Ordlista

Anlägningstillgång

Tillgång som är avsedd för stadigvarande bruk eller innehav. Således är det avsikten med innehavet, och inte tillgångens natur, som är avgörande för klassificeringen av tillgången. Med stadigvarande avses, vad gäller maskiner, inven- tarier m.m., att tillgångens ekonomiska livslängd uppgår till lägst tre år.

Anskaffningsvärde

En tillgångs anskaffningsvärde är utgiften för dess förvärv eller tillverkning. Anskaffnings- värdet skall inkludera samtliga utgifter för att bringa tillgången på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med syftet med anskaff- ningen.

Anslagsbehållningar

Totalt tilldelade medel beräknas som summan av anvisade medel enligt statsbudgeten för ett aktuellt budgetår och kvarstående medel från tidigare budgetår på reservations- och ramanslag, sk. ingående anslagsbehållningar. De tilldelade medlen kan förändras under budgetåret, dels genom på tilläggsbudget anvisade eller minskade medel, dels genom medgivna överskridanden eller indragningar enligt regeringsbeslut. De totalt tilldelade medlen på reservations- och ramanslag som inte utnyttjas under aktuellt budgetår bildar således den utgående be- hållningen sedan hänsyn tagits till eventuell begränsning i möjligheten att anslagsspara.

Anslagskredit

Anslagskredit förekommer i samband med ram- anslag. Se vidare ramanslag.

Anslagssparande

Anslagssparande utgörs av outnyttjade medel på ramanslag, som inom vissa gränser får överföras till nästa budgetår. Se vidare ramanslag.

Anslagstyp

Det förekommer tre typer av anslag i stats- budgeten. Se vidare obetecknat anslag, raman- slag respektive reservationsanslag.

Ansvarsförbindelser

Förpliktelser som inte redovisas som skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att

de kommer regleras, eller på grund av att deras storlek inte kan beräknas med tillräcklig till- förlitlighet. Det kan också vara möjliga förplik- telser, dvs. det är osäkert om det förekommer en förpliktelse eller ej.

Ansvarsförbindelser redovisas inom linjen. Garantiåtaganden ger upphov till de största ansvarsförbindelserna i staten.

Avgift

Ersättning som betalas för en direkt mot- prestation.

Avräkning med statsverket

Omfattar de ekonomiska relationer som statliga myndigheter har med statsverket. Posten utgör ett saldo mellan hur mycket myndigheterna har redovisat mot statsbudgeten respektive stats- verkets checkräkning.

Avräkning mot statsbudgeten

Omfattar myndigheternas redovisning mot anslag och inkomsttitlar, dvs. hur mycket ut- gifter myndigheterna har redovisat mot anslag respektive hur mycket inkomster de har redo- visat mot inkomsttitel.

Avräkning mot statsverkets checkräkning

Omfattar myndigheternas betalningar från/till statsverkets checkräkning, dvs. hur mycket medel myndigheterna har tagit i anspråk respek- tive levererat till statsverkets checkräkning.

Avsättning

Som avsättning upptas förpliktelser som är ovissa till belopp eller till den tidpunkt då de skall infrias. Detta till skillnad från poster som redovisas som skulder, som i princip är säkra med avseende på såväl belopp som tidpunkt för infriande.

Balansomslutning

Är summan på vardera sidan av en balans- räkning. Tillgångs- och skuldsidans summor är lika stora.

Balansräkning

Visar den redovisande enhetens ekonomiska ställning på bokslutsdagen, uttryckt i tillgångar, skulder och kapital.

Skr. 2000/01:101 Bilaga 1

Beredskapstillgång

Avser tillgång som innehas för civilt eller militärt beredskapsändamål. Tillgångar för civilt bered- skapsändamål kan omfatta t.ex. livsmedel, läke- medel och räddningsutrustning.

Bidrag

Ersättning som lämnas utan direkt motpresta- tion. I statlig redovisning sammanfaller begrep- pet vanligen med transfereringar.

Bokföringsmässiga grunder

Inkomster och utgifter periodiseras till de räkenskapsår dit de hör. Avgörande är när prestationen utförs eller när resursförbrukning sker, inte när den regleras likvidmässigt.

Bruttobudgetering

Med bruttobudgetering avses att inkomster och utgifter budgeteras var för sig även om samma ändamål avses. Motsatsen är nettoredovisning vilket innebär att endast skillnaden mellan inkomster och utgifter budgeteras på stats- budgetens inkomstsida eller utgiftssida. Motivet till att inkomster och utgifter på statsbudgeten budgeteras och redovisas brutto är att det ska ge en tydligare bild av statens åtaganden och att underlätta förståelsen av statsbudgeten.

Bruttonationalinkomst (BNI)

Utgörs av BNP justerat för faktorinkomster, t.ex. löner, till och från utlandet.

Bruttonationalprodukten (BNP)

Utgörs av värdet av alla varor och tjänster som produceras i ett land under ett år.

Bruttoredovisning

Med bruttoredovisning avses att inkomster och utgifter, alternativt intäkter och kostnader, redovisas var för sig, dvs. de kvittas ej mot varandra. Motsatsen är nettoredovisning vilket innebär att endast skillnaden mellan inkomster och utgifter, alternativt intäkter och kostnader, redovisas, dvs. de kvittas mot varandra.

Bruttoskuld

Är de samlade skulderna i staten, kommunerna samt AP-fonden, minskade med de fordringar de olika delarna i den offentliga sektorn har på varandra.

Budgeteringsmarginal

Skillnaden mellan utgiftstaket och de tak- begränsade utgifterna utgörs av en budgeterings- marginal. Under den treårsperiod, som utgifts- taket omfattar, kan såväl den samhällsekono- miska utvecklingen som konsekvenserna av redan fattade beslut bli annorlunda än vad som förväntats. Eftersom utgiftstaket är nominellt och inte skall ändras till följd av förändrade tillväxtförutsättningar måste budgeteringsmargi- nalen utgöra en buffert mot olika typer av risker. Det kan t.ex. vara högre arbetslöshet, högre pris- och löneökningstakt och en lägre BNP-tillväxt.

Budgetunderskott

Innebär att statsbudgeten har ett negativt saldo, dvs. utgifterna är större än inkomsterna.

Dagslån

Lån från den ena dagen till den andra, som tas på dagslånemarknaden, ”övernattenpengar”, för att täcka en tillfällig brist på pengar.

Derivatinstrument

Är ett samlingsnamn för ett flertal olika instrument som bl.a. används i staten för att minska upplåningskostnaderna. Exempel på derivatinstrument är optioner, terminer och skuldbytesavtal (eng. swaps).

Ekonomisk händelse

Alla förändringar i storleken och samman- sättningen av ”statens”/myndighetens tillgångar, skulder eller kapital. Dessa förändringar beror på ”statens”/myndighetens ekonomiska relationer med omvärlden, såsom in- och utbetalningar samt uppkomna fordringar och skulder. Ekono- misk händelse kan jämföras med begreppet ”affärshändelse” som används i näringslivet.

Eliminering

Innebär i staten att fordringar och skulder samt transaktioner mellan myndigheter, försäkrings- kassor och affärsverk, liksom därmed samman- hängande orealiserade vinster elimineras, dvs. tas bort, för att få en rättvisande bild av ”statens” resultat och ekonomiska ställning.

Finansiell anläggningstillgång

Finansiella anläggningstillgångar utgörs av t.ex. aktier, andra andelar och obligationer där syftet med innehavet är varaktigt.

Finansieringsanalys

Finansieringsanalysen visar hur ”statens” likvida ställning på total nivå; dvs. nettoutlåningen, har förändrats under året, fördelat på avsnitten statens verksamhet, investeringar, utlåning och finansiella aktiviteter.

Fordringar

Fordringar delas upp på kortfristiga och lång- fristiga. Kortfristiga fordringar är fordringar som förfaller inom ett år. Motsatsen, långfristiga fordringar, utgör således fordringar som förfaller efter mer än ett år.

Förutbetald intäkt

Fakturering eller inbetalning, t ex förskott, som bokförts under året men som avser varor eller tjänster som ännu inte levererats till kunden. Beloppet bokförs som skuld i bokslutet för att intäktsföras kommande år när leverans och fakturering sker.

Förutbetald kostnad

Utgifter som blivit fakturerade och bokförts under året men som avser kommande år. Exempel är hyror som ofta betalas kvartalsvis och i förskott. Sådana utgifter bokförs som fordran i bokslutet för att kostnadsföras först nästa år.

God redovisningssed

Bokföringsskyldigheten inom staten skall full- göras på ett sätt som överensstämmer med god redovisningssed. Begreppet god redovisningssed inom staten kan beskrivas på följande sätt: Lagar, förordningar , övriga regeringsbeslut samt av ESV utfärdade föreskrifter och allmänna råd ger uttryck för god redovisningssed. En förut- sättning för att ovanstående beslut och regler kan anses uttrycka god redovisningssed är att dessa är generella och långsiktiga för myndig- heterna. Redovisningsreglerna är på vissa punk- ter allmänt hållna och myndigheterna måste göra en utfyllande tolkning. En sådan utfyllande tolkning bör lämpligen ha en förankring i faktisk förekommande redovisning och alltså ge uttryck för en redovisningssed hos myndigheterna. Den- na redovisningssed bör vara förenlig med syftet med redovisningsreglerna och grundläggande redovisningsprinciper.

Immateriell anläggningstillgång

Är en anläggningstillgång som saknar fysisk

Skr. 2000/01:101 Bilaga 1

substans. Det är huvudsakligen utgifter för forsknings- och utvecklingsarbete samt licenser för dataprogram och liknande rättigheter som tas upp (aktiveras) som en immateriell anlägg- ningstillgång i balansräkningen. En förutsättning för att få aktivera dessa utgifter är att de beräknas bli av betydande värde för verksam- heten under kommande år.

Inbetalning

Avser själva betalningstransaktionen, dvs. när ersättning erhålls.

Indragning

Enligt 8 § (1996:1059) lagen om statsbudgeten får regeringen besluta att medel på ett anvisat an- slag inte skall användas, om detta är motiverat av särskilda omständigheter i en verksamhet eller av statsfinansiella eller andra skäl. Enligt 5 § samma lag får regeringen använda outnyttjade medel längst tre år efter det att reservationsanslaget var uppfört på statsbudgeten. Därefter dras anslags- behållningen in. Ytterligare regler om indraging- ar framgår av anslagsförordningen (1996:1189).

