Årsredovisning för staten 2019

Regeringens skrivelse 2019/20:101

Årsredovisning för staten 2019

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 9 april 2020

Stefan Löfven

Per Bolund (Finansdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för det ekonomiska utfallet i staten 2019. Skrivelsen omfattar en uppföljning av de budgetpolitiska målen, utfallet på budgetens inkomsttitlar och anslag samt övriga finansiella befogenheter, resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys, utvecklingen av statsskulden, redovisning och riskanalys av statliga garantier och utlåning samt nationellt intygande och avgifter till och bidrag från EU. Vidare lämnas en sammanställning av Riksrevisionens granskningsrapporter från effektivitetsrevisionen under året och regeringens åtgärder med anledning av dessa. Slutligen redovisas vilka myndigheter som fått en modifierad revisionsberättelse från Riksrevisionen och skälen för detta.

1

Skr. 2019/20:101

Innehållsförteckning

Sammanfattning .........................................................................................................................

5

Inledning

...................................................................................................................................

13

1

Uppföljning av de budgetpolitiska målen....................................................................

17

 

1.1

Den offentliga sektorns finansiella sparande ..................................................

17

 

1.2

Utgiftstaket för 2019 ...........................................................................................

20

2

Utfallet för statens budget..............................................................................................

25

 

2.1

Saldot i statens budget 2019...............................................................................

25

2.2Analysen påverkas av att riksdagen röstade för ett annat budget-

förslag än budgetpropositionen.........................................................................

29

2.3De största skillnaderna mellan den beslutade budgeten och

 

budgetpropositionen ...........................................................................................

30

 

2.3.1

Inkomster................................................................................................

30

 

2.3.2

Utgifter ....................................................................................................

31

 

2.3.3

Inkomsterna i Vårändringsbudgeten för 2019..................................

33

2.4

Inkomster i statens budget 2019 .......................................................................

34

 

2.4.1

Prognosförutsättningar.........................................................................

34

 

2.4.2

Totala skatteintäkter..............................................................................

36

 

2.4.3

Övriga inkomster...................................................................................

42

 

2.4.4

Definitionerna av statens skatteintäkter skiljer sig åt.......................

50

2.5

Utgifter i statens budget 2019............................................................................

53

2.6

Utfall per utgiftsområde .....................................................................................

63

 

2.6.1

Utgiftsområde 1 Rikets styrelse...........................................................

64

 

2.6.2

Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning..............

67

 

2.6.3

Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution .........................................

72

 

2.6.4

Utgiftsområde 4 Rättsväsendet ...........................................................

73

 

2.6.5

Utgiftsområde 5 Internationell samverkan........................................

76

 

2.6.6

Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap..................

77

 

2.6.7

Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd.............................................

82

 

2.6.8

Utgiftsområde 8 Migration...................................................................

87

 

2.6.9

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg ...............

90

 

2.6.10

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och

 

 

 

funktionsnedsättning.............................................................................

94

 

2.6.11

Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom .....................

99

 

2.6.12

Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn......

102

 

2.6.13

Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares

 

 

 

etablering...............................................................................................

104

 

2.6.14

Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv.............................

108

 

2.6.15

Utgiftsområde 15 Studiestöd .............................................................

115

 

2.6.16

Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning...............

117

 

2.6.17

Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid............

122

 

2.6.18

Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och

 

 

 

byggande samt konsumentpolitik .....................................................

126

 

2.6.19

Utgiftsområde 19 Regional tillväxt ...................................................

130

 

2.6.20

Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård .............................

132

 

2.6.21

Utgiftsområde 21 Energi....................................................................

136

 

2.6.22

Utgiftsområde 22 Kommunikationer...............................................

139

 

2.6.23

Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel ......

145

 

2.6.24

Utgiftsområde 24 Näringsliv..............................................................

148

 

2.6.25

Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner ........................

153

 

2.6.26

Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. .......................................

155

 

2.6.27

Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen......................

158

 

2.6.28

Förändring av anslagsbehållningar....................................................

159

2

Skr. 2019/20:101

 

2.6.29

Riksgäldskontorets nettoutlåning......................................................

160

 

2.6.30

Kassamässig korrigering .....................................................................

165

 

2.6.31 Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget.....................

167

2.7

Underliggande saldo och engångseffekter .....................................................

171

2.8

Realekonomisk fördelning av anslagen i statens budget .............................

173

2.9

Beställningsbemyndiganden.............................................................................

183

2.10

Inomstatliga lån..................................................................................................

184

2.11

Övriga krediter ...................................................................................................

185

3 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys ..........................................

187

3.1

Resultaträkning...................................................................................................

187

3.2

Balansräkning .....................................................................................................

194

3.3

Finansieringsanalys ............................................................................................

199

3.4

Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar...........................................

