intresseföretag.

I juni 2000 tecknade Posten AB en avsiktsför-
klaring om att sälja Postgirot Bank AB till
Svenska Girot AB. Affären godkändes dock inte
av Konkurrensverket och Finansinspektionen.
Postens styrelse har beslutat att gå ur avtalet om
en försäljning av Postgirot till Svenska Girot AB
och kommer att inleda en ny försäljningsprocess.

Ägarförhållandena i AB Svensk Exportkredit
förändrades då de svenska bankerna sålde sina
aktier till ABB. Samtidigt ökade staten sitt aktie-
innehav till 64,7 procent efter en fondemission.

103

Skr. 2000/01:101

Svensk Exportkredit är efter denna förändring
ett dotterföretag.

Under året har Vattenfall förvärvat 55 procent
av aktierna i Electrocieplownie Warzawskie SA.
Vattenfall har också förvärvat 26 procent av akti-
erna i Hamburgische Electricitäts-Werke AG.
Vidare har Vattenfall förvärvat finska Hämeen-
linnan Energia och Uppsala energi..

Swedfund International har fått ett kapitaltill-
skott med 50 miljoner kronor. Venantius AB har

under året köpt innehavet i Statens Premiefond
AB. AMUGruppen AB har bytt namn till Lernia
AB.

Under året har bolaget Newtel sålts till Telia
AB. Celsius AB och Grängesbergs Gruvor AB
har också avyttrats.

Den 1 januari 2001 ombildades affärsverket SJ
till aktiebolag. Verksamheten överfördes till tre
av staten direktägda bolag.

104

Utveckling av statlig
konsumtion och
produktion

Skr. 2000/01:101

9 Utveckling av statlig konsumtion och
produktion

9.1 Inledning

I detta kapitel redovisas hur den statliga kon-
sumtionen och produktionen utvecklats mellan
1990 och 20 006. Tidigare år har motsvarande ka-
pitel även omfattat den statliga sysselsättningen,
personalkonsekvenser av periodens strukturför-
ändringar och regeringens iakttagelser vad gäller
de statliga myndigheternas arbetsgivarpolitik. På
grund av tidigareläggningen av skrivelsen har det
inte varit möjligt att lämna en sådan redovisning
i årsredovisningen för staten utan dessa delar
kommer i stället att redovisas för riksdagen i ett
annat sammanhang.

De avgränsningar och uppdelningar av stats-
förvaltningen som görs i detta kapitel baserar sig
på nationalräkenskaperna, vilket gör att de skiljer
sig från skrivelsen i övrigt.

9.2 Konsumtion och produktion

Offentlig konsumtion beräknas som summan av
direktkonsumtion och produktionsvärde med
avdrag för avgiftsinkomster och egenproducera-
de övriga tillgångar. Produktionsvärdet kan skri-
vas som summan av löner, arbetsgivaravgifter,
avskrivningar och inköp av varor och tjänster.7

6 Kapitlet kommer att ingå i Statskontorets rapport - Staten i omvandling
- som publiceras under hösten 2001.

7 Statlig produktion och konsumtion redovisas enligt definitionerna i de
nya nationalräkenskaperna som presenterades första gången våren 1999

Något förenklat kan den statliga konsumtionen
sägas motsvara den statliga verksamhet som är
skattefinansierad, medan produktionen även
omfattar den avgiftsfinansierade verksamheten.

Den långsiktiga utvecklingen av konsumtio-
nen av statsförvaltningens tjänster har samman-
taget varit förhållandevis stabil mätt som andel
av BNP. Efter andra världskriget låg den på
drygt 5 procent och ökade sakta men säkert un-
der 1960- och 1970-talen. I dag uppgår den till 8
procent av landets samlade produktion av varor
och tjänster.

Besparingar under större delen av 1980-talet
Under 1980-talets första sju år innebar bespa-
ringskraven att konsumtionen gick ned något
för att sedan åter öka. Uppgången berodde först
på att försvaret fick mer resurser i samband med
1987 års försvarsbeslut och att invandringen till
Sverige började ta fart och sedan på 1990-talets
satsningar på den högre utbildningen.

Uppgång till 1993

Den ekonomiska krisen under 1990-talets början
medförde att BNP sjönk tre år i rad med totalt 5
procent och arbetslösheten steg kraftigt. Krisen
på arbetsmarknaden, som kulminerade under
1993, bidrog till att produktionen och konsum-
tionen av statens tjänster också nådde en topp
eftersom behovet av arbetsmarknadspolitiska åt-
gärder ökade. Den statliga tjänsteproduktionen
hade stigit med 12 procent sedan decenniets bör-
jan (diagram 9.1).

med uppgifter från och med 1993. Uppgifterna avser utvecklingen i fasta
priser om inte annat anges.

107

Skr. 2000/01:I01

Diagram 9.1 Tillväxten i staten och BNP 1990-2000, vo-
lymförändringar

Index 1990=100

Källa: SCBts nationalräkenskaper. Anm.: Uppgifterna för 1990-1993 avser
konsumtion av statens tjänster.

Produktionen på högre nivå även efter 1993

Efter 1993 har den totala ekonomiska aktiviteten
i Sverige ökat kraftigt och den statliga produk-
tionen av tjänster har, med relativt små årliga va-
riationer, legat kvar på en, jämfört med 1980-
talet, högre nivå. Under 1998 och 1999 steg den
med sammantaget 6 procent för att sedan gå ned
marginellt under 2000. Minskningen 2000 för-
klaras, enligt preliminära uppgifter, av en mindre
nedgång inom försvaret och andra näringslivs-
tjänster än kommunikationer. Däremot ökade
satsningarna på den högre utbildningen och
forskningen.

Produktionens delar

Med utgångspunkt i nationalräkenskaperna kan
den statliga produktionens fördelning åskådlig-
göras genom en indelning i sju huvudgrupper:
försvar, utbildning, näringslivstjänster, samhälls-
skydd och rättskipning, allmänna tjänster, vård,
social trygghet och omsorg samt kultur. De oli-
ka verksamheter som ryms inom respektive hu-
vudgrupp sammanfattas i tabell 9.1.

Tabell 9.1 Statliga områden och verksamheter indelade ef-
ter nationalräkenskaperna

Område

Verksamhet

Försvar

Militärt och civilt försvar

Utbildning

Högskoleutbildning och forskning

Näringslivstjänster

Bostadsförsörjning och samhällsutveck-
ling, samhällsplanering, regional utveck-
ling, miljö- och naturvård. Näringslivsfrå-
gor inom energi, jordbruk, mineralbrytning,
tillverkningsindustri, byggnadsverksamhet
och kommunikationer

Samhällsskydd och
rättskipning

Polis-, åklagar- och domstolsväsende,
kriminalvård, kronofogdemyndigheter

Allmänna tjänster

Allmän och utrikes förvaltning, skattein-
drivning

Vård, social trygghet
och omsorg

Hälso- och sjukvård, allmän administra-
tion, forskning, administration av sociala
bidrag, social omsorg inkl, integrationsfrå-
gor och arbetsmarknadsåtgärder

Kultur

Fritidsverksamhet, kultur och religion

Är 2000 producerade staten tjänster för drygt
180 miljarder kronor. Produktionsvärdet - som i
den offentliga sektorn beräknas från kostnadssi-
dan - bestäms av löner, inköp av varor och tjäns-
ter och avskrivningar. Med detta mått mätt är
försvaret fortfarande det största enskilda statliga
området med en fjärdedel av den totala produk-
tionen. Nästan lika stora resurser läggs numera
ned på den högre utbildningen, som svarar för
drygt en femtedel av de statliga tjänsterna (dia-
gram 9.2).

| Diagram 9.2 Produktion av statliga tjänster 2000           |

Procent

Vård, social
trygghet, omsorg

9.5%                        Försvar

Källa: ESV och Statskontoret.

De statliga näringslivstjänsterna, som domineras
av verksamheten vid Vägverket och Banverket,
bidrar med ytterligare närmare en femtedel.

Myndigheterna inom de allmänna tjänsterna,
dvs. de som arbetar inom den centrala förvalt-

108

Skr. 2000/01:101

ningen, och de inom samhällsskydd och rätt-
skipning svarar för vardera 12-13 procent av de
statliga tjänsterna. Vård, social trygghet och om-
sorg är något mindre och kulturområdet svarar
för ett par procent till den statliga produktionen.

Tabell 9.2 sammanfattar utvecklingen inom
statens olika områden. De är rangordnade efter
storlek, vilket också bestämt det följande avsnit-
tets disposition.

Diagram 9.3 Produktion i försvaret 1993-2000, volymför-
ändringar         _____________________________________

Index 1993=100

Källa: SCB:S nationalräkenskaper. Anm.-. Uppgifterna för försvaret är 2000 är en
framskrivning med hjälp av statistik frän ESV.

Tabell 9.2 Produktionen inom statens olika områden 1993-
2000

Område

Miljarder
kronor
2000

Andel av
total

2000 (%)

Förändring (%)

1993-2000    1999-2000

Försvar

45,9

25

2

-5

Utbildning

38,9

21

49

4

Näringslivs-
tjänster

32,1

18

6

-3

Samhällsskydd
och rättskip-
ning

22,6

13

2

2

Allmänna
tjänster

21,7

12

-21

5

Vård, social
trygghet och
omsorg

17,2

9

-12

3

Kultur

3,1

2

-21

-16

Staten totalt

181,5

100

4

-1

Produktionsvärdet kan delas upp i kostnads-
komponenterna löner och förbrukning av varor
och tjänster. Förbrukningen av varor och tjäns-
ter kan i sin tur delas upp i löpande förbrukning
och kostnader för de s.k. varaktiga varorna, dvs.
sådana investeringar som inte har någon alterna-
tiv civil användning.

Det är den löpande förbrukningen som fått
allt större vikt i försvarets produktionsvärde,
närmare 40 procent, medan kostnaderna för de
varaktiga varorna och löner minskat sedan 1993
(diagram 9.4).

Försvar

Kostnaderna för produktionen inom totalförsva-
ret uppgick till 46 miljarder kronor 2000. Enligt
preliminära uppgifter motsvarade det en nedgång
på knappt 5 procent i volym jämfört med året
innan. Produktionen har utvecklats oregelbun-
det sedan 1993 med såväl upp- som nedgångar.
Under 1996 och 1999 ökade kostnaderna med
över 6 procent i volym. Sett över hela sjuårsperi-
oden har uppgången dock begränsats till ett par
procent (diagram 9.3).

Diagram 9.4 Produktion, förbrukning och löner i försvaret
1993-2000, volymförändringar

Index 1993=100

Källa: SCB:S nationalräkenskaper. Anm.: Uppgifterna för är 2000 är en
framskrivning med hjälp av statistik från ESV.

Under år 2000 sjönk dock den löpande förbruk-
ningen, men också kostnaderna för de varaktiga
varorna. Den trendmässiga nedgången i försva-
rets löner inklusive sociala avgifter vändes dock
till en liten uppgång. Det förklaras huvudsakli-
gen av att de sociala avgifterna stigit från 43 till
55 procent.

109

Skr. 2000/01:101

Det bör dock betonas att uppgifterna för år 2000
är preliminära och baseras på ett underlag från
januari 2001. Av Försvarsmaktens årsredovis-
ning från i mars i år, framgår att kostnaderna för
den löpande förbrukningen fortsatte att öka
även under år 2000, med 9 procent i volym. För-
svarsmakten svarar för större delen av försvarets
totala produktionskostnader. Med årsredovis-
ningens uppgifter som utgångspunkt för utveck-
lingen under år 2000 skulle nedgången i produk-
tionen begränsas till 1 procent i volym och
jämfört med 1993 skulle den ha ökat med 5 pro-
cent.

Diagram 9.6 Produktion av statliga näringslivstjänster
1993-2000, volymförändringar

Index 1993-2000

Källa: SCB:S nationalräkenskaper. Anm: Uppgifterna för år 2000 är en framskrivning
med hjälp av statistik från ESV.

Utbildning

Den högre utbildningen och forskningen produ-
cerade tjänster för 39 miljarder kronor under
2000. Det är en ökning med närmare 50 procent
i volym sedan 1993, varav 4 procent inföll under
2000 (diagram 9.5).

Diagram 9.5 Produktion av statliga utbilningstjänster och
forskning 1993-2000, volymförändringar

Index 1993=100

Källa: SCB:S nationalräkenskaper. Anm: Uppgifterna för år 2000 är en framskrivning
med hjälp av statistik från ESV,

De fyra största universiteten, dvs. Lund, Uppsa-
la, Göteborg och Stockholm, svarar tillsammans
för en tredjedel av det totala produktionsvärdet
och 2000 ökade det med 11 procent i volym. Sett
över en längre period är det dock främst de
mindre och medelstora högskolorna som byggts
ut. Satsningen på den högre utbildningen har på-
gått under hela 1990-talet.

Näringslivstjänster

Produktionen av näringslivstjänster uppgick till
32 miljarder kronor år 2000. Räknat i fasta priser
är det en minskning med ett par procent jämfört
med året innan. Produktionsvolymen har dock
ökat med 6 procent sedan 1993 (diagram 9.6).

Kommunikationstjänster, som i dag svarar för
hela 70 procent av det totala produktionsvärdet
inom näringslivstjänsterna, har stigit med en
tredjedel under sjuårsperioden. Uppgången un-
der år 2000 var dock marginell.

Avskrivningarna på de statliga vägarna och
järnvägarna, som numera räknas in i produk-
tionsvärdet, uppgår till omkring 40 procent av
produktionen och andelen har varit i det närmas-
te konstant sedan 1993.

I takt med att kommunikationstjänsterna ökat
i betydelse har produktionen av övriga närings-
livstjänster minskat i volym, med närmare 30
procent sedan 1993. Nedgången har varit spridd
på många, förhållandevis små, myndigheter.
Skogsvårdsorganisationens produktion har t.ex.
krympt kraftigt, vilket huvudsakligen förklaras
av avvecklingen av beredskapsverksamheten.

Samhällsskydd och rättskipning

Inom området samhällsskydd och rättskipning
producerades tjänster till ett värde av 23 miljar-
der kronor 2000. Det motsvarar 13 procent av
den totala statliga produktionen.

Efter 1993 ökade produktionsvärdet något i
volym under ett par år för att därefter sjunka un-
gefär lika mycket under en tvåårsperiod. Mellan
1997 och 1999 var den oförändrad för att sedan
stiga med ett par procent under 2000. Utveck-
lingen förklaras till stor del av polisväsendet,
som svarar för närmare 70 procent av produk-
tionen. Under 2000 steg produktionen av polis-
tjänster med 4 procent i volym (diagram 9.7).

110

Skr. 2000/01:101

Diagram 9.7 Produktion av samhällsskydd och
rättskipningstjänster 1993-2000, volymförändringar

Index 1993=100

Källa: SCB:S räkenskaper. Anm: Uppgifterna för år 2000 är en framskrivning med
hjälp av statistik från ESV.

Diagram 9.8 Produktion av allmänna statliga tjänster 1993-
2000, volymförändringar _____________________________

Index 1993=100

Källa: SCB:S nationalräkenskaper. Anm.- Uppgifterna för år 2000 är en framskrivning
med hjälp av statistik från ESV.

Ökningen inom polisväsendet under 2000 för-
klaras helt av en uppgång i lönekostnaderna, som
i sin tur berodde på att polisens nya löneavtal
blev klart och betalades ut under året.

Området rättskipning, där såväl domstolar
som kronofogdar ingår, svarar för en fjärdedel av
produktionsvärdet och tjänsterna ökade med
omkring 10 procent i volym under perioden
1993-2000. Inom kriminalvårdsmyndigheterna
var uppgången under samma period drygt hälf-
ten så stor. Under 2000 sjönk produktionsvärdet
inom rättsväsendet något medan det var oför-
ändrat inom kriminalvården.

Allmänna tjänster

Myndigheterna inom de verksamheter som räk-
nas till de allmänna tjänsterna, dvs. områden som
ekonomi, planering, skatter och tullar, har sam-
mantaget minskat produktionen under så gott
som hela 1990-talet. Under 2000 uppgick pro-
duktionen dock till 22 miljarder kronor, vilket
innebär att den ökat i volym jämfört med året
innan.

Efter korrigeringar för nedgången under 1994,
som helt kan förklaras av Byggnadsstyrelsens
bolagisering, och för ökningen 1997, som be-
rodde på att alla departement slogs samman till
en enda myndighet (Regeringskansliet)1, har
produktionen av allmänna tjänster sammantaget
minskat med 12 procent sedan 1993 (diagram
9.8).

Uppgången i de allmänna tjänsterna under år
2000 förklaras helt av Regeringskansliet, som
under året svarade för närmare 30 procent av
produktionsvärdet, vilket är en kraftig ökning
jämfört med året innan. Mätt i termer av pro-
duktion och sysselsättning har aktiviteten vid
Regeringskansliet successivt ökat under 1990-
talet.

Under 2000 påverkades produktionsvärdet
dessutom - på det sätt som det mäts i officiell
statistik - av kraftigt ökande omkostnader. Det
var kostnaderna i samband med försäljningen av
Teliaaktier som drog upp produktionsvärdet
med hela 1,3 miljarder kronor. Ökningen under
2000 uppgick totalt till en tredjedel (diagram
9.9).

Rensat för de extraordinära kostnaderna i
samband med aktieförsäljningen ökade produk-
tionsvärdet i Regeringskansliet med drygt 5 pro-
cent i volym under året. Det innebär att tjänster-
na, mätt på detta sätt, stigit med närmare en
femtedel sedan 1993.

Till och med 1996 räknades t.ex. Försvarsdepartementet till området
försvar. Därefter utgör alla departement en myndighet och ingår i områ-
det allmänna tjänster.

111

Skr. 2000/01:101

Diagram 9.9 Produktion av tjänster vid Regeringskansliet,
skattemyndigheter och länsstyrelser 1993-2000,
volymförändringar______________________________________

Index 1993=100

Källa: SCB:S nationalräkenskaper och statistik från ESV.

Diagram 9.10 Produktion av vård, sociala trygghetstjänster
qchomsorg 1993-2000, volymförändringar

Index 1993=100

Källa: SCB:S nationalräkenskaper. Anm: Uppgifterna för år 2000 är en framskrivning
med hjälp av statistik från ESV.

Skattemyndigheterna, som svarar för närmare 40
procent av sysselsättningen inom de allmänna
tjänsterna, har krympt under 1990-talet. Under
perioden 1993-2000 sjönk produktionsvärdet
med närmare 30 procent i volym, varav 6 procent
under 2000.

Även i länsstyrelserna, som tillsammans sys-
selsätter lika många som Regeringskansliet, dvs.
nästan en femtedel, har produktionen gått ned.
Sedan 1993 handlar det om en minskning med
drygt en femtedel.

Också i övriga myndigheter inom de allmänna
tjänsterna har produktionen minskat under
1990-talet. Det gäller t.ex. Tullverket och Statis-
tiska centralbyrån. Sammantaget har tjänstevo-
lymen krympt med ca 20 procent mellan 1995
och 1998. Därefter har produktionen legat kon-
stant.

Vård, social trygghet och omsorg

Inom området vård, social trygghet och omsorg
producerades tjänster för 17 miljarder kronor
under år 2000. Det är en nedgång med 12 pro-
cent i volym sedan 1993. Under periodens sista
år noterades dock en ökning med 3 procent (di-
agram 9.10).

Administrationen av socialförsäkringar svarar för
hälften av produktionskostnaderna och de statli-
ga arbetsmarknadsåtgärderna bidrog med närma-
re 30 procent. Resterande verksamhet inom om-
rådet bedrivs av myndigheter inom social
omsorg som t.ex. Migrationsverket och Statens
institutionsstyrelse, inom hälso- och sjukvård,
som t.ex. Socialstyrelsen, Läkemedelsverket och
Smittskyddsinsti tutet.

Ökningen av produktionsvärdet under 2000
på området som helhet förklaras till hälften av
socialförsäkringssektorn. På två år har kostna-
derna för tjänsterna stigit med 13 procent i vo-
lym, vilket främst beror på ökade lönekostnader.

För myndigheterna inom arbetsmarknadsom-
rådet, som arbetsförmedlingar, arbetsmarknads-
institut och länsarbetsnämnder, har produktio-
nen gått ned med en fjärdedel sedan toppåret
1993. Under 2000 hade dock tjänsterna ungefär
samma volym som året innan.

Verksamheten vid övriga myndigheter - utan-
för socialförsäkringarna och arbetsmarknadsom-
rådet - har också minskat kraftigt under sjuårs-
perioden. En stor del beror på en nedgång i
antalet asylsökande sedan 1993 och därmed en
lägre aktivitet vid Migrationsverket.

Ökningen under 1994 förklaras av att Statens
institutionsstyrelse bildades det året.

Kultur

Inom området fritidsverksamhet, kultur och re-
ligion producerades tjänster för 3 miljarder kro-
nor under 2000. Sedan 1993 har produktionen
minskat med drygt en femtedel. Nedgången för-
klaras helt av att vissa kyrkliga tjänster, som tidi-
gare räknats som statliga, efter den 1 januari

112

Skr. 2000/01:101

2000 i samband med kyrkans separation från sta-
ten i stället ingår som en del i hushållens intres-
seorganisationer. Om hänsyn tas till huvudman-
naskapsbytet var produktionsvolymen ungefär
lika stor 2000 som sju år tidigare.

De statliga museerna svarar tillsammans för en
tredjedel av produktionsvärdet och Riksantikva-

rieämbetet är den största enskilda myndigheten.
Eftersom omkring 80 procent av Kungliga Ope-
rans och Dramatens verksamhet finansieras via
anslag, räknas även de till det statliga kulturom-
rådet, trots att de drivs i bolagsform.

113

10

Riksrevisionsverkets
iakttagelser

Skr. 2000/01:101

10    R i ksrevi si onsverkets i a kttage I ser

Riksrevisionsverket (RRV) bedriver revision ge-
nom årlig revision och effektivitetsrevision. Den
årliga revisionen avslutas genom uttalanden i re-
visionsberättelser till regeringen om bl.a. myn-
digheters årsredovisning samt om ledningens
förvaltning. Inom effektivitetsrevisionen grans-
kas effektiviteten i statliga åtaganden och statlig
verksamhet.

I detta kapitel görs en genomgång av flertalet
av de rapporter effektivitetsrevisionen lämnade
2000 och regeringens åtgärder med anledning av
dessa.

Kapitlet innehåller också en redovisning av re-
visionsberättelser med invändning. Regeringen
avser att återkomma i budgetpropositionen för
2002 med bedömning av vilka åtgärder som har
vidtagits respektive kommer att vidtas med an-
ledning av invändningarna.

10.1 Effektivitetsrevisionens
iakttagelser

Effektivitetsrevisionen har publicerat 17 rappor-
ter under 2000, varav 12 avser egeninitierade
granskningar och 5 regeringsuppdrag. Nedan re-
dovisas 11 av effektivitetsrevisionens rapporter,
varav 7 avser egeninitierade granskningar. Urva-
let baseras på att regeringen vidtagit någon åt-
gärd eller gjort någon bedömning.

Försöksverksamhet med friare medelsanvändning i
arbetsmarknadspolitiken (RRV2000:3)

Under våren 1998 fattade regeringen beslut om
att Skåne, Dalarnas, Gävleborgs, Jämtlands och
Värmlands län, under en period av nästan två år
fick utgöra försöksområden med en friare an-

vändning av vissa arbetsmarknadspolitiska medel
samt arbetslöshetsersättning. Försöksverksam-
heten innebar att länen dels kunde utnyttja an-
slaget för arbetsmarknadspolitiska åtgärder utan
att ha något mål för omfattningen av de arbets-
marknadspolitiska åtgärderna, dels fick använda
nästan 20 procent av det totala anslaget för ar-
betsmarknadspolitiska åtgärder till otraditionella
insatser (det s.k. volymmålet avskaffades dock
redan 1999 även för övriga län). Under försöks-
perioden fick länen också fatta beslut om aktiva-
re användning av arbetslöshetsersättning, vilket
innebar att arbetslösa personer som har rätt till
arbetslöshetsersättning kunde delta i projekt
som initierats av länsarbetsnämnder eller kom-
muner.

RRV har av regeringen fått i uppdrag att ut-
värdera verksamheten. RRV:s analys visar att den
utbuds- och tillväxtorienterade åtgärden arbets-
marknadsutbildning inte ökat mer i försökslänen
än i övriga landet. RRV redovisar vidare att av-
steg gjorts från de regler som gäller för försöks-
verksamheten. Även Institutet för arbetsmark-
nadspolitisk utvärdering (IFAU) har fått i
uppdrag att utvärdera försöksverksamheten. En-
ligt IFAU är det vanligt att projekten inte riktar
sig till arbetslösa i första hand utan utgör olika
former av näringslivsprojekt. IFAU har i pro-
jektbeskrivningarna i ett flertal fall funnit tydliga
tecken på att arbetsmarknadspolitiska medel an-
vänts för klart kommunala intressen.

Försöksverksamheten upphörde vid utgången
av 1999 och erfarenheterna har främst tagits till-
vara i samband med det förenklade och föränd-
rade regelverket för de arbetsmarknadspolitiska
programmen som trädde ikraft under 2000. Vi-
dare har regeringen, bl.a. mot bakgrund av erfa-
renheterna av försöksverksamheten, förtydligat

117

Skr. 2000/01:101

arbetsmarknadspolitikens roll och uppgift samt
vidtagit erforderliga åtgärder som innebär att
ekonomistyrning, kontroll och uppföljning för-
bättras väsentligt inom arbetsmarknadsverket
(prop. 1999/2000:98).

Polisens IT-stöd (RRV2000:8)

RRV har på eget initiativ granskat polisens IT-
stöd. Enligt RRV fanns det stora brister i till-
gänglighet och användbarhet i polisens IT-stöd.
IT-stödet var bl.a. inte tillgängligt i bilar och på
brottsplatser. Det fanns också brister i förvalt-
ning och genomförande av nyinvesteringar.

Regeringen har redovisat sin bedömning av
RRV:s rapport i budgetpropositionen för 2001
(prop. 2000/01:1, utg. omr. 4). Regeringen angav
att det är angeläget att polisen använder modern
teknik för att effektivisera verksamheten. Enligt
regeringens bedömning finns det utrymme för
att använda redan befintliga system på ett mer
effektivt sätt i polisverksamheten.

Genom ett regeringsbeslut den 5 oktober
2000 gavs Rikspolisstyrelsen i uppdrag att senast
den 1 december 2000 redovisa de åtgärder som
planeras eller vidtagits med anledning av RRV:s
rapport. Rikspolisstyrelsens redovisning bereds
för närvarande inom Regeringskansliet.

Fortsatt utveckling av polisen - en uppföljande
granskning (RRV 2000:9)

RRV har på regeringens uppdrag granskat ge-
nomförandet av närpolisreformen och funnit att
den är organisatoriskt genomförd men att det
fortfarande finns brister i reformens innehålls-
mässiga genomslag i polisverksamheten. RRV
ansåg att polismyndigheternas styrning inte varit
tillräckligt tydlig. Vidare fann RRV att närpolis-
områdena vid flera polismyndigheter var så små
att det fanns risk för att förutsättningarna för ett
effektivt polisarbete var otillräckliga.

Regeringen har redovisat sin bedömning av
RRV:s rapport i budgetpropositionen för 2001
(prop. 2000/01:1, utg. omr. 4). Regeringen angav
att de stora variationer som förekommer i orga-
nisation och innehåll i närpolisverksamheten inte
enbart kan förklaras med skillnader i de lokala
förutsättningarna. Regeringen har tidigare givit
Brottsförebyggande rådet (BRÅ)i uppdrag att
granska närpolisreformen. BRÅ kommer inom
ramen för sitt uppdrag att jämföra och utvärdera
de olika organisationsformerna i förhållande till
syftet med närpolisreformen. BRÅ skall slutre-
dovisa sitt uppdrag i maj 2001.

Genom ett regeringsbeslut den 5 oktober

2000 gavs Rikspolisstyrelsen i uppdrag att senast
den 1 december 2000 redovisa de åtgärder som
planeras eller vidtagits med anledning av RRV:s
rapport. Rikspolisstyrelsens redovisning bereds
för närvarande inom Regeringskansliet.

Formerna för lönebildning m.m. inom Försvars-
makten (RRV 2000:10)

RRV har på regeringens uppdrag följt upp sin
rapport Formerna för lönebildning m.m. inom
Försvarsmakten (RRV 1998:20). Av den uppföl-
jande rapporten framgår att RRV är fortsatt kri-
tisk till Försvarsmakten. Bland annat anser RRV
att allt för få förändringar i lönebildningen har
skett sedan föregående granskning för att ar-
betsgivarrollen skulle kunna sägas ha stärkts på
några avgörande punkter. Vidare kritiserar RRV
omfattningen av och kostnaderna för lönetilläg-
gen inom Försvarsmakten. Enligt RRV borde
Försvarsmakten stärka sin roll som arbetsgivare
bl.a. genom att ta initiativ till att ompröva och
strama upp tillämpningen av gällande avtal.

Regeringen uppdrog den 21 juni 2000 genom
tilläggsdirektiv till Personalförsörjningsutred-
ningen att belysa olika möjligheter att utveckla
och stärka Försvarsmaktens arbetsgivarroll (Dir.
2000:46). Vidare har regeringen vid upprepade
tillfällen aktualiserat bl.a. lönebildningsfrågorna
med Försvarsmakten. I budgetpropositionen för
2001, utgiftsområde 6, Totalförsvar, informerade
regeringen riksdagen om RRV:s rapport. För-
svarsmakten har i regleringsbrevet för 2001
ålagts att i årsredovisningen redovisa de åtgärder
som har vidtagits för att stärka myndighetens
arbetsgivarroll. Vidare skall Försvarsmakten re-
dovisa vilka lönetillägg som tillämpats och vilka
som avvecklats samt hur omfattningen av och
kostnaderna för lönetilläggen förändrats i jämfö-
relse med 2000.

Mot bakgrund av Försvarsmaktens årsredo-
visning för 2000 är regeringen fortsatt kritisk till
Försvarsmakten i dessa avseenden.

Regeringen avser att i propositionen inför

2001 års försvarsbeslut återkomma till riksdagen
med en samlad syn på hur Försvarsmaktens per-
sonalförsörjningssystem bör utvecklas. I detta
ingår att vidta sådana åtgärder som är nödvändi-
ga för att Försvarsmakten skall bli en starkare
arbetsgivare.

118

Skr. 2000/01:101

Resultatstyrning och -redovisning vid Statens
strålskyddsinstitut (RRV2000:12)

I rapporten har RRV närmare granskat hur in-
formationen i Statens strålskyddsinstituts årsre-
dovisning byggs upp och hur institutets rutiner
för planering, budgetering och uppföljning är ut-
formade och tillämpas. Syftet har främst varit att
pröva om ledningen har ändamålsenliga instru-
ment för att resultatstyra verksamheten.

RRV konstaterar att Statens strålskyddsinsti-
tut har en bra grundstruktur i arbetet med verk-
samhetsplaneringen. Det finns också en tydlig
koppling till krav på återrapportering enligt re-
gleringsbrevet, vilket underlättar institutets arbe-
te med resultatredovisningen. Det nuvarande
verksamhetsplaneringsdokumentet är dock till
sin karaktär inte någon verksamhetsplan i strikt
mening. RRV anser att Statens strålskyddsinsti-
tut bör sträva mot en myndighetsgemensam
verksamhetsplan som inriktar sig på det enskilda
årets verksamhet med planerade resultat och be-
dömd resursförbrukning. Ett gemensamt doku-
ment ger möjlighet till att skapa en tydlig resul-
tatöverenskommelse mellan verksledning och
respektive avdelning. En sådan rutin med krav på
dokumentation skulle också underlätta summe-
ring av årets resultat i årsredovisningen.

Rapporten kommer att beredas inom Reger-
ingskansliet i samband med resultatuppföljning-
en för 2000.

Stödet till arbetshandikappade - modeller för re-
formering av statens insatser (RRV2000:14)
De viktigaste iakttagelserna från RRV:s gransk-
ning av lönebidragen och Samhall är dels att en
målgruppsförskjutning skett, dels att åtgärderna
inriktas på att ge bestående anställningar. RRV
har kunnat belägga att många av dem som de se-
naste åren tagits in i lönebidragsanställningar el-
ler på Samhall har betydligt större arbetsförmåga
och lindrigare arbetshandikapp än avsett. Denna
inriktning av verksamheten i kombination med
den målgruppsförskjutning som skett innebär en
ineffektiv användning av stora resurser som i dag
går till lönebidrag och till merkostnadsersättning
på Samhall.

Regeringen har, med anledning av RRV:s rap-
port, gett ett uppdrag till Arbetsmarknadsstyrel-
sen (AMS) att kartlägga anställningar med löne-
bidrag i allmännyttiga organisationer. AMS har
fått i uppdrag att lämna förslag till ett framtida
regelverk för att bevilja anställningar med löne-
bidrag inom denna sektor.