Inkomst

Typ av ekonomisk händelse genom vilken ett värde av finansiell natur tillförs myndigheten. Till skillnad från intäkt kan inkomst avse flera redovisningsperioder.

Inleverans

Innebär att till Statens checkräkning betala medel som inte får behållas av myndigheten. I statlig redovisning innebär det vanligen inbe- talning av överskott från verksamheten, offent- ligrättsliga avgifter eller andra medel.

Interna mellanhavanden

Avser de transaktioner som sker inom t.ex. en koncern, i årsredovisning för staten inom staten.

Intäkt

En intäkt är en periodiserad inkomst, dvs. inkomst med hänsyn till den tidsperiod under vilken inkomsten har upparbetats eller blivit intjänad.

Invärdering

När tillgångar och skulder som tidigare inte tagits upp i balansräkningen värderas och redovisas i balansräkningen.

Skr. 2000/01:101 Bilaga 1

Termen används även i bemärkelsen att invär- dera äldre garantier in i den nya garantimodellen (se kapitel 6).

Kapitalandelsmetoden

Det finns olika metoder för att konsolidera dotter- och intresseföretag. Inom staten konso- lideras såväl dotter- som intresseföretag enligt kapitalandelsmetoden. Kapitalandelsmetoden in- nebär att andelarnas anskaffningsvärde ökas res- pektive minskas i samma grad som intresseföre- tagets eget kapital ändras. Ökningen/minsk- ningen redovisas som en intäkt/kostnad i resul- taträkningen hos innehavaren av andelarna.

Kassamässig avräkning

Avräkning mot statsbudgeten sker vid betal- ningstillfället.

Kassamässig korrigering

Skillnaden mellan å ena sidan statsbudgetens saldo mellan anslag och inkomsttitlar och å andra sidan saldot mellan ut- och inbetalningar på statsverkets checkräkning (SCR) definieras som kassamässig korrigering. Utgiftsmässig anslagsavräkning tillämpas utom vad det gäller transfereringsanslag, vilket leder till kassamässiga korrigeringar. Ett anslag belastas när en faktura registreras hos myndigheten (även om fakturan betalas senare). Periodiseringsskillnaden mellan anslagsbelastningen och betalningen kan leda till en kassamässig korrigering mellan månader och budgetår. Utfallet av den kassamässiga korr- igeringsposten räknas fram residualt, men vissa delposter kan urskiljas och även prognostiseras. För anslag kopplade till ett räntekonto, vilket de flesta förvaltningsanslagen är, uppstår korr- igeringen som skillnaden mellan anslags- belastningen och utbetalning av tolftedelen från SCR till myndigheternas räntekonton, som ligger under riksbankens checkräkning (RCR). Utbetalningar för verksamheten görs sedan från räntekontot, vilket redovisas helt kassamässigt mot statsbudgeten (Riksgäldskontorets netto- utlåning) och ger inte upphov till någon kassamässig korrigering.

Konsolidering

Att konsolidera innebär att upprätta en koncernredovisning. Koncernbalansräkning, koncernresultaträkning och noter skall upprättas som en helhet och ge en rättvisande bild av ställningen och resultatet av de företag ( i

årsredovisningen för staten; myndigheter m.m.), betraktade som en enhet, som omfattas av koncernredovisningen.

Konvergenskrav

Avser de krav som en medlemsstat i EU måste uppfylla för att bli medlem i tredje etappen av den ekonomiska och monetära union (EMU), d.v.s. EU:s valutaunion, som startade 1/1 1999.

Kostnader

Värdet av de resurser som förbrukats, till skillnad från en utgift som avser anskaffning av resurser. Kostnad brukar definieras som en periodiserad utgift.

Löptid

Är den period under vilken en skuldförbindelse gäller.

Medgivet överskridande

Medgivet överskridande förekommer i samband med ramanslag. Se vidare ramanslag.

Nettoförmögenhet

Är skillnaden mellan statens tillgångar och skulder. Om statens skulder är större än till- gångarna innebär det att nettoförmögenheten är negativ. I näringslivet motsvaras nettoförmögen- heten av ”eget kapital”.

Obetecknat anslag

Anslagstyp som innebär att beloppet inte får överskridas. Inte heller får outnyttjade medel användas under följande budgetår. Anslagstypen används främst då det redan när anslaget beviljas står klart hur stort belopp som kommer att beta- las ut. Används främst för specificerade bidrag.

Omsättningstillgång

Med omsättningstillgång avses tillgång som inte är anläggningstillgång, dvs. inte är avsedd för stadigvarande bruk eller innehav.

Periodavgränsningsposter

Periodavgränsningsposter utgör skuld- eller fordringsposter som är nödvändiga för att åstadkomma en periodisering av utgifter och inkomster vid avslutningen av en redovisnings- period. I Årsredovisning för staten består de av upplupna och förutbetalda kostnader och intäkter samt oförbrukade bidrag. Dessa poster

gör det möjligt att bestämma räkenskapsårets intäkter och kostnader.

Periodisering

Fördelning av utgifter och inkomster till den period då resursen förbrukats (kostnad) eller då prestationen utförts (intäkt). Syfte med perio- diseringen är att beräkna ett ekonomiskt resultat för redovisningsperioden.

Premieobligation

Är en kombination av en obligation och en lott. Ränta betalas ut i form av vinster.

Ramanslag

Ett ramanslag kan belastas med ett högre belopp än vad som anvisats, eftersom det finns en be- gränsad anslagskredit kopplad till anslaget. Ut- över anslagskrediten kan regeringen tillåta ett medgivet överskridande. Outnyttjade medel får inom vissa gränser överföras till nästa budgetår, s.k. anslagssparande. Utnyttjande av anslagskre- diten minskar nästa års disponibla anslagsmedel med motsvarande belopp. Regeringen meddelar storleken av anslagskrediten i regleringsbrevet. Högsta tillåtna anslagskredit som regeringen kan medge är enligt lagen (1996:1059) om statsbud- geten 10 procent av anvisat anslag. Till skillnad från utnyttjande av anslagskredit påverkar ett medgivet överskridande inte nästa års disponibla anslagsutrymme för myndigheten.

Realränteobligation

Är en inflationsskyddad obligation som ges ut av Riksgäldskontoret sedan 1994 Värdeutveck- lingen är knuten till ett EU-anpassat konsu- mentprisindex.

Realekonomiska termer

Syftet med redovisningen av realekonomiska inkomst-/utgiftsslag är att beskriva och analysera den statliga resursförbrukningen. De realekono- miska inkomst- och utgiftsslagen ligger till grund för t ex upprättandet av nationalräken- skaperna.

Redovisningsmässiga principer för stats- budgeten

Innebär att statsbudgeten baseras på de principer som gäller för redovisningen. Statsbudgeten är idag baserad på en blandning av utgifts/ inkomstmässiga och kassamässiga redovisnings- principer. Till största delen baseras stats-

Skr. 2000/01:101 Bilaga 1

budgeten på kassamässiga redovisningsprinciper. Transfereringar och skatter anslagsavräknas kassamässigt, dvs. det budgetår då utbetalningen görs. För övriga delar på statsbudgeten sker anslagsavräkningen utgifts-/inkomstmässigt.

Refinansieringsrisk

Avser risken för högre upplåningskostnader när lån förfaller och skall förnyas vid ett ofördel- aktigt ränteläge.

Reservationsanslag

Anslagstyp som innebär att beloppet inte får överskridas. Outnyttjade medel får föras över till nästa budgetår, s.k. reservation. Reservationen får användas högst två år efter det att anslaget senast var uppfört på statsbudgeten. Regeringen har dispositionsrätt ytterligare ett år. Om myn- digheten behöver använda reservationen under ett tredje år måste regeringens medgivande in- hämtas. För användande av reservation under yt- terligare tid krävs riksdagens medgivande.

Resultaträkning

Visar i sammandrag räkenskapsårets samtliga intäkter och kostnader. I resultaträkningen kan man utläsa vilken typ av intäkter och kostnader som förekommit under räkenskapsåret. Genom att intäkter och kostnader summeras visar resultaträkningen hur verksamheten har för- ändrat kapitalet, vilket kommer fram i posten ”årets över- eller underskott”.

Räkenskapsperiod

Är den period som en årsredovisning omfattar och utgörs normalt av 12 månader. Statens räkenskapsår sammanfaller med kalenderår.

Rättvisande bild

Årsredovisningens delar skall ge en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kost- nader, intäkter och den ekonomiska ställningen. I normalfallet förutsätts att information som lämnas med tillämpning av god redovisningssed också ger en rättvisande bild. I speciella fall kan det behövas tilläggsupplysningar för att ge en rättvisande bild.

Skuld

En skuld är en befintlig förpliktelse som förväntas föranleda ett utflöde av resurser. För- pliktelsen har sin grund i redan inträffade händelser. Skulder är i princip säkra till sitt

Skr. 2000/01:101 Bilaga 1

belopp och tidpunkten för infriande, till skillnad från poster som redovisas som avsättningar.

Statens lånebehov

Statens lånebehov är detsamma som stats- budgetens saldo, fast med motsatt tecken. Lånebehovet bestäms av det eventuella under- skott som uppkommer på Statsverkets check- räkning, det s.k. primära saldot, Riksgälds- kontorets in- och utbetalningar till myndigheter och statliga bolag samt räntor på statsskulden.

Statens nettoupplåning

Är saldoraden i finansieringsanalysen i Årsredovisning för staten. I statens nettoupp- låning ingår statsskulden exkl. orealiserade valu- takursförändringar och statens övriga upplåning.

Statliga affärsverk

Är myndigheter under regeringen med större ekonomisk rörelsefrihet än vanliga statliga myndigheter. År 2000 fanns fyra affärsverk: Luftfartsverket, Sjöfartsverket, Statens Järnvägar och Svenska kraftnät.

Statliga bolag

I Årsredovisning för staten avses med statliga bolag de bolag som ingår i Rapport för perioden januari – september 2000 från Regeringskansliet för företag med statligt ägande. De statliga aktiebolagen regleras liksom privata aktiebolag av aktiebolagslagen.

Statliga kreditgarantier

Är ett statligt borgensåtagande som oftast gäller som för egen skuld. En kreditgaranti är kopplad till en viss kredit.

Statlig sektor

Är i Årsredovisning för staten all den verk- samhet som staten har väsentligt inflytande över. Väsentligt inflytande har här definierats som att staten skall ha en ägarandel på minst 20 procent i de aktuella organisationerna. Med denna defini- tion bortfaller stiftelser, som är självägande. Med statlig sektor avses statliga myndigheter inkl affärsverk, allmänna försäkringskassor, statliga bolag, Riksbanken, PPM och AP-fonderna. När det gäller tillgångar och skulder som bara indirekt ägs av staten via annan juridisk person har statens andel beräknats med hänsyn tagen till ägarandelen. Detta innebär att ett helägt bolags tillgångar tas med i sin helhet.