202

 

3.4.1

Redovisningsprinciper, resultat- och balansräkning ......................

202

 

3.4.2 Redovisningsprinciper för statens budget .......................................

213

 

3.4.3 Skillnader mellan resultaträkningen och statens budget................

214

3.5

Noter....................................................................................................................

215

 

3.5.1

Noter till resultaträkningen ................................................................

215

3.6

Noter till balansräkningen ................................................................................

249

 

3.6.1

Noter till finansieringsanalysen .........................................................

297

4 Utvecklingen av statsskulden.......................................................................................

303

4.1

Definition av statsskulden................................................................................

303

4.2

Statsskuldens fördelning och löptid................................................................

304

4.3

Statsskuldens kostnader....................................................................................

307

5 Redovisning och riskanalys av statliga garantier och utlåning................................

311

5.1

Statliga garantier.................................................................................................

311

5.2

Statlig utlåning med kreditrisk .........................................................................

325

5.3

Analys av väsentliga risker i statens utlåning och utställda garantier.........

331

6 Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU.....................................

335

6.1Redovisningsskyldighet för EU-medel i den svenska stats-

förvaltningen ......................................................................................................

335

6.1.1Innehållet i regeringens nationella intygande avseende

 

 

EU-medel..............................................................................................

335

 

6.1.2 Ramverket för intern styrning och kontroll ....................................

336

 

6.1.3 Omfattningen av regeringens nationella intygande........................

336

6.2

Redovisning av samtliga EU-medel................................................................

339

 

6.2.1

Avgiften till EU....................................................................................

339

 

6.2.2 Redovisning i och vid sidan om statens budget .............................

340

 

6.2.3

Redovisning i resultaträkningen ........................................................

342

6.3

Räkenskapssammanställning av EU-medel ...................................................

342

 

6.3.1

Redovisningsprinciper för räkenskapssammanställningen ...........

342

 

6.3.2

Resultaträkning ....................................................................................

343

 

6.3.3

Balansräkning .......................................................................................

344

 

6.3.4 Redovisning på statens budget – kassamässig redovisning...........

345

6.4

Ansvariga myndigheters bedömningar...........................................................

347

6.4.1Intygande av räkenskaper och bedömning av intern styrning

 

och kontroll ..........................................................................................

347

6.4.2

Årsräkenskaper och förvaltningsförklaringar..................................

348

6.4.3

Uppskattad felnivå i EU-programmen 2016–2019........................

352

6.4.4Riksrevisionens granskning av myndigheternas årsredo-

visningar och ledningens förvaltning ...............................................

353

6.5Regeringens övergripande bedömning och nationella intygande av

EU-medel............................................................................................................

354

3

 

Skr. 2019/20:101

 

 

6.5.1 Regeringens nationella intygande......................................................

355

Bilaga 1

Specifikation av inkomster i statens budget

 

Bilaga 2

Specifikation av utgifter i statens budget

 

Bilaga 3

Beställningsbemyndiganden

 

Bilaga 4

Sammanställning av slutbehandlade effektivitetsrapporter

 

Bilaga 5

Tabellsamling

 

Bilaga 6

Statliga myndigheter m.m.

 

Bilaga 7

Ordlista

 

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 9 april 2020

 

4

Sammanfattning

Det ekonomiska utfallet för 2019

Den offentliga sektorn redovisade 2019 ett finansiellt sparande som uppgick till

ca 18 miljarder kronor eller 0,4 procent av BNP. I förhållande till 2018 halverades det finansiella sparandet 2019.

Utgifterna under utgiftstaket uppgick till 26,0 procent av BNP. Överskottet i statens budget uppgick till 112 miljarder kronor, vilket är en förbättring med 32 miljarder kronor jämfört med 2018.

Resultaträkningen uppvisade ett överskott på 116 miljarder kronor. Jämfört med 2018 förbättrades resultatet med ca 9 miljarder kronor.

Statsskulden minskade med 143 miljarder kronor till 1 054 miljarder kronor vid utgången av 2019. Som andel av BNP minskade statsskulden från 24,8 procent 2018 till 21,0 procent 2019.

I följande tabell redovisas några nyckeltal för det ekonomiska utfallet 2019 jämfört med 2018.

Nyckeltal för det ekonomiska utfallet

Miljarder kronor

 

 

Procent av

 

Procent av

 

2019

BNP1

2018

BNP2

Den offentliga sektorns finansiella sparande

18

0,4

36

0,7

 

 

 

 

 

Statens budgetsaldo

112

2,2

80

1,7

 

 

 

 

 

Utgiftstak

1 351

26,9

1 337

27,7

 

 

 

 

 

Takbegränsade utgifter

1 308

26,0

1 282

26,5

 

 

 

 

 

Statens nettoförmögenhet

80

1,6

-18

-0,4

 

 

 

 

 

Statsskuld

1 054

21,0

1 197

24,8

Årets överskott i resultaträkningen

116

2,3

107

2,2

 

 

 

 

 

Utlåning3

408

8,1

466

9,6

Garantiåtaganden4

2 017

40,1

2 658

55,0

1Preliminär BNP för 2019 uppgår till 5 027 miljarder kronor (löpande priser).