Vidare har Arbetsmarknadsverket (AMV)
under 1998 på regeringens uppdrag påbörjat ett
treårigt lönebidragsprojekt (prop. 1996/97:150).
Projektet syftar bl.a. till att utveckla metoder,
kompetens samt uppföljnings- och utvärderings-
insatser för att förbättra och effektivisera hanter-
ingen av anställningar med lönebidrag. I AMS
rapport från november 1999 framgår att olika
kvalitetskrav, indikatorer och mätmetoder har
utarbetats. Länen har erbjudits strategiska ut-
bildningar. Länens arbete skall nu följas upp.
Samtliga län är involverade i projektet, som slut-
redovisas i början av 2001. Regeringen avser att
återkomma till riksdagen i fråga om utvecklingen
i Samhall.

Riskhantering i statsskuldförvaltningen (RRV
2000:15)

RRV har i en egeninitierad effektivitetsrevision
granskat riskhanteringen inom statsskuldför-
valtningen på Riksgäldskontoret. RRV konstate-
rar att riskkontrollen har utvecklats i en positiv
riktning men att det återstår viktiga punkter för
Riksgäldskontoret att arbeta vidare med, nämli-
gen frågor som rör riskkontrollens oberoende,
utbildning och kunskapsspridning samt hanter-
ing av strategiska och operationella risker.

Riksgäldskontoret har, bl.a. med anledning av
RRV:s rapport, vidtagit en rad åtgärder för att
komma tillrätta med dessa problem. Riskkon-
trollens oberoende har stärkts, åtgärder har vid-
tagits i personal- och kompetensfrågor samt
hanteringen av strategiska risker har utvecklats i
linje med RRV:s rekommendationer. Inom om-
rådet operationella risker återstår dock en del att
göra varför ett omfattande arbete för att bättre
dokumentera arbets- och processbeskrivningar
har initierats. Vidare har Riksgäldskontorets or-
ganisation genomgått förändringar i syfte att öka
den interna kontrollen samtidigt som system-
strukturen i grunden förändrats. Kontoret har
nu tillgång till moderna finansadministrativa sy-
stem inom i stort sett alla områden av verksam-
heten.

Regeringen finner inga skäl att vidta några yt-
terligare åtgärder utöver de som vidtagits av
Riksgäldskontoret.

Jämställdhet - Hur styr regeringen ? (RR V
2000:17)

RRV har på regeringens uppdrag granskat hur
jämställdhetsaspekten mellan män och kvinnor
har kommit till uttryck i regeringens reglerings-

119

Skr. 2000/01:101

brev till myndigheterna och om myndigheterna
har återrapporterat i enlighet med regeringens
direktiv. Myndigheternas interna jämställdhets-
arbete omfattas inte av RRV:s uppdrag.

Enligt RRV är kopplingen mellan de övergri-
pande jämställdhetspolitiska målen och målfor-
muleringarna i regleringsbreven otydliga. Både
målformuleringar och återrapporteringskrav an-
ses mycket allmänt hållna. RRV anser att reger-
ingen bör formulera en tydligare strategi för
jämställdhetspolitiken avseende det externa, ut-
åtriktade arbetet. RRV anser att det här bör ingå
att definiera det externa jämställdhetsarbetet och
att identifiera och formulera mål, återrapporte-
ringskrav och uppdrag som kan vara gemen-
samma för hela eller stora delar av statsförvalt-
ningen. Därefter bör myndighetsspecifika mål,
återrapporteringskrav och uppdrag formuleras.

RRV anser att det i regeringens jämställdhets-
strategi bör klargöras att "mainstreaming" (integ-
ration av ett jämställdhetsperspektiv) är det ar-
betssätt som myndigheterna skall använda för att
nå de jämställdhetspolitiska målen. RRV föreslår
i rapporten att regeringen utnyttjar möjligheten
att styra myndigheterna mot ett sådant arbets-
sätt mer långsiktigt via ett tillägg i verksförord-
ningen (1995:1322).

Myndigheterna har uppgivit att en av de vikti-
gaste påverkansfaktorerna för det externa jäm-
ställdhetsarbetet är regleringsbreven. Andra vik-
tiga faktorer för utvecklingen av jämställd-
hetsarbetet är att ledningen engagerar sig, att
resurser avsätts, att erfarenheter utbyts och att
personalen är medveten om hur jämställdhetsar-
betet påverkar verksamhetens resultat. Om re-
geringen önskar prioritera det externa jämställd-
hetsarbetet bör, enligt RRV:s uppfattning,
frågan tillmätas större vikt i den årliga budgetdia-
logen och i andra lämpliga sammanhang. Den
information som departementen kräver in av
myndigheterna spänner över ett stort fält. Såväl
mål som återrapporteringskrav anses ofta opre-
cist uttryckta. Därmed anser RRV att det blir
svårt att se i vilken utsträckning de jämställd-
hetspolitiska målen har uppfyllts.

Inom Regeringskansliet bedrivs projektet Me-
todutveckling för integration av ett jämställd-
hetsperspektiv. Syftet är att utveckla nya meto-
der för jämställdhetsanalyser, utveckla och
bredda utbildningen om jämställdhetsfrågor, ini-
tiera uppföljning och utvärdering samt att föreslå
informationssatsningar, riktade bl.a. till
myndigheter och verk.

Tillväxt genom kunnigt kapital - statens roll
(RRV 2000:18)

RRV har i en egeninitierad granskning analyserat
statens roll i tillförseln av riskkapital i Sverige.
RRV konstaterar att det finns ett underskott på
riskkapital till unga företag och företag med
oprövade idéer. En lösning på detta problem är
att staten främjar uppkomsten av många nya små
venture capital-bolag. Detta kan ske genom stöd
till finansiella mellanhänder som förutom kapital
också har kompetens att styra unga företag un-
der utveckling. Statens roll bör, enligt RRV, vara
att beställa tjänster, dvs. att kontraktera eller li-
censiera nya mellanhänder, att dela risken med
mellanhänder och att kontrollera att de statliga
kraven för att få stöd efterlevs. Statens roll ska
däremot inte vara att investera direkt på markna-
den.

För att förbättra kapitalförsörjningen till före-
tag har Nutek tillsammans med ALMI Före-
tagspartner AB fått i uppdrag att utarbeta förslag
till hur samverkan kan ske med Stiftelsen Indu-
strifonden, Stiftelsen Innovationscentrum och
Industriella Utvecklingscentra. Vidare har Insti-
tutet för tillväxtpolitiska studier fått i uppdrag
att studera hur andra länder stödjer kapitalför-
sörjningen i småföretag. Studien skall mynna ut i
en kartläggning och beskriva exempel på effekti-
va åtgärder. Institutet har även fått ett uppdrag
att utvärdera tillväxteffekterna av och den sam-
hällsekonomiska lönsamheten för ALMI Före-
tagspartner AB:s låneverksamhet. Slutligen pågår
ett internt arbete i Regeringskansliet att se över
möjligheterna att utveckla lånegarantisystemet.

Kunden är lös! Konsumenternas agerande på de
omreglerade el- och telemarknaderna (RRV
2000:20)

RRV har genomfört en enkätstudie i form av en
kartläggning av konsumenternas attityder till el-
och telemarknadsreformerna. Den övergripande
fråga som RRV ställt sig är om tillsynsmyndig-
heternas stöd till konsumenterna på områden
där offentliga monopol öppnats för konkurrens,
fungerar. Frågan skall besvaras i två steg. Det
första steget är en kartläggning av konsumenter-
nas agerande och attityder. Resultatet av detta
steg redovisas i rapporten Kunden är lös. Det
andra steget är en granskning av tillsynsmyndig-
heternas stöd till konsumenterna och konsu-
mentuppfattning. Detta arbete kvarstår att
genomföra för RRV.

120

Skr. 2000/01:101

Av RRV:s enkätundersökning framgår att ca 90
procent av kunderna känner till att de nu kan
välja elleverantör. Av dem som känner till avreg-
leringen kan närmare 25 procent kännetecknas
som aktiva informationssökare. Det visade sig
också att män i högre grad än kvinnor använt sig
av aktiva informationskanaler. Det är också tyd-
ligt att höginkomsttagare i större utsträckning
än låginkomsttagare varit aktiva och att boende i
småhus i högre grad än lägenhetsinnehavare ak-
tivt sökt information. En stor del av konsumen-
terna på elmarknaden (46 procent) uppger att
det varit ganska eller mycket svårt att jämföra de
olika elbolagens erbjudanden.

RRV konstaterar att ytterst få konsumenter
har varit i kontakt med tillsynsmyndigheterna på
marknaden. När det gäller information är det i
hög grad de olika bolagen samt massmedia, som
stått för informationen. I de fall som konsumen-
terna framför konkreta klagomål är det nästan
uteslutande till något elbolag de vänt sig.

Regeringen har följt det informationsarbete
som Post- och telestyrelsen (PTS) bedrivit med
anledning av införande av förval. PTS mätningar
av utvecklingen visar att i september 1999 upp-
gav 25 procent av hushållen att de valt operatör.
Vid samma tillfälle uppgav 20 procent att de
skulle välja operatör inom 6 månader. I septem-
ber 2000 uppgav 49 procent av hushållen att de
valt operatör och 6 procent att de skulle välja
inom ett halvår.

För att underlätta för konsumenterna att välja
teleoperatör startade PTS hösten 2000 en pris-
jämförelse. Under februari 2001 har prisjämfö-
relsen utvidgats ytterligare för att möta konsu-
menternas önskemål om hjälp vid val av
operatör. Myndigheten har vidare tagit fram en
förenklad blankett för att på ett bättre sätt fånga
upp konsumenternas klagomål på teleoperatörer
och har initierat en referensgrupp för telefrågor
tillsammans med konsumentvägledare. PTS av-
ser att fortsätta informera om möjligheten till
byte av operatör och följa utvecklingen av hur
många som byter och vilka problem som är för-
knippade med bytet.

RRV:s rapport Kunden är lös utgör första ste-
get i RRV:s granskning av de omreglerade el-
och telemarknaderna. Regeringens bedömning är
också att en utvärdering av denna reform inte
kan göras baserat på ett mättillfälle utan att det
krävs upprepade mättillfällen för att utfallet av
reformen skall kunna bedömas korrekt.

Från hot till skrot. Ny materiel iförsvaret (RRV
2000:23)

RRV har granskat måluppfyllelsen och flexibili-
teten i försvarets materielanskaffning. Syftet har
varit att belysa om det finns en styrande strategi
för omställningen av materielanskaffningen i en-
lighet med riksdagens försvarsbeslut år 2000 och
Försvarsmaktens målbild 2010.

Regeringen tillsatte i början av 2000 en utred-
ning (Fö 2000:03) med syfte att utreda det mili-
tära försvarets materielförsörjning.

Regeringen beslutade den 9 november 2000
(Fö2000/2240/MIL) att överlämna RRV: s rap-
port till Materielförsörjningsutredningen.

Utredningen har i sitt slutbetänkande För-
svarsmateriel på nya villkor (SOU 2001:21) tagit
upp vissa av RRV:s förslag och lagt dem till
grund för utredningens egna. Då Materielför-
sörjningsutredningen inte behandlat alla RRV:s
förslag återlämnade utredningen RRV: s rapport
till regeringen den 15 mars 2001.

Biand annat Materielförsörjningsutredningens
och RRV:s rapporter kommer att utgöra under-
lag inför regeringens kommande försvarspropo-
sition hösten 2001.

10.2 Revisionsberättelser med
invändning

RRV skall enligt sin instruktion bedöma om
myndigheternas redovisning är tillförlitlig och
räkenskaperna rättvisande samt granska om led-
ningens förvaltning står i överensstämmelse med
tillämpliga föreskrifter och särskilda regeringsbe-
slut. I de fall RRV i sin granskning uppmärk-
sammat väsentliga avsteg från föreskrifter och
regeringsbeslut anges detta som en invändning i
revisionsberättelsen. En invändningsfri revi-
sionsberättelse innebär således att RRV inte fun-
nit några väsentliga avsteg från tillämpliga före-
skrifter och särskilda regeringsbeslut.

Sammanlagt 14 myndigheter erhöll invänd-
ning i revisionsberättelsen för räkenskapsåret
2000.8 Varje invändning har i sig sin grund i nå-
gon form av väsentlig överträdelse av föreskrifter
eller regeringsbeslut. Överträdelsen påverkar in-

8 Några revisionsberättelser är ej klara när denna skrivelse trycks.

121

Skr. 2000/01:101

formationen i myndighetens årsredovisning i
mer eller mindre stor utsträckning.

Nedan lämnas en redovisning av de myndig-
heter som erhållit revisionsberättelse med in-
vändning avseende räkenskapsåret 2000 och en
översiktlig genomgång av skälen för invändning-
arna. Invändningarna kan indelas i tre kategorier:
överträdelse av befogenhet, ej följt god redovis-
ningssed respektive bristande kontroll och Styr-
ning-

Regeringen ser särskilt allvarligt på anslags-
överskridande. Åtgärder måste vidtas så att myn-
digheternas interna styrning och kontroll sker på
ett tillfredsställande sätt. En närmare redogörelse
för vilka bedömningar regering har gjort samt
vilka åtgärder regeringen har vidtagit i de
enskilda fallen kommer att lämnas i budget-
propositionen för 2002 under respektive
utgiftsområde.

Överträdelse av befogenheter

Ekobrottsmyndigheten: Bristande finansiell kon-
troll har lett till ett överskridande av anslagskre-
diten med 3 034 000 kronor.

Försvarsmakten: Försvarsmakten har överskridit
anslagskrediten på anslaget Al Förbandsverk-
samhet och beredskap m.m. anslagspost 1 För-
bandsverksamhet och beredskap m.m. med 120
miljoner kronor. Överskridandet beror på bris-
ter i styrning och kontroll av Försvarsmaktens
verksamhet. Bland annat har uppföljning av för-
bandsverksamheten i form av tillförlitliga ut-
fallsprognoser saknats.

Migrationsverket: Anslaget A2 Mottagande av
asylsökande, under utgiftsområde 8, har dispone-
rats utöver tilldelade medel, beviljad anslagskre-
dit och medgivet överskridande med 2 754 000
kronor. Anslaget A5 Offentligt biträde i utlän-
ningsärenden anslagspost 2 Statens invandrar-
verk, har disponerats utöver tilldelade medel och
beviljad anslagskredit med 1 501 000 kronor.
Migrationsverket har inte vidtagit tillräckliga åt-
gärder för att hålla sig inom tilldelade medel, be-
viljad anslagskredit och medgivet överskridande
enligt regeringsbeslut.

Skogs - och jordbrukets forskningsråd: Skogs- och
jordbrukets forskningsråd har under 2000
överskridit den av regeringen beslutade anslags-
krediten på anslaget G2 Skogs- och jordbrukets

forskningsråd: Förvaltningskostnader under ut-
giftsområde 23 med 184 000 kronor.

Statens musiksamlingar: En otillräcklig finansiell
kontroll har lett till att ramanslaget har dispone-
rats utöver tilldelade medel och beviljad anslags-
kredit med 382 000 kronor.

Ej följt god redovisningssed

Boverket: I balansräkningen upptagen post Utlå-
ning avseende tilläggslån för ombyggnad av bo-
stadshus m.m. har av Boverket inte styrkts till
värde och existens.

Fiskeriverket: Fiskeriverket har en felaktig redo-
visning mot anslagsredovisningens inkomsttitel
om 38,6 miljoner kronor.

Högskoleverket: Årsredovisningen ger inte en
rättvisande bild av Högskoleverkets kostnader
och ekonomiska ställning då 36,3 miljoner kro-
nor har redovisats i resultaträkningen trots att
beloppet i sin helhet avser kommande år. Belop-
pet borde ha redovisats på balansräkningens till-
gångssida som förutbetalda kostnader varvid
årets kapitalförändringar blivit 36,4 miljoner
kronor högre än den nu redovisade.

Riksåklagaren: I resultatredovisningens avsnitt
Kostnadsutveckling och resultat har för år 2000
kostnader uppgående till 63 419 000 kronor ex-
kluderats från verksamhetens totala kostnader på
731 806 000 kronor. Äklagarorganisationens av-
sikt med justeringen framgår av årsredovisningen
på sidan 56. Genom denna justering överstäm-
mer inte information om kostnader i resultatre-
dovisningen med resultaträkningen.

De kvarstående kostnaderna, 668 387 000
kronor, ligger till grund dels för fördelning av
kostnader enligt den indelning för återrapporte-
ring som regeringen beslutat, dels för beräkning
av styckkostnader.

Äklagarorganisationens redovisning ger där-
med inte en rättvisande bild enligt god redovis-
ningssed avseende tidsserierna för kostnader och
styckkostnader under perioden 1998-2000.

Smittskyddsinstitutet:       Smittskyddsinstitutet

(SMI) har i skrivelse till regeringen den 17 au-
gusti 1999 bland annat anhållit om att det acku-
mulerade underskottet t.o.m. 1999 i den avgifts-
finansierade verksamheten för speciell diagnostik

122

Skr. 2000/01:101

avskrivs. Därefter har SMI haft underhandskon-
takter med Socialdepartementet i frågan.

RRV invänder mot att SMI i årsredovisning-
en, beslutad den 20 februari 2001, har täckt både
det ackumulerade underskottet och årets under-
skott, totalt 3 888 000 kronor, med anslagsme-
del. SMI hade vid tiden för beslutet om årsredo-
visningen inte erhållit nödvändigt beslut från
regeringen.

SMI har i skrivelse den 15 mars 2001 hemställt
om att regeringen medger att myndigheten i
bokslutet för år 2000 får eliminera underskotten
i den avgiftsfinansierade verksamheten för speci-
ell diagnostik.

Regeringen har vid sammanträdet den 22 mars
2001 bifallit SMI:s framställning.

Bristande kontroll och styrning

Länsstyrelsen i Kronobergs län-. Årsredovisningen
saknar finansieringsanalys.

Södertörns högskola-. Högskolan har under stora
delar av räkenskapsåret inte haft tillfredsställande
kontroll över sin ekonomistyrning och redovis-
ning. Högskolan har inte löpande gjort avstäm-
ning av den egna redovisningen och av högsko-
lans redovisning mot riksredovisningen vid
Ekonomistyrningsverket. Detta har medfört att
det funnits felaktigheter och stora differenser i
redovisningen som inte upptäckts under året.
Högskolan har därmed inte följt god redovis-
ningssed under räkenskapsåret. Högskolans led-
ning uppmärksammade ovanstående brister först
i samband med upprättandet av delårsrapporten

och har därefter vidtagit åtgärder för att förbätt-
ra ekonomistyrningen vid högskolan.

Delårsrapporten har inte lämnats till regering-
en inom föreskriven tid, vilket även medförde en
invändning i det av RRV avgivna revisorsintyget
avseende högskolans delårsrapport.

Presstödsnämnden: Vid RRV:s genomgång av de
styrdokument som finns för Presstödsnämnden
(PSN) och Taltidningsnämnden (TTN) fram-
kommer att PSN och TTN har var sin instruk-
tion med koppling till verksförordningen
(1995:1322), skilda nämnder (styrelser) och oli-
ka verksamhetsuppgifter. RRV:s bedömning är
att PSN och TTN därmed är två separata myn-
digheter.

Enligt förordning (2000:605) om årsredovis-
ning och budgetunderlag, 1 kap. 1 och 3 §§ skall
varje myndighet årligen upprätta och till reger-
ingen lämna en årsredovisning. I enlighet med
RRV:s bedömning ovan har PSN och TTN inte
följt förordningen eftersom en gemensam årsre-
dovisning lämnats med gemensam resultaträk-
ning, balansräkning m.m.

RRV har tidigare i en revisionsrapport 2001-
02-09 (dnr 30-2000-1026) till PSN och TTN
framfört ovanstående. PSN och TEN har i svar,
dnr 007/01 och 006/01, meddelat att de avser att
skriva till regeringen och begära undantag från
förordningen (2000:605) om årsredovisning och
budgetunderlag så att TTN kan ingå som en del i
PSN:s årsredovisning, dvs. enligt den för nämn-
derna hittills tillämpade ordningen.

Taltidningsnämnden-, Se Presstödsnämnden.

123

11

Utveckling av ekonomisk
styrning i staten

111 til

Skr. 2000/01:101

11 Utveckling av ekonomisk styrning i
staten

11.1 Riktlinjer för utvecklingsarbetet

Riksdagen har godkänt följande riktlinjer för den
fortsatta utvecklingen av den ekonomiska styr-
ningen i staten (bet. 1999/2000:FiU13, rskr.
1999/2000:106):

- Statsbudgeten skall kunna presenteras i termer
av intäkter och kostnader, inbetalningar och
utbetalningar samt tillgångar och skulder.

- I statsbudgeten skall utöver mål även kost-
nadsramar föreslås för statlig verksamhet.

- Styrningen av enskilda myndigheter och deras
sakverksamheter skall verksamhetsanpassas.

Finansutskottet har dessutom angett några
utgångspunkter som det ur ett riksdagsperspek-
tiv är särskilt angeläget att beakta i det fortsatta
arbetet. Det handlar om bl.a. riksdagens behand-
ling av budgeten baserad på nya budgeterings-
principer, effekter på skatter och transfereringar
av en kostnads- och intäktsmässig redovisning,
konsekvenser för riksdagens beslut om större
investeringar, övergripande budgetmässiga re-
striktioner, behovet av ett stabilt och begripligt
regelverk som vårdas och övervakas samt beho-
vet av vidareutveckling av målstyrningen.

Av finansutskottets betänkande (bet.
1999/2000:FiUl 3) framgår även att riksdagen är
intresserad av att fortlöpande följa utvecklings-
arbetet inom området.

I budgetpropositionen för 2001 (prop.
2000/2001:1) informerade regeringen kortfattat
om det genomförda och planerade arbetet inom
området, och angav att ett samlat förslag till
fortsatt utveckling skulle presenteras i en pro-

memoria i departementsserien. Promemorian,
Ekonomisk styrning för effektivitet och transpa-
rens (Ds 2000:63), överlämnandes till finans-
ministern i december 2000 och gick samtidigt ut
på remiss.

I budgetproposition för 2001 presenterade re-
geringen även en indelning av den statliga verk-
samheten i 47 politikområden. Indelningen syf-
tar till att möjliggöra en bättre koppling mellan
mål, resultat och kostnader, och är en viktig del i
utvecklingsarbetet.

Vissa politikområden omfattar verksamheter
som helt ryms inom ett utgiftsområde, medan
andra politikområden berör flera utgiftsområ-
den. En myndighets hemvist bestäms av verk-
samhetens huvudsakliga inriktning. Denna ut-
gångspunkt har även legat till grund för
fördelningen av anslag mellan politikområden.

Av finansutskottets budgetbetänkande (bet.
2000/01:FiU01) framgår att indelningen i poli-
tikområden kan ge förutsättningar för bättre
formulerade mål inom ramen för resultatstyr-
ningen. Utskottet framhåller dock att det är
nödvändigt att regeringen i det fortsatta arbetet
beaktar konsekvenserna för riksdagen. För att
riksdagen skall kunna ta till vara de potentiella
fördelarna med politikområden är det viktigt att
indelningen anpassas till riksdagens arbetsfor-
mer.

Betänkandet Utvärdering och uppföljning av
budgetprocessen (SOU 2000:61) överlämnades
till finansministern i juni 2000. Förslaget har re-
missbehandlats och bereds för närvarande inom
Finansdepartementet.

127

Skr. 2000/01:101

11.2 Ekonomisk styrning för
effektivitet och transparens

Förslagen i promemorian Ekonomisk styrning
för effektivitet och transparens (Ds 2000:63)
omfattar dels budgetens och redovisningen roll
som beslutsunderlag i den årliga budgetproces-
sen, dels budgetens och redovisningens roll som
informationsbärare till beslutsfattare och all-
mänhet. Delar av förslagen i promemorian pre-
senterades översiktligt i budgetpropositionen för
2001 (prop. 2000/2001.1, volym 1, kapitel 10).

Under arbetet med promemorian har riksda-
gens synpunkter i anslutning till godkännandet
av riktlinjerna för utvecklingsarbetet varit en vik-
tig utgångspunkt. Ytterligare utredningsarbete
krävs dock.

Remissbehandlingen av promemorian har ny-
ligen avslutats. Beredning av remissvaren pågår i
Regeringskansliet.

11.3 Fortsatt utvecklingsarbete

Det fortsatta arbetet med att utveckla den eko-
nomiska styrningen i staten sker med målsätt-
ningen att huvuddelen av de förändringar som
skall göras skall vara genomförda i och med den
budget som avser 2004. Tidsplanen innebär att
det budgetarbete som bedrivs under 2003 skall
ske enligt de nya principerna.

Regeringen har för avsikt att arbeta vidare
med att precisera en ändamålsenlig indelning av
statlig verksamhet i politikområden och under-
liggande strukturer. Därutöver kommer reger-
ingen, i enlighet med vad som aviserades i pro-
memorian Ekonomisk styrning för effektivitet
och transparens (Ds 2000:63), att bedriva ett
fortsatt utredningsarbete. Det fortsatta arbetet
kommer till stor del att inriktas på de områden
som lyfts fram av remissinstanserna och de syn-
punkter riksdagen lämnade i anslutning till god-
kännande av riktlinjerna.

Det fortsatta utvecklingsarbetet kommer även
att omfatta ett ställningstagande till förslagen i
betänkandet Utvärdering och vidareutveckling
av budgetprocessen (SOU 2000:61) samt de för-
slag till regelförändringar som aktualiserats i
Riksdagskommitténs betänkande Riksdagen in-
för 2000-talet (bet. 2000/01 :RS1). Därutöver
kommer en kontinuerlig utveckling att ske av
årsredovisningen för staten.

En viktig del i det fortsatta arbetet är en vida-
reutveckling och implementering av ett ända-
målsenligt IT-stöd.

Det fortsatta arbetet kommer att ske i dialog
med riksdagen. Bland annat har Riksdagskom-
mittén angett att man avser fortsätta sitt arbete
med inriktning på bl.a. eventuella förslag från re-
geringen när det gäller politikområdesindelning
och budgetfrågor (bet. 2000/01 :RS1).

128

Bilaga 1

Ordlista

Skr. 2000/01:101 Bilaga 1

Bilaga 1

Ordlista

Innehållsförteckning

Ordlista..............................................................................................................................5

Skr. 2000/01:101 Bilaga 1

Ordlista

Anlägningstillgång

Tillgång som är avsedd för stadigvarande bruk
eller innehav. Således är det avsikten med
innehavet, och inte tillgångens natur, som är
avgörande för klassificeringen av tillgången. Med
stadigvarande avses, vad gäller maskiner, inven-
tarier m.m., att tillgångens ekonomiska livslängd
uppgår till lägst tre år.

Anskaffningsvärde

En tillgångs anskaffningsvärde är utgiften för
dess förvärv eller tillverkning. Anskaffnings-
värdet skall inkludera samtliga utgifter för att
bringa tillgången på plats och i skick för att
utnyttjas i enlighet med syftet med anskaff-
ningen.

Anslagsbehållningar

Totalt tilldelade medel beräknas som summan av
anvisade medel enligt statsbudgeten för ett
aktuellt budgetår och kvarstående medel från
tidigare budgetår på reservations- och ramanslag,
sk. ingående anslagsbehållningar. De tilldelade
medlen kan förändras under budgetåret, dels
genom på tilläggsbudget anvisade eller minskade
medel, dels genom medgivna överskridanden
eller indragningar enligt regeringsbeslut. De
totalt tilldelade medlen på reservations- och
ramanslag som inte utnyttjas under aktuellt
budgetår bildar således den utgående be-
hållningen sedan hänsyn tagits till eventuell
begränsning i möjligheten att anslagsspara.

Anslagskredit

Anslagskredit förekommer i samband med ram-
anslag. Se vidare ramanslag.

Anslagssparande

Anslagssparande utgörs av outnyttjade medel på
ramanslag, som inom vissa gränser får överföras
till nästa budgetår. Se vidare ramanslag.

Anslagstyp

Det förekommer tre typer av anslag i stats-
budgeten. Se vidare obetecknat anslag, raman-
slag respektive reservationsanslag.

Ansvarsförbindelser

Förpliktelser som inte redovisas som skuld eller
avsättning på grund av att det inte är troligt att

de kommer regleras, eller på grund av att deras
storlek inte kan beräknas med tillräcklig till-
förlitlighet. Det kan också vara möjliga förplik-
telser, dvs. det är osäkert om det förekommer
en förpliktelse eller ej.

Ansvarsförbindelser redovisas inom linjen.
Garantiåtaganden ger upphov till de största
ansvarsförbindelserna i staten.

Avgift

Ersättning som betalas för en direkt mot-
prestation.

Avräkning med statsverket

Omfattar de ekonomiska relationer som statliga
myndigheter har med statsverket. Posten utgör
ett saldo mellan hur mycket myndigheterna har
redovisat mot statsbudgeten respektive stats-
verkets checkräkning.

Avräkning mot statsbudgeten

Omfattar myndigheternas redovisning mot
anslag och inkomsttitlar, dvs. hur mycket ut-
gifter myndigheterna har redovisat mot anslag
respektive hur mycket inkomster de har redo-
visat mot inkomsttitel.

Avräkning mot statsverkets checkräkning
Omfattar myndigheternas betalningar från/till
statsverkets checkräkning, dvs. hur mycket
medel myndigheterna har tagit i anspråk respek-
tive levererat till statsverkets checkräkning.

Avsättning

Som avsättning upptas förpliktelser som är
ovissa till belopp eller till den tidpunkt då de
skall infrias. Detta till skillnad från poster som
redovisas som skulder, som i princip är säkra
med avseende på såväl belopp som tidpunkt för
infriande.

Balansomslutning

Ar summan på vardera sidan av en balans-
räkning. Tillgångs- och skuldsidans summor är
lika stora.

Balansräkning

Visar den redovisande enhetens ekonomiska
ställning på bokslutsdagen, uttryckt i tillgångar,
skulder och kapital.

Skr. 2000/01:101 Bilaga l

Beredskapstillgång

Avser tillgång som innehas för civilt eller militärt
beredskapsändamål. Tillgångar för civilt bered-
skapsändamål kan omfatta t.ex. livsmedel, läke-
medel och räddningsutrustning.

Bidrag

Ersättning som lämnas utan direkt motpresta-
tion. I statlig redovisning sammanfaller begrep-
pet vanligen med transfereringar.

Bokföringsmässiga grunder

Inkomster och utgifter periodiseras till de
räkenskapsår dit de hör. Avgörande är när
prestationen utförs eller när resursförbrukning
sker, inte när den regleras likvidmässigt.

Bruttobudgetering

Med bruttobudgetering avses att inkomster och
utgifter budgeteras var för sig även om samma
ändamål avses. Motsatsen är nettoredovisning
vilket innebär att endast skillnaden mellan
inkomster och utgifter budgeteras på stats-
budgetens inkomstsida eller utgiftssida. Motivet
till att inkomster och utgifter på statsbudgeten
budgeteras och redovisas brutto är att det ska ge
en tydligare bild av statens åtaganden och att
underlätta förståelsen av statsbudgeten.

Bruttonationalinkomst (BNI)

Utgörs av BNP justerat för faktorinkomster,
t.ex. löner, till och från utlandet.

Bruttonationalprodukten (BNP)

Utgörs av värdet av alla varor och tjänster som
produceras i ett land under ett år.

Bruttoredovisning

Med bruttoredovisning avses att inkomster och
utgifter, alternativt intäkter och kostnader,
redovisas var för sig, dvs. de kvittas ej mot
varandra. Motsatsen är nettoredovisning vilket
innebär att endast skillnaden mellan inkomster
och utgifter, alternativt intäkter och kostnader,
redovisas, dvs. de kvittas mot varandra.

Bruttoskuld

Ar de samlade skulderna i staten, kommunerna
samt AP-fonden, minskade med de fordringar de
olika delarna i den offentliga sektorn har på
varandra.

Budgeteringsmarginal

Skillnaden mellan utgiftstaket och de tak-
begränsade utgifterna utgörs av en budgeterings-
marginal. Under den treårsperiod, som utgifts-
taket omfattar, kan såväl den samhällsekono-
miska utvecklingen som konsekvenserna av
redan fattade beslut bli annorlunda än vad som
förväntats. Eftersom utgiftstaket är nominellt
och inte skall ändras till följd av förändrade
tillväxtförutsättningar måste budgeteringsmargi-
nalen utgöra en buffert mot olika typer av risker.
Det kan t.ex. vara högre arbetslöshet, högre pris-
och löneökningstakt och en lägre BNP-tillväxt.

Budgetunderskott

Innebär att statsbudgeten har ett negativt saldo,
dvs. utgifterna är större än inkomsterna.

Dagslån

Lån från den ena dagen till den andra, som tas på
dagslånemarknaden, ”övernattenpengar”, för att
täcka en tillfällig brist på pengar.

Derivatinstrument

Ar ett samlingsnamn för ett flertal olika
instrument som bl.a. används i staten för att
minska upplåningskostnaderna. Exempel på
derivatinstrument är optioner, terminer och
skuldbytesavtal (eng. swaps).

Ekonomisk händelse

Alla förändringar i storleken och samman-
sättningen av ”statens”/myndighetens tillgångar,
skulder eller kapital. Dessa förändringar beror på
”statens”/myndighetens ekonomiska relationer
med omvärlden, såsom in- och utbetalningar
samt uppkomna fordringar och skulder. Ekono-
misk händelse kan jämföras med begreppet
”affärshändelse” som används i näringslivet.