Statsbudgeten

Är en plan för huvuddelen av statens inkoms- ter och utgifter avseende ett budgetår. Stats- budgeten består av en inkomst- och en utgifts- sida, samt några poster för beräkning av sta- tens lånebehov. Riksdagen fastställer budgeten och anvisar medel till regeringens förfogande för olika ändamål under anslag. Ofta används statsbudgeten och dess saldo för att beskriva statens verksamhet. Anslagsmedel kan även anvisas på tilläggsbudget under löpande bud- getår i samband med riksdagens beslut avseen- de den ekonomiska vårpropositionen eller budgetpropositionen.

Statsbudgetens saldo

Statsbudgetens saldo är definierat som skillnaden mellan statsbudgetens inkomster och utgifter. Om saldot är negativt föreligger ett budget- underskott och därmed ett lånebehov. Ett posi- tivt saldo, vilket är detsamma som ett budget- överskott, innebär att en amortering av stats- skulden sker. Förutom statsbudgetens saldo påverkar valutakursförändringar och tillfälliga placeringar förändringen av statsskulden.

Statsobligation

Är ett av Riksgäldskontoret utfärdat obligations- lån på vanligen 2-15 års löptid. Räntan på statsobligationer är fast vilket innebär att räntan inte ändras oavsett vad som händer på ränte- marknaden. Den femåriga statsobligationsräntan styr i stor utsträckning bostadslånens fasta ränta. Ibland används begreppet nominella statsobli- gationer för att särskilja dessa från realränte- obligationer.

Statsredovisningen

Statsredovisningen (tidigare riksredovisningen) är den centrala redovisningen för staten. Informationen används för att kunna planera, följa upp och styra den statliga verksamheten. Statsredovisningen ligger till grund för årsredo- visningen för staten och statsbudgetens utfall, men även för statistik om statens finanser och budgetprognoser.

Statsskulden

Utgörs av de lån som upptagits av Riksgälds- kontoret för statens räkning, för att finansiera underskott i statens budget. Riksgäldskontoret förvaltar statsskulden. Upplåningen sker främst i

form av statsobligationer, statsskuldväxlar, premieobligationer och realränteobligationer. Upplåning sker även i utländsk valuta.

Statsskuldväxel

Är en av staten, genom Riksgäldskontoret, utgiven skuldförbindelse med en löptid på vanligen tre, sex eller tolv månader. Det finns dock kortare löptider på statsskuldväxlar. Till- sammans med den femåriga statsobligations- räntan utgör sexmånadersräntan för statsskuld- växlar en grund för marknadsräntan.

Takbegränsade utgifter

De takbegränsade utgifterna är summan av alla utgifter inom det fastställda utgiftstaket. De takbegränsade utgifterna omfattar dels de egent- liga utgifterna på statsbudgeten (utgiftsområde 1–25 samt 27) exklusive statsskuldräntor (ut- giftsområde 26), dels utgifterna för ålderspen- sionssystemet vid sidan av statsbudgeten. De takbegränsade utgifterna avser faktiskt förbru- kade anslagsmedel vilket innebär att myndig- heternas utnyttjande av reservationer, anslags- sparande och utnyttjande av anslagskredit ingår.

Tilldelade medel

Tilldelade medel utgör summan av ingående an- slagsbehållningar, statsbudget, tilläggsbudget, indragning och medgivet överskridande. Se vida- re anslagsbehållningar.

Tillgång

En tillgång är en resurs som kontrolleras av en part till följd av inträffade händelser och som förväntas innebära ekonomiska eller andra fö- delar i framtiden.

Tillgängliga medel

Tillgängliga medel utgör summan av tilldelade medel och anslagskredit. Se vidare tilldelade me- del respektive anslagskredit.

Tilläggsbudget

Anslagsmedel kan även anvisas på tilläggsbudget under löpande budgetår i samband med riksda- gens beslut avseende den ekonomiska vårpropo- sitionen eller budgetpropositionen. Se vidare statsbudget.

Transferering

Avser omfördelningstransaktioner och känne- tecknas oftast av att ingen motprestation erhålls.

Skr. 2000/01:101 Bilaga 1

Transfereringar i staten utgörs främst av utbetal- ningar av bidrag m.m., oftast via statsbudgeten, varigenom en omfördelning från t.ex. hög- till låglönegrupper görs.

Underliggande saldo

Statsbudgetens saldo justerat för tillfälliga och extraordinära händelser. Det finns ingen entydig metod att definiera vilka transaktioner som skall klassificeras som extraordinära. Exempel på en engångsvis händelse är en försäljning av statligt aktieinnehav.

Upplupen intäkt

Intäkt som avser tjänster m.m. som utförts under året men ännu inte fakturerats. Sådan intäkt bokförs som upplupen intäkt i balans- räkningen.

Upplupen kostnad

Kostnad för t ex varor och tjänster som avser redovisningsperioden men där faktura ännu inte erhållits. Ett annat exempel är skuld till per- sonalen för inarbetad semester. Sådana kost- nader bokförs som upplupna kostnader i balans- räkningen.

Utbetalning

Avser själva betalningstransaktionen, dvs. när ersättning utgår.

Utgift

Det ekonomiska värdet av de resurser som anskaffas (till skillnad från begreppet kostnad som avser förbrukningen). Utgiften uppstår vid anskaffningstillfället, vilket i normalfallet likställs med den tidpunkt då faktura mottas för en levererad vara eller tjänst.

Utgiftsområde

Utgiftsområde är ett begrepp i budgetprocessen. I statsbudgeten för 2000 finns 27 utgiftsområden för vilka utgiftsramar fastställts av riksdagen.

Utgiftsramar

Sedan hösten 1996 tillämpas den s.k. ram- beslutsmodellen vilket är en uppifrån- och ner metod för budgetering. Det innebär att riks- dagen i ett första steg tar ställning till utgifts- ramar för de 27 utgiftsområdena.

Utgiftstak för staten

Utgiftstaket för staten sätter en gräns för nivån

Allmänt

Årsredovisning för staten grundas på de statliga myndigheternas årsredovisningar, vilka upprättas enligt förordning (1996:882) om myndigheters årsredovisning m.m.

De konsoliderade resultat- och balansräkning- arna och finansieringsanalysen är uppställda en- ligt regeringens beslut den 25 januari 2001 (Fi 2000/4140) om uppställningsformer. Dessa byg- ger på de uppställningsformer som föreskrivits för myndigheterna med vissa anpassningar för Årsredovisning för staten.

Räkenskapsåret utgörs av kalenderår. Redovisning av kostnader och intäkter sker

enligt bokföringsmässiga grunder. Skatter och transfereringar redovisas dock i huvudsak enligt kassamässiga principer men behandlas i resultat- räkningen som intäkter och kostnader.

Konsolidering

Avgränsning av redovisningsenheten

Balans- och resultaträkningarna samt finansie- ringsanalysen omfattar staten, avgränsad i enlig- het med regeringsbeslut den 25 januari 2001 (Fi 2000/4140). Detta innebär att dessa dokument omfattar myndigheter under riksdag och reger- ing, med undantag för Riksbanken som betrak- tas som ett självständigt rättssubjekt och därför inte ingår. AP-fonderna och Premiepensions- myndigheten ingår inte heller på grund av att tillgångarna har en annan karaktär än statens till- gångar i övrigt och att ålderspensionssystemet bör hanteras och redovisas för riksdagen på ett enhetligt sätt. Riksbankens grundfond ingår dock, då detta kapital ursprungligen tillskjutits av staten. Även allmänna arvsfonden ingår. De allmänna försäkringskassorna omfattas eftersom deras verksamhet finansieras med anslag. En för- teckning över vilka organisationer som ingår i de konsoliderade resultat- och balansräkningarna och finansieringsanalysen, återfinns som bilaga 4.

Principer för konsolidering

Konsolidering sker genom en sammanläggning av myndigheternas balansräkningar och resultat-

Skr. 2000/01:101 Bilaga 2

räkningar efter det att interna mellanhavanden, i form av t.ex. fodringar, skulder, intäkter och kostnader, mellan myndigheterna eliminerats. Informationen från myndigheterna har hämtats både från statsredovisningen och ur myndighe- ternas årsredovisningar.

Utöver elimineringar av transaktioner mellan myndigheter har även transaktioner som varken är intäkter eller kostnader respektive fordringar eller skulder för staten som helhet eliminerats. Exempel är statens arbetsgivaravgifter för egen personal som före eliminering redovisas som personalkostnad hos myndigheterna och som intäkt av uppbörd hos Riksskatteverket.

Omklassificeringar av poster

Vissa typer av transaktioner omklassificeras i Årsredovisning för staten i förhållande till myn- digheternas redovisning. Anledningen till detta är att de ur statens perspektiv utgör t.ex. kostna- der för verksamheten och inte transfereringar. Ett exempel är omklassificering av statens tjäns- tepensioner som redovisas som personalkostnad i statens årsredovisning men skilt från verksam- hetens kostnader i berörd myndighets årsredo- visning. I några fall följer inte myndigheterna de resultat- och balansräkningsscheman som är fö- reskrivna. Detta medför att vissa resultat- och/eller balansposter måste omklassificeras in- nan konsolidering görs.

Ändrade redovisningsprinciper

Till skillnad från 1999, ingår inte Premiepen- sionsmyndigheten i den konsoliderade balans- räkningen, resultaträkningen och finansierings- analysen för staten för 2000. Den viktigaste effekten av detta i denna årsredovisning jämfört med 1999, är att det belopp som är placerat i Riksgäldskontoret i avvaktan på fastställande av pensionsrätter nu redovisas bland Övriga skulder i stället för att som tidigare redovisas som en av- sättning. Den ränta från Riksgäldskontoret som tillfördes avsättningen redovisades föregående år som en kostnad för denna avsättning under ru- briken transfereringar. Nu redovisas den i stället bland externa räntekostnader.

Allmänna arvsfonden redovisades föregående år som del av nettoförmögenheten men har nu,

Skr. 2000/01:101 Bilaga 2

med hänsyn till dess särskilda ändamål, tagits upp bland Fonder.

Jämförelsetalen för 1999 har ändrats med an- ledning av ovanstående förändringar, för att ge jämförbarhet med de värden som redovisas för 2000.

Riksskatteverket har från och med 2000 gått över till att redovisa underskott på skattekonto (debiterade, obetalda belopp) som fordringar och överskott på skattekonto (odebiterade, be- talda belopp) som skulder. Tidigare redovisades dessa skatter kassamässigt. Beloppen är omkring 14 miljarder kronor i ökade fordringar och 30 miljarder kronor i ökade skulder vid utgången av 2000, således en nettominskning av skatteintäk- terna med 16 miljarder kronor jämfört med den tidigare redovisningsmetoden. Det har inte be- dömts möjligt att ta fram jämförelsetal för före- gående år avseende dessa fordringar och skulder.

Härutöver förekommer att ändrade principer hos vissa myndigheter påverkar årsredovisningen för staten. I de fall berörd myndighet ändrat jämförelsetal, ändras jämförelsetalen även i års- redovisningen för staten, såvida inte beloppet är oväsentligt. Har myndigheten inte ansett detta möjligt har inte heller jämförelsetalen i Årsredo- visning för staten ändrats.

Från och med räkenskapsåret 2000 har en ge- mensam s.k. brytdag för samtliga myndigheters räkenskaper införts. Denna dag har för räken- skapsåret 2000 bestämts till den 10 januari. Tidi- gare bestämde respektive myndighet själv sin brytdag till senast den 20 januari. Med begreppet brytdag avses den dag då den löpande bokfö- ringen av händelser som berör den avslutade rä- kenskapsperioden avslutas. Fram till och med brytdagen bokförs leverantörsskulder och kund- fordringar, efter brytdagen redovisas händelser som härrör från den avslutade perioden som upplupna kostnader respektive intäkter (dvs. som periodavgränsningsposter). Införandet av den gemensamma brytdagen har för vissa myn- digheter inneburit en tidigareläggning vilket kan ha medfört att leverantörsskulderna minskat och de upplupna kostnaderna ökat marginellt. Resul- taträkningen bedöms inte ha påverkats av för- ändringarna avseende brytdagen.

Infasningspengar från Allmänna pensionsfonden

Som ett led i den finansiella infasningen av det nya ålderspensionssystemet har, liksom för 1999, enligt riksdagsbeslut 45 miljarder kronor över- förts från AP-fonderna till Riksgäldskontoret 2000. Riksdagen har också beslutat att ytterligare 155 miljarder kronor skall överföras för 2001. Syftet med överföringarna är att reducera den ökning av statens lånebehov som det nya ålders- pensionssystemet annars leder till.

I enlighet med regeringsbeslut har Riksgälds- kontoret redovisat de överförda medlen som en kassamässig korrigering i statsbudgeten, vilken har debiterats statsverkets checkräkning och krediterats Avräkning med statsverket. I Årsre- dovisning för staten återfinns dessa 45 miljarder kronor som ett kapitaltillskott, som ej redovisas över resultaträkningen. I balansräkningen ingår de i nettoförmögenheten.

Värderingsprinciper

Myndigheter följer normalt generella värde- ringsprinciper för statlig redovisning i enlighet med bokföringsförordningen (1979:1212). Det finns dock myndigheter som p.g.a. verksamhe- tens särart, genom dispens, särskilt regeringsbe- slut eller av annat särskilt skäl avviker ifrån dessa.

Omsättningstillgångar

Omsättningstillgångar värderas enligt lägsta vär- dets princip. Detta innebär att de tas upp till an- skaffningsvärdet eller till det verkliga värdet om detta är lägre. Med verkligt värde avses försälj- ningsvärde med avdrag för beräknad försälj- ningskostnad. Om tillgångens särskilda beskaf- fenhet eller andra omständigheter ger anledning till detta får det verkliga värdet bestämmas till återanskaffningsvärdet eller annat värde som är förenligt med god redovisningssed. Vidare får omsättningstillgångar tas upp över anskaffnings- värdet om det föreligger särskilda omständighe- ter och det samtidigt är förenligt med god redo- visningssed. Osäkra fordringar redovisas med det belopp varmed de beräknas inflyta. Ford- ringar och skulder i främmande valuta värderas till balansdagens kurs.

Anläggningstillgångar

Anläggningstillgångar värderas till anskaffnings- värde med avdrag för ackumulerade avskrivning- ar. Avskrivningstider anpassas till respektive till- gångs förväntade ekonomiska livslängd.

Aktier och andelar

Aktier och andelar i dotter- och intresseföretag har värderats enligt kapitalandelsmetoden. Me- toden innebär att statens andel av företagens egna kapital tas upp som en tillgång i balansräk- ningen. Årets andel av företagens resultat redo- visas i resultaträkningen. Affärsverkens dotter- och intresseföretag redovisas dock till anskaff- ningskostnad. I bilaga 5 redovisas kapitalandels- värdet för varje bolag. I de fall staten innehar ak- tier i börsnoterade företag presenteras även marknadsvärdet för aktierna där.

Skr. 2000/01:101 Bilaga 2

ordningstexten förtydligats i vissa delar. Änd- ringarna trädde ikraft 1 januari 2001.

Noter till resultaträkningen (1-12)

Not 1

Skatter m.m.

Skatter m.m. ökade med 39 miljarder kronor om om ingen hänsyn tas till periodisering av upp- bördsintäkter med 16,5 miljarder kronor. Från och med 2000 redovisar Riksskatteverket skatte- intäkter enligt en modifierat bokföringsmässig princip i stället för som tidigare rent kassamäs- sigt. Det innebär att underskott på skattekonto (debiterade, ej betalda skatter) tas upp som ford- ringar och att överskott (inbetalda, ej debiterade skatter) tas upp som skulder. Nettoeffekten av periodiseringen redovisas ovan som periodiserad uppbörd. Justerade jämförelsetal med anledning av den förändrade skattekontoredovisningen har inte kunnat efterkonstrueras. Redovisningen av skatter mot statsbudgetens inkomsttitlar är sammantaget som tidigare kassamässig.

De skatteinkomster som redovisas här är de som tillfaller staten. Därutöver erläggs betydan- de belopp i skatter till kommuner och landsting. Under 2000 uppgick de kommunalskatter som utbetalades till kommuner till 342 miljarder kro- nor, varav 11 miljarder kronor avsåg begrav- nings- och församlingsavgift. Dessa redovisas inte i resultaträkningen.

Redovisningen av skatteinbetalningar som görs i resultaträkningen avviker på flera punkter från den redovisning av skatteinbetalningar m.m.

som görs på statsbudgetens inkomstsida. I den senare sker omföringar och nedbrytning av vissa belopp för att tydligare redovisa hur inbetalning- arna fördelar sig på skatt på inkomst, socialavgif- ter etc.

Den största skillnaden, mellan den redovis- ning som görs i resultaträkningen respektive den som görs avseende statsbudgeten, avser inbetal- ningar av skatter och avgifter från fysiska perso- ner. Utöver statlig skatt på förvärvs- och kapital- inkomster ingår i redovisningen ovan även all- männa pensionsavgifter, egna företagares egen- avgifter, fastighetsskatt och förmögenhetsskatt. Med egna företagare avses enskilda firmor, vilka inte är juridiska personer, samt delägare i han- delsbolag. En annan väsentlig skillnad mot stats- budgeten är att i de inbetalningar av arbetsgivar- avgifter som Riksskatteverket redovisar ingår de avgifter som överförs till pensionssystemet. I statsbudgeten redovisas dessa netto efter avdrag för de utbetalningar som sker till AP-fonderna.

Arbetsgivaravgifter och särskild löneskatt ökade med 18 miljarder kronor. Det förklaras främst av att lönesumman ökat. Arbetsgivarav- gifter och särskild löneskatt redovisas av Riks- skatteverket och Riksförsäkringsverket. Myn- digheternas arbetsgivaravgifter är inomstatliga och har eliminerats.

Mervärdesskatten ökade med 12 miljarder kronor som en följd av ökad privat konsumtion. Mervärdesskatt redovisas av Riksskatteverket och Tullverket.

Trots en kraftig ökning av hushållens inkoms- ter 2000 minskade nettot på Fysiska personers inkomstskatter med 7 miljarder kronor. Minsk- ningen beror till största delen på första steget i den skattereform som regeringen aviserade i budgetpropositionen 2000. Reformen innebär bl.a. ökade skatter för kommunsektorn med cir- ka 5 miljarder kronor och införandet av en skat- tereduktion på cirka 15 miljarder kronor. Utöver skattereformen har även den kommunala slut- regleringen gått från en negativ reglering 1999 till en positiv reglering 2000, vilket förklarar 6 miljarder kronor. Skatt på juridiska personer ökade med 5 miljarder kronor. Ökningen förkla- ras av att den goda konjunkturen skapat högre vinster i företagen. Skatt på fysiska och juridiska personer redovisas av Riksskatteverket.

Riksbankens inlevererade överkott redovisas av Kammarkollegiet. Fullmäktige i Riksbanken fastställde under 1998 riktlinjer för Riksbankens

Skr. 2000/01:101 Bilaga 3

bokslutsdispositioner och inleverans till stats- verket. Enligt riktlinjerna skall det årsresultat som läggs till grund för inleveransen till staten inte påverkas av en eventuell upp- och nedskriv- ning av kronans värde eller av växelkurseffekter som en följd av växelkursregim med flytande krona. För att uppnå stabilitet i inleveransen till staten skall 80 procent av det genomsnittliga re- sultatet före bokslutsdispositioner under den se- naste femårsperioden ligga till grund för beräk- ningen av inleveransen till statsverket. Till dispo- sitionsfonden skall årligen avsättas 10 procent av samma underlag. Återstoden av årets överskott avsätts till ett resultatutjämningskonto.

Betalningsdifferenser, skattekonto är skillna- den mellan debiterade skatter och betalda be- lopp. År 2000 var inbetalningarna 4 miljarder kronor mindre än debiteringarna. Betalningsdif- ferenser redovisas av Riksskatteverket.

Not 2

Intäkter av avgifter och andra ersättningar

Intäkter av avgifter utgör ersättning för kostna- der som staten via myndigheterna har haft för att tillhandahålla varor och tjänster. Andra former av ersättningar kan t.ex. utgöras av realisations- vinster vid försäljning av anläggningstillgångar.

I noten indelas intäkterna beroende på om de genererats i offentligrättslig verksamhet, upp- dragsverksamhet eller är att betrakta som annan ersättning. Sammantaget ökade dessa avgifter och andra ersättningar marginellt mellan 1999 och 2000.