Eliminering

Innebär i staten att fordringar och skulder samt
transaktioner mellan myndigheter, försäkrings-
kassor och affärsverk, liksom därmed samman-
hängande orealiserade vinster elimineras, dvs. tas
bort, för att få en rättvisande bild av ”statens”
resultat och ekonomiska ställning.

Finansiell anläggningstillgång

Finansiella anläggningstillgångar utgörs av t.ex.
aktier, andra andelar och obligationer där syftet
med innehavet är varaktigt.

Skr. 2000/01:101 Bilaga 1

Finansieringsanalys

Finansieringsanalysen visar hur ”statens” likvida
ställning på total nivå; dvs. nettoutlåningen, har
förändrats under året, fördelat på avsnitten
statens verksamhet, investeringar, utlåning och
finansiella aktiviteter.

Fordringar

Fordringar delas upp på kortfristiga och lång-
fristiga. Kortfristiga fordringar är fordringar som
förfaller inom ett år. Motsatsen, långfristiga
fordringar, utgör således fordringar som förfaller
efter mer än ett år.

Förutbetald intäkt

Fakturering eller inbetalning, t ex förskott, som
bokförts under året men som avser varor eller
tjänster som ännu inte levererats till kunden.
Beloppet bokförs som skuld i bokslutet för att
intäktsföras kommande år när leverans och
fakturering sker.

Förutbetald kostnad

Utgifter som blivit fakturerade och bokförts
under året men som avser kommande år.
Exempel är hyror som ofta betalas kvartalsvis
och i förskott. Sådana utgifter bokförs som
fordran i bokslutet för att kostnadsföras först
nästa år.

God redovisningssed

Bokföringsskyldigheten inom staten skall full-
göras på ett sätt som överensstämmer med god
redovisningssed. Begreppet god redovisningssed
inom staten kan beskrivas på följande sätt: Lagar,
förordningar , övriga regeringsbeslut samt av
ESV utfärdade föreskrifter och allmänna råd ger
uttryck för god redovisningssed. En förut-
sättning för att ovanstående beslut och regler
kan anses uttrycka god redovisningssed är att
dessa är generella och långsiktiga för myndig-
heterna. Redovisningsreglerna är på vissa punk-
ter allmänt hållna och myndigheterna måste göra
en utfyllande tolkning. En sådan utfyllande
tolkning bör lämpligen ha en förankring i faktisk
förekommande redovisning och alltså ge uttryck
för en redovisningssed hos myndigheterna. Den-
na redovisningssed bör vara förenlig med syftet
med redovisningsreglerna och grundläggande
redovisningsprinciper.

Immateriell anläggningstillgång

Ar en anläggningstillgång som saknar fysisk

substans. Det är huvudsakligen utgifter för
forsknings- och utvecklingsarbete samt licenser
för dataprogram och liknande rättigheter som
tas upp (aktiveras) som en immateriell anlägg-
ningstillgång i balansräkningen. En förutsättning
för att få aktivera dessa utgifter är att de
beräknas bli av betydande värde för verksam-
heten under kommande år.

Inbetalning

Avser själva betalningstransaktionen, dvs. när
ersättning erhålls.

Indragning

Enligt 8 § (1996:1059) lagen om statsbudgeten
får regeringen besluta att medel på ett anvisat an-
slag inte skall användas, om detta är motiverat av
särskilda omständigheter i en verksamhet eller av
statsfinansiella eller andra skäl. Enligt 5 § samma
lag får regeringen använda outnyttjade medel
längst tre år efter det att reservationsanslaget var
uppfört på statsbudgeten. Därefter dras anslags-
behållningen in. Ytterligare regler om indraging-
ar framgår av anslagsförordningen (1996:1189).

Inkomst

Typ av ekonomisk händelse genom vilken ett
värde av finansiell natur tillförs myndigheten.
Till skillnad från intäkt kan inkomst avse flera
redovisningsperioder.

Inleverans

Innebär att till Statens checkräkning betala
medel som inte får behållas av myndigheten. I
statlig redovisning innebär det vanligen inbe-
talning av överskott från verksamheten, offent-
ligrättsliga avgifter eller andra medel.

Interna mellanhavanden

Avser de transaktioner som sker inom t.ex. en
koncern, i årsredovisning för staten inom staten.

Intäkt

En intäkt är en periodiserad inkomst, dvs.
inkomst med hänsyn till den tidsperiod under
vilken inkomsten har upparbetats eller blivit
intjänad.

Invärdering

När tillgångar och skulder som tidigare inte
tagits upp i balansräkningen värderas och
redovisas i balansräkningen.

Skr. 2000/0 1:101 Bilaga 1

Termen används även i bemärkelsen att invär-
dera äldre garantier in i den nya garantimodellen
(se kapitel 6).

Kapitalandelsmetoden

Det finns olika metoder för att konsolidera
dotter- och intresseföretag. Inom staten konso-
lideras såväl dotter- som intresseföretag enligt
kapitalandelsmetoden. Kapitalandelsmetoden in-
nebär att andelarnas anskaffningsvärde ökas res-
pektive minskas i samma grad som intresseföre-
tagets eget kapital ändras. Ökningen/ntinsk-
ningen redovisas som en intäkt/kostnad i resul-
taträkningen hos innehavaren av andelarna.

Kassamässig avräkning

Avräkning mot statsbudgeten sker vid betal-
ningstillfället.

Kassamässig korrigering

Skillnaden mellan å ena sidan statsbudgetens
saldo mellan anslag och inkomsttitlar och å
andra sidan saldot mellan ut- och inbetalningar
på statsverkets checkräkning (SCR) definieras
som kassamässig korrigering. Utgiftsmässig
anslagsavräkning tillämpas utom vad det gäller
transfereringsanslag, vilket leder till kassamässiga
korrigeringar. Ett anslag belastas när en faktura
registreras hos myndigheten (även om fakturan
betalas senare). Periodiseringsskillnaden mellan
anslagsbelastningen och betalningen kan leda till
en kassamässig korrigering mellan månader och
budgetår. Utfallet av den kassamässiga korr-
igeringsposten räknas fram residualt, men vissa
delposter kan urskiljas och även prognostiseras.
För anslag kopplade till ett räntekonto, vilket de
flesta förvaltningsanslagen är, uppstår korr-
igeringen som skillnaden mellan anslags-
belastningen och utbetalning av tolftedelen från
SCR till myndigheternas räntekonton, som
ligger under riksbankens checkräkning (RCR).
Utbetalningar för verksamheten görs sedan från
räntekontot, vilket redovisas helt kassamässigt
mot statsbudgeten (Riksgäldskontorets netto-
utlåning) och ger inte upphov till någon
kassamässig korrigering.

Konsolidering

Att konsolidera innebär att upprätta en
koncernredovisning. Koncernbalansräkning,
koncernresultaträkning och noter skall upprättas
som en helhet och ge en rättvisande bild av
ställningen och resultatet av de företag ( i

årsredovisningen för staten; myndigheter m.m.),
betraktade som en enhet, som omfattas av
koncernredovisningen.

Konvergenskrav

Avser de krav som en medlemsstat i EU måste
uppfylla för att bli medlem i tredje etappen av
den ekonomiska och monetära union (EMU),
d.v.s. EU:s valutaunion, som startade 1/1 1999.

Kostnader

Värdet av de resurser som förbrukats, till
skillnad från en utgift som avser anskaffning av
resurser. Kostnad brukar definieras som en
periodiserad utgift.

Löptid

Är den period under vilken en skuldförbindelse
gäller.

Medgivet överskridande

Medgivet överskridande förekommer i samband
med ramanslag. Se vidare ramanslag.

Nettoförmögenhet

Är skillnaden mellan statens tillgångar och
skulder. Om statens skulder är större än till-
gångarna innebär det att nettoförmögenheten är
negativ. I näringslivet motsvaras nettoförmögen-
heten av ”eget kapital”.

Obetecknat anslag

Anslagstyp som innebär att beloppet inte får
överskridas. Inte heller får outnyttjade medel
användas under följande budgetår. Anslagstypen
används främst då det redan när anslaget beviljas
står klart hur stort belopp som kommer att beta-
las ut. Används främst för specificerade bidrag.

Omsättningstillgång

Med omsättningstillgång avses tillgång som inte
är anläggningstillgång, dvs. inte är avsedd för
stadigvarande bruk eller innehav.

Periodavgränsningsposter

Periodavgränsningsposter utgör skuld- eller
fordringsposter som är nödvändiga för att
åstadkomma en periodisering av utgifter och
inkomster vid avslutningen av en redovisnings-
period. I Årsredovisning för staten består de av
upplupna och förutbetalda kostnader och
intäkter samt oförbrukade bidrag. Dessa poster

Skr. 2000/01:101 Bilaga 1

gör det möjligt att bestämma räkenskapsårets
intäkter och kostnader.

Periodisering

Fördelning av utgifter och inkomster till den
period då resursen förbrukats (kostnad) eller då
prestationen utförts (intäkt). Syfte med perio-
diseringen är att beräkna ett ekonomiskt resultat
för redovisningsperioden.

Premieobligation

Ar en kombination av en obligation och en lott.
Ränta betalas ut i form av vinster.

Ramanslag

Ett ramanslag kan belastas med ett högre belopp
än vad som anvisats, eftersom det finns en be-
gränsad anslagskredit kopplad till anslaget. Ut-
över anslagskrediten kan regeringen tillåta ett
medgivet överskridande. Outnyttjade medel får
inom vissa gränser överföras till nästa budgetår,
s.k. anslagssparande. Utnyttjande av anslagskre-
diten minskar nästa års disponibla anslagsmedel
med motsvarande belopp. Regeringen meddelar
storleken av anslagskrediten i regleringsbrevet.
Högsta tillåtna anslagskredit som regeringen kan
medge är enligt lagen (1996:1059) om statsbud-
geten 10 procent av anvisat anslag. Till skillnad
från utnyttjande av anslagskredit påverkar ett
medgivet överskridande inte nästa års disponibla
anslagsutrymme för myndigheten.

Realränteobligation

Är en inflationsskyddad obligation som ges ut av
Riksgäldskontoret sedan 1994 Värdeutveck-
lingen är knuten till ett EU-anpassat konsu-
mentprisindex.

Realekonomiska termer

Syftet med redovisningen av realekonomiska
inkomst-/utgiftsslag är att beskriva och analysera
den statliga resursförbrukningen. De realekono-
miska inkomst- och utgiftsslagen ligger till
grund för t ex upprättandet av nationalräken-
skaperna.

Redovisningsmässiga principer för stats-
budgeten

Innebär att statsbudgeten baseras på de principer
som gäller för redovisningen. Statsbudgeten är
idag baserad på en blandning av utgifts/
inkomstmässiga och kassamässiga redovisnings-
principer. Till största delen baseras stats-

budgeten på kassamässiga redovisningsprinciper.
Transfereringar och skatter anslagsavräknas
kassamässigt, dvs. det budgetår då utbetalningen
görs. För övriga delar på statsbudgeten sker
anslagsavräkningenutgifts-/inkomstmässigt.

Refinansieringsrisk

Avser risken för högre upplåningskostnader när
lån förfaller och skall förnyas vid ett ofördel-
aktigt ränteläge.

Reservationsanslag

Anslagstyp som innebär att beloppet inte får
överskridas. Outnyttjade medel får föras över till
nästa budgetår, s.k. reservation. Reservationen
får användas högst två år efter det att anslaget
senast var uppfört på statsbudgeten. Regeringen
har dispositionsrätt ytterligare ett år. Om myn-
digheten behöver använda reservationen under
ett tredje år måste regeringens medgivande in-
hämtas. För användande av reservation under yt-
terligare tid krävs riksdagens medgivande.

Resultaträkning

Visar i sammandrag räkenskapsårets samtliga
intäkter och kostnader. I resultaträkningen kan
man utläsa vilken typ av intäkter och kostnader
som förekommit under räkenskapsåret. Genom
att intäkter och kostnader summeras visar
resultaträkningen hur verksamheten har för-
ändrat kapitalet, vilket kommer fram i posten
”årets över- eller underskott”.

Räkenskapsperiod

Är den period som en årsredovisning omfattar
och utgörs normalt av 12 månader. Statens
räkenskapsår sammanfaller med kalenderår.

Rättvisande bild

Årsredovisningens delar skall ge en rättvisande
bild av verksamhetens resultat samt av kost-
nader, intäkter och den ekonomiska ställningen.
I normalfallet förutsätts att information som
lämnas med tillämpning av god redovisningssed
också ger en rättvisande bild. I speciella fall kan
det behövas tilläggsupplysningar för att ge en
rättvisande bild.

Skuld

En skuld är en befintlig förpliktelse som
förväntas föranleda ett utflöde av resurser. För-
pliktelsen har sin grund i redan inträffade
händelser. Skulder är i princip säkra till sitt

Skr. 2000/01:101 Bilaga I

belopp och tidpunkten för infriande, till skillnad
från poster som redovisas som avsättningar.

Statens lånebehov

Statens lånebehov är detsamma som stats-
budgetens saldo, fast med motsatt tecken.
Lånebehovet bestäms av det eventuella under-
skott som uppkommer på Statsverkets check-
räkning, det s.k. primära saldot, Riksgälds-
kontorets in- och utbetalningar till myndigheter
och statliga bolag samt räntor på statsskulden.

Statens nettoupplåning

Ar saldoraden i finansieringsanalysen i
Årsredovisning för staten. I statens nettoupp-
låning ingår statsskulden exkl. orealiserade valu-
takursförändringar och statens övriga upplåning.

Statliga affärsverk

Är myndigheter under regeringen med större
ekonomisk rörelsefrihet än vanliga statliga
myndigheter. År 2000 fanns fyra affärsverk:
Luftfartsverket, Sjöfartsverket, Statens Järnvägar
och Svenska kraftnät.

Statliga bolag

I Årsredovisning för staten avses med statliga
bolag de bolag som ingår i Rapport för perioden
januari - september 2000 från Regeringskansliet
för företag med statligt ägande. De statliga
aktiebolagen regleras liksom privata aktiebolag
av aktiebolagslagen.

Statliga kreditgarantier

Är ett statligt borgensåtagande som oftast gäller
som för egen skuld. En kreditgaranti är kopplad
till en viss kredit.

Statlig sektor

Är i Årsredovisning för staten all den verk-
samhet som staten har väsentligt inflytande över.
Väsentligt inflytande har här definierats som att
staten skall ha en ägarandel på minst 20 procent i
de aktuella organisationerna. Med denna defini-
tion bortfaller stiftelser, som är självägande. Med
statlig sektor avses statliga myndigheter inkl
affärsverk, allmänna försäkringskassor, statliga
bolag, Riksbanken, PPM och AP-fonderna. När
det gäller tillgångar och skulder som bara
indirekt ägs av staten via annan juridisk person
har statens andel beräknats med hänsyn tagen till
ägarandelen. Detta innebär att ett helägt bolags
tillgångar tas med i sin helhet.

Statsbudgeten

Är en plan för huvuddelen av statens inkoms-
ter och utgifter avseende ett budgetår. Stats-
budgeten består av en inkomst- och en utgifts-
sida, samt några poster för beräkning av sta-
tens lånebehov. Riksdagen fastställer budgeten
och anvisar medel till regeringens förfogande
för olika ändamål under anslag. Ofta används
statsbudgeten och dess saldo för att beskriva
statens verksamhet. Anslagsmedel kan även
anvisas på tilläggsbudget under löpande bud-
getår i samband med riksdagens beslut avseen-
de den ekonomiska vårpropositionen eller
budgetpropositionen.

Statsbudgetens saldo

Statsbudgetens saldo är definierat som skillnaden
mellan statsbudgetens inkomster och utgifter.
Om saldot är negativt föreligger ett budget-
underskott och därmed ett lånebehov. Ett posi-
tivt saldo, vilket är detsamma som ett budget-
överskott, innebär att en amortering av stats-
skulden sker. Förutom statsbudgetens saldo
påverkar valutakursförändringar och tillfälliga
placeringar förändringen av statsskulden.

Statsobligation

Ar ett av Riksgäldskontoret utfärdat obligations-
lån på vanligen 2-15 års löptid. Räntan på
statsobligationer är fast vilket innebär att räntan
inte ändras oavsett vad som händer på ränte-
marknaden. Den femåriga statsobligationsräntan
styr i stor utsträckning bostadslånens fasta ränta.
Ibland används begreppet nominella statsobli-
gationer för att särskilja dessa från realränte-
obligationer.

Statsredovisningen

Statsredovisningen (tidigare riksredovisningen)
är den centrala redovisningen för staten.
Informationen används för att kunna planera,
följa upp och styra den statliga verksamheten.
Statsredovisningen ligger till grund för årsredo-
visningen för staten och statsbudgetens utfall,
men även för statistik om statens finanser och
budgetprognoser.

Statsskulden

Utgörs av de lån som upptagits av Riksgälds-
kontoret för statens räkning, för att finansiera
underskott i statens budget. Riksgäldskontoret
förvaltar statsskulden. Upplåningen sker främst i

10

Skr. 2000/01:101 Bilag» 1

form av statsobligationer, statsskuldväxlar,
premieobligationer och realränteobligationer.
Upplåning sker även i utländsk valuta.

Statsskuldväxel

Ar en av staten, genom Riksgäldskontoret,
utgiven skuldförbindelse med en löptid på
vanligen tre, sex eller tolv månader. Det finns
dock kortare löptider på statsskuldväxlar. Till-
sammans med den femåriga statsobligations-
räntan utgör sexmånadersräntan för statsskuld-
växlar en grund för marknadsräntan.

Takbegränsade utgifter

De takbegränsade utgifterna är summan av alla
utgifter inom det fastställda utgiftstaket. De
takbegränsade utgifterna omfattar dels de egent-
liga utgifterna på statsbudgeten (utgiftsområde
1-25 samt 27) exklusive statsskuldräntor (ut-
giftsområde 26), dels utgifterna för ålderspen-
sionssystemet vid sidan av statsbudgeten. De
takbegränsade utgifterna avser faktiskt förbru-
kade anslagsmedel vilket innebär att myndig-
heternas utnyttjande av reservationer, anslags-
sparande och utnyttjande av anslagskredit ingår.

Tilldelade medel

Tilldelade medel utgör summan av ingående an-
slagsbehållningar, statsbudget, tilläggsbudget,
indragning och medgivet överskridande. Se vida-
re anslagsbehållningar.

Tillgång

En tillgång är en resurs som kontrolleras av en
part till följd av inträffade händelser och som
förväntas innebära ekonomiska eller andra fö-
delar i framtiden.

Tillgängliga medel

Tillgängliga medel utgör summan av tilldelade
medel och anslagskredit. Se vidare tilldelade me-
del respektive anslagskredit.

Tilläggsbudget

Anslagsmedel kan även anvisas på tilläggsbudget
under löpande budgetår i samband med riksda-
gens beslut avseende den ekonomiska vårpropo-
sitionen eller budgetpropositionen. Se vidare
statsbudget.

Transferering

Avser omfördelningstransaktioner och känne-
tecknas oftast av att ingen motprestation erhålls.

Transfereringar i staten utgörs främst av utbetal-
ningar av bidrag m.m., oftast via statsbudgeten,
varigenom en omfördelning från t.ex. hög- till
låglönegrupper görs.

Underliggande saldo

Statsbudgetens saldo justerat för tillfälliga och
extraordinära händelser. Det finns ingen entydig
metod att definiera vilka transaktioner som skall
klassificeras som extraordinära. Exempel på en
engångsvis händelse är en försäljning av statligt
aktieinnehav.

Upplupen intäkt

Intäkt som avser tjänster m.m. som utförts
under året men ännu inte fakturerats. Sådan
intäkt bokförs som upplupen intäkt i balans-
räkningen.

Upplupen kostnad

Kostnad för t ex varor och tjänster som avser
redovisningsperioden men där faktura ännu inte
erhållits. Ett annat exempel är skuld till per-
sonalen för inarbetad semester. Sådana kost-
nader bokförs som upplupna kostnader i balans-
räkningen.

Utbetalning

Avser själva betalningstransaktionen, dvs. när
ersättning utgår.

Utgift

Det ekonomiska värdet av de resurser som
anskaffas (till skillnad från begreppet kostnad
som avser förbrukningen). Utgiften uppstår vid
anskaffningstillfället, vilket i normalfallet likställs
med den tidpunkt då faktura mottas för en
levererad vara eller tjänst.

Utgiftsområde

Utgiftsområde är ett begrepp i budgetprocessen.
I statsbudgeten för 2000 finns 27 utgiftsområden
för vilka utgiftsramar fastställts av riksdagen.

Utgiftsramar

Sedan hösten 1996 tillämpas den s.k. ram-
beslutsmodellen vilket är en uppifrån- och ner
metod för budgetering. Det innebär att riks-
dagen i ett första steg tar ställning till utgifts-
ramar för de 27 utgiftsområdena.

Utgiftstak för staten

Utgiftstaket för staten sätter en gräns för nivån

11

Skr. 2000/01:101 Bitaga I

på statens utgifter ett visst år. Skillnaden mellan
utgiftstaket och takbegränsade utgifter utgörs av
en budgeteringsmarginal.

Utgiftstaket för staten beslutas i nominella
termer av riksdagen och tar hänsyn till den
beräknade prisutvecklingen under perioden. När
utgiftstaket för det tredje tillkommande året
skall fastställas är utgångspunkten att utgifts-
taken för de två första åren ligger fast.

Utgiftstak för offentlig sektor

Utöver det statliga utgiftstaket finns ett tak som
omfattar offentliga sektorns utgifter. Det
beräknas som summan av det statliga utgifts-
taket och de beräknade kommunala utgifterna
med avdrag för interna transaktioner mellan
staten, kommunsektorn och ålderspensions-
systemet. De interna transaktionerna är huvud-
sakligen olika former av statsbidrag till kom-
munsektorn och ålderspensionsavgifter som
överförs från staten till ålderspensionssystemet.
Eftersom kommunerna har rätt att själva besluta
om skatteuttag och utgiftsnivåer är detta tak
endast beräknat och inte fastställt av riksdagen
som taket för de statliga utgifterna.

Valutareserv

De tillgångar i utländsk valuta som omedelbart
kan disponeras för betalningar till utlandet.

Valutarisk

Risken för förändringar i kursen på den aktuella
valutan.

Årets över- eller underskott

Den sista raden i resultaträkningen som visar
skillnaden mellan redovisade intäkter och kost-
nader. Motsvarande uppgift finns i balansräk-
ningen i noten till rubriken ”Nettoförmögen-
het”.

Återanskaffningsvärde

Med en tillgångs återanskaffningsvärde menas
utgiften för dess förvärv eller tillverkning som
skulle uppstå om anskaffning skulle ske vid
räkenskapsårets utgång.

12

Bilaga 2

Redovisningsprinciper
för konsoliderad balans-
räkning, resultaträkning
och finansieringsanalys

Skr. 2000/01:101 Bilaga 2

Bilaga 2

Redovisningsprinciper för konsoliderad
balansräkning, resultaträkning och
finansieringsanalys

Innehållsförteckning

Allmänt..............................................................................................................................5

Konsolidering....................................................................................................................5

Avgränsning av redovisningsenheten....................................................................5

Principer för konsolidering....................................................................................5

Omklassificeringar av poster..................................................................................5

Ändrade redovisningsprinciper..............................................................................5

Infasningspengar frän Allmänna pensionsfonden................................................6

Värderingsprinciper................................................................................................6

Omsättningstillgångar............................................................................................6

Anläggningstillgångar.............................................................................................7

Aktier och andelar..................................................................................................7

Ändringar i det ekonomiadministrativa regelverket.......................................................7

Skr. 2000/01:101 Bilaga 2

Allmänt

Årsredovisning för staten grundas på de statliga
myndigheternas årsredovisningar, vilka upprättas
enligt förordning (1996:882) om myndigheters
årsredovisning m.m.

De konsoliderade resultat- och balansräkning-
arna och finansieringsanalysen är uppställda en-
ligt regeringens beslut den 25 januari 2001 (Fi
2000/4140) om uppställningsformer. Dessa byg-
ger på de uppställningsformer som föreskrivits
för myndigheterna med vissa anpassningar för
Årsredovisning för staten.

Räkenskapsåret utgörs av kalenderår.

Redovisning av kostnader och intäkter sker
enligt bokföringsmässiga grunder. Skatter och
transfereringar redovisas dock i huvudsak enligt
kassamässiga principer men behandlas i resultat-
räkningen som intäkter och kostnader.

räkningar efter det att interna mellanhavanden, i
form av t.ex. fodringar, skulder, intäkter och
kostnader, mellan myndigheterna eliminerats.
Informationen från myndigheterna har hämtats
både från statsredovisningen och ur myndighe-
ternas årsredovisningar.

Utöver elimineringar av transaktioner mellan
myndigheter har även transaktioner som varken
är intäkter eller kostnader respektive fordringar
eller skulder för staten som helhet eliminerats.
Exempel är statens arbetsgivaravgifter för egen
personal som före eliminering redovisas som
personalkostnad hos myndigheterna och som
intäkt av uppbörd hos Riksskatteverket.

Konsolidering

Avgränsning av redovisningsenheten

Balans- och resultaträkningarna samt finansie-
ringsanalysen omfattar staten, avgränsad i enlig-
het med regeringsbeslut den 25 januari 2001 (Fi
2000/4140). Detta innebär att dessa dokument
omfattar myndigheter under riksdag och reger-
ing, med undantag för Riksbanken som betrak-
tas som ett självständigt rättssubjekt och därför
inte ingår. AP-fonderna och Premiepensions-
myndigheten ingår inte heller på grund av att
tillgångarna har en annan karaktär än statens till-
gångar i övrigt och att ålderspensionssystemet
bör hanteras och redovisas för riksdagen på ett
enhetligt sätt. Riksbankens grundfond ingår
dock, då detta kapital ursprungligen tillskjutits
av staten. Även allmänna arvsfonden ingår. De
allmänna försäkringskassorna omfattas eftersom
deras verksamhet finansieras med anslag. En för-
teckning över vilka organisationer som ingår i de
konsoliderade resultat- och balansräkningarna
och finansieringsanalysen, återfinns som bilaga 4.

Omklassificeringar av poster

Vissa typer av transaktioner omklassificeras i
Årsredovisning för staten i förhållande till myn-
digheternas redovisning. Anledningen till detta
är att de ur statens perspektiv utgör t.ex. kostna-
der för verksamheten och inte transfereringar.
Ett exempel är omklassificering av statens tjäns-
tepensioner som redovisas som personalkostnad
i statens årsredovisning men skilt från verksam-
hetens kostnader i berörd myndighets årsredo-
visning. I några fall följer inte myndigheterna de
resultat- och balansräkningsscheman som är fö-
reskrivna. Detta medför att vissa resultat-
och/eller balansposter måste omklassificeras in-
nan konsolidering görs.

Principer för konsolidering

Konsolidering sker genom en sammanläggning
av myndigheternas balansräkningar och resultat-

Ändrade redovisningsprinciper

Till skillnad från 1999, ingår inte Premiepen-
sionsmyndigheten i den konsoliderade balans-
räkningen, resultaträkningen och finansierings-
analysen för staten för 2000. Den viktigaste
effekten av detta i denna årsredovisning jämfört
med 1999, är att det belopp som är placerat i
Riksgäldskontoret i avvaktan på fastställande av
pensionsrätter nu redovisas bland Övriga skulder
i stället för att som tidigare redovisas som en av-
sättning. Den ränta från Riksgäldskontoret som
tillfördes avsättningen redovisades föregående år
som en kostnad för denna avsättning under ru-
briken transfereringar. Nu redovisas den i stället
bland externa räntekostnader.

Allmänna arvsfonden redovisades föregående
år som del av nettoförmögenheten men har nu,

Skr. 2000/01: 101 Bilaga 2

med hänsyn till dess särskilda ändamål, tagits
upp bland Fonder.

Jämförelsetalen för 1999 har ändrats med an-
ledning av ovanstående förändringar, för att ge
jämförbarhet med de värden som redovisas för
2000.

Riksskatteverket har från och med 2000 gått
över till att redovisa underskott på skattekonto
(debiterade, obetalda belopp) som fordringar
och överskott på skattekonto (odebiterade, be-
talda belopp) som skulder. Tidigare redovisades
dessa skatter kassamässigt. Beloppen är omkring
14 miljarder kronor i ökade fordringar och 30
miljarder kronor i ökade skulder vid utgången av
2000, således en nettominskning av skatteintäk-
terna med 16 miljarder kronor jämfört med den
tidigare redovisningsmetoden. Det har inte be-
dömts möjligt att ta fram jämförelsetal för före-
gående år avseende dessa fordringar och skulder.

Härutöver förekommer att ändrade principer
hos vissa myndigheter påverkar årsredovisningen
för staten. I de fall berörd myndighet ändrat
jämförelsetal, ändras jämförelsetalen även i års-
redovisningen för staten, såvida inte beloppet är
oväsentligt. Har myndigheten inte ansett detta
möjligt har inte heller jämförelsetalen i Årsredo-
visning för staten ändrats.

Från och med räkenskapsåret 2000 har en ge-
mensam s.k. brytdag för samtliga myndigheters
räkenskaper införts. Denna dag har för räken-
skapsåret 2000 bestämts till den 10 januari. Tidi-
gare bestämde respektive myndighet själv sin
brytdag till senast den 20 januari. Med begreppet
brytdag avses den dag då den löpande bokfö-
ringen av händelser som berör den avslutade rä-
kenskapsperioden avslutas. Fram till och med
brytdagen bokförs leverantörsskulder och kund-
fordringar, efter brytdagen redovisas händelser
som härrör från den avslutade perioden som
upplupna kostnader respektive intäkter (dvs.
som periodavgränsningsposter). Införandet av
den gemensamma brytdagen har för vissa myn-
digheter inneburit en tidigareläggning vilket kan
ha medfört att leverantörsskulderna minskat och
de upplupna kostnaderna ökat marginellt. Resul-
taträkningen bedöms inte ha påverkats av för-
ändringarna avseende brytdagen.

Infasningspengar från Allmänna
pensionsfonden

Som ett led i den finansiella infasningen av det
nya ålderspensionssystemet har, liksom för 1999,
enligt riksdagsbeslut 45 miljarder kronor över-
förts från AP-fonderna till Riksgäldskontoret
2000. Riksdagen har också beslutat att ytterligare
155 miljarder kronor skall överföras för 2001.
Syftet med överföringarna är att reducera den
ökning av statens lånebehov som det nya ålders-
pensionssystemet annars leder till.

I enlighet med regeringsbeslut har Riksgälds-
kontoret redovisat de överförda medlen som en
kassamässig korrigering i statsbudgeten, vilken
har debiterats statsverkets checkräkning och
krediterats Avräkning med statsverket. I Årsre-
dovisning för staten återfinns dessa 45 miljarder
kronor som ett kapitaltillskott, som ej redovisas
över resultaträkningen. I balansräkningen ingår
de i nettoförmögenheten.

Värderingsprinciper

Myndigheter följer normalt generella värde-
ringsprinciper för statlig redovisning i enlighet
med bokföringsförordningen (1979:1212). Det
finns dock myndigheter som p.g.a. verksamhe-
tens särart, genom dispens, särskilt regeringsbe-
slut eller av annat särskilt skäl avviker ifrån dessa.

Omsättn i ngsti I Igångar

Omsättningstillgångar värderas enligt lägsta vär-
dets princip. Detta innebär att de tas upp till an-
skaffningsvärdet eller till det verkliga värdet om
detta är lägre. Med verkligt värde avses försälj-
ningsvärde med avdrag för beräknad försälj-
ningskostnad. Om tillgångens särskilda beskaf-
fenhet eller andra omständigheter ger anledning
till detta får det verkliga värdet bestämmas till
återanskaffningsvärdet eller annat värde som är
förenligt med god redovisningssed. Vidare får
omsättningstillgångar tas upp över anskaffnings-
värdet om det föreligger särskilda omständighe-
ter och det samtidigt är förenligt med god redo-
visningssed. Osäkra fordringar redovisas med
det belopp varmed de beräknas inflyta. Ford-
ringar och skulder i främmande valuta värderas
till balansdagens kurs.

Skr. 2000/01:101 Bilaga 2

Anläggningstillgångar

Anläggningstillgångar värderas till anskaffnings-
värde med avdrag för ackumulerade avskrivning-
ar. Avskrivningstider anpassas till respektive till-
gångs förväntade ekonomiska livslängd.

ordningstexten förtydligats i vissa delar. Änd-
ringarna trädde ikraft 1 januari 2001.

Aktier och andelar

Aktier och andelar i dotter- och intresseföretag
har värderats enligt kapitalandelsmetoden. Me-
toden innebär att statens andel av företagens
egna kapital tas upp som en tillgång i balansräk-
ningen. Årets andel av företagens resultat redo-
visas i resultaträkningen. Affärsverkens dotter-
och intresseföretag redovisas dock till anskaff-
ningskostnad. I bilaga 5 redovisas kapitalandels-
värdet för varje bolag. I de fall staten innehar ak-
tier i börsnoterade företag presenteras även
marknadsvärdet för aktierna där.

Ändringar i det ekonomiadministrativa
regelverket

Bokföringsförordningen (1979:1212) och för-
ordningen (1996:882) om myndigheters årsre-
dovisning m.m. reviderades under 2000.

Översynen grundades på den nya bokförings-
lag som trädde ikraft 1 januari 2000. Vissa an-
passningar gjordes för att spegla specifikt statliga
förhållanden. Samtidigt flyttades en del regler-
ingar från bokföringsförordningen till årsredo-
visningsförordningen för att få en klarare struk-
tur. Några regler flyttades upp från före-
skriftsnivå till förordningen för att nå större en-
hetlighet i den statliga redovisningen. De nya
förordningarna om myndigheters bokföring
(2000:606) respektive om årsredovisning och
budgetunderlag (2000:605) trädde ikraft 1 janua-
ri 2001. Tidigareläggningen av tidpunkt för in-
lämnande av årsredovisning, vilken regleras i
förordningen om årsredovisning och budgetun-
derlag, gäller redan för inlämnande av myndighe-
ternas årsredovisningar för 2000.

Med anledning av en rapport från Riksdagens
revisorer har även förordningen (1995:686) om
intern revision vid statliga myndigheter m.fl.
setts över, språkbruket moderniserats och för-

Bilaga 3

Noter

Skr. 2000/01:101 Bilaga 3

Bilaga 3

Noter

Innehållsförteckning

Noter till resultaträkningen (1-12)..................................................................................5

Not 1 Skatter m.m..................................................................................................5

Not 2 Intäkter av avgifter och andra ersättningar................................................6

Not 3 Intäkter av bidrag.........................................................................................8

Not 4 Transfereringar: Lämnade bidrag m.m.......................................................8

Not 5 Avsättning till / upplösning av fonder.....................................................10

Not 6 Kostnader för personal..............................................................................10

Not 7 Kostnader för lokaler.................................................................................12

Not 8 Övriga driftskostnader..............................................................................12

Not 9 Avskrivningar och nedskrivningar............................................................13

Not 10 Resultat av andelar i dotterföretag och intresseföretag.........................14

Not 11 Finansiella intäkter...................................................................................15

Not 12 Finansiella kostnader...............................................................................15

Noter till balansräkningen (13-52)................................................................................16

Not 13 Balanserade utgifter för forskning och utveckling................................16

Not 14 Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar....................16

Not 15 Förskott avseende immateriella anläggningstillgångar..........................17

Not 16 Statliga väganläggningar..........................................................................17

Not 17 Statliga järnvägsanläggningar..................................................................17

Not 18 Byggnader, mark och annan fast egendom.............................................17

Not 19 Förbättringsutgifter på annans fastighet................................................18

Not 20 Maskiner, inventarier, installationer m.m..............................................18

Not 21 Pågående nyanläggningar........................................................................18

Not 22 Beredskapstillgångar................................................................................19

Not 23 Förskott avseende materiella anläggningstillgångar..............................19

Not 24 Andelar i dotter- och intresseföretag.....................................................19

Not 25 Andra långfristiga värdepappersinnehav................................................20

Not 26 Andra långfristiga fordringar..................................................................21

Not 27 Utlåning....................................................................................................21

Not 28 Varulager och förråd................................................................................22

Not 29 Pågående arbeten.....................................................................................22

Not 30 Fastigheter................................................................................................23

Not 31 Förskott till leverantörer.........................................................................23

Not 32 Kundfordringar........................................................................................23

Not 33 Övriga fordringar.....................................................................................23

Not 34 Periodavgränsningsposter - Förutbetalda kostnader.............................24

Skr. 2000/01:101 Bilaga 3

Not 35 Periodavgränsningsposter - Upplupna bidragsintäkter........................24

Not 36 Periodavgränsningsposter - Övriga upplupna intäkter.........................25

Not 37 Värdepapper och andelar.........................................................................25

Not 38 Kassa, bank m.m......................................................................................25

Not 39 Nettoförmögenheten..............................................................................26

Not 40 Fonder......................................................................................................26

Not 41 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser.........................27

Not 42 Övriga avsättningar.................................................................................28

Not 43 Statsskulden.............................................................................................28

Not 44 Övriga skulder.........................................................................................29

Not 45 Leverantörsskulder..................................................................................30

Not 46 Depositioner............................................................................................30

Not 47 Förskott från uppdragsgivare och kund................................................30

Not 48 Periodavgränsningsposter - upplupna kostnader..................................30

Not 49 Periodavgränsningsposter - oförbrukade bidrag...................................31

Not 50 Periodavgränsningsposter - övriga förutbetalda intäkter.....................31

Not 51 Garantiförbindelser.................................................................................31

Not 52 Övriga ansvarsförbindelser.....................................................................31

Noter till finansieringsanalysen (53-62)....................................................................... 32

Not 53 Skatter m.m..............................................................................................32

Not 54 Avgifter och andra ersättningar..............................................................32

Not 55 Transfereringar........................................................................................32

Not 56 Statens egen verksamhet.........................................................................32

Not 57 Justeringar till betalningar......................................................................32

Not 58 Investeringar............................................................................................33

Not 59 Utlåning...................................................................................................33

Not 60 Finansiellt netto, statens upplåning.......................................................33

Not 61 Övrigt finansiellt netto...........................................................................34

Not 62 Justeringar till betalningar......................................................................34

Skr. 2000/01:101 Bilaga 3

Noter till resultaträkningen (1-12)

Not 1

Skatter m.m.

Miljoner kronor

2000

1999

Arbetsgivaravgifter och särskild
löneskatt

266 405

248 424

Mervärdesskatt

177 384

165 241

Skatter m.m. fysiska personer

143 881

150 617

Skatter m.m. juridiska personer

96 408

91 570

Övriga skatter på varor och tjänster
och tullavgifter

75 150

74 665

Utjämningsavgift kommuner och
landsting

19 196

20 525

Riksbankens inlevererade överskott

9 760

7 600

Fordonsskatt

6 839

6 403

Stämpelskatt

4 669

4 294

0fördelbara skatter m.m

4 625

4 713

Räntor, avgifter, skattetilllägg m.m.

4 122

3 817

Betalningsdifferenser, skattekonto

-8 497

Periodiserad uppbörd

-16 528

Övrigt

3 771

3416

Summa

795 682

772 788

Skatter m.m. ökade med 39 miljarder kronor om
om ingen hänsyn tas till periodisering av upp-
bördsintäkter med 16,5 miljarder kronor. Från
och med 2000 redovisar Riksskatteverket skatte-
intäkter enligt en modifierat bokföringsmässig
princip i stället för som tidigare rent kassamäs-
sigt. Det innebär att underskott på skattekonto
(debiterade, ej betalda skatter) tas upp som ford-
ringar och att överskott (inbetalda, ej debiterade
skatter) tas upp som skulder. Nettoeffekten av
periodiseringen redovisas ovan som periodiserad
uppbörd. Justerade jämförelsetal med anledning
av den förändrade skattekontoredovisningen har
inte kunnat efterkonstrueras. Redovisningen av
skatter mot statsbudgetens inkomsttitlar är
sammantaget som tidigare kassamässig.

De skatteinkomster som redovisas här är de
som tillfaller staten. Därutöver erläggs betydan-
de belopp i skatter till kommuner och landsting.
Under 2000 uppgick de kommunalskatter som
utbetalades till kommuner till 342 miljarder kro-
nor, varav 11 miljarder kronor avsåg begrav-
nings- och församlingsavgift. Dessa redovisas
inte i resultaträkningen.

Redovisningen av skatteinbetalningar som
görs i resultaträkningen avviker på flera punkter
från den redovisning av skatteinbetalningar m.m.

som görs på statsbudgetens inkomstsida. I den
senare sker omföringar och nedbrytning av vissa
belopp för att tydligare redovisa hur inbetalning-
arna fördelar sig på skatt på inkomst, socialavgif-
ter etc.

Den största skillnaden, mellan den redovis-
ning som görs i resultaträkningen respektive den
som görs avseende statsbudgeten, avser inbetal-
ningar av skatter och avgifter från fysiska perso-
ner. Utöver statlig skatt på förvärvs- och kapital-
inkomster ingår i redovisningen ovan även all-
männa pensionsavgifter, egna företagares egen-
avgifter, fastighetsskatt och förmögenhetsskatt.
Med egna företagare avses enskilda firmor, vilka
inte är juridiska personer, samt delägare i han-
delsbolag. En annan väsentlig skillnad mot stats-
budgeten är att i de inbetalningar av arbetsgivar-
avgifter som Riksskatteverket redovisar ingår de
avgifter som överförs till pensionssystemet. I
statsbudgeten redovisas dessa netto efter avdrag
för de utbetalningar som sker till AP-fonderna.

Arbetsgivaravgifter och särskild löneskatt
ökade med 18 miljarder kronor. Det förklaras
främst av att lönesumman ökat. Arbetsgivarav-
gifter och särskild löneskatt redovisas av Riks-
skatteverket och Riksförsäkringsverket. Myn-
digheternas arbetsgivaravgifter är inomstatliga
och har eliminerats.

Mervärdesskatten ökade med 12 miljarder
kronor som en följd av ökad privat konsumtion.
Mervärdesskatt redovisas av Riksskatteverket
och Tullverket.

Trots en kraftig ökning av hushållens inkoms-
ter 2000 minskade nettot på Fysiska personers
inkomstskatter med 7 miljarder kronor. Minsk-
ningen beror till största delen på första steget i
den skattereform som regeringen aviserade i
budgetpropositionen 2000. Reformen innebär
bl.a. ökade skatter för kommunsektorn med cir-
ka 5 miljarder kronor och införandet av en skat-
tereduktion på cirka 15 miljarder kronor. Utöver
skattereformen har även den kommunala slut-
regleringen gått från en negativ reglering 1999
till en positiv reglering 2000, vilket förklarar
6 miljarder kronor. Skatt på juridiska personer
ökade med 5 miljarder kronor. Ökningen förkla-
ras av att den goda konjunkturen skapat högre
vinster i företagen. Skatt på fysiska och juridiska
personer redovisas av Riksskatteverket.

Riksbankens inlevererade överkott redovisas
av Kammarkollegiet. Fullmäktige i Riksbanken
fastställde under 1998 riktlinjer för Riksbankens

Skr. 2000/01:101 Bilaga 3

bokslutsdispositioner och inleverans till stats-
verket. Enligt riktlinjerna skall det årsresultat
som läggs till grund för inleveransen till staten
inte påverkas av en eventuell upp- och nedskriv-
ning av kronans värde eller av växelkurseffekter
som en följd av växelkursregim med flytande
krona. För att uppnå stabilitet i inleveransen till
staten skall 80 procent av det genomsnittliga re-
sultatet före bokslutsdispositioner under den se-
naste femårsperioden ligga till grund för beräk-
ningen av inleveransen till statsverket. Till dispo-
sitionsfonden skall årligen avsättas 10 procent av
samma underlag. Återstoden av årets överskott
avsätts till ett resultatutjämningskonto.

Betalningsdifferenser, skattekonto är skillna-
den mellan debiterade skatter och betalda be-
lopp. År 2000 var inbetalningarna 4 miljarder
kronor mindre än debiteringarna. Betalningsdif-
ferenser redovisas av Riksskatteverket.

Not 2

Intäkter av avgifter och andra ersättningar

Miljoner kronor

2000

1999

Offentligrättslig verksamhet

Insättningsgarantinämnden

1 998

1 994

Riksskatteverket

787

772

Lantmäteriverket

623

581

Vägverket

556

561

Patent- och registreringsverket

476

451

Banverket

454

274

Centrala studiestödsnämnden

301

290

Affärsverk

Luftfartsverket

3 264

3 094

Svenska kraftnät

2 318

2 109

Sjöfartsverket

1 116

1 094

Övriga

2 473

2 369

Summa offentligrättslig verksamhet

14 366

13589

Uppdragsverksamhet

Vägverket

1 157

810

Exportkreditnämnden

1 016

832

Riksförsäkringsverket med de all-
männa försäkringskassorna

967

400

Banverket

871

871

Statens institutionsstyrelse

838

833

11 376          11 143

Affärsverk

Statens järnvägar

6

Luftfartsverket

1 380

1 512

Sjöfartsverket

72

105

Övriga

7 382

7 342

Summa uppdragsverksamhet

25 059

23 848

Andra ersättningar

Arbetsmarknadsverket

3 599

4 069

Vägverket

2 322

1 164

Exportkreditnämnden

1 277

1 432

Övriga

968

2 129

Summa andra ersättningar

8166

8 794

Total summa

47 591

46 231

Intäkter av avgifter utgör ersättning för kostna-
der som staten via myndigheterna har haft för att
tillhandahålla varor och tjänster. Andra former
av ersättningar kan t.ex. utgöras av realisations-
vinster vid försäljning av anläggningstillgångar.

I noten indelas intäkterna beroende på om de
genererats i offentligrättslig verksamhet, upp-
dragsverksamhet eller är att betrakta som annan
ersättning. Sammantaget ökade dessa avgifter
och andra ersättningar marginellt mellan 1999
och 2000.

Om det rör sig om offentligrättsliga, s.k.
tvingande avgifter, skall riksdagen ha beslutat att
verksamheten skall bedrivas och att den skall
vara avgiftsbelagd. En avgift betraktas som of-
fentligrättslig om den innebär ett ingrepp i en-
skildas ekonomiska förhållanden. Verksamheten
styrs av bestämmelser i lag och förordning. En
offentligrättslig avgift tas i regel ut för en verk-
samhet som en myndighet bedriver med ensam-
rätt inom landet. Till uppdragsverksamhet har
hänförts samtliga avgifter som inte klassificerats
som offentligrättsliga. Med uppdragsverksamhet
avses i regel försäljning av sådana tjänster som är
frivilligt efterfrågade. Andra ersättningar än av-
gifter är oftast intäkter där ingen direkt motpre-
station erhålls.

De intäktsmässigt största myndigheterna
2000 inom respektive verksamhet har särredovi-
sats. Myndigheterna kan givetvis vara verksam-
ma inom samtliga tre verksamheter och då rang-
ordnas annorlunda.

Offentligrättsliga avgifter

De avgiftsintäkter som hänförts till offentlig-
rättslig verksamhet ökade med 6 procent mellan
1999 och 2000.

Skr. 2000/01:101 Bilaga 3

Insättningsgarantinämnden redovisar garanti-
avgifter inom insättningsgarantisystemet som
skall skydda insättningar om ett kreditinstitut
går i konkurs.

Riksskatteverkets offentligrättsliga avgifter
omfattar huvudsakligen de utsökningsavgifter,
avgifter i mål om betalningsföreläggande m.m.
som kronofogdemyndigheterna tar ut.

Lantmäteriverket redovisar offentligrättsliga
avgiftsintäkter inom fastighetsbildningsområdet
och expeditionsavgifter som skall finansiera in-
skrivningsverksamheten, t.ex. ansökan om lag-
fart vid köp av fastighet.

Vägverkets offentligrättsliga avgifter omfattar
bl.a. avgifter för auktorisation av fordonstillver-
kare, yrkesförare och andra förare. Detta avser
exempelvis avgifter för tillstånd till typbesikt-
ning av fordon och för linjetrafik, prov för
taxiförarlegitimation och för yrkeskompetens
för förare av buss eller lastbil samt avgifter för
förarprov, körkort och vid trafikskolor. Avgift
tas även ut för finansiering av bilregistret, vilken
debiteras i samband med uppbörd av fordons-
skatt.

Patent- och registreringsverket redovisar av-
giftsintäkter vid patent-, bolags- och varumär-
kesregistreringar. Banverkets offentligrättsliga
avgifter omfattar banavgifter för trafik på statens
spåranläggningar. Centrala studiestödsnämnden
tar t.ex. ut avgift vid beviljning av studiestöd och
återbetalning av studielån.

Affärsverkens verksamhet har klassificerats
som offentligrättslig enligt följande. Luftfarts-
verkets infrastrukturintäkter har hänförts till of-
fentligrättsliga avgifter och omfattar bl.a. land-
ningsavgifter och passageraravgifter. Sjöfarts-
verkets intäkter omfattar främst farleds- och
lotsavgifter. Svenska kraftnät säljer överförings-
kapacitet för transport av elektricitet via stamnä-
tet och utlandsförbindelserna.

Totalt redovisar omkring 100 myndigheter of-
fentligrättsliga.

Uppdragsverksamhet

De avgiftsintäkter som hänförts till uppdrags-
verksamhet ökade med 5 procent mellan 1999
och 2000. Drygt 200 myndigheter bedriver av-
giftsbelagd uppdragsverksamhet.

Vägverkets uppdragsverksamhet omfattar pro-
jekteringsverksamhet, anläggnings-, underhålls-
och driftproduktion samt färjeverksamhet.
Dessutom ingår trafikrelaterad informationsför-
sörjning, utbildningsverksamhet och annan upp-

dragsverksamhet. Vägverket tillhandahåller ock-
så informationsuttag från bilregistret mot avgift.
Exportkreditnämnden stödjer svensk export-
industri genom att erbjuda företagen garantier
som bland annat skyddar mot risken att göra
kundförluster utomlands. Premieintäkterna (av-
gifterna) skall täcka garantitagarnas eventuella
framtida kundförluster. Garantin är frivillig för
företagen och premiens storlek fastställs på
marknadsmässiga grunder.

Riksförsäkringsverket med de allmänna för-
säkringskassorna erhåller ersättning för admi-
nistration av ålderspension/ATP m.m.

Banverkets uppdragsverksamhet omfattar
drift- och underhållstjänster samt nybyggnad av
järnvägsanläggningar. Vidare bedrivs konsult-
verksamhet avseende projektering, byggstyrning
av järnvägsanläggningar, tekniska tjänster för
underhåll och investeringar, rådgivning m.m.
Banverket hyr även ut data- och teleförbindelser
till externa kunder samt förmedlar elförsäljning.

Statens institutionsstyrelse svarar bl.a. för att
de som behöver vård vid särskilt ungdomshem
enligt lagen om vård av missbrukare bereds vård.
Den del av verksamhetens kostnader som inte
täcks av myndighetens ramanslag skall finansie-
ras med avgifter från kommuner.

Intäkterna i Luftfartsverkets uppdragsverk-
samhet består bl.a. av avgifter vid bilparkeringar
på affärsverkets flygplatser, uthyrning av lokaler
och avgifter från s.k. ground handling, vilket in-
kluderar ramp- och expeditionstjänster, biljett-
kontor, flygplansstädning och flygplanstank-
ning.

Sjöfartsverkets intäkter från uppdragsverk-
samhet härrör bl.a. från försäljning av sjökort,
sjömätning och från konsultuppdrag inom af-
färsverkets kompetensområde.

Statens järnvägars intäkter består i huvudsak
av avgifter för transporter av människor och
gods.

Övriga myndigheter som har stora intäkter
från uppdragsverksamhet är t.ex. Lantmäteriver-
ket. Avgifter tas ut vid försäljning av landskaps-
och fastighetsinformation samt genom att till-
handahålla lantmäteriservice på uppdragsbasis.
Bland gruppen övriga finns också många univer-
sitet och högskolor som erhåller intäkter genom
att bedriva uppdragsutbildning och uppdrags-
forskning.

Andra ersättningar

De andra ersättningar som redovisas av Ar-
betsmarknadsverket omfattar huvudsakligen fi-

Skr. 2000/01:101 Bilaga 3

nansieringsavgift från arbetslöshetskassor. Av-
giften syftar till att finansiera utbetalda arbets-
löshetsersättningar och för finansiering av ett för
kassorna gemensamt utjämningsbidrag.

Vägverkets redovisade andra ersättningar be-
står bl.a. av vägavgifter. Dessa infördes den 1
februari 1998 och gäller för trafik med lastbilar
och lastbilsekipage som har totalvikt på minst 12
ton. För svenskregistrerade lastbilar gäller vägav-
gift på hela vägnätet och avgiften tas ut för ett år
i taget. Samtidigt reduceras fordonsskatten för
berörda lastbilar. För utländska fordon betalas
vägavgift för färd på motorvägar samt på vissa
europavägar som inte är motorvägar.

Exportkreditnämndens (EKN) intäkter om-
fattar främst s.k. återvinningar. Dessa utgör er-
sättningar som EKN drivit in från gäldenärer el-
ler gäldenärsländer som fallerat med betalningar
till exportföretagen.

I posten Övriga ingår bl.a. avgifter från kärn-
kraftsindustrin som betalas till Kärnavfallfon-
dens styrelse. Avgifterna betalas för att finansie-
ra omhändertagandet av använt kärnbränsle och
annat radioaktivt avfall.

Not 3

Intäkter av bidrag

Miljoner kronor

2000

1999

EU-bidrag

Statens jordbruksverk -arealersättning,
exportbidrag och djurbidrag

3 681

6 773

Struktur- och regionalstöd från
jordbruksfondens garantisektion

419

365

Arbetsmarknadsverket, bidrag från
socialfonden

658

1 112

Närings- och teknikutvecklingsverket,
bidrag från regionalfonden

478

852

Länsstyrelserna, bidrag från
regionalfonden

319

71

Vägverket, bidrag till transeuropeiska
nätverk

99

80

Fiskeriverket, bidrag från fiskefonden

91

2

Banverket, bidrag till transeuropeiska
nätverk

86

-

Luftfartsverket, bidrag till
transeuropeiska nätverk

10

11

Övriga EU-bidrag bl.a. till länsstyrelser

69

30

Summa EU-bidrag

5 910

9296

Riksförsäkringsverket med de allmänna
försäkringskassorna

- underhållsstöd

1 890

1 695

- assistansersättning från kommuner

1 686

1 541

8

Bidrag till universitet och högskolor

4 324

3 866

Medel från AP-fonderna

30 074

Bidrag till övriga myndigheter

3 102

2 955

Total summa

16912

49 427

Intäkter av bidrag är intäkter som inte är relate-
rade till utförda prestationer.

Intäkter av bidrag har minskat med drygt
32 miljarder kronor jämfört med föregående år.
Förändringen beror i huvudsak på att AP-
fonderna inte lämnat något nettobidrag till fi-
nansieringen av utbetalda ålderspensioner. Fram
till 1999 understeg löpande inbetalda socialavgif-
ter m.m. till ATP-systemet de utbetalda pensio-
nerna. Återstoden finansierades från AP-
fonderna, vilket redovisades som en bidragsin-
täkt. Under 2000 har avgifterna överstigit utbe-
talda pensioner och ett netto överförts till AP-
fonderna, vilket redovisas som transferering (se
not 4).

EU-bidragen till Statens jordbruksverk har
minskat med 3 miljarder kronor på grund av att
regeringen beslutat att arealersättning för 2000
skall utbetalas 2001. Statens jordbruksverk redo-
visar bidragen från EU som intäkter i samband
med att bidrag betalas ut till den slutliga bi-
dragsmottagaren. Den redovisning av bidrag från
EU som redovisas i statsbudgeten, 9 032 miljo-
ner kronor 2000, är kassamässiga inkomster på
inkomsttitel grupp 6 Bidrag från EU.

Not 4

Transfereringar: Lämnade bidrag m.m.

Miljoner kronor

Socialförsäkring

Ersättning vid ålderdom, pensioner
inkl. ATP

Ersättning vid sjukdom och handikapp
m.m.

Stöd till barnfamiljer

Läkemedelsförmånen

Summa socialförsäkringar

Arbetsmarknad:

Arbetslöshetsersättning

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder

Bidrag till Samhall AB

Lönegarantier m.m.

Summa arbetsmarknad

2000 1999

172 445

88 496

45 865

16 921

323 727

29 531

21 859

4 262

908

56 560

169 489

80 738

43 827

14 200

308254

32 469

29 344

4 262

815

66890

Skr. 2000/01:101 Bilaga 3

Bistånd och invandring

Bidrag via Styrelsen för internationellt
utvecklingssamarbete

9 779

8 524

Internationella organisationer

4 807

3 570

Invandringsbidrag till kommuner

2 744

2 750

Summa bistånd och invandring

17 330

14 844

Övrigt:

Generella bidrag och utjämnings-
bidrag till kommuner och landsting

97 218

99 182

Varav utjämningsbidrag

19 190

20 526

Nedskrivning av fordran i
kommunkontosystemet

3830

-

Överföring till premiepensionssystemet

21 555

23 528

Överföring till AP-fonderna

5 558

Studiestöd, inklusive av- och
nedskrivningar av länefordringar

21 968

22 380

Sveriges avgift till EU m.m.

22 255

21067

Stöd till jordbruket

6 543

8 364

Räntebidrag m.m.

3 931

7 367

Bidrag inom skolväsendet

4 032

4 241

Bidrag till folkbildningen

2 489

2 494

Bidrag till näringslivet m.m. via
NUTEK

2 478

2 465

Bidrag till investeringar i infrastruktur

2 375

1 599

Bidrag till enskilda och kommunala
högskoleutbildningar

1 692

1 474

Kreditgarantier vid bostadsbyggande

470

1 259

Bidrag till kulturverksamhet

1 183

1 175

Övrigt

19611

18 088

Summa övrigt

217188

214 683

Total summa

614 805

604 671

Transfereringar utgörs av medel som staten via
myndigheterna, främst i form av bidragsutbetal-
ningar, förmedlar till olika mottagare. I huvud-
sak görs transfereringarna från statsbudgeten.
Transfereringarna kännetecknas av att staten inte
erhåller någon direkt motprestation. Många
transfereringar är dock förknippade med någon
form av villkor. Ett exempel är utbildningsbi-
drag, där kravet är att mottagaren genomgår nå-
gon form av utbildning. Transfereringarna är
därmed mer än enbart egentliga bidrag. Aven
pensioner och vissa andra omfördelningstransak-
tioner redovisas som transfereringar.

De totala kostnaderna för transfereringar i
form av lämnade bidrag m.m. har ökat med
10 miljarder kronor mellan 1999 och 2000.
Kostnaderna för socialförsäkring ökade med
15 miljarder kronor, medan kostnaderna för ar-
betsmarknad minskade med 10 miljarder kronor.

Dessutom finns förskjutningar mellan de olika
typerna av transfereringar.

Med socialförsäkring avses Riksförsäkrings-
verkets avgränsning av begreppet vilket innebär
att utöver ålderspensionssystemet ingår bl.a.
stöd till barnfamiljer, sjukpenning, förtidspen-
sioner, visst handikappstöd samt bidrag till
landstingen för främst läkemedelsförmånen.

De största ökningarna inom området social-
försäkring gäller sjukförsäkringen och läkeme-
delsförmånen. Kostnaderna för sjukpenning
ökade med drygt 6 miljarder kronor eller 27 pro-
cent. Detta kan inte förklaras av enstaka orsaker,
utan beror av en mängd samverkande faktorer.
De långa sjukfallen har blivit fler, vilket lett till
att antalet ersatta dagar ökat. Antalet pågående
sjukfall som varat minst 29 dagar ökade kraftigt
mellan 1999 och 2000. Dessutom har medel-
sjukpenningen hos mottagarna av sjukpenning
ökat mer än den allmänna löneutvecklingen.
Kostnaderna för läkemedelsförmånen har stigit
med 2,7 miljarder kronor p.g.a. ökad efterfrågan
på läkemedel i kombination med ökat utbud av
nya dyrare läkemedel. Cirka 1,2 miljarder kronor
är dock hänförligt till slutreglering av 1999 års
statsbidrag till landstingen.

Kostnaden för ålderspensionerna har ökat
med 3 miljarder kronor, vilket beror på att anta-
let ATP-pensionärer och den genomsnittliga
pensionspoängen ökar. Stödet till barnfamiljer
ökade på grund av att kostnaderna för barnbi-
drag har ökat med drygt 2 miljarder kronor.
Detta som följd av att barnbidragen höjts från
750 till 850 kronor per månad.

För området arbetsmarknad har arbetslös-
hetsersättning och arbetsmarknadspolitiska åt-
gärder minskat kraftigt som följd av minskad ar-
betslöshet. Inom arbetsmarknadsprogram är det
främst kostnaden för arbetsmarknadsutbildning
som minskat med 2,7 miljarder kronor.

Inom området bistånd och invandring har bi-
ståndet via Styrelsen för internationellt utveck-
lingssamarbete ökat med drygt 1 miljard kronor.
Okad verksamhet inom infrastrukturområdet
orsakad av satsningar på återuppbyggnad efter
katastrofer och krig har varit den största posten.
Bidragen till FN:s ekonomiska och sociala verk-
samhet samt multilaterala utvecklingsbanker har
också ökat med drygt 1 miljard kronor.

Under rubriken övrigt redovisar Riksskatte-
verket en kostnad på 3,8 miljarder kronor för
nedskrivning av statens fordran till följd av un-
derskott i det s.k. kommunkontosystemet för
mervärdesskatt enligt regeringsbeslut. Overfö-

Skr. 2000/01:101 Bilaga 3

ringar till premiepensionssystemet minskade
med 2 miljarder kronor som effekt av dels för-
ändrade regler om vilka andelar av inbetalda soci-
alavgifter som förs till premiepensionssystemet,
dels på grund av en engångseffekt 1999 när pen-
sionsrätter i det nya ålderspensionssystemet fast-
ställdes för flera år samtidigt.

Överföring till AP-fonderna avser mellan-
skillnaden mellan de socialavgifter och allmänna
pensionsavgifter som under året inbetalats till
staten och överförts till AP-fonderna, och de
medel som rekvirerats från fonderna för utbetal-
ning av pensioner. Fram t.o.m. 1999 understeg
de inbetalda avgifterna utbetalningarna av pen-
sioner, och mellanskillnaden redovisades då som
ett bidrag från AP-fonderna (se not 3). Som
följd av att ålderspensionsavgiften som förs till
AP-fonderna höjdes 2000, överstiger avgifterna
under 2000 de löpande utbetalningarna av pen-
sioner, och mellanskillnaden redovisas som en
transferering till AP-fonderna.

Jordbruksstödet minskade främst beroende på
att arealbidrag som tidigare utbetalades i slutet av
respektive år, efter regeringens beslut avseende
2000 utbetalades först i januari 2001.

Räntebidragen från Boverket har minskat med
drygt 3 miljarder kronor.

Vägverkets bidrag till investeringar i infra-
struktur ökade med 0,8 miljarder kronor vilket
främst fördelas mellan bidrag till drift och byg-
gande av enskilda vägar, och bidrag inom ramen
för de s.k. storstadsöverenskommelserna om ut-
byggnad av vägar och trafikanläggningar i Stock-
holm, Göteborg och Malmö.

Posten Övrigt som uppgår till nära 20 miljar-
der kronor är summan av ett stort antal övriga
bidrag som betalas ut av bl.a. Regeringskansliet,
länsstyrelserna, Presstödsnämnden, Statens
energimyndighet, Rymdstyrelsen och Rikstrafi-
ken.

Not 5

Avsättning till / upplösning av fonder

Miljoner kronor

2000

1999

Insättningsgarantinämndens fond

2419

2 301

Medel för kompetenssparande

1 350

-

Kärnavfallsfonden

1 174

1 369

Bilskrotningsfonden

177

182

Batterifonden

79

126

Fonder hos Riksförsäkringsverket med

52

26

de allmänna försäkringskassorna

10

Övriga fonder                                     98         208

Summa                                  5 349      4 212

Huvuddelen av förändringen av posten Avsätt-
ning till/upplösning av fonder avser medel för
kompetenssparande som reserverats av Riksskat-
teverket enligt regeringens beslut. Vilka myn-
digheter som redovisar olika fonder framgår i
övrigt av not 40.

Not 6

Kostnader för personal

Miljoner kronor

2000

1999

Lönekostnader inklusive arbetsgivaravgifter

Försvarsmakten

9 288

9 257

Rikspolisstyrelsen

8 109

7 276

Riksförsäkringsverket med de allmänna
försäkringskassorna

4 053

3 856

Riksskatteverket

4 029

3 963

Arbetsmarknadsverket

3 138

3 302

Banverket

2 494

2 204

Vägverket

2 268

2 268

Lunds universitet

2 186

2 124

Kriminalvårdsverket

2 168

2 214

Regeringskansliet

2 109

2 022

Domstolsverket

2 002

1 946

Uppsala universitet

1 730

1 737

Göteborgs universitet

1 590

1 532

Stockholms universitet

1 264

1 233

Karolinska institutet

1 243

1 238

Kungliga tekniska högskolan

1 232

1 242

Umeå universitet

1 131

1 092

Sveriges lantbruksuniversitet

1 055

1 022

Linköpings universitet

1 048

1 004

Affärsverk

Statens järnvägar

2 452

2 665

Luftfartsverket

1 585

1 422

Sjöfartsverket

576

563

Svenska kraftnät

95

90

Övriga myndigheter

21 030

20 241

Summa lönekostnader inklusive
arbetsgivaravgifter

77875

75 513

Eliminering av arbetsgivaravgifter

-18 257

-18 075

Summa lönekostnader efter eliminering av

59618

57438

arbetsgivaravgifter

Skr. 2000/01:101 Bilaga 3

Pensionskostnader

Försvarsmakten

3 556

1 894

Riksförsäkringsverket med de allmänna
försäkringskassorna

1 275

499

Rikspolisstyrelsen

774

804

Riksskatteverket

480

340

Regeringskansliet

347

216

Arbetsmarknadsverket

346

286

Domstolsverket

333

168

Vägverket

305

193

Lunds universitet

261

180

Uppsala universitet

250

128

Göteborgs universitet

228

116

Banverket

215

413

Affärsverk

Statens järnvägar

274

77

Luftfartsverket

74

423

Sjöfartsverket

39

13

Svenska kraftnät

5

24

Övriga myndigheter

3 462

1 714

Statens tjänstepensioner

8 838

7 430

Eliminering av premieintäkt för statliga
ålderspensioner m.m.