Om det rör sig om offentligrättsliga, s.k. tvingande avgifter, skall riksdagen ha beslutat att verksamheten skall bedrivas och att den skall vara avgiftsbelagd. En avgift betraktas som of- fentligrättslig om den innebär ett ingrepp i en- skildas ekonomiska förhållanden. Verksamheten styrs av bestämmelser i lag och förordning. En offentligrättslig avgift tas i regel ut för en verk- samhet som en myndighet bedriver med ensam- rätt inom landet. Till uppdragsverksamhet har hänförts samtliga avgifter som inte klassificerats som offentligrättsliga. Med uppdragsverksamhet avses i regel försäljning av sådana tjänster som är frivilligt efterfrågade. Andra ersättningar än av- gifter är oftast intäkter där ingen direkt motpre- station erhålls.

De intäktsmässigt största myndigheterna 2000 inom respektive verksamhet har särredovi- sats. Myndigheterna kan givetvis vara verksam- ma inom samtliga tre verksamheter och då rang- ordnas annorlunda.

Offentligrättsliga avgifter

De avgiftsintäkter som hänförts till offentlig- rättslig verksamhet ökade med 6 procent mellan 1999 och 2000.

Insättningsgarantinämnden redovisar garanti- avgifter inom insättningsgarantisystemet som skall skydda insättningar om ett kreditinstitut går i konkurs.

Riksskatteverkets offentligrättsliga avgifter omfattar huvudsakligen de utsökningsavgifter, avgifter i mål om betalningsföreläggande m.m. som kronofogdemyndigheterna tar ut.

Lantmäteriverket redovisar offentligrättsliga avgiftsintäkter inom fastighetsbildningsområdet och expeditionsavgifter som skall finansiera in- skrivningsverksamheten, t.ex. ansökan om lag- fart vid köp av fastighet.

Vägverkets offentligrättsliga avgifter omfattar bl.a. avgifter för auktorisation av fordonstillver- kare, yrkesförare och andra förare. Detta avser exempelvis avgifter för tillstånd till typbesikt- ning av fordon och för linjetrafik, prov för taxiförarlegitimation och för yrkeskompetens för förare av buss eller lastbil samt avgifter för förarprov, körkort och vid trafikskolor. Avgift tas även ut för finansiering av bilregistret, vilken debiteras i samband med uppbörd av fordons- skatt.

Patent- och registreringsverket redovisar av- giftsintäkter vid patent-, bolags- och varumär- kesregistreringar. Banverkets offentligrättsliga avgifter omfattar banavgifter för trafik på statens spåranläggningar. Centrala studiestödsnämnden tar t.ex. ut avgift vid beviljning av studiestöd och återbetalning av studielån.

Affärsverkens verksamhet har klassificerats som offentligrättslig enligt följande. Luftfarts- verkets infrastrukturintäkter har hänförts till of- fentligrättsliga avgifter och omfattar bl.a. land- ningsavgifter och passageraravgifter. Sjöfarts- verkets intäkter omfattar främst farleds- och lotsavgifter. Svenska kraftnät säljer överförings- kapacitet för transport av elektricitet via stamnä- tet och utlandsförbindelserna.

Totalt redovisar omkring 100 myndigheter of- fentligrättsliga.

Uppdragsverksamhet

De avgiftsintäkter som hänförts till uppdrags- verksamhet ökade med 5 procent mellan 1999 och 2000. Drygt 200 myndigheter bedriver av- giftsbelagd uppdragsverksamhet.

Vägverkets uppdragsverksamhet omfattar pro- jekteringsverksamhet, anläggnings-, underhålls- och driftproduktion samt färjeverksamhet. Dessutom ingår trafikrelaterad informationsför- sörjning, utbildningsverksamhet och annan upp-

Skr. 2000/01:101 Bilaga 3

dragsverksamhet. Vägverket tillhandahåller ock- så informationsuttag från bilregistret mot avgift. Exportkreditnämnden stödjer svensk export- industri genom att erbjuda företagen garantier som bland annat skyddar mot risken att göra kundförluster utomlands. Premieintäkterna (av- gifterna) skall täcka garantitagarnas eventuella framtida kundförluster. Garantin är frivillig för företagen och premiens storlek fastställs på marknadsmässiga grunder.

Riksförsäkringsverket med de allmänna för- säkringskassorna erhåller ersättning för admi- nistration av ålderspension/ATP m.m.

Banverkets uppdragsverksamhet omfattar drift- och underhållstjänster samt nybyggnad av järnvägsanläggningar. Vidare bedrivs konsult- verksamhet avseende projektering, byggstyrning av järnvägsanläggningar, tekniska tjänster för underhåll och investeringar, rådgivning m.m. Banverket hyr även ut data- och teleförbindelser till externa kunder samt förmedlar elförsäljning.

Statens institutionsstyrelse svarar bl.a. för att de som behöver vård vid särskilt ungdomshem enligt lagen om vård av missbrukare bereds vård. Den del av verksamhetens kostnader som inte täcks av myndighetens ramanslag skall finansie- ras med avgifter från kommuner.

Intäkterna i Luftfartsverkets uppdragsverk- samhet består bl.a. av avgifter vid bilparkeringar på affärsverkets flygplatser, uthyrning av lokaler och avgifter från s.k. ground handling, vilket in- kluderar ramp- och expeditionstjänster, biljett- kontor, flygplansstädning och flygplanstank- ning.

Sjöfartsverkets intäkter från uppdragsverk- samhet härrör bl.a. från försäljning av sjökort, sjömätning och från konsultuppdrag inom af- färsverkets kompetensområde.

Statens järnvägars intäkter består i huvudsak av avgifter för transporter av människor och gods.

Övriga myndigheter som har stora intäkter från uppdragsverksamhet är t.ex. Lantmäteriver- ket. Avgifter tas ut vid försäljning av landskaps- och fastighetsinformation samt genom att till- handahålla lantmäteriservice på uppdragsbasis. Bland gruppen övriga finns också många univer- sitet och högskolor som erhåller intäkter genom att bedriva uppdragsutbildning och uppdrags- forskning.

Andra ersättningar

De andra ersättningar som redovisas av Ar- betsmarknadsverket omfattar huvudsakligen fi-

Skr. 2000/01:101 Bilaga 3

nansieringsavgift från arbetslöshetskassor. Av- giften syftar till att finansiera utbetalda arbets- löshetsersättningar och för finansiering av ett för kassorna gemensamt utjämningsbidrag.

Vägverkets redovisade andra ersättningar be- står bl.a. av vägavgifter. Dessa infördes den 1 februari 1998 och gäller för trafik med lastbilar och lastbilsekipage som har totalvikt på minst 12 ton. För svenskregistrerade lastbilar gäller vägav- gift på hela vägnätet och avgiften tas ut för ett år i taget. Samtidigt reduceras fordonsskatten för berörda lastbilar. För utländska fordon betalas vägavgift för färd på motorvägar samt på vissa europavägar som inte är motorvägar.

Exportkreditnämndens (EKN) intäkter om- fattar främst s.k. återvinningar. Dessa utgör er- sättningar som EKN drivit in från gäldenärer el- ler gäldenärsländer som fallerat med betalningar till exportföretagen.

I posten Övriga ingår bl.a. avgifter från kärn- kraftsindustrin som betalas till Kärnavfallfon- dens styrelse. Avgifterna betalas för att finansie- ra omhändertagandet av använt kärnbränsle och annat radioaktivt avfall.

Not 3

Intäkter av bidrag

Intäkter av bidrag är intäkter som inte är relate- rade till utförda prestationer.

Intäkter av bidrag har minskat med drygt 32 miljarder kronor jämfört med föregående år. Förändringen beror i huvudsak på att AP- fonderna inte lämnat något nettobidrag till fi- nansieringen av utbetalda ålderspensioner. Fram till 1999 understeg löpande inbetalda socialavgif- ter m.m. till ATP-systemet de utbetalda pensio- nerna. Återstoden finansierades från AP- fonderna, vilket redovisades som en bidragsin- täkt. Under 2000 har avgifterna överstigit utbe- talda pensioner och ett netto överförts till AP- fonderna, vilket redovisas som transferering (se not 4).

EU-bidragen till Statens jordbruksverk har minskat med 3 miljarder kronor på grund av att regeringen beslutat att arealersättning för 2000 skall utbetalas 2001. Statens jordbruksverk redo- visar bidragen från EU som intäkter i samband med att bidrag betalas ut till den slutliga bi- dragsmottagaren. Den redovisning av bidrag från EU som redovisas i statsbudgeten, 9 032 miljo- ner kronor 2000, är kassamässiga inkomster på inkomsttitel grupp 6 Bidrag från EU.

Not 4

Transfereringar: Lämnade bidrag m.m.

Transfereringar utgörs av medel som staten via myndigheterna, främst i form av bidragsutbetal- ningar, förmedlar till olika mottagare. I huvud- sak görs transfereringarna från statsbudgeten. Transfereringarna kännetecknas av att staten inte erhåller någon direkt motprestation. Många transfereringar är dock förknippade med någon form av villkor. Ett exempel är utbildningsbi- drag, där kravet är att mottagaren genomgår nå- gon form av utbildning. Transfereringarna är därmed mer än enbart egentliga bidrag. Även pensioner och vissa andra omfördelningstransak- tioner redovisas som transfereringar.

De totala kostnaderna för transfereringar i form av lämnade bidrag m.m. har ökat med 10 miljarder kronor mellan 1999 och 2000. Kostnaderna för socialförsäkring ökade med 15 miljarder kronor, medan kostnaderna för ar- betsmarknad minskade med 10 miljarder kronor.

Skr. 2000/01:101 Bilaga 3

Dessutom finns förskjutningar mellan de olika typerna av transfereringar.

Med socialförsäkring avses Riksförsäkrings- verkets avgränsning av begreppet vilket innebär att utöver ålderspensionssystemet ingår bl.a. stöd till barnfamiljer, sjukpenning, förtidspen- sioner, visst handikappstöd samt bidrag till landstingen för främst läkemedelsförmånen.

De största ökningarna inom området social- försäkring gäller sjukförsäkringen och läkeme- delsförmånen. Kostnaderna för sjukpenning ökade med drygt 6 miljarder kronor eller 27 pro- cent. Detta kan inte förklaras av enstaka orsaker, utan beror av en mängd samverkande faktorer. De långa sjukfallen har blivit fler, vilket lett till att antalet ersatta dagar ökat. Antalet pågående sjukfall som varat minst 29 dagar ökade kraftigt mellan 1999 och 2000. Dessutom har medel- sjukpenningen hos mottagarna av sjukpenning ökat mer än den allmänna löneutvecklingen. Kostnaderna för läkemedelsförmånen har stigit med 2,7 miljarder kronor p.g.a. ökad efterfrågan på läkemedel i kombination med ökat utbud av nya dyrare läkemedel. Cirka 1,2 miljarder kronor är dock hänförligt till slutreglering av 1999 års statsbidrag till landstingen.