-8663

-4833

Summa pensionskostnader

12399

10 085

övriga personalkostnader

Försvarsmakten

758

532

Regeringskansliet

314

231

Vägverket

267

235

Rikspolisstyrelsen

231

225

Riksförsäkringsverket med de allmänna
försäkringskassorna

203

185

Arbetsmarknadsverket

185

203

Riksskatteverket

107

119

Affärsverk

Statens järnvägar

885

1 339

Luftfartsverket

266

97

Sjöfartsverket

140

224

Svenska kraftnät

30

40

Övriga myndigheter

1383

1 566

Summa övriga personalkostnader

4 769

4 996

Total summa

76 786

72 519

Statens kostnader för personal ökade med
knappt 6 procent.

Lönekostnader inklusive lagstadgade arbetsgi-
varavgifter ökade med cirka 3 procent. Lagstad-
gade arbetsgivaravgifter uppgår till cirka 33 pro-

cent av lönesumman, men påverkas även av ål-
dersfördelningen hos personalen vid respektive
myndighet. Myndigheternas inbetalda arbetsgi-
varavgifter, löneskatter m.m. är statsinterna
transaktioner och således inga kostnader för sta-
ten och har därför eliminerats.

Rikspolisstyrelsens ökade lönekostnader för-
klaras av att kostnader för Trygghetsstiftelsen
tidigare har redovisats som övriga personalkost-
nader.

Statens pensionskostnader utgörs av premier
för avtalsförsäkringar, pensionskostnader inklu-
sive Kåpan (kompletterande ålderspension inom
staten) m.m. Premier för avtalsförsäkringar beta-
las till Statens pensionsverk och elimineras. Des-
sa premier är till skillnad från tidigare år beräk-
nade att täcka årets faktiska kostnader för upp-
arbetad pensionsrätt och är därför betydligt stör-
re. Ökningen förklaras av att de försäkrings-
tekniska riktlinjerna har ändrats, bl.a. har ränte-
antagandet sänkts.

Försvarsmakten har ökat sina avsättningar
dels med hänsyn till kommande förtidspensione-
ringar, dels med anledning av förändringarna i de
försäkringstekniska riktlinjerna. Erbjudan om
förtida pension är en åtgärd då Försvarsmakten
skall reducera sin personalstyrka. Avsättningen
görs upp till ett par år innan den verkliga pensio-
neringen.

Den stora förändringen hos Riksförsäkrings-
verket med de allmänna försäkringskassorna be-
ror på en ny framtidsbedömning vad gäller den
räntesats som skall användas vid beräkning av
försäkringskassornas personalpensionsskuld.

Övriga personalkostnader utgörs av kostnader
för personalutbildning, traktamenten m.m. Des-
sa kostnader har minskat något.

Antal statsanställda

Antalet anställda inom staten i november 2000,
enligt avgränsning i kapitel 4 och bilaga 4, var
235 500 personer, vilket kan jämföras med
240 400 vid samma tidpunkt året innan, vilket
innebär en minskning med 4 900 personer eller
2,0 procent.

Antal anställda

2000

1999

Kvinnor

107 100

107 600

Män

128 400

132 800

Summa

235 500

240 400

Därav

heltidstjänstgörande

188 500

191 000

deltidstjänstgörande

47 000

49 400

11

Skr. 2000/01:101 Bilaga 3

Antal heltidspersoner

2000

1999

Kvinnor

93 700

93 000

Män

116 800

120 100

Summa

210 500

213100

Källa: SCB Statistiska meddelanden AM 17 SM 0102. SCB:S månadsstatistik,
tjänstlediga ingår inte.

Omräknat till

årsarbetskrafter var

antalet an-

ställda 210 500, vilket är en minskning med 2 600
eller 1,2 procent sedan 1999.

Försvarsmakten har minskat med 1 100 hel-
tids yrkesofficerare och med 500 heltids tillsvida-
reanställda civila, samtidigt som antalet tidsbe-
gränsat anställda ökat. Inom arbetsmark-
nadsområdet har en minskning skett med ca
1 000 heltidspersoner och inom Statens järnvägar
har minskningen varit 1 200 heltidspersoner.
Ökningen av anställda inom staten har till stor
del skett inom Socialdepartementets område.
Ökningen där är 800 heltidspersoner. Även
inom utbildningsområdet har det skett en ök-
ning, med 600 heltidspersoner.

Not 7
Kostnader för lokaler

Miljoner kronor

2000

1999

Försvarsmakten

2 328

2 370

Rikspolisstyrelsen

1 164

1 158

Regeringskansliet

1 002

1 017

Kriminalvårdsverket

647

635

Riksskatteverket

598

626

Riksförsäkringsverket med de
allmänna försäkringskassorna

518

511

Lunds universitet

502

475

Uppsala universitet

491

461

Domstolsverket

477

459

Arbetsmarknadsverket

475

497

Göteborgs universitet

473

457

Kungliga tekniska högskolan

418

379

Stockholms universitet

408

402

Linköpings universitet

301

283

Karolinska institutet

289

279

Sveriges lantbruksuniversitet

256

259

Umeå universitet

238

220

Försvarets materielverk

226

235

Migrationsverket

215

193

Vägverket

213

240

Affärsverk

Statens järnvägar

103

94

Sjöfartsverket

56

54

Luftfartsverket

42

32

Svenska kraftnät

14

17

Övriga myndigheter

4 107

4 032

Eliminering av inomstatliga
lokalkostnader

-4 855

-4 581

Summa

10 706

10 804

Elimineringarna utgörs av myndigheternas lo-
kalkostnader som betalas till Fortifikationsver-
ket och Statens fastighetsverk.

Not 8

Övriga driftskostnader

Miljoner kronor

2000

1999

Övriga driftkostnader - tjänster

Vägverket

9 443

9 644

Försvarsmakten

8771

8 762

Exportkreditnämnden

5 186

1 968

Banverket

3 449

4 715

Försvarets materielverk

2 981

2 744

Domstolsverket

1 157

1 127

Riksförsäkringsverket med de
allmänna försäkringskassorna

1 074

1 130

Riksskatteverket

945

948

Rikspolisstyrelsen

939

952

Regeringskansliet

812

745

Statens fastighetsverk

795

901

Karolinska institutet

787

749

Fortifikationsverket

747

648

Kärnavfallsfondens styrelse

715

602

Arbetsmarknadsverket

696

671

Lunds universitet

620

609

Göteborgs universitet

613

585

Övriga myndigheter

10 820

11 405

Summa Tjänster

50 550

48 905

Övriga driftkostnader - varor

Försvarets materielverk

14 765

14 525

Försvarsmakten

3 981

3 774

Banverket

2 285

1 707

Vägverket

1 851

2 060

Fortifikationsverket

502

485

Rikspolisstyrelsen

317

280

Kriminalvårdsverket

259

254

Karolinska institutet

256

243

Lunds universitet

240

254

Uppsala universitet

225

225

12

Skr. 2000/01:101 Bilaga 3

Riksskatteverket

192

199

Statens fastighetsverk

177

162

Regeringskansliet

149

109

Göteborgs universitet

144

134

Riksförsäkringsverket med de
allmänna försäkringskassorna

144

193

Sveriges lantbruksuniversitet

142

135

övriga myndigheter

2 458

2 563

Summa Varor

28 0S 7

27302

Affärsverk, övrig drift - varor och tjänster

Statens järnvägar

4 505

4 700

Svenska kraftnät

1 183

1098

Luftfartsverket

1 113

1 715

Sjöfartsverket

384

624

Summa Affärsverk, övrig drift - varor

7185

8137

och tjänster

Övriga driftkostnader - reparationer, diverse m.m.

Försvarsmakten

2 965

3 022

Vägverket

360

332

Regeringskansliet

288

248

Banverket

279

299

Rikspolisstyrelsen

200

214

Kriminalvårdsverket

167

166

Försvarets materielverk

155

281

Riksförsäkringsverket med de
allmänna försäkringskassorna

108

97

Lunds universitet

107

105

Riksdagsförvaltningen

105

71

Karolinska institutet

97

90

Kungliga tekniska högskolan

94

97

Riksskatteverket

87

81

Sveriges lantbruksuniversitet

87

82

Uppsala universitet

79

79

Umeå universitet

78

70

Göteborgs universitet

77

80

Stockholms universitet

75

75

Affärsverk

Statens järnvägar

806

1003

Luftfartsverket

419

190

Svenska kraftnät

162

140

Sjöfartsverket

55

58

övriga myndigheter

1 520

1 481

Summa Övriga driftkostnader -

8370

8 361

reparationer, diverse m.m.

Aktivering utveckling av anläggningstillgångar i egen regi

Banverket

-4 600

-5 591

Vägverket

-3 889

-4 958

Riksförsäkringsverket med de

-235

-268

allmänna försäkringskassorna

Kungliga tekniska högskolan

-44

-27

Migrationsverket

-17

-20

Försvarsmakten

-14

-26

Övriga myndigheter

-31

-74

Summa Aktivering utveckling av
anläggningstillgångar i egen regi

-8830

-10 964

Eliminering av inomstatliga
transaktioner

-27 494

-28 463

Total summa

57 868

53 278

Övriga driftkostnader består till största delen av
förvaltningskostnader. Elimineringarna avser
köp av varor och tjänster mellan myndigheterna.

Som övriga driftkostnader avseende tjänster
redovisas Exportkreditnämndens förändring i
avsättningar för försäkringstekniskt beräknad
risk i engagemang. Dessa kostnader har uppgått
till 4 822 miljoner kronor. Produktionen av nya
garantier vid Exportkreditnämnden steg under
2000 med drygt 80 procent. Banverkets minska-
de köp av tjänster förklaras av minskat byggande
av bananläggningar och ökade köp av varor
främst vad avser telemateriel. Frånsett dessa för-
ändringar har inga större förändringar skett av-
seende kostnader för tjänster, varor eller repara-
tioner m.m. på totalnivå. Däremot har Banverket
och Vägverket aktiverat betydligt mindre än fö-
regående år för investering i anläggningstillgång-
ar i egen regi. Aktiveringen innebär att kostna-
den för investeringar i främst järnvägsanlägg-
ningar och väganläggningar inte redovisas i resul-
taträkningen, utan tas upp som investering i ba-
lansräkningen. Minskningen hänförs till minskad
investeringsvolym 2000.

Not 9

Avskrivningar och nedskrivningar

^iljoneHaonoi^^

2000

1999

Försvarsmakten

3 480

3 474

Vägverket

2 629

2 506

Banverket

2 447

1 992

Fortifikationsverket

1 118

772

Rikspolisstyrelsen

657

551

Riksförsäkringsverket med de all-
männa försäkringskassorna

422

384

Riksskatteverket

286

275

Affärsverk

Statens järnvägar

690          839

13

Skr. 2000/01:101 Bilaga 3

Luftfartsverket

683

592

Svenska kraftnät

343

350

Sjöfartsverket

81

80

Övriga myndigheter

3 989

4 004

Summa

16 825

15819

Förändringen av avskrivningar mellan åren upp-
går till drygt 1 miljard kronor.

Banverket står för 455 miljoner kronor av
denna ökning, vilken avser avskrivningar i järn-
vägsanläggningar. Bl.a. har Västkustbanan tagits i
bruk i vilken omfattande investeringar gjorts.

Fortifikationsverkets avskrivningar har ökat
med 346 miljoner kronor mellan åren, vilket be-
ror på att pågående nyanläggningar tagits i bruk
och avskrivning därmed har påbörjats.

Försvarsmaktens avskrivningar avser främst
beredskapsinventarier.

Statens järnvägar har i princip avyttrat samtli-
ga transportmedel och en stor del av sina maski-
ner och inventarier inför bolagiseringen. Av-
skrivningar har dock gjorts på underlaget före
försäljningen eftersom transportmedel m.m. in-
nehafts under hela året.

Luftfartsverkets avskrivningar avser främst
byggnader och fältanläggningar.

Not 10

Resultat av andelar i dotterföretag och
intresseföretag

Miljoner kronor

2000

1999

Resultat från andelar i dotterföretag

Vattenfall AB

3 567

2 726

Telia AB

3 458

3 337

Vin & Sprit AB

810

770

Förvaltningsaktiebolaget Stattum

685

8 543

Svenska Spel AB

605

58

Akademiska Hus AB

567

539

AB Svensk Exportkredit

358

347

SBAB

321

266

Systembolaget AB

307

310

Luossavaara-Kirunavaara AB
(LKAB)

292

9

Specialfastigheter AB

121

110

Svenska Rymdaktiebolaget

79

65

Sveaskog AB

62

77

TERACOM, Svensk Rundradio AB

53

78

Civitas Holding AB

41

772

Sveriges Provnings- och

26

12

Forskningsinstitut AB

Svenska Lagerhus AB

17

12

Swedfund International AB

-2

-16

Statens Premiefond AB

-3

-2

Svenska Skogsplantor AB

-5

-4

Kasernen Fastighets AB

-9

8

IMEG0 AB (under 1999 nystartat
bolag)

-17

Almi Företagspartner AB

-42

-25

AB Svensk Bilprovning

-50

-25

Venantius AB

-107

-33

Apoteket AB

-120

470

Lernia AB (tidigare AMU-gruppen)

-176

31

Samhall AB

-316

-76

Posten AB

-2631

92

Övriga dotterföretag inom
Regeringskansliet

7

12

Summa Regeringskansliet

7898

18 463

Affärsverk

Svenska kraftnät

4

5

Statens järnvägar

2

Övriga myndigheter

14

30

Summa resultat från andelar i
dotterföretag

7 918

18498

Resultat från andelar i intresseföretag

Nordiska investeringsbanken NIB

271

Celsius AB

-

54

SAS Sverige AB

359

72

AssiDomän AB

264

146

SOS Alarm Sverige AB (SOSAB)

7

7

Summa resultat från andelar i
intresseföretag

901

279

Resultat frän andelar i dotter- och intresseföretag totalt

Resultat från andelar i

7 918

18 498

dotterföretag

Resultat frän andelar i

901

279

intresseföretag

Total summa

8819

18 777

Resultat från andelar i dotterföretaget Förvalt-
ningsaktiebolaget Stattum har minskat med
8 miljarder kronor på grund av att Stattum 1999
redovisade realisationsvinsten från försäljningen
av aktier i Pharmacia & Upjohn.

Posten AB redovisade ett negativt resultat på
ca 3 miljarder kronor.

Under 2000 har Nordiska investeringsbanken
invärderats som ett intresseföretag. Under 1999
redovisades detta innehav som Andra långfristiga
värdepapper.

14

Skr. 2000/01:101 Bilaga 3

Under året har innehavet i Celsius AB sålts.

Not 11

Finansiella intäkter

Miljoner kronor

2000

1999

Riksgäldskontoret:

Finansiella intäkter för förvaltning av statsskulden

Ränteintäkter avseende upplåning i
utländsk valuta

29 007

28 847

Ränteintäkter avseende upplåning i
svenska kronor

11 338

25 947

Överkurs vid emissioner (netto)

327

Intäktsförda, preskriberade
obligationer m.m.

21

48

Orealiserade valutavinster (netto)

-

17 242

Realiserade valutavinster (netto)

6 202

6 251

Summa finansiella intäkter för
förvaltning av statsskulden

46 568

78 662

Övriga finansiella intäkter

Regeringskansliet

54 809

1 075

Centrala studiestödsnämnden

3 759

4 068

Karolinska institutet

314

38

Exportkreditnämnden

262

121

Kammarkollegiet

210

289

Affärsverk

Statens järnvägar

684

513

Svenska kraftnät

8

35

Luftfartsverket

8

28

Sjöfartsverket

3

3

Övriga myndigheter

706

499

Summa övriga finansiella intäkter

60 763

6 669

Total summa

107 331

85 331

Finansiella intäkter för förvaltning av statsskul-
den innefattar även intäkter från skuldskötselåt-
gärder.

Av Regeringskansliets finansiella intäkter ut-
gör försäljningen av aktier i Telia AB 53 554 mil-
joner kronor.

Större delen av Karolinska institutets
finansiella intäkter förklaras av redovisning av
reavinster på värdepapper med 306 miljoner
kronor från omläggning av fondförvaltningens
aktieinnehav.

Not 12
Finansiella kostnader

Miljoner kronor

2000

1999

Riksgäldskontoret:

Finansiella kostnader för förvaltning av statsskulden

Räntekostnader avseende
upplåning i SEK

72 625

91 270

Räntekostnader avseende
upplåning i utländsk valuta

49 337

50 177

Underkurs vid emissioner (netto)

803

Realiserade kursförluster (netto)

15012

9 562

Orealiserade valutaförluster (netto)

24 456

Provisioner till banker

189

326

Summa kostnader för förvaltning
av statsskulden

162 422

151 335

Övriga finansiella kostnader

Regeringskansliet

226

23

Karolinska institutet

64

7

Riksförsäkringsverket med de
allmänna försäkringskassorna

41

84

Styrelsen för inter-nationellt
utvecklingssamarbete

22

3

Affärsverk

Statens järnvägar

1 209

827

Sjöfartsverket

39

12

Luftfartsverket

16

8

Svenska kraftnät

4

4

Övriga myndigheter

529

375

Summa övriga finansiella
kostnader

2150

1 343

Total summa

104 572

152 678

Finansiella kostnader för förvaltning av stats-
skulden innefattar även kostnader för skuldsköt-
selåtgärder. Orealiserade valutaförändringar på-
verkar främst värdet av skuldskötselinstrumen-
ten och den redovisade statsskulden i utländsk
valuta. De orealiserade valutaförlusterna har
uppkommit vid omvärderingen av Riksgäldskon-
torets skulder och fordringar i utländsk valuta.
Utöver statsskulden och skuldskötselinstrument
har fordringar och skulder omvärderats.

Regeringskansliets finansiella kostnader består
till stor del av valutakursförluster som ökat 2000.
Karolinska institutet redovisar kursförluster på
värdepapper med 27 miljoner kronor och ned-
skrivning av aktier med 35 miljoner kronor.

Riksförsäkringsverket med de allmänna för-
säkringskassorna redovisar kursdifferenser vid
försäljning av värdepapper.

15

Skr. 2000/01:101 Bilaga 3

Statens järnvägar redovisar bl.a. kostnader för
räntesäkringsinstrument på 375 miljoner kronor
och leasingkostnader på 300 miljoner kronor.
Föregående år uppgick dessa poster till 259 mil-
joner respektive 261 miljoner kronor.

Noter till balansräkningen (13-52)

Not 13

Balanserade utgifter för forskning och
utveckling

Miljoner kronor

2000

1999

Riksförsäkringsverket med de
allmänna försäkringskassorna

748

600

Rikspolisstyrelsen

179

136

Totalförsvarets pliktverk

93

128

Centrala studiestödsnämnden

63

50

Migrationsverket

39

25

Statens jordbruksverk

19

-

Verket för högskoleservice

18

15

Kungliga tekniska högskolan

16

28

Övriga myndigheter

127

100

Summa

1 302

1 082

Riksförsäkringsverkets balanserade utgifter avser
utveckling av IT-stöd för det nya pensions-
systemet. Rikspolisstyrelsens balanserade utgif-
ter avser utveckling av datorsystem. Bl.a. har ut-
veckling av en teknisk plattform gemensam för
hela polisväsendet bedrivits.

Totalförsvarets pliktverks balanserade utgifter
utgörs i huvudsak av utveckling av informations-
system.

Centrala studiestödsnämndens post utgörs av
aktiverade utgifter för utvecklandet av ett verk-
samhetssystem.

Not 14

Rättigheter och andra immateriella
anläggningstillgångar

Miljoner kronor

2000

1999

Riksskatteverket

50

60

Statens fastighetsverk

10

12

Kungliga tekniska högskolan

7

3

Statens pensionsverk

3

Skogsstyrelsen

2

4

Affärsverk

Svenska kraftnät

152

152

Övriga myndigheter

8

12

Summa

232

243

16

Skr. 2000/01:101 Bilaga 3

Riksskatteverkets rättigheter avser licenser och
liknande för programvaror.

Svenska kraftnäts post avser markrättigheter i
form av servitut och ledningsrätter.

Not 15

Förskott avseende immateriella
anläggningstillgångar

Miljoner kronor

2000

1999

Läkemedelsverket

7

7

Statens räddningsverk

-

6

Summa

7

13

Not 16

Statliga väganläggningar

Miljoner kronor

2000

1999

Vägverket

67 356

63185

Vägverket redovisar investeringar i statliga väg-
anläggningar. Redovisade belopp är nettovärden
efter avskrivning och avskrivningstiden är 40 år.
Det svenska vägnätet omfattar ca 137 000 km
allmänna vägar varav 98 000 km är statliga vägar.
Förutom de allmänna vägarna finns 75 000 km
enskilda vägar med statsbidrag samt ett stort an-
tal vägar utan statsbidrag.

Under 2000 har Oresundsbron mellan Malmö
och Köpenhamn, inklusive motorvägsanslut-
ningen på svenska sidan, invigts. Andra exempel
på större investeringsprojekt som avslutats och
öppnats för trafik under det gångna året är
E18/E20 Örebro-Arboga, E22 Söderåkra-
Hossmo, E6 Håby-Rabbalshede och E6 Sun-
ningeleden med Uddevallabron.

Not 17

Statliga järnvägsanläggningar

Banverket 57 642                53 149

Banverket redovisar investeringar i järnvägsan-
läggningar som tillgång i balansräkningen. An-
skaffningskostnad för mark för järnvägsändamål
ingår också i redovisat värde för järnvägsanlägg-
ningen. Avskrivningstiden för järnvägsanlägg-
ningar är 40 år.

Exempel på större investeringsprojekt under
2000 är Öresundsbron med järnväg mellan
Malmö och Köpenhamn som har öppnats för
tågtrafik, en ny sträckning på Ostkustbanan
mellan Stockholm och Sundsvall samt Arlanda-
banan från Stockholm till Arlanda flygplats som
har öppnats för fjärrtågtrafik.

Not 18

Byggnader, mark och annan fast egendom

Miljoner kronor

2000

1999

Statens fastighetsverk

10 725

10811

Fortifikationsverket

10 324

10 744

Naturvårdsverket

1 928

1660

Riksdagsförvaltningen

1 036

959

Banverket

351

388

Riksförsäkringsverket med de all-
männa försäkringskassorna

286

284

Vägverket

263

247

Sveriges lantbruksuniversitet

233

153

Affärsverk

Statens järnvägar

5 456

3 939

Luftfartsverket

3 731

3 467

Sjöfartsverket

382

350

Svenska kraftnät

204

208

övriga myndigheter

259

227

Summa

35178

33 437

Statens fastighetsverk förvaltar för statens räk-
ning det fastighetsbestånd som regeringen be-
stämmer. Större delen av fastigheterna tillhör det
nationella kulturarvet. Exempel på fastigheter är
de kungliga slotten, ett trettiotal fästningar, na-
tionalteatrarna, museerna, regeringens byggna-
der, landshövdingarnas residens och ambassad-
byggnader i utlandet. De markegendomar som
redovisas av Statens fastighetsverk består till sto-
ra delar av markområden väster om odlingsgrän-
sen i Västerbottens och Norrbottens län samt
renbetesfjällen i Jämtlands län. I mellersta och
södra Sverige förvaltas främst ett antal kungs-
gårdar som av kulturella skäl ägs av staten.

Fortifikationsverket förvaltar fastigheter av-
sedda för försvarsändamål.

Naturvårdsverket redovisar främst national-
parker och naturreservat. Dessa är dock ofta
upptagna till ett lågt värde.

17

Skr. 2000/01:101 Bilaga 3

Riksdagsförvaltningen förvaltar riksdags-
byggnaderna.

Av ökningen på 1 741 miljoner kronor mellan
1999 och 2000 svarar Statens järnvägar för
1517 miljoner kronor. Värdet på deras fastighe-
ter har skrivits upp med drygt 2 miljarder kro-
nor, samtidigt som värdet på andra delar i posten
skrivits ner.

Not 19

Förbättringsutgifter på annans fastighet

Miljoner kronor

2000

1999

Rikspolisstyrelsen

590

449

Kriminalvårdsverket

154

178

Kungliga tekniska högskolan

154

117

Uppsala universitet

115

57

Lunds universitet

103

84

Göteborgs universitet

76

71

Stockholms universitet

71

58

Regeringskansliet

70

52

Sveriges lantbruksuniversitet

58

60

Övriga myndigheter

635

514

Summa

2 026

1 640

Förbättringsutgifter på annans fastighet avser
sådana utgifter som myndigheten har haft för att
anpassa hyrda lokaler till den egna verksamheten,
exempelvis om- och tillbyggnationer, kabeldrag-
ningar för nätverk och larmanordningar.

Not 20

Maskiner, inventarier, installationer m.m.

Miljoner kronor

2000

1999

Försvarsmakten

1 288

969

Rikspolisstyrelsen

1 066

1 189

Vägverket

952

986

Försvarets materielverk

910

1 000

Banverket

694

890

Göteborgs universitet

574

543

Uppsala universitet

517

423

Lunds universitet

515

514

Regeringskansliet

476

400

Kustbevakningen

457

467

Riksskatteverket

436

413

Riksförsäkringsverket med de

356

397

allmänna försäkringskassorna

Försvarets radioanstalt

340

406

Kungliga tekniska högskolan

312

381

Karolinska institutet

303

302

Affärsverk

Svenska kraftnät

6 090

6 352

Luftfartsverket

1 387

1 373

Sjöfartsverket

652

643

Statens järnvägar

411

7 522

Övriga myndigheter

4 623

4 833

Summa

22 359

30 003

Datorer med kringutrustning, möbler, maskiner,
bilar och andra transportmedel är exempel på
tillgångar som redovisas under denna post. Även
tillgångar som innehas genom finansiell leasing
ingår.

Posten maskiner, inventarier, installationer
m.m. har minskat med 7 644 miljoner kronor
mellan 1999 och 2000. Denna minskning beror
till största delen på att Statens järnvägar inför
bolagiseringen har överlåtit transportmedel, in-
klusive dem som innehas genom finansiell lea-
sing, till bolag inom SJ-koncernen. Se även not 9
och not 25.

Not 21

Pågående nyanläggningar

Miljoner kronor

2000

1999

Banverket, järnvägsanläggningar

8 251

10 843

Vägverket, väganläggningar

9 772

11 241

Försvarets materielverk

2 235

3 904

Fortifikationsverket

574

1 010

Statens fastighetsverk

297

254

Affärsverk

Luftfartsverket

3 579

2 035

Svenska kraftnät

573

113

Sjöfartsverket

43

72

Statens järnvägar

5

398

Övriga myndigheter

500

653

Summa

25 829

30 523

Den stora förändringen hos Banverket beror på
att omfattande investeringsarbeten färdigställts
avseende Västkustbanan. Exempel på pågående
nyanläggningar är Botniabanan, Kust till kustba-
nan och Norra stambanan.

18

Skr. 2000/01:101 Bilaga 3

Vägverket slutförde ett stort projekt den för-
sta juli 2000 när Oresundsförbindelsen invigdes.
Vidare har andra stora projekt öppnats för trafik
under året på El 8/20, E22 och E6. För närvaran-
de byggs Södra Länken i Stockholm och Göta-
tunneln i Göteborg.

Försvarets materielverks pågående nyanlägg-
ningar avser beställningar på krigsmateriel från
Försvarsmakten.

Merparten av Luftfartsverkets nyanläggningar
är byggnader som inte åsatts något taxeringsvär-
de. Anläggningarna har till en liten del finansie-
rats med investeringsbidrag från Flygvapnet,
kommuner m.fl.

Svenska kraftnäts ökning förklaras av en ut-
byggnad av ledningssträckan Alvesta-Hemsjö i
södra Sverige. Resten avser i huvudsak utbygg-
nad av optofibernätet.

varor. Båda typerna redovisas dock som anlägg-
ningstillgångar. Beredskapsinventarierna uppgår
till 56 miljarder kronor. Exempel på sådana är
flygplan, fartyg och stridsvagnar. Beredskapsva-
ror som t.ex. ammunition och drivmedel uppgår
till knappt 18 miljarder kronor.

Not 23

Förskott avseende materiella
anläggningstillgångar

Miljoner kronor

2000

1999

Vägverket

278

226

Banverket

52

110

Övriga myndigheter

10

13

Summa

340

349

Not 22

Beredskapstil Igångar

Miljoner kronor

2000

1999

Försvarsmakten

74 309

65 040

Statens räddningsverk, räddnings-
tjänst och varningsmateriel m.m.

1 044

1 099

Överstyrelsen för civil beredskap,
metall, verkstads- och kemiska
produkter

312

444

Socialstyrelsen, läkemedel och
sjukvårdsförnödenheter

118

182

Statens jordbruksverk, fodervaror och
bekämpningsmedel

13

66

Banverket

10

9

Rikspolisstyrelsen

20

15

Summa

75 826

66 855

Andelar i dotterföretag

Not 24

Andelar i dotter- och intresseföretag

Beredskapstillgångar avser tillgångar både för ci-
vil- och militär beredskap. Fr.o.m. 1998 har För-
svarsmakten invärderat sina beredskapstillgångar
och posten omfattar därför främst tillgångar för
militär beredskap. Tillgångar för civil beredskap
kan omfatta t.ex. livsmedel, läkemedel, fordon
samt medicinsk utrustning.

Nästan hela förändringen av posten förklaras
av Försvarsmaktens ökning. Nyanskaffningar av
militära beredskapstillgångar uppgick till ca 13
miljarder kronor under 2000, medan avskriv-
ningarna uppgick till 3,5 miljarder kronor (se not
9).

Försvarsmakten delar in sina beredskapstillgång-
ar i dels beredskapsinventarier, dels beredskaps-

Miljoner kronor

2000

1999

Vattenfall AB

34 734

32 995

Telia AB

34 228

28 640

Civitas Holding AB

9 606

9 742

Luossavaara-Kirunavaara AB (LKAB)

8 550

8 522

Akademiska Hus AB

6 265

6 298

Almi Företagspartner AB

4 406

4 431

SBAB

3 853

3 620

Venantius

3 389

3 507

Förvaltningsaktiebolaget Stattum
(inklusive Sveaskog AB)

2 775

12 796

Vin & Sprit AB

2 429

1 849

Posten AB

2 305

4 940

AB Svensk Exportkredit

2 160

2 238

Apoteket AB

1 960

2 143

Systembolaget AB

1 547

1 241

Specialfastigheter AB

1 355

1 264

Samhall AB

1 209

1 525

TERAC0M, Svensk Rundradio AB

1 093

1 040

Swedfund International AB

857

813

Svenska Spel AB

797

192

Svenska Rymdaktiebolaget

516

447

Sveriges Provnings och Forskningsin-
stitut AB

224

198

Lernia AB (tidigare AMU-gruppen)

215

390

AB Svensk Bilprovning

181

231

19

Skr. 2000/01:101 Bilaga 3

Svenska Skogsplantor AB

128

136

Svenska Lagerhus AB

77

67

Kasernen Fastighets AB

70

79

AB Göta Kanalbolag

38

36

SGAB, Sveriges Geologiska AB
(i likvidation)

35

35

IMEGO AB

34

1

Swedesurvey AB

33

28

Kungliga Dramatiska Teatern AB

14

9

Väginvest AB

14

14

Affärsverk

Statens järnvägar - AB Swedcarrier

716

831

Luftfartsverket - LFV Holding AB

75

75

Svenska kraftnät

12

12

Övriga myndigheter

188

168

Summa

126 088

130 553

Andelar i dotterföretag har minskat med 4,5 mil-
jarder kronor. Den största förändringen avser
Förvaltningsaktiebolaget Stattum, som minskat
med 10 miljarder kronor på grund av att den un-
der 1999 redovisade försäljningen av aktier i
Pharmacia & Upjohn gjorts likvid, dvs. utbeta-
lats till staten. Telia AB ökade med 6 miljarder
kronor på grund av nyemission i samband med
utförsäljning av 29,4 procent av statens andel.

Med dotterföretag avses företag där statens
ägarandel överstiger 50 procent.

Andelar i intresseföretag

Miljoner kronor

2000

1999

AssiDomän AB

5 118

5 206

Nordiska investeringsbanken (NIB)

4 096

SAS Sverige AB

3 501

2 993

Celsius AB

818

SOS Alarm Sverige AB (SOSAB)

72

67

Dom Shvetsii

13

13

AB Bostadsgaranti

12

14

Sveriges Rese- o Turistråd AB

7

4

Norrland Center AB

5

5

Affärsverk

Svenska kraftnät - Nord Pool ASA m.fl.

71

71

Luftfartsverket - A-banan Projekt AB

5

5

Övriga myndigheter

17

Summa

12 900

9213

Andelar i intresseföretag har ökat med ca 4 mil-
jarder kronor främst på grund av att Nordiska
investeringsbanken invärderats som intresseföre-
tag enligt kapitalandelsmetoden. Under 1999 re-
dovisades detta innehav som Andra långfristiga
värdepappersinnehav (se not 25).

Under året har innehavet i Celsius AB sålts.
Med intresseföretag avses företag där statens
ägarandel uppgår till högst 50 procent.