Kostnaden för ålderspensionerna har ökat med 3 miljarder kronor, vilket beror på att anta- let ATP-pensionärer och den genomsnittliga pensionspoängen ökar. Stödet till barnfamiljer ökade på grund av att kostnaderna för barnbi- drag har ökat med drygt 2 miljarder kronor. Detta som följd av att barnbidragen höjts från 750 till 850 kronor per månad.

För området arbetsmarknad har arbetslös- hetsersättning och arbetsmarknadspolitiska åt- gärder minskat kraftigt som följd av minskad ar- betslöshet. Inom arbetsmarknadsprogram är det främst kostnaden för arbetsmarknadsutbildning som minskat med 2,7 miljarder kronor.

Inom området bistånd och invandring har bi- ståndet via Styrelsen för internationellt utveck- lingssamarbete ökat med drygt 1 miljard kronor. Ökad verksamhet inom infrastrukturområdet orsakad av satsningar på återuppbyggnad efter katastrofer och krig har varit den största posten. Bidragen till FN:s ekonomiska och sociala verk- samhet samt multilaterala utvecklingsbanker har också ökat med drygt 1 miljard kronor.

Under rubriken övrigt redovisar Riksskatte- verket en kostnad på 3,8 miljarder kronor för nedskrivning av statens fordran till följd av un- derskott i det s.k. kommunkontosystemet för mervärdesskatt enligt regeringsbeslut. Överfö-

Skr. 2000/01:101 Bilaga 3

ringar till premiepensionssystemet minskade med 2 miljarder kronor som effekt av dels för- ändrade regler om vilka andelar av inbetalda soci- alavgifter som förs till premiepensionssystemet, dels på grund av en engångseffekt 1999 när pen- sionsrätter i det nya ålderspensionssystemet fast- ställdes för flera år samtidigt.

Överföring till AP-fonderna avser mellan- skillnaden mellan de socialavgifter och allmänna pensionsavgifter som under året inbetalats till staten och överförts till AP-fonderna, och de medel som rekvirerats från fonderna för utbetal- ning av pensioner. Fram t.o.m. 1999 understeg de inbetalda avgifterna utbetalningarna av pen- sioner, och mellanskillnaden redovisades då som ett bidrag från AP-fonderna (se not 3). Som följd av att ålderspensionsavgiften som förs till AP-fonderna höjdes 2000, överstiger avgifterna under 2000 de löpande utbetalningarna av pen- sioner, och mellanskillnaden redovisas som en transferering till AP-fonderna.

Jordbruksstödet minskade främst beroende på att arealbidrag som tidigare utbetalades i slutet av respektive år, efter regeringens beslut avseende 2000 utbetalades först i januari 2001.

Räntebidragen från Boverket har minskat med drygt 3 miljarder kronor.

Vägverkets bidrag till investeringar i infra- struktur ökade med 0,8 miljarder kronor vilket främst fördelas mellan bidrag till drift och byg- gande av enskilda vägar, och bidrag inom ramen för de s.k. storstadsöverenskommelserna om ut- byggnad av vägar och trafikanläggningar i Stock- holm, Göteborg och Malmö.

Posten Övrigt som uppgår till nära 20 miljar- der kronor är summan av ett stort antal övriga bidrag som betalas ut av bl.a. Regeringskansliet, länsstyrelserna, Presstödsnämnden, Statens energimyndighet, Rymdstyrelsen och Rikstrafi- ken.

Not 5

Avsättning till / upplösning av fonder

Huvuddelen av förändringen av posten Avsätt- ning till/upplösning av fonder avser medel för kompetenssparande som reserverats av Riksskat- teverket enligt regeringens beslut. Vilka myn- digheter som redovisar olika fonder framgår i övrigt av not 40.

Not 6

Kostnader för personal

Statens kostnader för personal ökade med knappt 6 procent.

Lönekostnader inklusive lagstadgade arbetsgi- varavgifter ökade med cirka 3 procent. Lagstad- gade arbetsgivaravgifter uppgår till cirka 33 pro-

Skr. 2000/01:101 Bilaga 3

cent av lönesumman, men påverkas även av ål- dersfördelningen hos personalen vid respektive myndighet. Myndigheternas inbetalda arbetsgi- varavgifter, löneskatter m.m. är statsinterna transaktioner och således inga kostnader för sta- ten och har därför eliminerats.

Rikspolisstyrelsens ökade lönekostnader för- klaras av att kostnader för Trygghetsstiftelsen tidigare har redovisats som övriga personalkost- nader.

Statens pensionskostnader utgörs av premier för avtalsförsäkringar, pensionskostnader inklu- sive Kåpan (kompletterande ålderspension inom staten) m.m. Premier för avtalsförsäkringar beta- las till Statens pensionsverk och elimineras. Des- sa premier är till skillnad från tidigare år beräk- nade att täcka årets faktiska kostnader för upp- arbetad pensionsrätt och är därför betydligt stör- re. Ökningen förklaras av att de försäkrings- tekniska riktlinjerna har ändrats, bl.a. har ränte- antagandet sänkts.

Försvarsmakten har ökat sina avsättningar dels med hänsyn till kommande förtidspensione- ringar, dels med anledning av förändringarna i de försäkringstekniska riktlinjerna. Erbjudan om förtida pension är en åtgärd då Försvarsmakten skall reducera sin personalstyrka. Avsättningen görs upp till ett par år innan den verkliga pensio- neringen.

Den stora förändringen hos Riksförsäkrings- verket med de allmänna försäkringskassorna be- ror på en ny framtidsbedömning vad gäller den räntesats som skall användas vid beräkning av försäkringskassornas personalpensionsskuld.

Övriga personalkostnader utgörs av kostnader för personalutbildning, traktamenten m.m. Des- sa kostnader har minskat något.

Antal statsanställda

Antalet anställda inom staten i november 2000, enligt avgränsning i kapitel 4 och bilaga 4, var 235 500 personer, vilket kan jämföras med

240 400 vid samma tidpunkt året innan, vilket innebär en minskning med 4 900 personer eller 2,0 procent.

Källa: SCB Statistiska meddelanden AM 17 SM 0102. SCB:s månadsstatistik, tjänstlediga ingår inte.

Omräknat till årsarbetskrafter var antalet an- ställda 210 500, vilket är en minskning med 2 600 eller 1,2 procent sedan 1999.

Försvarsmakten har minskat med 1 100 hel- tids yrkesofficerare och med 500 heltids tillsvida- reanställda civila, samtidigt som antalet tidsbe- gränsat anställda ökat. Inom arbetsmark- nadsområdet har en minskning skett med ca 1 000 heltidspersoner och inom Statens järnvägar har minskningen varit 1 200 heltidspersoner. Ökningen av anställda inom staten har till stor del skett inom Socialdepartementets område. Ökningen där är 800 heltidspersoner. Även inom utbildningsområdet har det skett en ök- ning, med 600 heltidspersoner.

Not 7

Kostnader för lokaler

Elimineringarna utgörs av myndigheternas lo- kalkostnader som betalas till Fortifikationsver- ket och Statens fastighetsverk.

Not 8

Övriga driftskostnader

Riksskatteverket Statens fastighetsverk Regeringskansliet Göteborgs universitet

Riksförsäkringsverket med de allmänna försäkringskassorna

Sveriges lantbruksuniversitet

Övriga driftkostnader består till största delen av förvaltningskostnader. Elimineringarna avser köp av varor och tjänster mellan myndigheterna.

Som övriga driftkostnader avseende tjänster redovisas Exportkreditnämndens förändring i avsättningar för försäkringstekniskt beräknad risk i engagemang. Dessa kostnader har uppgått till 4 822 miljoner kronor. Produktionen av nya garantier vid Exportkreditnämnden steg under 2000 med drygt 80 procent. Banverkets minska- de köp av tjänster förklaras av minskat byggande av bananläggningar och ökade köp av varor främst vad avser telemateriel. Frånsett dessa för- ändringar har inga större förändringar skett av- seende kostnader för tjänster, varor eller repara- tioner m.m. på totalnivå. Däremot har Banverket och Vägverket aktiverat betydligt mindre än fö- regående år för investering i anläggningstillgång- ar i egen regi. Aktiveringen innebär att kostna- den för investeringar i främst järnvägsanlägg- ningar och väganläggningar inte redovisas i resul- taträkningen, utan tas upp som investering i ba- lansräkningen. Minskningen hänförs till minskad investeringsvolym 2000.

Not 9

Avskrivningar och nedskrivningar

Skr. 2000/01:101 Bilaga 3

Förändringen av avskrivningar mellan åren upp- går till drygt 1 miljard kronor.

Banverket står för 455 miljoner kronor av denna ökning, vilken avser avskrivningar i järn- vägsanläggningar. Bl.a. har Västkustbanan tagits i bruk i vilken omfattande investeringar gjorts.

Fortifikationsverkets avskrivningar har ökat med 346 miljoner kronor mellan åren, vilket be- ror på att pågående nyanläggningar tagits i bruk och avskrivning därmed har påbörjats.

Försvarsmaktens avskrivningar avser främst beredskapsinventarier.

Statens järnvägar har i princip avyttrat samtli- ga transportmedel och en stor del av sina maski- ner och inventarier inför bolagiseringen. Av- skrivningar har dock gjorts på underlaget före försäljningen eftersom transportmedel m.m. in- nehafts under hela året.

Luftfartsverkets avskrivningar avser främst byggnader och fältanläggningar.

Not 10

Resultat av andelar i dotterföretag och intresseföretag

Resultat från andelar i dotterföretaget Förvalt- ningsaktiebolaget Stattum har minskat med 8 miljarder kronor på grund av att Stattum 1999 redovisade realisationsvinsten från försäljningen av aktier i Pharmacia & Upjohn.

Posten AB redovisade ett negativt resultat på ca 3 miljarder kronor.

Under 2000 har Nordiska investeringsbanken invärderats som ett intresseföretag. Under 1999 redovisades detta innehav som Andra långfristiga värdepapper.

Under året har innehavet i Celsius AB sålts.

Not 11

Finansiella intäkter

Finansiella intäkter för förvaltning av statsskul- den innefattar även intäkter från skuldskötselåt- gärder.

Av Regeringskansliets finansiella intäkter ut- gör försäljningen av aktier i Telia AB 53 554 mil- joner kronor.

Större delen av Karolinska institutets finansiella intäkter förklaras av redovisning av reavinster på värdepapper med 306 miljoner kronor från omläggning av fondförvaltningens aktieinnehav.

Skr. 2000/01:101 Bilaga 3

Not 12

Finansiella kostnader

Finansiella kostnader för förvaltning av stats- skulden innefattar även kostnader för skuldsköt- selåtgärder. Orealiserade valutaförändringar på- verkar främst värdet av skuldskötselinstrumen- ten och den redovisade statsskulden i utländsk valuta. De orealiserade valutaförlusterna har uppkommit vid omvärderingen av Riksgäldskon- torets skulder och fordringar i utländsk valuta. Utöver statsskulden och skuldskötselinstrument har fordringar och skulder omvärderats.

Regeringskansliets finansiella kostnader består till stor del av valutakursförluster som ökat 2000. Karolinska institutet redovisar kursförluster på värdepapper med 27 miljoner kronor och ned- skrivning av aktier med 35 miljoner kronor.

Riksförsäkringsverket med de allmänna för- säkringskassorna redovisar kursdifferenser vid försäljning av värdepapper.

Skr. 2000/01:101 Bilaga 3

Statens järnvägar redovisar bl.a. kostnader för räntesäkringsinstrument på 375 miljoner kronor och leasingkostnader på 300 miljoner kronor. Föregående år uppgick dessa poster till 259 mil- joner respektive 261 miljoner kronor.

Noter till balansräkningen (13-52)

Not 13

Balanserade utgifter för forskning och utveckling

Riksförsäkringsverkets balanserade utgifter avser utveckling av IT-stöd för det nya pensions- systemet. Rikspolisstyrelsens balanserade utgif- ter avser utveckling av datorsystem. Bl.a. har ut- veckling av en teknisk plattform gemensam för hela polisväsendet bedrivits.

Totalförsvarets pliktverks balanserade utgifter utgörs i huvudsak av utveckling av informations- system.

Centrala studiestödsnämndens post utgörs av aktiverade utgifter för utvecklandet av ett verk- samhetssystem.

Riksskatteverkets rättigheter avser licenser och liknande för programvaror.

Svenska kraftnäts post avser markrättigheter i form av servitut och ledningsrätter.

Not 15

Förskott avseende immateriella anläggningstillgångar

Not 16

Statliga väganläggningar

Vägverket redovisar investeringar i statliga väg- anläggningar. Redovisade belopp är nettovärden efter avskrivning och avskrivningstiden är 40 år. Det svenska vägnätet omfattar ca 137 000 km allmänna vägar varav 98 000 km är statliga vägar. Förutom de allmänna vägarna finns 75 000 km enskilda vägar med statsbidrag samt ett stort an- tal vägar utan statsbidrag.

Under 2000 har Öresundsbron mellan Malmö och Köpenhamn, inklusive motorvägsanslut- ningen på svenska sidan, invigts. Andra exempel på större investeringsprojekt som avslutats och öppnats för trafik under det gångna året är E18/E20 Örebro-Arboga, E22 Söderåkra- Hossmo, E6 Håby-Rabbalshede och E6 Sun- ningeleden med Uddevallabron.

Not 17

Statliga järnvägsanläggningar

Banverket redovisar investeringar i järnvägsan- läggningar som tillgång i balansräkningen. An- skaffningskostnad för mark för järnvägsändamål ingår också i redovisat värde för järnvägsanlägg- ningen. Avskrivningstiden för järnvägsanlägg- ningar är 40 år.

Skr. 2000/01:101 Bilaga 3

Exempel på större investeringsprojekt under 2000 är Öresundsbron med järnväg mellan Malmö och Köpenhamn som har öppnats för tågtrafik, en ny sträckning på Ostkustbanan mellan Stockholm och Sundsvall samt Arlanda- banan från Stockholm till Arlanda flygplats som har öppnats för fjärrtågtrafik.

Not 18

Byggnader, mark och annan fast egendom

Statens fastighetsverk förvaltar för statens räk- ning det fastighetsbestånd som regeringen be- stämmer. Större delen av fastigheterna tillhör det nationella kulturarvet. Exempel på fastigheter är de kungliga slotten, ett trettiotal fästningar, na- tionalteatrarna, museerna, regeringens byggna- der, landshövdingarnas residens och ambassad- byggnader i utlandet. De markegendomar som redovisas av Statens fastighetsverk består till sto- ra delar av markområden väster om odlingsgrän- sen i Västerbottens och Norrbottens län samt renbetesfjällen i Jämtlands län. I mellersta och södra Sverige förvaltas främst ett antal kungs- gårdar som av kulturella skäl ägs av staten.

Fortifikationsverket förvaltar fastigheter av- sedda för försvarsändamål.

Naturvårdsverket redovisar främst national- parker och naturreservat. Dessa är dock ofta upptagna till ett lågt .

Skr. 2000/01:101 Bilaga 3

Riksdagsförvaltningen förvaltar riksdags- byggnaderna.

Av ökningen på 1 741 miljoner kronor mellan 1999 och 2000 svarar Statens järnvägar för 1 517 miljoner kronor. Värdet på deras fastighe- ter har skrivits upp med drygt 2 miljarder kro- nor, samtidigt som värdet på andra delar i posten skrivits ner.

Not 19

Förbättringsutgifter på annans fastighet

Förbättringsutgifter på annans fastighet avser sådana utgifter som myndigheten har haft för att anpassa hyrda lokaler till den egna verksamheten, exempelvis om- och tillbyggnationer, kabeldrag- ningar för nätverk och larmanordningar.

Not 20

Maskiner, inventarier, installationer m.m.

Datorer med kringutrustning, möbler, maskiner, bilar och andra transportmedel är exempel på tillgångar som redovisas under denna post. Även tillgångar som innehas genom finansiell leasing ingår.

Posten maskiner, inventarier, installationer m.m. har minskat med 7 644 miljoner kronor mellan 1999 och 2000. Denna minskning beror till största delen på att Statens järnvägar inför bolagiseringen har överlåtit transportmedel, in- klusive dem som innehas genom finansiell lea- sing, till bolag inom SJ-koncernen. Se även not 9 och not 25.

Not 21

Pågående nyanläggningar

Den stora förändringen hos Banverket beror på att omfattande investeringsarbeten färdigställts avseende Västkustbanan. Exempel på pågående nyanläggningar är Botniabanan, Kust till kustba- nan och Norra stambanan.

Vägverket slutförde ett stort projekt den för- sta juli 2000 när Öresundsförbindelsen invigdes. Vidare har andra stora projekt öppnats för trafik under året på E18/20, E22 och E6. För närvaran- de byggs Södra Länken i Stockholm och Göta- tunneln i Göteborg.

Försvarets materielverks pågående nyanlägg- ningar avser beställningar på krigsmateriel från Försvarsmakten.

Merparten av Luftfartsverkets nyanläggningar är byggnader som inte åsatts något taxeringsvär- de. Anläggningarna har till en liten del finansie- rats med investeringsbidrag från Flygvapnet, kommuner m.fl.

Svenska kraftnäts ökning förklaras av en ut- byggnad av ledningssträckan Alvesta-Hemsjö i södra Sverige. Resten avser i huvudsak utbygg- nad av optofibernätet.

Skr. 2000/01:101 Bilaga 3

varor. Båda typerna redovisas dock som anlägg- ningstillgångar. Beredskapsinventarierna uppgår till 56 miljarder kronor. Exempel på sådana är flygplan, fartyg och stridsvagnar. Beredskapsva- ror som t.ex. ammunition och drivmedel uppgår till knappt 18 miljarder kronor.

Not 23

Förskott avseende materiella anläggningstillgångar

Not 22

Beredskapstillgångar

Beredskapstillgångar avser tillgångar både för ci- vil- och militär beredskap. Fr.o.m. 1998 har För- svarsmakten invärderat sina beredskapstillgångar och posten omfattar därför främst tillgångar för militär beredskap. Tillgångar för civil beredskap kan omfatta t.ex. livsmedel, läkemedel, fordon samt medicinsk utrustning.

Nästan hela förändringen av posten förklaras av Försvarsmaktens ökning. Nyanskaffningar av militära beredskapstillgångar uppgick till ca 13 miljarder kronor under 2000, medan avskriv- ningarna uppgick till 3,5 miljarder kronor (se not 9).

Försvarsmakten delar in sina beredskapstillgång- ar i dels beredskapsinventarier, dels beredskaps-

Not 24

Andelar i dotter- och intresseföretag

Andelar i dotterföretag

Skr. 2000/01:101 Bilaga 3

Andelar i dotterföretag har minskat med 4,5 mil- jarder kronor. Den största förändringen avser Förvaltningsaktiebolaget Stattum, som minskat med 10 miljarder kronor på grund av att den un- der 1999 redovisade försäljningen av aktier i Pharmacia & Upjohn gjorts likvid, dvs. utbeta- lats till staten. Telia AB ökade med 6 miljarder kronor på grund av nyemission i samband med utförsäljning av 29,4 procent av statens andel.

Med dotterföretag avses företag där statens ägarandel överstiger 50 procent.

Andelar i intresseföretag

Andelar i intresseföretag har ökat med ca 4 mil- jarder kronor främst på grund av att Nordiska investeringsbanken invärderats som intresseföre- tag enligt kapitalandelsmetoden. Under 1999 re- dovisades detta innehav som Andra långfristiga värdepappersinnehav (se not 25).

Under året har innehavet i Celsius AB sålts. Med intresseföretag avses företag där statens ägarandel uppgår till högst 50 procent.

Andelar i dotter- och intresseföretag – totalt

Förutom de ovan nämnda förändringarna är pos- tens totala förändring en följd av förändringar i bolagens justerade egna kapital, utbetalda utdel- ningar samt förvärv och avyttringar.

Not 25

Andra långfristiga värdepappersinnehav

Andra långfristiga värdepappersinnehav har ökat med 7 miljarder kronor främst på grund av att Statens järnvägar har överlåtit anläggningstill-

gångar till bolag inom SJ-koncernen. Avtal om underuthyrning har upprättats och redovisas som andra långfristiga värdepappersinnehav.

Nordiska investeringsbanken har 2000 invär- derats som ett intresseföretag. Ägarandelen i OM-gruppen har under året ökat från 7,7 pro- cent till 9,42 procent.