Andelar i dotter- och intresseföretag - totalt

Miljoner kronor

2000

1999

Summa andelar i dotterföretag

126 088

130 553

Summa andelar i intresseföretag

12 900

9 213

Riksbankens grundfond

1 000

1 000

Summa

139 988

140 766

Förutom de ovan nämnda förändringarna är pos-
tens totala förändring en följd av förändringar i
bolagens justerade egna kapital, utbetalda utdel-
ningar samt förvärv och avyttringar.

Not 25

Andra långfristiga värdepappersinnehav

Miljoner kronor

' 2000

1999

Regeringskansliet, Europeiska

Investeringsbanken

1 677

1 677

Regeringskansliet, OM-gruppen

1 101

452

Regeringskansliet, Nordiska

Investeringsbanken

1 329

Regeringskansliet. Europeiska

Utvecklingsbanken

748

695

Regeringskansliet, IBRD
Världsbanken

593

593

Regeringskansliet, Europarådets
utvecklingsbank

34

34

Allmänna arvsfonden, andelar i
aktie- och räntekonsortium

998

952

Karolinska institutet, aktier,
andelar och obligationer

607

241

Göteborgs universitet

212

135

Affärsverk

Statens järnvägar

10511

3 281

Övriga myndigheter

96

170

Summa

16 579

9 559

Andra långfristiga värdepappersinnehav har ökat
med 7 miljarder kronor främst på grund av att
Statens järnvägar har överlåtit anläggningstill-

20

Skr. 2000/01:101 Bilaga 3

gångar till bolag inom SJ-koncernen. Avtal om
underuthyrning har upprättats och redovisas
som andra långfristiga värdepappersinnehav.

Nordiska investeringsbanken har 2000 invär-
derats som ett intresseföretag. Ägarandelen i
OM-gruppen har under året ökat från 7,7 pro-
cent till 9,42 procent.

Not 26

Andra långfristiga fordringar

Miljoner kronor

2000

1999

Exportkreditnämnden

5 325

5 241

Statens bostadskreditnämnd

351

393

Styrelsen för inter-nationellt
utvecklingssamarbete

247

200

Närings- och teknikutvecklingsverket

187

185

Göteborgs universitet

173

178

Riksförsäkringsverket med de
allmänna försäkringskassorna

66

69

Affärsverk

Statens järnvägar

1 833

Sjöfartsverket

163

160

Luftfartsverket

61

-

Övriga myndigheter

33

28

Summa

8 439

6 454

Årets förändring på knappt 2 miljarder kronor
förklaras huvudsakligen av en för året ny fordran
som Statens järnvägar (SJ) har på Stockholms
Lokaltrafik (SL) avseende kapitalkostnadsersätt-
ning. Kapitalkostnadsersättningen utgör en nu-
värdesberäkning av förväntade ersättningar un-
der perioden 2001 till 2010 för investeringar som
SJ gjort för SL:s räkning.

Exportkreditnämndens (EKN) utestående
fordringar utgår från de skadebelopp som beta-
lats ut. Avdrag görs för återvunna eller avskrivna
belopp. Kapitaliserade, förfallna, obetalda samt
upplupna, ej förfallna räntor tillkommer. Värde-
ringen av EKN:s fordringar görs utifrån olika
kriterier. En utgångspunkt vid bedömning av
fordringar på andra länder är det aktuella landets
totala skuldsättning och inkomstnivå samt hur
landet skött sina skuldbetalningar. Detta kom-
pletteras med det allmänna riskläget på landet
vad gäller krediter och på den återstående löpti-
den av EKN:s utestående fordran. Värdet före
reservering för förlustrisker m.m. på EKN:s
fordringar uppgår till ca 15,4 miljarder kronor.

Reserveringen uppgår till drygt 10 miljarder kro-
nor.

Styrelsen för internationellt utvecklingssam-
arbete (Sida) garanterar och subventionerar u-
landskrediter i projekt som Sida bedömer kan få
betydande utvecklingseffekter i landet. Vid vär-
dering av fordringarna tas hänsyn till förväntade
förluster orsakade av bl. a. skuldavskrivningar
samt en särskild reservering för riskkoncentra-
tion då fordringarna innehas mot ett begränsat
antal länder.

Statens bostadskreditnämnd (BKN) som be-
driver kreditgarantiverksamhet genom garanti-
givning för finansiering av bostadsbyggande
lämnar kreditgarantier för lån från de kreditinsti-
tut som genom avtal med BKN är anslutna till
BKN-systemet. Sammanlagt rör det sig om 24
svenska kreditinstitut som vid utgången av 2000
har dessa avtal med BKN. År 2000 var årets ned-
skrivning av regressfordringarna större än förgå-
ende år.

Närings- och teknikutvecklingsverket har en
fordran på Stiftelsen Norrlandsfonden då en stor
del av lokaliseringslånen och regionala utveck-
lingslänen överlåtits till dem.

Göteborgs universitets fordran avser Statliga
Akademiska Hus AB.

Sjöfartsverkets fordran avser förskottshyra för
de tre isbrytande offshorefartyg som Sjöfarts-
verket tecknat avtal om med B & N Viking A/S.

Riksförsäkringsverkets fordran avser
kommunlån och förlagslån

Not 27

Utlåning

Miljoner kronor

2000

1999

Centrala studiestödnämnden (CSN),
nyare studielån samt
hemutrustningslån

101 497

90 818

CSN, äldre studielän beviljade t.o.m.
1988

19 436

26 811

CSN, äterkrav pä län och bidrag

102

556

CSN, skuldsaneringslån och övrigt

Riksgäldskontoret (RGK), investeringslån till

7

-3

Svensk-Danska Broförbindelsen.

3 020

2 770

AB A-train AB

1 000

1 000

RGK, utlåning till

Premiepensionsmyndigheten

1 147

419

RGK, övrigt

53

311

Kammarkollegiet, näringslån

225

225

Kammarkollegiet, övriga lån

3

10

Statens energimyndighet,

131

128

21

Skr. 2000/01:10 1 Bilaga 3

Baltikumlån

Statens energimyndighet, villkorslån

4

9

NUTEK, villkorslån

65

66

NUTEK, lokaliseringslån

61

62

Styrelsen för inter nationellt
utvecklingssamarbete

122

101

Övriga myndigheter

173

249

Summa

127 046

123 532

Not 28

Varulager och förråd

Centrala studiestödsnämnden (CSN) admini-
strerar ett flertal lånetyper som kan delas in i två
huvudkategorier. Den ena typen är lån finansie-
rade med lån i Riksgäldskontoret, främst studie-
lån beviljade fr.o.m. 1989. Den andra kategorin
är lån som ursprungligen finansierades via stats-
budgeten, främst studielån beviljade t.o.m. 1988.
CSN:s fordringar uppgår till totalt 121 miljarder
kronor efter det att hänsyn tagits till reservatio-
ner för osäkra fordringar.

Två huvudkategorier av osäkra fordringar
finns. Den ena typen är fordringar på personer
som missköter betalningarna (låg betalningsbe-
nägenhet). Den andra kategorin av osäkra ford-
ringar är sådana där låntagarna p.g.a. låneregler-
nas utformning inte kommer att hinna betala
tillbaka lånet före 65 års ålder, vilket är den gräns
som fastställts (låg betalningsförmåga). Föregå-
ende år gjorde CSN en reservation på 5,9 miljar-
der kronor. Under 2000 har CSN efter vidareut-
veckling av sin modell för beräkning av osäkra
fordringar reserverat ytterligare 7,9 miljarder
kronor avseende främst lån beviljade före 1989.
Det är till stor del en fråga om personer med låg
betalningsförmåga, där det viktigaste delkriteriet
för att fordringarna bedömts som osäkra, är att
nedsättningen av avgiften skett till noll under de
senaste fem åren, och att fordran därför bedöms
osäker i sin helhet. Totalt har reservationer
gjorts med drygt 16 miljarder kronor på en låne-
fordran motsvarande 137 miljarder kronor. I re-
sultaträkningen under posten Transfereringar:
Lämnade bidrag m.m., redovisas årets avskriv-
ningar och nedskrivningar av lånefordringar med
0,2 miljarder kronor och årets reservation för
osäkra lånefordringar med 7,9 miljarder kronor
(se not 4).

Utöver CSN:s utlåning avser posten främst
utlåning hos Riksgäldskontoret (RGK). Där-
ibland redovisas utlåning till Premiepensions-
myndigheten som inte konsolideras i årsredovis-
ningen för staten, men annars på motsvarande
sätt som övriga myndigheter lånar i RGK till

bl.a. anläggningstillgångar som används i verk-
samheten.

Miljoner kronor

2000

1999

Banverket

244

341

Försvarsmakten

207

211

Försvarets materielverk

163

169

Vägverket

104

105

Statens räddningsverk

68

60

Kriminalvårdsverket

67

69

Rikspolisstyrelsen

62

66

Affärsverk

Luftfartsverket

33

35

Sjöfartsverket

21

21

Statens järnvägar

7

35

Övriga myndigheter

246

258

Summa

1 222

1 370

Minskningen mellan åren förklaras huvudsakli-
gen av att Banverket har justerat varulagrets vär-
de efter inkuransberäkning.

Not 29

Pågående arbeten

Miljoner kronor

2000

1999

Lantmäteriverket

197

183

Banverket

42

58

Fortifikationsverket

14

38

Försvarets forskningsanstalt

21

30

Försvarsmakten

22

17

Affärsverk

Sjöfartsverket

-

18

Statens järnvägar

5

6

Övriga myndigheter

64

92

Summa

365

442

Lantmäteriverkets pågående arbeten avser fas-
tighetsbildning, vilket t.ex. innebär avstyckning
och reglering av gränsdragning mellan fastighe-
ter. Kunderna är såväl statliga myndigheter och
kommuner som företag och privatpersoner.

22

Skr. 2000/01:101 Bilaga 3

Banverkets pågående arbeten består av ej av-
slutade entreprenaduppdrag som i huvudsak ut-
förs av Industridivisionen. Dessutom ingår ett
projekteringsuppdrag åt Botniabanan AB,

Not 30
Fastigheter

Miljoner kronor

2000

1999

Länsstyrelsen i Dalarnas län

84

81

Länsstyrelsen i Västra Götalands
län

22

21

Länsstyrelsen i Gävleborgs län

16

13

Länsstyrelsen i Västerbottens län

9

8

Länsstyrelsen i Värmlands län

6

5

Länsstyrelsen i Västernorrlands län

5

6

Övriga länsstyrelser

4

6

Övriga myndigheter

-

21

Summa

146

161

Länsstyrelsernas fastigheter avser Jordfondens
fastigheter.

Not 31
Förskott till leverantörer

Miljoner kronor

2000

1999

Försvarets materielverk

10 333

11 856

Övriga myndigheter

104

102

Summa

10 437

11 958

Försvarets materielverk lämnar förskott till i hu-
vudsak IG JAS, SAAB och Ericsson-koncernen.
Förskotten gäller främst materiel och tjänster.
Förskott till utländska leverantörer ingår med
916 miljoner kronor (813 miljoner kronor 1999).

Not 32

Kundfordringar

Miljoner kronor

2000

1999

Exportkreditnämnden

1 066

778

Vägverket

498

325

Banverket

321

378

Lantmäteriverket

140

128

Statens institutionsstyrelse

98

89

Försvarsmakten

87

172

Affärsverk

Luftfartsverket

532

383

Svenska kraftnät

253

134

Sjöfartsverket

125

140

Statens järnvägar

-

113

Övriga myndigheter

1 544

1 468

Summa

4 664

4 108

Exportkreditnämndens fordringar avser fakture-
rade premier för garantitagare.

Not 33

Övriga fordringar

Miljoner kronor

2000

1999

Riksskatteverket

Fordringar på skattekonto

13 672

Fordringar lämnade till Kronofogde-
myndigheten för indrivning m.m.

5 235

5 020

Betalningar under överföring

2 751

Fordringar avseende kommuners och
landstings mervärdesskatt

-

2 365

Fordringar avseende utlägg i
exekutiva förrättningar m.m.

29

27

Riksförsäkringsverket med de
allmänna försäkringskassorna

2 586

2 667

Tullverket

1 891

1 625

Statens jordbruksverk

1340

4 514

Riksgäldskontoret

745

1 497

Lantmäteriverket

145

147

Affärsverk

Statens järnvägar

3 841

541

Luftfartsverket

206

388

Svenska kraftnät

54

övriga myndigheter

727

1 316

Summa

33 222

20 107

Förändringen mellan åren beror huvudsakligen
på att Riksskatteverket (RSV) har ändrat redo-
visningsprincip vad gäller skatteuppbörden (se
Redovisningsprinciper, bilaga 2). Från och med
2000 redovisas underskott på skattekonto som
fordran, i stället för som tidigare då intäkterna
redovisades kassamässigt. Detta medför en en-
gångseffekt på bl.a. posten övriga fordringar (se

23

Skr. 2000/01:101 Bilaga 3

även not 1 och not 44). Justerade jämförelsetal
har inte kunnat beräknas. En ytterligare en-
gångseffekt som påverkar övriga fordringar är
bankbetalningar under överföring, som en följd
av att rutiner för statliga betalningar ändrades vid
årsskiftet. Rensat för dessa engångseffekter skul-
le posten övriga skulder utgöra 5 263 miljoner
kronor. I föregående års värde ingår underskott i
kommunkontosystemet med 2 364 miljoner
kronor. I år har dock Riksskatteverkets fordran
avseende kommuners och landstings mervärdes-
skatt skrivits ned med 3 830 miljoner kronor.
Riksskatteverket har skattefordringar under in-
drivning på nominellt 59 272 miljoner kronor.
Av dessa beräknas 5 200 miljoner kronor betalas
in. Värdet av återstående fordringar under in-
drivning har beräknats med ledning av uppgifter
från redovisningssystemet för exekutionsväsen-
det (REX).

Riksförsäkringsverkets övriga fordringar ut-
görs till största delen av fordringar på bidrags-
skyldiga avseende underhållsstöd (2 004 miljoner
kronor) samt återkravsfordringar avseende bo-
stadsbidrag till barnfamiljer (220 miljoner kro-
nor) Till övriga fordringar hänförs även ford-
ringar avseende EU-vård (104 miljoner kronor),
dvs. fordringar, på grund av betalningseftersläp-
ningar, på andra EU-länder, för vård deras med-
borgare fått i Sverige.

Tullverkets övriga fordringar består av obetal-
da tullräkningar avseende mervärdesskatt, tull-
och importavgifter på jordbruksprodukter,
energiskatter m.fl. skatter och avgifter.
Bedömning av fordringarnas verkliga värde har
gjorts med statistisk metod.

Statens jordbruksverks bidragsfordringar på
EU avser gjorda utbetalningar av bidrag inom
EU:s jordbruksfonds garantisektion, rekvirerade
medel inom utvecklingssektionen samt bundet
kapital i offentliga lager för EU:s räkning.
Minskningen mot föregående år beror i huvud-
sak på att arealersättningen för 2000 utbetalades
först i januari 2001.

Riksgäldskontorets övriga fordringar består av
depositioner för handel med standardiserade
terminskontrakt (s.k. futures), fordringar på
banker avseende obligationer och vinster samt
köpta köp- och säljoptioner. Förändringen mel-
lan åren beror huvudsakligen på en minskad nivå
av depositioner för handel med standardiserade
terminskontrakt.

I samband med bolagiseringen av Statens järn-
vägar har tillgångar förts över till SJ-koncernen

och därmed omvandlats till fordringar på kon-
cernföretagen (3 630 miljoner kronor).

Not 34

Periodavgränsningsposter - Förutbetalda
kostnader

Miljoner kronor

2000

1999

Riksgäldskontoret, förutbetalda underkurser avseende

- upplåning i svenska kronor

12 926

18 359

- upplåning i utländsk valuta

612

832

- övrigt

113

2

Summa Riksgäldskontoret

13 651

19193

Rikspolisstyrelsen

322

298

Kriminalvårdsverket

169

155

Riksskatteverket

165

171

Riksförsäkringsverket med de
allmänna försäkringskassorna

146

142

Lunds universitet

136

114

Göteborgs universitet

125

113

Vägverket

119

81

Uppsala universitet

115

111

Domstolsverket

107

105

Stockholms universitet

100

100

Kungliga tekniska högskolan

88

91

Affärsverk

Sjöfartsverket

32

40

Statens järnvägar

12

86

Luftfartsverket

28

Övriga myndigheter

1 434

1 227

Total summa

16 721

22 055

Not 35

Periodavgränsningsposter - Upplupna
bidragsintäkter

Miljoner kronor

2000

1999

Lunds universitet

264

53

Göteborgs universitet

72

53

Kungliga tekniska högskolan

67

76

Karolinska institutet

48

33

Stockholms universitet

37

30

Luleå tekniska högskola

35

17

Sveriges lantbruksuniversitet

34

34

Blekinge tekniska högskola

29

11

Uppsala universitet

23

21

24

Skr. 2000/01:101 Bilaga 3

Övriga myndigheter 211 158

Summa                               820            486

Som upplupna bidragsintäkter redovisas över-
enskommen ersättning för under perioden
genomförd verksamhet som ännu inte utbetalats
till myndigheten.

Exportkreditnämnden, valuta-
depositioner i svenska banker
Riksförsäkringsverket med de
allmänna försäkringskassorna,
hypoteksobligationer m.m.

Styrelsen för inter-nationellt
utvecklingssamarbete

Affärsverk

Statens järnvägar

Luftfartsverket

1 296          1 113

1 201           1 155

156          508

85

138

Not 36

Periodavgränsningsposter - Övriga upplupna
intäkter

Övriga myndigheter

23           40

Summa

20 094

18 908

Miljoner kronor

2000

1999

Riksgäldskontoret

- ränteintäkter från

15 988

13 293

skuldskötselinstrument

- ränteintäkter från uppköpta

12

40

obligationer i svenska kronor

- upplupna ränteintäkter avseende

12

113

kredit- och garantigivning

Summa Riksgäldskontoret

76 072

13446

Exportkreditnämnden

267

66

Kärnavfallsfondens styrelse

188

277

Riksförsäkringsverket med de

79

88

allmänna försäkringskassorna

Lunds universitet

38

34

Banverket

37

125

Kammarkollegiet

11

49

Affärsverk

Svenska kraftnät

198

213

Luftfartsverket

128

50

Statens järnvägar

86

196

Sjöfartsverket

23

4

Övriga myndigheter

217

226

Total summa

17 284

14 774

Som upplupna intäkter redovisas räntor och and-
ra intäkter som upparbetats, men där fakturering
eller betalning inte skett till och med brytdagen.

Not 37

Värdepapper och andelar

Not 38

Kassa, bank m.m.

Miljoner kronor

2000

1999

Riksgäldskontoret

1 821

2127

Riksskatteverket

348

1962

Riksförsäkringsverket med de
allmänna försäkringskassorna

324

283

Länsstyrelsen i Norrbottens län

157

162

Allmänna arvsfonden

105

107

Karolinska institutet

93

15

Försvarets materielverk

85

79

Regeringskansliet

83

79

Affärsverk

Statens järnvägar

209

252

Svenska kraftnät

104

829

Sjöfartsverket

17

15

Övriga myndigheter

578

833

Summa

3 924

6 743

Förändringen mellan åren beror huvudsakligen
på en rutinförändring för statliga myndigheters
betalningar, vilken medfört att Riksskatteverkets
banksaldon per sista december, som tidigare re-
dovisats här, bortfaller. I föregående års saldo
ingick ett sådant belopp med 1 564 miljoner kro-
nor.

Riksgäldskontorets post består huvudsakligen
av valutakonton i Riksbanken.

Svenska kraftnäts minskning förklaras av att
ett stort banklån har lösts.

Miljoner kronor

2000 1999

Riksgäldskontoret, dagslån

Regeringskansliet, aktier i Nordea

12 687

4 646

11 308

4 646

25

Skr. 2000/01:101 Bilaga 3

Not 39

Nettoförmögenheten

Miljoner kronor

2000

1999

Uppskrivningskapital

3 414

516

Donationskapital

92

236

Resultatandelar i dotterföretag

59 589

59 199

Balanserad kapital-förändring

-1 092 174

-1 204 899

Årets över-/underskott enligt
resultaträkningen

29 424

58 573

Summa

-999 655

1 086 375

Nettoförmögenheten är skillnaden mellan till-
gångar och skulder. Eftersom statens skulder är
större än tillgångarna är statens nettoförmögen-
het negativ. Förändringen av nettoförmögenhe-
ten mellan två år samvarierar i huvudsak med
statsskuldens förändring. Nettoförmögenheten
påverkas i första hand av resultaträkningens
överskott. Därutöver påverkas nettoförmögen-
heten av andra transaktioner som förändrar till-
gångarnas eller skuldernas värde utan att de re-
dovisas i resultaträkningen. Ar 2000 förbättrades
nettoförmögenheten med 86 miljarder kronor.
Nedan presenteras de poster som ingår i begrep-
pet nettoförmögenheten.

Uppskrivningskapital

Av ökningen på ca 2,9 miljarder kronor svarar
Statens järnvägar för drygt 2 miljarder kronor.
Det är värdet på fastigheter som skrivits upp.
Återstoden av förändringen står i princip Väg-
verket för, genom en uppskrivning av en bi-
dragsfinansierad väganläggning.

Donationskapital

De medel som fanns i början på året avsåg Karo-
linska institutets donationsprofessur och har
omklassificerats från donationskapital till oför-
brukade bidrag.

Resultatandelar i dotterbolag

Regeringskansliet svarar för merparten av pos-
ten. Förändringen under året består huvudsakli-
gen av föregående års resultatandelar (18 miljar-
der kronor samt föregående års utdelningar i
dotterbolagen -16 miljarder kronor). Nettoför-
mögenheten påverkas av uppvärderingen av
Nordiska investeringsbanken (NIB) och föränd-
ringarna i Telia, som redovisas enbart i balans-
räkningen. Tillgångsvärdet ökar, det byts inte
bara mot en annan slags tillgångar. Invärderingen
av NIB ökade värdet av Aktier och andelar med
3 miljarder kronor. Nyemissionen av Telia på

12 miljarder kronor, vara 70 procent ägs av sta-
ten, ökade värdet med 9 miljarder kronor. Dess-
utom påverkade valutaförändringar i egna kapita-
let i de statliga bolagen nettoförmögenheten
positivt med ca 2 miljarder kronor.

I en enskild myndighets bokslut utgörs pos-
ten balanserad kapitalförändring normalt av fö-
regående års balanserade kapitalförändring
summerat med föregående års under- eller över-
skott enligt resultaträkningen. I årsredovisning-
en för staten uppnås ingen sådan överensstäm-
melse. En orsak är t.ex. de infasningspengar från
AP-fonderna på totalt 90 miljarder kronor som
ingår i balanserad kapitalförändring i nettoför-
mögenheten och som redovisas av Riksgälds-
kontoret. Därav tillfördes staten 45 miljarder
kronor 1999 och 45 miljarder kronor 2000. Des-
sa medel har inte redovisats över resultaträk-
ningen. Se även bilaga 2 Redovisningsprinciper
och avsnitt 3.4 Nettoförmögenheten. Ytterligare
orsaker är uppskrivningar och förändring av re-
sultatandelar som även de endast berör balans-
räkningen och inte resultaträkningen.

Not 40
Fonder

Miljoner kronor

2000

1999

Kärnavfallsfonden

24 587

23 413

Insättningsgarantinämndens fond

10 046

7 627

Medel för kompetenssparande

1 350

Bilskrotningsfonden

1 071

894

Allmänna arvsfonden

831

811

286          276

Bygdemedel m.m.(länsstyrelser)

Riksförsäkringsverket med de allmänna fi

irsäkringskassorna

- Trafiklivräntefonden

522

494

- Fonder för frivillig sjukförsäkring

298

286

- Frivilliga yrkesskadefonden

91

87

- Affärsverksfonden

89

91

- Övriga fonder

105

95

Summa Riksförsäkringsverket med

1 105

1 053

de allmänna försäkringskassorna

Batterifonden (Naturvårdsverket)

426

347

Medel från vattendomar m.m.

139

138

(Fiskeriverket)

Jaktvårdsfonden (Kammarkollegiet)

71

66

Brottsofferfonden

27

25

(Brottsoffermyndigheten)

26

Skr. 2000/01:101 Bilaga 3

Övriga                                         106            47

Total summa                              40 045        34 697

Som fonder i staten redovisas vissa medel som
reserverats för särskilda ändamål, men där det
reserverade beloppet inte bestäms av en fastställd
skuld eller försäkringstekniskt beräknad risk.

Kärnavfallsfondens styrelse redovisar Kärnav-
fallsfonden som består av avgifter från kärnkraft-
företagen, vilka baseras på produktionen av
elektricitet. Avgifterna skall täcka alla kostnader
nu och i framtiden för hantering och slutförva-
ring av använt kärnbränsle och annat avfall.

Insättningsgarantinämndens fond förvaltas av
Kammarkollegiet och fyra externa kapitalförval-
tare enligt de riktlinjer som beslutas av Insätt-
nings garantinämnden. Fonden utgörs av avgifter
från institut som omfattas av garantin. Avgiftens
storlek, som baseras på institutens kapitaltäck-
ningsgrad, används till att bygga upp en fond
varifrån ersättning betalas ut till de institut som
försatts i konkurs och som omfattas av garantin.
Insättningsgarantin gäller för såväl privatperso-
ner som företag och andra juridiska personer.

Riksskatteverket har under 2000 enligt rege-
ringsbeslut reserverat medel från inkomsterna av
energiskatt för individuellt kompetenssparande.

Allmänna arvsfonden består av arvsmedel.
Den förvaltas av Kammarkollegiet och bidrag
betalas ut efter beslut av arvsfondsdelegationen.

Riksförsäkringsverket redovisar ett antal fon-
der som förvaltas av Kammarkollegiet från vilka
bl.a. vissa livräntor enligt äldre bestämmelser be-
talas. De största är Trafiklivräntefonden, Frivilli-
ga yrkesskadefonden och Affärsverksfonden.
Försäkringskassornas fonder för den frivilliga
sjukförsäkringen förvaltas av respektive försäk-
ringskassa och används för utbetalningar från
den frivilliga sjukpenningförsäkringen.

Bilskrotningsfonden redovisas av Vägverket
och används till bilskrotningspremier.

Länsstyrelserna redovisar s.k. bygdemedel
(vattenregleringsmedel) och älgvårdsfonder. Det
största beloppet (161 miljoner kronor) redovisas
av länsstyrelsen i Norrbottens län.

Batterifonden redovisas av Naturvårdsverket
och används för bl.a. omhändertagande av miljö-
farliga batterier

Not 41

Avsättningar för pensioner och liknande
förpliktelser

Miljoner kronor

2000

1999

Statens pensionsverk

112 493

104 500

Riksförsäkringsverket med de all-
männa försäkringskassorna

7 010

6 290

Försvarsmakten

2 288

1 337

Rikspolisstyrelsen

227

374

Arbetsmarknadsverket

81

105

Försvarets materielverk

80

98

Banverket

79

137

Riksskatteverket

75

96

Exportkreditnämnden

36

34

Affärsverk

Luftfartsverket

1 888

1 714

Sjöfartsverket

747

622

Svenska kraftnät

114

96

Statens järnvägar

56

Övriga myndigheter

251

177

Summa

125 369

115 636

Det stora flertalet myndigheter betalar pen-
sionspremier till Nämnden för statens avtalsför-
säkringar (NSA) inom Statens Pensionsverk
(SPV), som även administrerar merparten av sta-
tens pensionsåtagande. Undantag är de myndig-
heter, inklusive affärsverken utom Statens järn-
vägar, som gör egna avsättningar för pensioner.

Förändringen på ca 8 miljarder kronor av den
pensionsskuld SPV redovisar förklaras av att
NSA har ändrat i de försäkringstekniska riktlin-
jerna, bl.a. har ränteantagandet nedjusterats. För-
ändringen på drygt 0,7 miljarder kronor hos
Riksförsäkringsverket med de allmänna försäk-
ringskassorna beror på en ny framtidsbedöm-
ning vad gäller den räntesats som skall användas
vid beräkning av försäkringskassornas personal-
pensionsskuld.

Med hänsyn till kommande förtidspensione-
ringar och med anledning av förändringarna i de
försäkringstekniska riktlinjerna har Försvars-
makten ökat sina avsättningar med knappt 1 mil-
jard kronor. Erbjudanden om förtida pension är
föranlett av att Försvarsmakten skall reducera
sin personalstyrka. Avsättningen görs i samband
med att beslut fattas om förtida pension, vilket
kan innebära att avsättningen görs upp till ett par
år före den verkliga pensioneringen.

27

Skr. 2000/01:101 Bilaga 3

Luftfartsverket och Sjöfartsverkets ökning av
pensionsskulden är också en normal uppräkning
enligt NSA:s försäkringstekniska riktlinjer. Sta-
tens järnvägar utgör undantagen bland affärsver-
ken och betalar pensionspremier liksom de flesta
övriga myndigheter till NSA.

Not 42

Övriga avsättningar

Miljoner kronor

2000

1999

Exportkreditnämnden

9 556

4 722

Styrelsen för inter nationellt
utvecklingssamarbete

776

681

Riksförsäkringsverket med de
allmänna försäkringskassorna

735

758

Riksgäldskontoret

431

378

Sveriges geologiska undersökningar

276

391

Banverket

109

170

Affärsverk

Statens järnvägar

1 466    •

1 638

Luftfartsverket

622

601

Övriga myndigheter

19

14

Summa

13 990

9 353

Not 43
Statsskulden

Den stora förändringen mellan åren, 4 637 mil-
joner kronor, förklaras nästan helt av föränd-
ringar hos Exportkreditnämnden (EKN).

Exportkreditnämnden (EKN) gör avsättning-
ar för risker i garantiengagemang. Under året har
EKN ingått några större affärer som ökat avsätt-
ningen för risker i engagemangen. Den enskilt
största affären var en garanti avseende återför-
säkring till det brittiska garantiinstitutet ECGD.
Den underliggande affären avsåg leveranser av
militära flygplan, JAS-Gripen till Sydafrika.

Styrelsens för internationellt utvecklingssam-
arbete (Sida) avsättningar för risker i engage-
mang avser exportkrediter där Sida garanterar
och subventionerar krediten (U-krediter). U-
krediterna ges till ett 30-tal länder för export till
projekt som av Sida bedöms få betydande ut-
vecklingseffekter i landet. Riskavsättningen har
ökat med anledning av förväntade förluster orsa-
kade av bland annat skuldavskrivningar.

Riksförsäkringsverkets avsättning avser frivil-
liga pensionsförsäkringar som tidigare kunde
tecknas av allmänheten.

Riksgäldskontoret reserverar för framtida ga-
rantiförluster.

De medel som avsätts av Sveriges geologiska
undersökningar avser framtida miljösäkringsin-
satser avseende avvecklade oljelagringsanlägg-
ningar.

Statens järnvägar gör avsättningar för förlust-
avtal med 649 miljoner kronor. Verket gör även
reserveringar för omstrukturering med 625 mil-
joner kronor samt för operationell leasing m.m.
med 191 miljoner kronor.

Luftfartsverket har efter en tvist med SAS fått
ett utslag i Tingsrätten, för vilket en avsättning
gjorts.

Lån i Sverige

Miljoner kronor

2000

1999

Statsobligationslån

705 116

775 613

Statsskuldväxlar

275 007

243 582

Premieobligationslån

50 200

54 400

Dagslån

0

0

Riksgäldskonto

1 717

3 037

Riksgäldsparkonto

7519

6 473

Eliminering, myndigheters innehav

-2 727

-4 025

Summa

1 036 832

1 079 080

Statsskuldväxlarna och de reala statsobligations-
lånen redovisas till vid emissionstillfället inbetal-
da belopp.

Ett fåtal myndigheter innehar statliga obliga-
tioner och statsskuldväxlar. Dessa elimineras i
årsredovisningen för staten. I år har dessa inne-
hav minskat. Arets elimineringar avser främst
Riksgäldskontorets innehav av premieobligatio-
ner samt Riksförsäkringsverkets med de allmän-
na försäkringskassorna, Exportkreditnämndens
och Karolinska institutets innehav av värdepap-
per som ges ut av Riksgäldskontoret.

Lån utomlands

Miljoner kronor                                2000                  1999

Utestående obligationslån             241 061            291 075

Lån i utländsk valuta upptas i balansräkningen
till den valutakurs som gällde på bokslutsdagen.
Lånens anskaffningsvärde uppgick den 31 de-
cember 2000 till 220,8 miljarder kronor. Den re-
dovisade valutaskulden minskade med 50 miljar-
der kronor.

28

I det traditionella skuldbegreppet ingår inte
den valutaexponering i utländsk valuta som tas
med skuldbytesavtal. För att få en rättvisande
bild över statsskuldens sammansättning och va-
lutaexponering bör även de skuldbytesavtal i
kronor och utländsk valuta, samt derivatpositio-
ner som ingåtts i syfte att uppnå avsedd valuta-
fördelning och ränterisk, beaktas. Riksgäldskon-
torets upplåningsmandat i utländsk valuta avser
valutaexponering inklusive derivatinstrument.

Valutaupplåningens andel inklusive värdet av
derivatportföljen har under perioden 1996 -
2000 varit relativt stabil runt 30 procent av den
totala statsskulden.