Not 26

Andra långfristiga fordringar

Årets förändring på knappt 2 miljarder kronor förklaras huvudsakligen av en för året ny fordran som Statens järnvägar (SJ) har på Stockholms Lokaltrafik (SL) avseende kapitalkostnadsersätt- ning. Kapitalkostnadsersättningen utgör en nu- värdesberäkning av förväntade ersättningar un- der perioden 2001 till 2010 för investeringar som SJ gjort för SL:s räkning.

Exportkreditnämndens (EKN) utestående fordringar utgår från de skadebelopp som beta- lats ut. Avdrag görs för återvunna eller avskrivna belopp. Kapitaliserade, förfallna, obetalda samt upplupna, ej förfallna räntor tillkommer. Värde- ringen av EKN:s fordringar görs utifrån olika kriterier. En utgångspunkt vid bedömning av fordringar på andra länder är det aktuella landets totala skuldsättning och inkomstnivå samt hur landet skött sina skuldbetalningar. Detta kom- pletteras med det allmänna riskläget på landet vad gäller krediter och på den återstående löpti- den av EKN:s utestående fordran. Värdet före reservering för förlustrisker m.m. på EKN:s fordringar uppgår till ca 15,4 miljarder kronor.

Skr. 2000/01:101 Bilaga 3

Reserveringen uppgår till drygt 10 miljarder kro- nor.

Styrelsen för internationellt utvecklingssam- arbete (Sida) garanterar och subventionerar u- landskrediter i projekt som Sida bedömer kan få betydande utvecklingseffekter i landet. Vid vär- dering av fordringarna tas hänsyn till förväntade förluster orsakade av bl. a. skuldavskrivningar samt en särskild reservering för riskkoncentra- tion då fordringarna innehas mot ett begränsat antal länder.

Statens bostadskreditnämnd (BKN) som be- driver kreditgarantiverksamhet genom garanti- givning för finansiering av bostadsbyggande lämnar kreditgarantier för lån från de kreditinsti- tut som genom avtal med BKN är anslutna till BKN-systemet. Sammanlagt rör det sig om 24 svenska kreditinstitut som vid utgången av 2000 har dessa avtal med BKN. År 2000 var årets ned- skrivning av regressfordringarna större än förgå- ende år.

Närings- och teknikutvecklingsverket har en fordran på Stiftelsen Norrlandsfonden då en stor del av lokaliseringslånen och regionala utveck- lingslånen överlåtits till dem.

Göteborgs universitets fordran avser Statliga Akademiska Hus AB.

Sjöfartsverkets fordran avser förskottshyra för de tre isbrytande offshorefartyg som Sjöfarts- verket tecknat avtal om med B & N Viking A/S.

Riksförsäkringsverkets fordran avser kommunlån och förlagslån

Not 27

Utlåning

Skr. 2000/01:101 Bilaga 3

Centrala studiestödsnämnden (CSN) admini- strerar ett flertal lånetyper som kan delas in i två huvudkategorier. Den ena typen är lån finansie- rade med lån i Riksgäldskontoret, främst studie- lån beviljade fr.o.m. 1989. Den andra kategorin är lån som ursprungligen finansierades via stats- budgeten, främst studielån beviljade t.o.m. 1988. CSN:s fordringar uppgår till totalt 121 miljarder kronor efter det att hänsyn tagits till reservatio- ner för osäkra fordringar.

Två huvudkategorier av osäkra fordringar finns. Den ena typen är fordringar på personer som missköter betalningarna (låg betalningsbe- nägenhet). Den andra kategorin av osäkra ford- ringar är sådana där låntagarna p.g.a. låneregler- nas utformning inte kommer att hinna betala tillbaka lånet före 65 års ålder, vilket är den gräns som fastställts (låg betalningsförmåga). Föregå- ende år gjorde CSN en reservation på 5,9 miljar- der kronor. Under 2000 har CSN efter vidareut- veckling av sin modell för beräkning av osäkra fordringar reserverat ytterligare 7,9 miljarder kronor avseende främst lån beviljade före 1989. Det är till stor del en fråga om personer med låg betalningsförmåga, där det viktigaste delkriteriet för att fordringarna bedömts som osäkra, är att nedsättningen av avgiften skett till noll under de senaste fem åren, och att fordran därför bedöms osäker i sin helhet. Totalt har reservationer gjorts med drygt 16 miljarder kronor på en låne- fordran motsvarande 137 miljarder kronor. I re- sultaträkningen under posten Transfereringar: Lämnade bidrag m.m., redovisas årets avskriv- ningar och nedskrivningar av lånefordringar med 0,2 miljarder kronor och årets reservation för osäkra lånefordringar med 7,9 miljarder kronor (se not 4).

Utöver CSN:s utlåning avser posten främst utlåning hos Riksgäldskontoret (RGK). Där- ibland redovisas utlåning till Premiepensions- myndigheten som inte konsolideras i årsredovis- ningen för staten, men annars på motsvarande sätt som övriga myndigheter lånar i RGK till

bl.a. anläggningstillgångar som används i verk- samheten.

Not 28

Varulager och förråd

Minskningen mellan åren förklaras huvudsakli- gen av att Banverket har justerat varulagrets vär- de efter inkuransberäkning.

Not 29

Pågående arbeten

Lantmäteriverkets pågående arbeten avser fas- tighetsbildning, vilket t.ex. innebär avstyckning och reglering av gränsdragning mellan fastighe- ter. Kunderna är såväl statliga myndigheter och kommuner som företag och privatpersoner.

Banverkets pågående arbeten består av ej av- slutade entreprenaduppdrag som i huvudsak ut- förs av Industridivisionen. Dessutom ingår ett projekteringsuppdrag åt Botniabanan AB.

Not 30

Fastigheter

Länsstyrelsernas fastigheter avser Jordfondens fastigheter.

Not 31

Förskott till leverantörer

Försvarets materielverk lämnar förskott till i hu- vudsak IG JAS, SAAB och Ericsson-koncernen. Förskotten gäller främst materiel och tjänster. Förskott till utländska leverantörer ingår med 916 miljoner kronor (813 miljoner kronor 1999).

Not 32

Kundfordringar

Skr. 2000/01:101 Bilaga 3

Exportkreditnämndens fordringar avser fakture- rade premier för garantitagare.

Not 33

Övriga fordringar

Förändringen mellan åren beror huvudsakligen på att Riksskatteverket (RSV) har ändrat redo- visningsprincip vad gäller skatteuppbörden (se Redovisningsprinciper, bilaga 2). Från och med 2000 redovisas underskott på skattekonto som fordran, i stället för som tidigare då intäkterna redovisades kassamässigt. Detta medför en en- gångseffekt på bl.a. posten övriga fordringar (se

Skr. 2000/01:101 Bilaga 3

även not 1 och not 44). Justerade jämförelsetal har inte kunnat beräknas. En ytterligare en- gångseffekt som påverkar övriga fordringar är bankbetalningar under överföring, som en följd av att rutiner för statliga betalningar ändrades vid årsskiftet. Rensat för dessa engångseffekter skul- le posten övriga skulder utgöra 5 263 miljoner kronor. I föregående års värde ingår underskott i kommunkontosystemet med 2 364 miljoner kronor. I år har dock Riksskatteverkets fordran avseende kommuners och landstings mervärdes- skatt skrivits ned med 3 830 miljoner kronor. Riksskatteverket har skattefordringar under in- drivning på nominellt 59 272 miljoner kronor. Av dessa beräknas 5 200 miljoner kronor betalas in. Värdet av återstående fordringar under in- drivning har beräknats med ledning av uppgifter från redovisningssystemet för exekutionsväsen- det (REX).

Riksförsäkringsverkets övriga fordringar ut- görs till största delen av fordringar på bidrags- skyldiga avseende underhållsstöd (2 004 miljoner kronor) samt återkravsfordringar avseende bo- stadsbidrag till barnfamiljer (220 miljoner kro- nor) Till övriga fordringar hänförs även ford- ringar avseende EU-vård (104 miljoner kronor), dvs. fordringar, på grund av betalningseftersläp- ningar, på andra EU-länder, för vård deras med- borgare fått i Sverige.

Tullverkets övriga fordringar består av obetal- da tullräkningar avseende mervärdesskatt, tull- och importavgifter på jordbruksprodukter, energiskatter m.fl. skatter och avgifter. Bedömning av fordringarnas verkliga värde har gjorts med statistisk metod.

Statens jordbruksverks bidragsfordringar på EU avser gjorda utbetalningar av bidrag inom EU:s jordbruksfonds garantisektion, rekvirerade medel inom utvecklingssektionen samt bundet kapital i offentliga lager för EU:s räkning. Minskningen mot föregående år beror i huvud- sak på att arealersättningen för 2000 utbetalades först i januari 2001.

Riksgäldskontorets övriga fordringar består av depositioner för handel med standardiserade terminskontrakt (s.k. futures), fordringar på banker avseende obligationer och vinster samt köpta köp- och säljoptioner. Förändringen mel- lan åren beror huvudsakligen på en minskad nivå av depositioner för handel med standardiserade terminskontrakt.

I samband med bolagiseringen av Statens järn- vägar har tillgångar förts över till SJ-koncernen

och därmed omvandlats till fordringar på kon- cernföretagen (3 630 miljoner kronor).

Not 34

Periodavgränsningsposter - Förutbetalda kostnader

Not 35

Periodavgränsningsposter - Upplupna bidragsintäkter

Som upplupna bidragsintäkter redovisas över- enskommen ersättning för under perioden genomförd verksamhet som ännu inte utbetalats till myndigheten.

Not 36

Periodavgränsningsposter - Övriga upplupna intäkter

Som upplupna intäkter redovisas räntor och and- ra intäkter som upparbetats, men där fakturering eller betalning inte skett till och med brytdagen.

Not 37

Värdepapper och andelar

Skr. 2000/01:101 Bilaga 3

Not 38

Kassa, bank m.m.

Förändringen mellan åren beror huvudsakligen på en rutinförändring för statliga myndigheters betalningar, vilken medfört att Riksskatteverkets banksaldon per sista december, som tidigare re- dovisats här, bortfaller. I föregående års saldo ingick ett sådant belopp med 1 564 miljoner kro- nor.

Riksgäldskontorets post består huvudsakligen av valutakonton i Riksbanken.

Svenska kraftnäts minskning förklaras av att ett stort banklån har lösts.

Skr. 2000/01:101 Bilaga 3

Not 39

Nettoförmögenheten