Statsskulden totalt

Miljoner kronor

2000

1999

Lån i Sverige

1 036 832

1 079 080

Lån utomlands

241 061

291 075

Summa

1 277 893

1 370 155

Not 44

Övriga skulder

Miljoner kronor

2000

1999

Riksgäldskontoret

Skuld till Premiepensions-
myndigheten

40 466

72 106

Terminskontrakt, netto

4 295

■1 367

Skuldbytesavtal (swappar), netto

10 366

512

Obligationer som förfallit, vinster,
räntor

2 518

3 250

Avista medel

2 240

55

övrigt RGK

906

21

Summa Riksgäldskontoret

60 791

74 577

Riksskatteverket

29 957

438

Riksförsäkringsverket med de
allmänna försäkringskassorna

5198

4 810

Vägverket

4 166

4 396

Statens pensionsverk

1 139

1 098

Försvarsmakten

370

344

Banverket

358

266

Allmänna arvsfonden

272

248

Rikspolisstyrelsen

224

229

Regeringskansliet

67

1 775

Affärsverk

Statens järnvägar

15 356

11 007

Skr. 2000/01:101 Bilaga 3

Luftfartsverket

879

206

Sjöfartsverket

165

169

Svenska kraftnät

29

3

Övriga myndigheter

7 151

5 731

Total summa

126122

105 297

Riksgäldskontorets (RGK) skuld till Premiepen-
sionsmyndigheten (PPM) avser de premiepen-
sionsmedel som interimistiskt placeras i RGK i
avvaktan på att pensionsrätter fastställs och me-
del utbetalas till PPM. Minskningen jämfört med
1999 beror på att 1995 - 1998 års premiepen-
sionsmedel placerats under 2000 och därför ta-
gits ut från RGK. Terminskontrakt, netto, består
av fordringar på 144 miljarder kronor och skul-
der på 148 miljarder kronor. Skuldbytesavtal,
netto, består av fordringar på 259 miljarder kro-
nor och skulder på 269 miljarder kronor.

Riksskatteverkets övriga skulder har ökat med
29 miljarder kronor på grund av att överskott på
skattekonto (betalda men icke debiterade skat-
ter) redovisas som skuld fr.o.m. 2000 (se Redo-
visningsprinciper, bilaga 2).

Regeringskansliets beräknade överskott från för-
säljningen av Svenska Spel AB redovisades fö-
regående år som skuld, eftersom det definitiva
beloppet ej var fastställt.

Övriga skulder hos Riksförsäkringsverket
med de allmänna försäkringskassorna och Sta-
tens pensionsverk avser till största delen innehål-
len preliminärskatt på pensioner m.fl. skatteplik-
tiga socialförsäkringsförmåner.

Vägverkets skulder innefattar skulder till
Stockholmsleder AB och Göteborgs trafikleder
AB på 3,2 miljarder kronor. Skulderna avser fi-
nansiering av de särskilda trafiklösningarna i
Stockholm och Göteborg.

Statens järnvägar ökar sin skuld med ca 4 mil-
jarder kronor vilket avser en skuld till SJ AB
m.fl. bolag inom SJ-koncernen. Dessa skulder
balanseras av fordringar som egentligen är SJ
AB:s m.fl. men som av ännu inte kunnat övertas
av bolagen. Därutöver består posten hu-
vudsakligen av leasingskulder. Trots att motsva-
rande finansiellt leasade tillgångar har överlåtits
till bolag inom SJ-koncernen och avtal om un-
deruthyrning upprättats (se not 25 Andra lång-
fristiga värdepappersinnehav) har affärsverket
leasingkontrakten kvar. Det beror dels på för-
månliga villkor som affärsverket har, dels på att
det är långsiktiga förbindelser som inte kan bry-
tas.

29

Skr. 2000/01:101 Bilaga 3

Not 45
Leverantörsskulder

rats av privatpersoner hos länsstyrelserna i
band med tvist med en fastighetsägare.

i sam-

Miljoner kronor

2000

1999

Försvarets materielverk

2 310

2 151

Vägverket

2 288

2 012

Not 47

Banverket

875

934

Förskott från uppdragsgivare och kund

Försvarsmakten

872

818

^MiljoneHtrono^^

2000

1999

Riksförsäkringsverket med de
allmänna försäkringskassorna

538

564

Försvarets materielverk

93

105

Rikspolisstyrelsen

343

595

Banverket

46

13

Riksskatteverket

322

273

Mitthögskolan

38

15

Fortifikationsverket

279

280

Vägverket

36

11

Statens fastighetsverk

198

200

Uppsala universitet

24

18

Regeringskansliet

189

165

Kungliga tekniska högskolan

13

18

Kriminalvårdsverket

135

300

Lantmäteriverket

12

17

Riksantikvarieämbetet

7

17

Affärsverk

Linköpings universitet

2

37

Luftfartsverket

586

580

Fortifikationsverket

2

28

Svenska kraftnät

359

232

Karolinska institutet

87

Sjöfartsverket

67

125

Statens järnvägar

43

500

Affärsverk

Sjöfartsverket

13

Övriga myndigheter

2 971

3 017

Övriga myndigheter

Summa

12 375

12 746

96

97

Summa                                 369           476

Not 46

Depositioner

Miljoner kronor

2000

1999

Not 48

Periodavgränsningsposter -
kostnader

upplupna

Riksskatteverket

- klientmedel

322

374

Miljoner kronor

2000

1999

- medel enligt förlikningsavtal och

18

3

Riksgäldskontoret

64 980

66 678

skuldsanering

Vägverket

1 111

903

Summa Riksskatteverket

340

377

Försvarsmakten

747

811

Riksförsäkringsverket med de

661

660

allmänna försäkringskassorna

Länsstyrelsen i Stockholms län

260

268

Tullverket

32

31

Rikspolisstyrelsen

579

583

Arbetsmarknadsverket

456

439

Länsstyrelsen i Västra Götalands län

23

23

Banverket

445

468

Länsstyrelsen i Skåne län

18

15

Länsstyrelsen i Västmanlands län

8

7

Affärsverk

Länsstyrelsen i Dalarnas län

7

7

Statens järnvägar

389

934

Länsstyrelsen i Jämtlands län

6

8

Luftfartsverket

319

779

Svenska kraftnät

-

299

Övriga myndigheter

45

41

Sjöfartsverket

88

87

Total summa

739

777

övriga myndigheter

3 321

3 318

Deponerade medel kan t.ex.

utgöras av indrivna

Summa

73 096

75 959

medel hos kronofogdemyndigheterna

(redovisas

av Riksskatteverket) och av hyror som depone-

30

Skr. 2000/01:101 Bilaga 3

Riksgäldskontorets upplupna kostnader avser
räntekostnader för upplåning i svenska kronor,
utländsk valuta och för skuldskötselåtgärder.

Som upplupna kostnader redovisas i övrigt
bl.a. myndigheternas skuld till personalen för
sparad och outtagen semester.

Övriga myndigheter 324 371

Summa                               14 515       19 709

Som övriga förutbetalda intäkter redovisas av-
giftsintäkter etc. som betalats före årsskiftet men
som är hänförliga till kommande år.

Not 49

Periodavgränsningsposter - oförbrukade bidrag

Miljoner kronor

2000

1999

Karolinska institutet

1 059

785

Göteborgs universitet

862

863

Lunds universitet

558

498

Uppsala universitet

424

282

Umeå universitet

228

190

Kungliga tekniska högsko-
lan

145

142

Linköpings universitet

104

72

Övriga myndigheter

810

640

Summa

4190

3 472

Not 51

Garantiförbindelser

Miljoner kronor                            2000                     1999

Garantiförbindelser                711 000               681 253

Med garantiförbindelser avses de åtaganden som
staten har i form av kreditgarantier, kapitaltäck-
ningsgarantier och pensionsgarantier. Redovis-
ningen omfattar även insättningsgaranti och in-
vesterarskydd som hanteras av Insättnings-
garantinämnden. Dessa statliga garantier redovi-
sas utförligt i kapitel 6.

Som oförbrukade bidrag redovisas bidragsmedel
som erhållits men ännu inte förbrukats för sitt
ändamål.

Not 52

Övriga ansvarsförbindelser

Miljoner kronor                                 2000                1999

Övriga ansvarsförbindelser                2 600

Not 50

Periodavgränsningsposter - övriga förutbetalda
intäkter

Miljoner kronor

2000

1999

Riksgäldskontoret

- förutbetalda överkurser vid

12 936

18 566

upplåning

- förutbetalda avgifter för

12

25

utfärdade garantier m.m.

Banverket

450

279

Karolinska institutet

183

1

Göteborgs universitet

103

91

Lunds universitet

102

82

Statens fastighetsverk

68

43

Lantmäteriverket

66

51

Affärsverk

Svenska kraftnät

179

Luftfartsverket

81

128

Sjöfartsverket

8

1

Statens järnvägar

3

71

Övriga ansvarsförbindelser, exklusive sådana
som avser beslutade, ej utbetalda bidrag, uppgår
till omkring 2,6 miljarder kronor. Därav redovi-
sar Statens pensionsverk antastbara förmåner på
cirka 1,5 miljarder kronor och Statens jord-
bruksverk säkerheter inom EU-verksamheten på
cirka 0,6 miljarder kronor.

Redovisningen av ansvarsförbindelser är föremål
för utvecklingsarbete, och jämförelsetal för 1999
har därför inte kunnat tas fram.

31

Skr. 2000/01:101 Bilaga 3

Noter till finansieringsanalysen (53-62)

Not 53

Skatter m.m.

Miljoner kronor

2000

Enligt resultaträkningen

795 682

Periodiserad uppbörd

15 847

1 finansieringsanalysen

811 529

Premiepensionsutbetalningen (till PPM och
vald förvaltning), netto, läggs till då den föranlett
en betalning, men inte redovisats i resultaträk-
ningen. Den är i tidigare år redovisad som av-
sättning eller transferering till PPM.

Not 56

Statens egen verksamhet

Periodiserad uppbörd är den skuldökning som
redovisats av Riksskatteverket på grund av änd-
rad redovisningsprincip. Det avser skatter som
betalats in utan debitering (kompletteringsbetal-
ningar/fyllnadsbetalningar) och som bokförts
kassamässigt mot inkomsttitel, men inte tagits
upp som intäkter i resultaträkningen. Intäkts-
bokföring i resultaträkningen görs vid debite-
ringen.

Miljoner kronor

2000

Enligt resultaträkningen

162 185

Avgår avskrivningar

-16 825

Avgår avsättningar till pensioner m.m.

-14 370

1 finansieringsanalysen

130 990

Arets avskrivningar och avsättningar avgår efter-
som dessa inte föranleder några betalningar.

Not 54

Avgifter och andra ersättningar

Not 57

Justeringar till betalningar

Miljoner kronor

2000

Enligt resultaträkningen

47 591

Tillkommer utdelningar som redovisats enbart i
balansräkningen

16 033

Avgår reavinster anläggningstillgångar

-1 053

1 finansieringsanalysen

62 571

Miljoner kronor

2000

1999

Förändring av långfristiga fordringar

-1 984

167

Förändring av omsättningstillgångar

326

-6 787

Förändring av kassa, bank

2 819

-2 269

Förändring av skulder

7 224

317

Summa

8 385

-8 572

Utdelningar som redovisats enbart i balansräk-
ningen läggs till eftersom de föranlett betalning-
ar utan att redovisas i resultaträkningen.

Not 55

Transfereringar

Miljoner kronor

2000

Enligt resultaträkningen inklusive avsättning till
fonder

620 154

Avgår avsättning till fonder

-5 349

Avgär nedskrivning av län CSN m.fl.)

- 8 452

Tillkommer nettoutbetalning av premiepensions-
medel

31 640

1 finansieringsanalysen

637 993

Långfristiga fordringar ökade med 2 miljarder
kronor, vilket ökade statens lånebehov. Den
främsta anledningen är att Statens järnvägar (SJ)
har ökat sina fordringar på Storstockholms lo-
kaltrafik med 1,8 miljarder kronor avseende ka-
pitalkostnadsersättning.

Kassa, bank m.m. minskade med 2,8 miljarder
kronor, vilket också minskade statens upplåning.
Förändringen är till stor del hänförbar till att
Riksskatteverket har minskat sina behållningar
på betalningskonton med 1,6 miljarder kronor.

Skulder har ökat med 7,2 miljarder kronor,
vilket också medför en minskning av statens lå-
nebehov. Förändringen är till stor del hänförbar
till att SJ har ökat sina skulder med 4,3 miljarder
kronor till andra bolag i SJ-koncernen.

Avsättningar till fonder liksom nedskrivning av
fordringar avgår eftersom de inte föranleder be-
talningar.

32

Skr. 2000/01:101 Bilaga 3

Not 58
Investeringar

Miljoner kronor

2000

1999

Finansiella investeringar

Aktier och andra värdepapper,
Regeringskansliet

719

1

Aktier och andra värdepapper,
Karolinska institutet

325

512

Övriga investeringar

217

297

Summa

1 261

810

förelse med föregående år. Affärsverket Svenska
kraftnät har gjort investeringar på 0,5 miljarder
kronor, vilket är en ökning från föregående år
med 0,2 miljarder kronor.

Not 59

Utlåning

Ökningen av Regeringskansliets innehav är hän-

förbar till investeringar i aktier i OM Gruppen
AB med 0,6 miljarder kronor.

Miljoner kronor

2000

1999

Materiella investeringar

Beredskapstillgångar

11 886

12103

Maskiner och inventarier

5 446

6 272

Väganläggningar

4 624

5 187

Fastigheter och markanläggningar

4 605

3 446

Järnvägsanläggningar

3 779

5 068

övriga investeringar

1 428

1 442

Summa

31 768

33 518

Minskning av investeringar i beredskapstillgång-
ar med 0,2 miljarder kronor är hänförbar till det
militära försvaret. Av investeringar i beredskaps-
tillgångar är 11,8 miljarder kronor hänförbara till
det militära försvaret och 0,1 miljarder kronor
till det civila försvaret.

Investeringar av maskiner och inventarier
uppgick till 5,4 miljarder kronor, vilket är en
minskning med 0,8 miljarder kronor från föregå-
ende år. De största investeringarna i maskiner
och inventarier har gjorts av Rikspolisstyrelsen
med 0,6 miljarder kronor.

Investeringar i väg- och järnvägsanläggningar
har minskat med 0,6 respektive 1,3 miljarder
kronor. Det är framförallt pågående nyanlägg-
ningar som har minskat i förhållande till föregå-
ende år.

Den del av ökningen i investeringar i fastighe-
ter och markanläggningar som är hänförbar till
Luftfartsverket är 0,9 miljarder kronor. Av deras
totala investeringar på 2,6 miljarder kronor är en
stor del hänförbar till utbyggnaden av Arlanda
flygplats. Fortifikationsverkets investeringar i
fastigheter och markanläggningar till Försvars-
makten uppgick till 0,5 miljarder kronor, vilket
är en minskning med 0,3 miljarder kronor i jäm-

Nyutlåning

Miljoner kronor

2000

1999

Centrala studiestödsnämnden,
studielån och hemutrustningslån

12457

11 754

Riksgäldskontoret

1 255

1058

Närings- och teknikutvecklings-
verket

135

183

Övriga myndigheter

47

280

Summa

13 894

13 275

Amorteringar

Miljoner kronor

2000

1999

Centrala studiestödsnämnden

4 148

3 902

Riksgäldskontoret

534

620

Närings- och teknikutvecklings-
verket

38

40

Övriga myndigheter

79

93

Summa

4 799

4 655

I likhet med föregående år svarade Centrala stu-
diestödsnämnden för den största nyutlåningen,
som till största delen består av studielån. Riks-
gäldskontorets nyutlåning och amorteringar av-
ser Premiepensionsmyndigheten och Svensk-
Danska broförbindelser AB.

Not 60

Finansiellt netto, statens upplåning

Miljoner kronor

2000

Finansiella intäkter enligt resultaträkningen

46 568

Finansiella kostnader enligt resultaträkningen

-162 427

Tillkommer orealiserade valutaförluster

24 456

1 finansieringsanalysen

-91 403

Valutaförlusterna avser orealiserade förluster en-
ligt not 12, som inte föranlett något kassaflöde.

33

Skr. 2000/01:101 Bilaga 3

Not 61

Övrigt finansiellt netto

Miljoner kronor

2000

Finansiella intäkter enligt resultaträkningen

60 763

Finansiella kostnader enligt resultaträkningen

-2 146

Avgår reavinster, anläggningstillgångar

-54 333

Avgår upplupna räntor

-2 536

1 finansieringsanalysen

1 748

Not 62

Justeringar till betalningar

Miljoner kronor

2000

1999

Förändring av omsättningstillgångar
hänförbara till statens upplåning

2 976

3 914

Förändring av skulder hänförbara till
statens upplåning

-7 341

-7 794

Summa

-4 365

-3 880

34

Bilaga 4

Statliga myndigheter

m.m.

Skr. 2000/01:101 Bilaga 4

Bilaga 4

Innehållsförteckning

Statliga myndigheter m.m.................................................................................................

Skr. 2000/01:101 Bilaga 4

Statliga myndigheter m.m.

I de konsoliderade resultat- och balansräkning-
arna och finansieringsanalysen ingår:

-   samtliga myndigheter, inklusive affärsver-
ken, under riksdag och regering med un-
dantag för Riksbanken, AP-fonderna och
Premiepensionsmyndigheten,

-   fonder som redovisas av myndigheter enligt
ovan (tas ej upp separat i denna bilaga utan
redovisas i not 40, Fonder), Riksbankens
grundfond och Allmänna arvsfonden, samt

-   de allmänna försäkringskassorna.

A

Alkoholinspektionen

Allmänna advokatbyråerna (Awecklingsorgani-
sation med utfall t.o.m. juni 2000)

Allmänna arvsfonden

Allmänna reklamationsnämnden

Arbetarskyddsstyrelsen (Namnändring 2001-01-01 till
Arbetsmiljöverket)

Arbetsdomstolen

Arbetsgivarverket

Arbetslivsinstitutet

Arbetsmarknadsverket

Arkitekturmuseet

Arkivet för ljud och bild (Namnändring 2001-01-01
till Statens ljud- och bildarkiv)

B

Banverket

Barnombudsmannen

Birgittaskolan, Örebro (Upphörde per 2000-06-30 och
verksamheten övertogs av Specialskolemyndigheten)
Blekinge tekniska högskola (Namnändring under
2000 frän Högskolan i Karlskrona/Ronneby)
Bokföringsnämnden

Bostadsdelegationen

Boverket

Brottsförebyggande rådet

Brottsoffermyndigheten

Byggforskningsrådet (Upphörde per 2000-12-31 och
verksamheten övertogs av Forskningsrådet för miljö, areella
näringar och samhällsbyggande)

C

Centrala försöksdjursnämnden

Centrala studiestödsnämnden

Civilbefälhavaren i Mellersta civilområdet (De tre
Civilbefälhavarmyndigheterna upphörde per 2000-12-31och

ersattes av en gemensam awecklingsorganisation med Nor-
ra civilområdets myndighetskod)

Civilbefälhavaren i Norra civilområdet (Se ovan)

Civilbefälhavaren i Södra civilområdet (Se ovan)

D

Danshögskolan

Datainspektionen

Delegationen för IT i skolan

Delegationen för utländska investeringar i Sveri-
ge

Distansutbildningsmyndigheten

Domstolsverket

Dramatiska institutet

E

Ekeskolan, Örebro

Ekobrottsmyndigheten

Ekonomistyrningsverket

Elsäkerhetsverket

Exportkreditnämnden

F

Fastighetsmäklarnämnden

Finansinspektionen

Fiskeriverket

Flygtekniska försöksanstalten (Upphörde per 2000-
12-31 och verksamheten övertogs av Totalförsvarets forsk-
ningsinstitut)

Folkhälsoinstitutet

Forskningsrådsnämnden (Upphörde per 2000-12-31
och verksamheten övertogs av Vetenskapsrådet och Forsk-
ningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande)
Fortifikationsverket

Försvarets forskningsanstalt (Upphörde per 2000-12-
31 och verksamheten övertogs av Totalförsvarets forsk-
ningsinstitut)

Försvarets materielverk

Försvarets radioanstalt

Försvarshögskolan

Försvarsmakten

G

Gentekniknämnden

Glesbygdsverket

Granskningsnämnden för radio och TV

Göteborgs universitet

H

Handelsflottans kultur och fritidsråd

Handikappombudsmannen

Skr. 2000/01:101 Bilaga 4

Humanistisk- samhällsvetenskapliga forsknings-
rådet (Upphörde per 2000-12-31 och verksamheten över-
togs av Vetenskapsrådet)

Hällsboskolan, Sigtuna

Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd
Högskolan Dalarna

Högskolan i Gävle/Sandviken
Högskolan i Borås

Högskolan i Halmstad
Högskolan i Kalmar
Högskolan i Kristianstad

Högskolan i Skövde

Högskolan i Trollhättan/Uddevalla
Högskolan på Gotland

Högskoleverket

I

Idrottshögskolan i Stockholm
Inspektionen för strategiska produkter
Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärde-
ring

Institutet för rymdfysik
Insättningsgarantinämnden
Integrationsverket

Internationella programkontoret för utbild-
ningsområdet

J

Justitiekanslern
Jämställdhetsombudsmannen

K

Kammarkollegiet

Karlstads universitet
Karolinska institutet
Kemikalieinspektionen
Kommerskollegium
Kommunikationsforskningsberedningen (Upp-
hörde per 2000-12-31 och verksamheten övertogs av Verket
för innovationssystem)

Konjunkturinstitutet
Konkurrensverket

Konstfack

Konstnärsnämnden
Konsumentverket
Kriminalvårdsverket

Kristinaskolan, Härnösand (Upphörde per 2000-06-
30 och verksamheten övertogs av Specialskolemyndigheten)
Kungliga Biblioteket

Kungliga Konsthögskolan

Kungliga Musikhögskolan i Stockholm
Kungliga Slottsstaten

Kungliga tekniska högskolan
Kustbevakningen

Kärnavfallsfondens styrelse

L

Lantmäteriverket

Linköpings universitet
Livrustkammaren/Skoklosters slott /Hallwylska
museet

Livsmedelsekonomiska institutet
Lotteriinspektionen

Luftfartsverket, affärsverk

Luleå tekniska universitet

Lunds universitet

Läkemedelsverket

Länsstyrelsen i Blekinge län
Länsstyrelsen i Dalarnas län
Länsstyrelsen i Gotlands län

Länsstyrelsen i Gävleborgs län

Länsstyrelsen i Hallands län

Länsstyrelsen i Jämtlands län

Länsstyrelsen i Jönköpings län

Länsstyrelsen i Kalmar län

Länsstyrelsen i Kronobergs län

Länsstyrelsen i Norrbottens län

Länsstyrelsen i Skåne län

Länsstyrelsen i Stockholms län

Länsstyrelsen i Södermanlands län
Länsstyrelsen i Uppsala län

Länsstyrelsen i Värmlands län

Länsstyrelsen i Västerbottens län

Länsstyrelsen i Västernorrlands län

Länsstyrelsen i Västmanlands län

Länsstyrelsen i Västra Götalands län
Länsstyrelsen i Örebro län

Länsstyrelsen i Östergötlands län
Lärarhögskolan i Stockholm

M

Malmö Högskola

Manillaskolan, Stockholm (Upphörde per 2000-06-

30 och verksamheten övertogs av Specialskolemyndigheten)
Marknadsdomstolen

Medicinska forskningsrådet (Upphörde per 2000-12-

31 och verksamheten övertogs av Vetenskapsrådet)
Medlingsinstitutet (Anslöts 2000-06-01, övertog verk-
samhet från Statens förlikningsmannaexpedition)
Migrationsverket (Namnändring under 2000 från Sta-
tens invandrarverk)

Mitthögskolan

Moderna Museet

Mälardalens högskola

Skr. 2000/01:101 Bilaga 4

N

Nationalmuseum med prins Eugens Waldemar-
sudde

Naturhistoriska riksmuseet

Naturvetenskapliga forskningsrådet (Upphörde per
2000-12-31 och verksamheten övertogs av Vetenskapsrådet)
Naturvårdsverket

Nordiska Afrikainstitutet

Nämnden för offentlig upphandling

Närings- och teknikutvecklingsverket (Namnänd-
ring 2001-01-01 till Verket för Näringslivsutveckling, del av
verksamheten övertogs av Verket för innovationssystem
och Institutet för tillväxtpolitiska studier)

O

Ombudsmannen mot diskriminering på grund
av sexuell läggning

Ombudsmannen mot etnisk diskriminering
Operahögskolan i Stockholm

P

Patent- och registreringsverket
Patentbesvärsrätten

Polarforskningssekretariatet

Post- och Telestyrelsen

Presstödsnämnden

R

Radio- och TV-verket

Regeringskansliet

Revisorsnämnden

Riksantikvarieämbetet

Riksarkivet

Riksbankens grundfond

Riksdagens ombudsmän JO

Riksdagens revisorer

Riksdagsförvaltningen (Namnändring under 2000 från
Riksdagens förvaltningskontor)

Riksförsäkringsverket med de allmänna försäk-
ringskassorna

Riksgäldskontoret

Rikspolisstyrelsen (Hela Polisväsendet ingår)

Riksrevisionsverket

Riksskatteverket

Rikstrafiken

Riksutställningar

Riksåklagaren

Rymdstyrelsen

Rådet för arbetslivsforskning (Upphörde per 2000-
12-31 och verksamheten övertogs av Verket för innova-
tionssystem och Forskningsrådet för arbetsliv och socialve-
tenskap)

Rådet för forsknings- och utvecklingssamarbete
inom EU (Namnändring under 2000 från Rådet för

forsknings- och utvecklingssamarbete mellan Sverige och
EU)

Rättsmedicinalverket

s

Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossam-
fund

Sameskolstyrelsen

Sametinget

Sjöfartsverket, affärsverk

Skogs- och jordbrukets forskningsråd (Upphörde
per 2000-12-31 och verksamheten övertogs av Forsknings-
rådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande)
Skogsstyrelsen (Hela Skogsvårdsorganisationen ingår)
Smittskyddsinstitutet

Socialstyrelsen

Socialvetenskapliga forskningsrådet (Upphörde per
2000-12-31 och verksamheten övertogs av Forskningsrådet
för arbetsliv och socialvetenskap)

Specialskolemyndigheten (Anslöts 2000-07-01, över-
tog verksamhet från specialskolorna)

Språk- och folkminnesinstitutet
Sprängämnesinspektionen

Statens beredning för utvärdering av medicinsk
metodik

Statens biografbyrå

Statens bostadskreditnämnd

Statens energimyndighet

Statens fastighetsverk

Statens försvarshistoriska museer

Statens geotekniska institut

Statens haverikommission

Statens historiska museer

Statens institut för ekologisk hållbarhet (Namn-
ändring under 2000 från Centrum för kunskap om ekolo-
gisk hållbarhet)

Statens institut för handikappfrågor i skolan
Statens institut för kommunikationsanalys

Statens institut för psykosocial miljömedicin

Statens institut för regional forskning (Upphörde
per 2000-12-31 och verksamheten övertogs av Institutet för
tillväxtpolitiska studier)

Statens institut för särskilt utbildningsstöd

Statens institutionsstyrelse

Statens jordbruksverk

Statens järnvägar, affärsverk (Bolagiserades per 2000-

12-31, del finns kvar som affärsverk)

Statens konstråd

Statens kulturråd

Statens kvalitets- och kompetensråd

Statens kärnkraftinspektion

Statens livsmedelsverk

Statens museer för världskultur

Statens musiksamlingar

Skr. 2000/01:101 Bilaga 4

Statens nämnd för internationella adoptionsfrå-
gor

Statens pensionsverk

Statens räddningsverk

Statens sjöhistoriska museer

Statens skola för vuxna i Härnösand

Statens skola för vuxna i Norrköping

Statens skolverk

Statens strålskyddsinstitut

Statens utsädeskontroll

Statens VA-nämnd

Statens veterinärmedicinska anstalt

Statens väg- och transportforskningsinstitut

Statens växtsortnämnd

Statistiska centralbyrån

Statskontoret

Steriliseringsersättningsnämnden

Stockholms universitet

Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll

Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbe-
te

Styrelsen för psykologiskt försvar

Svenska institutet

Svenska kraftnät, affärsverk

Svenskt biografiskt lexikon

Sveriges geologiska undersökning

Sveriges lantbruksuniversitet

Sveriges meteorologiska och hydrologiska insti-
tut

Säkerhetspolisen

Södertörns högskola

T

Talboks- och punktskriftsbiblioteket

Teaterhögskolan i Stockholm

Teknikvetenskapliga forskningsrådet (Upphörde
per 2000-12-31 och verksamheten övertogs av Vetenskaps-
rådet)

Tomtebodaskolans resurscenter

Totalförsvarets chefsnämnd

Totalförsvarets pliktverk

Tullverket

Turistdelegationen

U

Umeå universitet

Ungdomsstyrelsen

Uppsala universitet

Utlänningsnämnden

V

Verket för högskoleservice

Vägverket

Vänerskolan, Vänersborg (Upphörde per 2000-06-30
och verksamheten övertogs av Specialskolemyndigheten)
Växjö universitet

Åsbackaskolan, Gnesta (Del

av verksamheten över-

togs av Specialskolemyndigheten)

ö

Örebro universitet

Östervångsskolan, Lund (Upphörde per 2000-06-30
och verksamheten övertogs av Specialskolemyndigheten)
Överklagandenämnden för totalförsvaret
Överstyrelsen för civil beredskap

Bilaga 5

Statliga bolag, banker
och finansinstitut

Skr. 2000/01:101 Bilaga 5

Bilaga 5

Statliga bolag

Innehållsförteckning

Statliga bolag

Skr. 2000/01:101 Bilaga 5

Statliga bolag

1 Tabell 1 Statliga dotter- och intresseföretag

Miljoner kronor

Statens ägar-
andel %

Summa
tillgängar

Summa
skulder

Summa
eget kapital

Bokfört värde

Utdelning
2000

Börsvärde
31/12 2000

A-Banan Projekt AB

100

2 310

2 300

10

10

Akademiska Hus AB

100

22 680

16415

6 265

6 265

600

Almi Företagspartner AB

100

5 064

658

4406

4 406

Apoteket AB

100

7 810

5 850

1 960

1 960

100

AssiDomän AB

35,5

9 903

4 785

5 118

5 118

230

7 984

Bostadsgaranti, AB

50

117

109

8

12

Civitas Holding AB

100

22 587

12 610

9 977

9 606

164

Dom Shvetsii

36

22

19

3

13

Göta Kanalbolag, AB

100

51

13

38

38

Imego AB

100

36

3

34

34

Ireco Holding AB

55

3

1

3

0

Kasernen Fastighets AB

100

241

171

70

70

2

Kungliga Dramatiska Teatern AB

100

46

34

12

14

Kungliga Operan AB

100

79

76

3

3

Lernia AB

100

500

309

191

215

LFV Holding AB

100

309

103

206

80

LKAB

100

11 918

3 368

8 550

8 550

231

Nordiska investeringsbanken NIB

38

46 527

42 431

4 096

4 096

116

Norrland Center AB

33,33

6

1

5

5

Posten AB

100

84 742

82 437

2 305

2 305

Samhall AB

100

4 041

2 832

1 209

1 209

SAS Sverige AB

50

4 240

739

3 502

3 502

141

3 173

SKD Företagen AB

100

3

1

2

2

SOS Alarm Sverige AB

50

276

205

72

72

3

Specialfastigheter AB

100

5 344

3 989

1 355

1 355

60

Statens Bostadsfinansieringsak-
tiebolag, SBAB

100

150 488

146 635

3 853

3 853

89

Statens Väg- och Baninvest AB

100

3 123

3 107

16

14

Stattum, förvaltningsaktiebola-
get

100

3 090

315

2 776

2 776

11 400

Swedesurvey AB

100

65

36

29

33

Swedfund International AB

100

1 037

181

857

857

SweRoad (Swedish National Road
Consultiong AB

100

53

14

39

39

Svensk Bilprovning, AB

52

386

187

199

181

Svensk Exportkredit, AB

64,7

117 539

115 379

2 160

2 160

225

Svenska Lagerhus AB

100

218

139

79

77

7

Svenska Miljöstyrningsrådet, AB

90

1

1

0

1

Svenska Rymdaktiebolaget

100

607

71

536

516

9

Svenska Skogsplantor AB

100

298

174

124

128

3

Skr. 2000/01:101 Bilaga 5

Svenska Spel AB

100

6 163

893

5 270

797

Svensk-Danska Broförbindelsen

AB,SVEDAB AB

100

16 386

16 371

16

15

Svenska statens språkresor AB

100

0

0

0

0

Svenskhemmet Voksenåsen A/S

100

13

6

7

7

Sveriges Geologiska AB, SGAB (i
likvidation)

100

36

0

36

35

Sveriges Provnings- och forsk-
ningsinstitut,SP, AB

100

362

138

224

224

Sveriges Rese- och Turistråd AB

50

12

5

7

7

Systembolaget AB

100

3627

2529

1098

1547

50

Telia AB

70,6

82 970

48 742

34 228

34228

1470

102 764

Teracom AB

100

3064

1960

1104

1093

Tumba Bruk, AB

100

382

182

200

43

Vattenfall AB

100

112 037

77 303

34 734

34734

1500

Venantius AB

100

24974

21585

3389

3389

Vin & Sprit AB

100

5551

2614

2937

2429

230

Zenit Shipping AB

100

9

4

5

5

TOTAL

776 373

632 519

143 854

138 844

16 630

113 921

Tabellen baseras på underlag till Regeringskans-
liets årsredovisning och på tredje kvartalsrappor-
ten från Regeringskansliet för företag med stat-
ligt ägande där statens ägarandel uppgår till
minst 20 procent. I kvartalsrapporten ingår även
Svenska Skeppshypotekskassan som är en egen
associationsform med offentligrättslig prägel.

Skeppshypotekskassan inkluderas inte i sam-
manställningen av den offentliga sektorn. Statens
innehav i Nordea (f.d. Nordic Baltic Holding
AB) uppgår till 18,1 procent och ingår därmed
inte i sammanställningen. Däremot ingår Nor-
diska Investeringsbanken som inte redovisades
som intresseföretag föregående år utan som and-
ra långfristiga värdepapper.

Skr. 2000/01:101 Bilaga 5

Tabell 2 Stora företag med statligt ägande 2000

Statens ägandedel

%

Omsättning

Milj kr

Rörelseresultat

Milj kr

Balansomslutning

Milj kr

Antal anställda

Apoteket AB

100,0

27 866

38

7 260

9 802

AssiDomän AB

35,5

24 643

3 090

40 209

14 506

LKAB

100,0

4 882

591

12 019

3 210

Nordiska Investeringsbanken

38,0

1 472

1 152

122 752

129

Posten AB

100,0

24 864

-1 360

81 559

41 522

Samhall AB

100,0

10 140

251

4 269

26 001

SAS Gruppen1

50,0

47 540

2 773

49 327

30 939

Statens Bostadsfinansiering AB

100,0

898

469

151 093

365

Svenska Spel AB

100,0

14 138

3 835

4 914

531

Systembolget AB

100,0

17 368

173

4 122

3 440

Telia AB

70,6

54 064

11 717

122 715

30 307

Vattenfall AB

100,0

31695

5189

115 005

13123

Vin & Sprit AB

100,0

5 816

1 433

5 752

1 375

‘) Omsättning, resultat, omslutning och antal anställda för SAS Gruppen.

SAS Sverige AB äger 3/7 av SAS Gruppen

Statens innehav i Nordea (f.d. Nordic Baltic Holding AB) uppgår till 18,1 procent och ingår därmed inte i sammanställningen. Statens innehav i OM Gruppen AB uppgår
till 9,42 procent och ingår därmed inte heller i sammanställningen.

Bilaga 6

Specifikation av
statsbudgetens inkomster

Skr. 2000/01:101 Bilaga 6

Bilaga 6

Specifikation av statsbudgetens
inkomster

Innehållsförteckning

Specifikation statsbudgetens inkomster.

.5

Skr. 2000/01:101 Bilaga 6

Tabell 6 Specifikation statsbudgetens inkomster budgetåret 2000

Tusental kronor

Utfall

Inkomster

Utfall

Utgifter

Nettoinkomst/
nettoutgift

Skillnad mot
statsbudget

Inkomsttitel

Statsbudget

1000

Skatter m.m.

617 097 072

1 533 941 315

861 110 424

672 830 891

55 733 820

1100

Skatt på inkomst

94 941 452

539 522 309

412 008 320

127 513 988

32 572 536

1111

Fysiska personers inkomstskatt, netto

21 286 115

462 332 352

412 008 320

50 324 032

29 037 917

1121

Juridiska personers inkomstskatt, netto

68 632 557

71661414

71661414

3 028 857

1123

Beskattning av tjänstegruppliv

950 000

903 929

903 929

-46 071

1131

Ofördelbara inkomstskatter

1 000 000

1 341 932

1 341 932

341 932

1141

Kupongskatt

1 850 000

2 083 373

2 083 373

233 373

1144

Lotteriskatt

1 222 780

1 199 309

1 199 309

-23 472

1200

Socialavgifter och allmän pensionsavgift

219 484 612

675 001 955

449 102 104

225 899 851

6 415 239

1211

Folkpensionsavgift

1 519 434

1 403 150

1 403 150

-116 284

1212

Efterlevandepensionsavgift

14 599 640

14 789 672

14 789 672

190 032

1221

Sjukförsäkringsavgift

73 589 855

74 574 363

74 574 363

984 508

1222

Föräldraförsäkringsavgift

18 893 652

19 140 525

19 140 525

246 873

1251

Ålderspensionsavgift, netto

6 114 372

110 205 850

102 197 026

8 008 824

1 894 452

1252

Delpensionsavgift, netto

45 123

40 928

40 928

-4 195

1253

Arbetsskadeavgift, netto

12 163 018

12 289 515

12 289 515

126 497

1254

Arbetsmarknadsavgift

45 853 833

45 866 075

45 866 075

12 242

1255

Arbetarskyddsavgift

-2 907

-2 907

-2 907

1256

Lönegarantiavgift

-4 230

-4 230

-4 230

1257

Sjömanspensionsavgift, netto

29 633

29 633

1262

Allmän pensionsavgift, netto

63 733 837

63 733 837

1281

Allmän löneavgift

31 134 917

31 385 955

31 385 955

251 038

1291

Särskild löneskatt

15 570 768

17 034 414

17 034 414

1 463 646

1299

Avräkning socialavgifter, netto

284 515 175

283 141 608

1 373 567

1 373 567

1300

Skatt på egendom

36 786 227

38 266 441

38 266 441

1 480 214

1312

Fastighetsskatt

24 876 491

24 812 542

24 812 542

-63 949

1321

Fysiska personers förmögenhetsskatt

5 595 240

5 893 064

5 893 064

297 824

1322

Juridiska personers förmögenhetsskatt

124 496

133 881

133 881

9 385

1331

Arvsskatt

1 650 000

2 088 447

2 088 447

438 447

1332

Gåvoskatt

240 000

460 448

460 448

220 448

1341

Stämpelskatt

4 300 000

4 878 058

4 878 058

578 058

1400

Skatt på varor och tjänster

258 926 951

265 491 953

265 491 953

6 565 001

1411

Mervärdesskatt, netto

175 137 055

182 877 238

182 877 238

7 740 183

1423

Försäljningsskatt på motorfordon

206 805

258 416

258 416

51 611

1424

Tobaksskatt

7 000 000

7 791 755

7 791 755

791 755

1425

Alkoholskatt

10 434 000

10 895 069

10 895 069

461 069

Skr. 2000/01:101 Bilaga 6

Titel

Statsbudget

Utfall
inkomster

Utfall
utgifter

Nettoinkomst
nettoutgift

Avvikelse mot
statsbudget

1428

Energiskatt

51 860 527

49 388 485

49 388 485

-2 472 042

1431

Särskild skatt på elektrisk kraft från
kärnkraftverk

1 803 667

1 725 806

1 725 806

-77 861

1435

Särskild skatt mot försurning

62 000

56 196

56 196

-5 804

1436

Skatt på avfall

980 000

816 284

816 284

-163 716

1442

Systembolaget AB:S inlevererade över-
skott

100 000

50 000

50 000

-50 000

1452

Skatt på annonser och reklam

1 077 805

1 090 671

1 090 671

12 866

1454

Skatt på spel

103 302

96 217

96 217

-7 086

1461

Fordonsskatt

6 443 952

6 867 524

6 867 524

423 572

1471

Tullmedel

3 166 955

3 448 987

3 448 987

282 032

1472

Övriga skatter m.m. på import

9 600

8 902

8 902

-698

1473

Särskilda jordbrukstullar och sockeravgif-
ter

413 139

348 556

348 556

-64 583

1481

Övriga skatter på varor och tjänster

128 143

-228 154

-228 154

-356 297

1500

Utjämningsavgift

18 421 000

19 196 070

19 196 070

775 070

1511

Utjämningsavgift för kommuner och
landsting

18421 000

19 196 070

19 196 070

775 070

1600

Betalningsdifferenser, skattekonto

-11 46171

-3 537 413

-3 537 413

7 925 758

1611

Betalningsdifferenser, anstånd, netto

-48 188

-254 284

-254 284

-206 096

1621

Uppbördsförluster, netto, fysiska perso-
ners inkomstskatt

-1 944 827

-2 211 393

-2 211 393

-266 566

1622

Uppbördsförluster, netto, juridiska perso-
ners inkomstskatt

-1 167 896

-353 950

-353 950

813 946

1623

Uppbördsförluster, netto, arbetsgivarav-
gifter

-815 754

-525 022

-525 022

290 732

1624

Uppbördsförluster, netto, mervärdesskatt

-1 166 838

-928 539

-928 539

238 299

1625

Uppbördsförluster, netto, räntor m.m.

-86 050

-1 023 049

-1 023 049

-936 999

1631

Betalningsdifferenser, övriga

-6 233 618

2 965 554

2 965 554

9 199 172

1691

Betalningsdifferenser, skattemyndighe-
terna, netto

-1 206 730

-1 206 730

-1 206 730

1692

Indrivna medel, kronofogdemyndigheten,

0

0

0

netto

2000

Inkomster av statens verksamhet

48 868 900

2100

Rörelseöverskott

15 110 200

2114

Luftfartsverkets inlevererade överskott

179 000

2116

Affärsverket svenska kraftnäts inlevere-
rade utdelning och inle

554 000

2124

Inlevererat överskott av RiksgäIdskonto-
rets garantiverksamhet

2 200

2126

Inlevererat överskott av statsstödd ex-
portkredit

75 000

45 542 267

45 542 267

-3 326 633

13 713 332

13 713 332

-1 396 868

-179 000

961 740

961 740

407 740

8 005

8 005

5 805

121 100

121 100

46 100

Skr. 2000/01:101 Bilaga 6

Titel

Statsbudget

Utfall

inkomster

Utfall

utgifter

Nettoinkomst

nettoutgift

Avvikelse mot
statsbudget

2131

Riksbankens inlevererade överskott

11 600 000

9 760 000

9 760 000

-1 840 000

2153

Inlevererat överskott från AB Svenska Spel

2 700 000

2 862 487

2 862 487

162 487

2200

Överskott av statens fastighetsförvalt-
ning

100 000

114 455

114455

14 455

2215

överskott av Statens fastighetsverks
verksamhet

100 000

114 455

114 455

14 455

2300

Ränteinkomster

1 784 400

3 107 676

3 107 676

1 323 276

2314

Ränteinkomster på lån till fiskerinäringen

3 500

889

889

-2 611

2316

Ränteinkomster på vattenkraftslän

16

16

16

2321

Ränteinkomster på skogsvägslån

0

0

0

2322

Räntor på övriga näringslån, Kammarkol-
legiet

10 500

-310

-310

-10810

2323

Räntor på övriga näringslån, Statens
jordbruksverk

100

171

171

71

2324

Ränteinkomster på lokaliseringslån

5 000

5 647

5 647

647

2341

Ränteinkomster på statens lån för univer-
sitetsstudier och gara

51

51

51

2342

Ränteinkomster på allmänna studielån

43 500

27 984

27 984

-15 516

2343

Ränteinkomster på studielån upptagna
efter 1989

1 353 000

2 008 582

2 008 582

655 582

2361

Räntor på medel avsatta till
folkpensionering

1 500

-1 500

2391

Ränteinkomster på markförvärv för jord-
brukets rationalisering

2 000

33

33

-1 967

2392

Räntor på intressemedel

1 400

1257

1 257

-143

2394

Övriga ränteinkomster

33 600

26 434

26 434

-7 166

2395

Räntor på särskilda räkningar i Riksban-
ken

300

-300

2397

Räntor på skattekonto m.m., netto

330 000

1 036 921

1 036 921

706 921

2400

Aktieutdelning

18 775 000

16 827 207

16 827 207

-1 947 793

2411

Inkomster av statens aktier

18 775 000

16 827 207

16 827 207

-1 947 793

2500

Offentligrättsliga avgifter

7 951 600

7 432 281

7 432 281

-519 319

2511

Expeditions- och ansökningsavgifter

654 700

573 496

573 496

-81 204

2519

Koncessionsavgift på televisionens område

427 600

450 486

450 486

22 886

2521

Avgifter till Granskningsnämnden

4 800

5 046

5 046

246

2522

Avgifter för granskning av filmer och video-
gram

7 200

7 934

7 934

734

2523

Avgift generationsväxling

9 700

5 709

5 709

-3 991

2524

Bidrag för arbetsplatsintroduktion

350 000

166 899

166 899

-183 101

2525

Finansieringsavgift från arbetslöshetskassor

2 614 000

2 586 263

2 586 263

-27 737

Skr. 2000/01: 101 Bilaga 6

Titel

Statsbudget

Utfall
inkomster

Utfall
utgifter

Nettoinkomst

nettoutgift

Avvikelse mot
statsbudget

2526

Utjämningsavgift från arbetslöshetskassor

66 000

65 976

65 976

-24

2527

Avgifter för statskontroll av
krigsmaterieltillverkning

17 000

17 384

17 384

384

2528

Avgifter vid bergsstaten

10 000

8 798

8 798

-1 202

2529

Avgifter vid patent- och registrerings vä-
sendet

36 000

79 472

79 472

43 472

2531

Avgifter för registrering i förenings- m.fl.
register

1 200

1 075

1 075

-125

2532

Avgifter vid kronofogdemyndigheterna

785 000

769 100

769 100

-15 900

2533

Vägavgifter

613 000

564 992

564 992

-48 008

2534

Avgifter för körkort och motorfordon

544 800

561 785

561 785

16 985

2535

Avgifter för statliga garantier

7 800

4 433

4 433

-3 367

2536

Lotteriavgifter

24 000

23 564

23 564

-436

2537

Miljöskyddsavgif t

31 100

131 600

131 600

100 500

2538

Miljöavgift på bekämpningsmedel och
handelsgödsel

455 500

434 081

434 081

-21 419

2539

Täktavgift

23 600

8 678

8 678

-14 922

2541

Avgifter vid Tullverket

69 000

39 214

39 214

-29 786

2542

Patientavgifter vid tandläkarutbildningen

6 200

5 090

5 090

-1 110

2543

Avgifter för Kemikalieinspektionen

56 700

55 899

55 899

-801

2544

Avgifter för Alkoholinspektionens verk-
samhet

25 000

4 648

4 648

-20 352

2546

Lokalradioavgifter

123 700

106 694

106 694

-17 006

2547

Avgifter för Post- och telestyrelsens verk-
samhet

112 000

-112 000

2548

Avgifter för Finansinspektionens verk-
samhet

120 800

131 265

131 265

10 465

2549

Avgifter för provning vid riksprovplatser

400

-400

2551

Avgifter från kärnkraftverken

205 100

192 012

192 012

-13 088

2552

Övriga offentligrättsliga avgifter

396 700

306 408

306 408

-90 292

2553

Registreringsavgift till Fastighetsmäklar-
nämnden

6 500

7 931

7 931

1 431

2554

Avgifter för telekommunikation

100 000

100 000

100 000

2555

Kartavgifter för jordbrukets blockdatabas

28 000

5819

5 819

-22 181

2556

Djurregisteravgifter

18 500

10 530

10 530

-7 970

2600

Försäljningsinkomster

431 800

769 660

769 660

337 860

2624

Inkomster av uppbörd av felparkerings-
avgifter

57 300

44 242

44 242

-13 058

2625

Utförsäljning av beredskapslager

74 500

230 521

230 521

156 021

2627

Offentlig lagring, försäljningsintäkter

300 000

494 897

494 897

194 897

2700

Böter m.m.

2 673 900

2 219 652

2 219 652

-454 248

2711

Restavgifter och dröjsmålsavgifter

512 000

370 576

370 576

-141 424

2712

Bötesmedel

332 100

354 191

354 191

22 091

2713

Vattenföroreningsavgifter m.m.

2 100

2 103

2 103

3

Skr. 2000/01:101 Bilaga 6

Titel

Statsbudget

Utfall
inkomster

Utfall

utgifter

Nettoinkomst

nettoutgift

Avvikelse mot
statsbudget

Sanktionsavgifter m.m.

7 700

13 403

13 403

5 703

Skattetillägg

1 600 000

1 182 689

1 182 689

-417 311

Förseningsavgifter

220 000

296 691

296 691

76 691

Övriga inkomster av statens verksamhet

2 042 000

1 358 004

1 358 004

-683 996

Övriga inkomster av statens verksamhet

1 822 000

1 244 318

1 244 318

-577 682

Återbetalning av lönegarantimedel

220 000

113 686

113 686

-106 314

Inkomster av försåld egendom

95 031 000

61 516 767

61 516 767

-33 514 233

Inkomster av försålda byggnader och
maskiner

30 000

-30 000

Fortifikationsverkets försäljning av fas-
tigheter

30 000

-30 000

Övriga inkomster av markförsäljning

1 000

-1 000

Övriga inkomster av markförsäljning

1 000

-1 000

Övriga inkomster av försåld egendom

95 000 000

61 516 767

61 516 767

-33 483 233

Övriga inkomster av försåld egendom

95 000 000

61 516 767

61 516 767

-33 483 233

Äterbetalning av lån

2 653 500

2 460 599

2 460 599

-192 901

Återbetalning av näringslån

104 900

92118

92118

-12 782

Återbetalning av lån till fiskerinäringen

20 200

16 167

16 167

-4 033

Återbetalning av vattenkraftslån

72

72

72

Återbetalning av lån avseende såddfi-
nansiering

25 000

26 567

26 567

1 567

Återbetalning av skogsvägslån

2

2

2

Återbetalning av övriga näringslån,
Kammarkollegiet

46 100

6 562

6 562

-39 538

Återbetalning av tidigare infriade statliga
garantier

2 000

3 248

3 248

1 248

Återbetalning av lokaliseringslån

8 000

37 903

37 903

29 903

Återbetalning av studielån

2 482 000

2 243 346

2 243 346

-238 654

Återbetalning av statens lån för universi-
tetsstudier

21

21

21

Återbetalning av allmänna studielån

1 000

737

737

-263

Återbetalning av studiemedel

2 481 000

2 242 588

2 242 588

-238 412

Skr. 2000/01:101 Bilaga 6

Titel

Statsbudget

Utfall

inkomster

Utfall
utgifter

Nettoinkomst
nettoutgift

Avvikelse mot
statsbudget

4500

Återbetalning av övriga lån

66 600

125135

125135

58 535

4514

Återbetalning av lån för studentkårsloka-
ler

100

-100

4516

Återbetalning av utgivna startlån och
bidrag

500

135

135

-365

4517

Återbetalning från Portugalfonden

59 684

59 684

59 684

4525

Återbetalning av lån för svenska FN-
styrkor

50 000

21 184

21 184

-28 816

4526

Återbetalning av övriga lån

16 000

44 132

44 132

28 132

5000

Kalkylmässiga inkomster

9 017 000

8 619 305

8 619 305

-397 695

5100

Avskrivningar och amorteringar

1 120 000

1 214 793

1 214 793

94 793

5121

Avskrivningar på fastigheter

420 000

577 735

577 735

157 735

5131

Uppdragsmyndigheters m.fl. komple-
mentkostnader

700 000

637 058

637 058

-62 942

5200

Statliga pensionsavgifter

7 897 000

7 404 512

7 404 512

-492 488

5211

Statliga pensionsavgifter

7 897 000

7 404 512

7 404 512

-492 488

6000

Bidrag m.m. från EU

9 645 500

9 030 650

9 030 650

-614 850

6100

Bidrag från EG:s jordbruksfond

7 445 000

7 226 603

7 226 603

-218 397

6111

Arealbidrag

3 275 000

3 244 778

3 244 778

-30 222

6112

Kompletterande åtgärder

1 350 000

1 499 084

1 499 084

149 084

6113

Övriga interventioner

360 000

349 631

349 631

-10 369

6114

Exportbidrag

600 000

710 699

710 699

110 699

6115

Djurbidrag

660 000

657 531

657 531

-2 469

6116

Offentlig lagring

200 000

-58 232

-58 232

-258 232

6119

Övriga bidrag från EG.s jordbruksfonds
garantisektion

430 000

397 689

397 689

-32 311

6121

EG-finansierade struktur- och regional-
stöd till jordbrukssekto

570 000

425 421

425 421

-144 579

6200

Bidrag från EG:S fiskefond

41 500

90 690

90 690

49 190

6211

Bidrag från EG:S fiskefond

41 500

90 690

90 690

49 190

6300

Bidrag från EG:s regionalfond

351 000

796 564

796 564

445 564

6311

Bidrag från EG:S regionalfond

351 000

796 564

796 564

445 564

10

Skr. 2000/01:101 Bilaga 6

Titel

Statsbudget

Utfall

inkomster

Utfall
utgifter

Nettoinkomst
nettoutgift

Avvikelse mot
statsbudget

6400

Bidrag från EG:s socialfond

1 701 000

695 917

695 917

-1 005 083

6411

Bidrag från EG:S socialfond

1 701 000

695 917

695 917

-1 005 083

6500

Bidrag till transeuropeiska nätverk

100 000

196 150

196 150

96150

6511

Bidrag till transeuropeiska nätverk

100 000

196 150

196 150

96 150

6900

Övriga bidrag från EG

7 000

24 725

24 725

17 725

6911

Övriga bidrag från EG

7 000

24 725

24 725

17 725

Totala inkomster

782 312 972

1 661 110 903

861 110 424

800 000 479

17 687 508

11

Bilaga 7

Specifikation av
tatsbudgetens utgifter

Skr. 2000/01:101 BILAGA 7

Bilaga 7

Specifikation av statsbudgetens utgifter

Innehållsförteckning

Specifikation av statsbudgetens utgifter...............................................................5

Skr. 2000/01:101 BILAGA 7

Centrala myndigheter                            11 407        58 325        300      -3 308       -789       66 724      56 025     -2 300       -2 600     -10 698      -12 446                  10 698

Justitiekanslern, a                                   1 078        12 651         300                                 14 029       12 493       -158          -458       -1 536        -1 916                     1 536

Datainspektionen, a                               8 237        30 365                 -3 308       -789       35 293      27 412     -2 953       -2 953       -7 881       -8 790                   7 881

Sametinget, a                                       2 092        15 309                                              17 401       16 120        811           811       -1 281        -1 740                     1 281

Mediefrågor                                     11 127      684 873                 -5 361                 690 640     659 195    -25 678      -25 678     -31 445      -58 905                  31 445

Kammarkollegiet, a                                   6 252        32 889                   -5 354                    33 787      27 815     -5 074        -5 074       -5 973        -6 960                     5 973

Skr. 2000/01:101 BILAGA 7

C Särskilda finasierings-och garantiåtaganden      147 225       83 700                 -6 000                 224 925     132 062     48 362       48 362     -92 863      -93 798                  92 863

1  Avgift för Stadshypotekskassans grundfond, a       45 095         5 000                   -6 000                    44 095       12 637      7 637         7 637      -31 458       -31 458                    31 458

2  Kapitalhöjning i Nordiska investeringsbanken,          216        18 700                                              18 916       17 300     -1 400        -1 400       -1 616        -2 551                      1 616

iäkerhetspolisen,

Skr. 2000/01:101 BILAGA 7

Anslagstyp:                                               Ingående                                                                        Totalt till-                                     Skillnad mot                                                        Utgående

A = ramanslag                                      reservation.                     Tilläggs Indragning,                 delade medel                                 anvisande Skillnad Skillnad mot Maximalt reservation och

R =reservationsanslag                              och ramöver- Statsbudget budget        netto         Varav (IB+SB+TB+                 Skillnad mot medel mot tilldelade tillgängliga anslags ramöverförings

O =obetecknat anslag                                föringsbel.        (SB)           (TB)          (ID) korrigering        ID)           Utfall statsbudget (SB+TB)         medel          medel sparande belopp__

Ivrig info. om Sverige i utlani

Skr. 2000/01:101 BILAGA 7

OJ

m

<>

95/96 03E4 Krigsmaterielinspektionen, a              3 405                                  -3 405

95/96 03E6 Europainformation m.m., r                   69                                     -69

Uo 06 Totalförsvar                              748 969    46 648 614     11 890    -182 526              47 226 947 46 164 893   -483 721     -495 611   -1 062 054   -2 433 254                1 062 054

Skr. 2000/01:101 BILAGA 7

95/96 1 OD 12 Särsk. insats, i invandrartäta

Skr. 2000/01:101 BILAGA 7

oo

CD

cn r~-

1 co
ro

Skr. 2000/01:101 BILAGA 7

Socialförsäkringsadministration                  261 297     5 482 093                                       5 743 390   5 430 115    -51 978      -51 978    -313 275     -478 275                 313 275

Riksförsäkringsverket, a                            -24 575       717 116                                            692 541     627 952    -89 164       -89 164      -64 589       -86 589                    64 589

Allmänna försäkringskassor, a                    285 872    4 764 977                                       5 050 849   4 802 163     37 186       37 186    -248 685     -391 685                 248 685

Ekonomisk trygghet vid ålderdom                 592 184    33 618 800                                      34 210 984  33 537 533    -81 267      -81 267    -673 452   -2 353 883                 673 452

Ålderspensioner, a                                 101 937    10 826 000                                          10 927 937  10 841 773     15 773        15 773      -86 164     -627 464                    86 164

co
CO

oo cd
cn cd
LO CD

CO CD
cr> -r
oo oj

■—i CO

OJ
CO

OO

Skr. 2000/01:101 BILAGA 7

Anslagstyp:                                               Ingående                                                                        Totalt till-                                     Skillnad mot                                                        Utgående

A = ramanslag                                      reservation.                     Tilläggs Indragning,                 delade medel                                 anvisande Skillnad Skillnad mot Maximalt reservation och

R =reservationsanslag                              och ramöver- Statsbudget budget        netto         Varav (IB+SB+TB+                 Skillnad mot medel mot tilldelade tillgängliga anslags ramöverförings

O =obetecknat anslag________________________________föringsbel.        (SB)            (TB)          (ID) korrigering        ID)           Utfall statsbudget (SB+TB)         medel          medel sparande belopp

cr>
CT>

Särsk. vuxenstudiestöd t. stud, lärarutb., a            1 987        69 642                                              71 629       59 162    -10 480       -10 480      -12 467       -14 366                    12 467

Särsk. vuxenstudiestöd t. stud, vid n/t utb., a        16 176       420 324                                            436 500     384 135    -36 189       -36 189      -52 365       -63 827                    52 365

Skr. 2000/01:101 BILAGA 7

cn                  cd

cr>

cn                           1

OJ

15 Särskilda utbildningsinsatser för vuxna, a         288 552     4 307 844               -235 255               4 361 141   4 072 817   -235 027     -235 027    -288 324     -394 395                 288 324

16 Svenska EU-programkontoret förutbildning o          1 541        17 163       1 500        -184                    20 020       17 589        426        -1 074       -2 431        -2 946                     2 431

kompetensutveckling, a

95/96 08A4 Stöd för utveckling av skolväsen-           894                                    -894

Anslagstyp:                                               Ingående                                                                        Totalt till-                                     Skillnad mot                                                        Utgående

A = ramanslag                                      reservation.                     Tilläggs Indragning,                 delade medel                                 anvisande Skillnad Skillnad mot Maximalt reservation och

R =reservationsanslag                              och ramöver- Statsbudget budget        netto         Varav (IB+SB+TB+                 Skillnad mot medel mot tilldelade tillgängliga anslags ramöverförings

O =obetecknat anslag                                föringsbel.        (SB)           (TB)          (ID) korrigering        ID)           Utfall statsbudget (SB+TB)         medel          medel sparande _ j)elopp_

<=>
cr>

oo

bildning, a

15 Kungl Tekniska Högskolan: Grundutbildning, a 24 794      735 243    -22 701                             737 336     680 940    -54 303      -31 602     -56 396      -56 396                   56 396

Skr. 2000/01:101 BILAGA 7

cm

~ S 2  i

s:         sr?       sr?

s -

ix5       c

CO LO  LO  OJ  OJ  LO  OO

-rr        C<><>

§

s

s £

§ 1

°?

CO

TT    T T

§

co
cn

s 1

s §

o

§ 5

LO

= §

Hss s ° ss

isättningar för klinisk utbildning

Skr. 2000/01:101 BILAGA 7

Humanistisk-samhällsvetenskapliga forsk-         41 194      208 467                -35 268                 214 393     214 393      5 926        5 926                   -10 423

ningsrådet: Forskning, a

Humanistisk-samhällsvetenskapliga forsk-             601         14 655                                              15 256       14 664           9             9         -593        -1 032

ningsrådet: Förvaltning, a

Utvecklingsarb. inom Utbildningsdeps. områ- 15 508        22 805                  -16 445                    21 868      24 303       1 498         1 498        2 435         2 435                    -2 435

Skr. 2000/01:101 BILAGA 7

Bibliotek, litteratur o kulturtidskrifter               27 189       234 108                       -6                   261 291     239 780      5 672         5 672      -21 512       -23 303                    21 512

Bidr. t. regional biblioteksverks., o                                     36 140                                                  36 140       36 140

Litteraturstöd, a                                    10 650        89 917                                             100 567      90 892        975           975       -9 675        -9 675                     9 675

Stöd till kulturtidskrifter, a                                             20 650                                                  20 650       20 650

Stöd till bokhandel, a                                 3 434          9 801                                              13 235       10 631        830           830       -2 604        -2 604                     2 604

Talboks-och punktskriftsbiblioteket, a               13 105        59 690                       -6                    72 789      63 556      3 866         3 866       -9 233       -11 024                     9 233

Bidr. t. Stiftelsen f. lättläst nyhetsinfo.. o                              13 517                                                  13 517       13 517

Skr. 2000/01:101 BILAGA 7

O
CN

Forskning                                          886       36 813                                          37 699      37 251        438          438        -448       -2 225

FoU inom kulturområdet, a                           886       35 549                                          36 435      35 987       438          438        -448       -2 225

Forskn. o. dokumentation om medieutv., o                            1 264                                               1 264        1 264

Räntebidrag m.m., a                                 6 544       130 922                   -2 052                   135 414      129 117      -1 805        -1 805       -6 297       -10 225                     6 297

Statens bostadskreditnämnd: Förvaltnings-        226 000     3 742 000                                       3 968 000   3 931 384    189 384      189 384     -36 616     -223 616                  36 616

Skr. 2000/01:101 BILAGA 7

95/96 12E7 Insatser för ny energiteknik, r            27 848                                 -27 848

95/96 12E11 Åtgärder för energieffektivise-             356                                    -356

Skr. 2000/01:101 BILAGA 7

xD

Skr. 2000/01:101 BILAGA 7

r\

Jordbrukets blockdatabas, a                          7 712        17 990                   -6 000

95/96 09B17 Från EG-budg finansierad komp 159 587                             -159 587

Skr. 2000/01:101 BILAGA 7

Centrala försöksdjursnämnden, a                       164         8 202                                               8 366        8 227          25            25         -139          -385                       139

Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdo- 13 100       90 950                                         104 050      93 941      2 991        2 991      -10 109      -14 657                   10 109

mar, a

1997 23E6 Gränskontroll av livsmedel och             1 924                                                              1 924                                                -1 924        -1 924                      1 924

levande djur, r

Skr. 2000/01:101 BILAGA 7

95/96 12A2 Småföretagsutveckling, r                    55                                     -55

95/96 12A4 Bidrag till tekniköverföring, r               2 550                                      -2 550

95/96 12A16 Program för småföretagsutveck-       79 353                              -79 353

ling, förnyelse och tillväxt, r

Kommerskollegium, a                                4 280        56 776                   -1 304                    59 752      57 878       1 102         1 102       -1 874        -3 577                     1 874

Exportfrämjande verksamhet, a                       6 711       178 656                                             185 367     171 632      -7 024        -7 024      -13 735       -13 735                    13 735

Skr. 2000/01:101 BILAGA 7

Kostnader för omstrukturering av vissa statligt 54 178        45 000                                              99 178       12 882    -32 118       -32 118      -86 295       -88 545                    86 295

Skr. 2000/01:101 BILAGA 7

i-T)
-3-

Bilaga 8

Månadsfördelade
inkomster

Skr.2000/01:101 BILAGA 8

Bilaga 8

Månadsfördelade inkomster

Innehållsförteckning

Månadsfördelade inkomster.......................................................................................

Skr.2000/01:101 BILAGA 8

Bilaga 9

Månads fördelade
utgifter

Skr.2000/01:101 BILAGA 9

Bilaga 9

Månadsfördelade utgifter

Innehållsförteckning

Månadsfördelade utgifter............................................................................5

Skr.2000/01:101 BILAGA 9

Summa utgiftsområden                        709 565 859 62 745 668 54 668 460 54 875 259 61 909 616 65 803 914 75 015 339 53 173 514 48 771 519 54 448 947 53 081 377 53 521 485 71 550 761

Summa utgiftsområden - Uo26                 619 352 545 53 746 956 48 917 641  52 950 720 50 748 885 48 680 258 53 126 038 49 222 876 44 754 005 51 229 689 51 499 364 49 169 660 65 306 454

Utdrag ur protokoll

vid regeringssammanträde den 29 mars 2001

Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och
statsråden Hjelm-Wallén, Winberg, Ulvskog, Sahlin, von
Sydow, Klingvall, Pagrotsky, Östros, Messing, Engqvist,
Larsson, Wärnersson, Leijon, Lövdén, Ringholm, Bodström

Föredragande: statsrådet Ringholm

Regeringen beslutar skrivelse 2000/01:101

Årsredovisning för staten 2000

/x>