2Reviderad BNP för 2018 uppgår till 4 834 miljarder kronor (löpande priser).

3Inklusive utlåning till Riksbanken.

4Exklusive icke beloppssatta kapitaltäckningsgarantier och investerarskydd. Anm.: Beloppen är avrundade.

5

Skr. 2019/20:101

Den offentliga sektorns finansiella sparande

Miljarder kronor

 

2019

2018

Inkomster

2 443

2 388

 

 

 

Skatter och avgifter

2 148

2 106

 

 

 

Övriga inkomster

295

282

 

 

 

Utgifter

2 425

2 353

 

 

 

Finansiellt sparande

18

36

 

 

 

Varav staten

60

62

 

 

 

Varav ålderspensionssystemet

6

7

 

 

 

Varav kommunala sektorn

-48

-33

 

 

 

Den offentliga sektorn redovisade 2019 ett finansiellt sparande som uppgick till ca 18 miljarder kronor eller 0,4 procent av BNP. I förhållande till 2018 halverades det finansiella sparandet 2019.

Regeringen anser att finanspolitikens inriktning för 2019 låg i linje med överskottsmålet.

Utgiftstaket för staten

Miljarder kronor

 

2019

2018

Utgiftstaket, ursprungligt fastställd nivå

1 392

1 332

 

 

 

Tekniska justeringar

10

5

 

 

 

Finanspolitiskt motiverad ändring

-51

 

 

 

 

Utgiftstak, slutligt fastställt

1 351

1 337

 

 

 

Takbegränsade utgifter

1 308

1 282

Budgeteringsmarginal

43

55

 

 

 

Budgeteringsmarginal, procent av takbegränsade utgifter

3,3

4,3

 

 

 

Det av riksdagen slutligt fastställda utgiftstaket för 2019 uppgick till 1 351 miljarder kronor. Enligt utfallet för statens budget uppgick de utgifter som omfattas av utgifts- taket till 1 308 miljarder kronor, dvs. 43 miljarder kronor lägre än fastställt tak.

6

Skr. 2019/20:101

Utfallet för statens budget

Miljarder kronor

 

Statens budget1

 

 

 

2019

2019

2018

 

 

 

 

Totala inkomster

1 084

1 056

1 072

 

 

 

 

Statens skatteinkomster

1 132

1 110

1 120

 

 

 

 

Övriga inkomster

-48

-54

-48

 

 

 

 

Totala utgifter m.m.

1 023

944

992

Utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor m.m.

1 005

991

975

 

 

 

 

Statsskuldsräntor m.m.

25

22

14

 

 

 

 

Förändring av anslagsbehållningar

-11

 

 

 

 

 

 

Riksgäldskontorets nettoutlåning

4

-67

2

 

 

 

 

Kassamässig korrigering

0

-2

2

 

 

 

 

Budgetsaldo

61

112

80

1Med statens budget menas den ursprungliga budgeten sammanställd av riksdagen i december 2018. Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

Inkomsterna i statens budget beräknades uppgå till 1 084 miljarder kronor. Utfallet blev 1 056 miljarder kronor, vilket är 28 miljarder kronor lägre än beräknat. Skatte- inkomsterna för staten blev 22 miljarder kronor lägre än beräknat. Det beror dels på lägre skatt på arbete och att hushållen minskat sina placeringar på skattekonto samt att utbetalda skatter till kommuner är större än de nu beräknade kommunala skatterna. Övriga inkomster blev 6 miljarder kronor lägre än den av riksdagen beslutade budgeten. Det beror främst på att inga större försäljningar av statens egendom gjordes under 2019 och att kompensationen för mervärdesskatt till kommunerna blev högre.

Utgifterna i statens budget uppgick till 944 miljarder kronor, vilket är 79 miljarder kronor lägre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten. Med riksdagens beslut om ändringar i statens budget anvisades sammanlagt ytterligare 6 miljarder kronor. I förhållande till totalt anvisade medel (statens budget och ändringar i statens budget) blev utgifterna 85 miljarder kronor lägre.

Statens budgetsaldo blev därmed 112 miljarder kronor, vilket är en förbättring med 51 miljarder kronor jämfört med det budgeterade beloppet och 32 miljarder kronor högre än 2018.

7

Skr. 2019/20:101

Resultaträkning

Miljarder kronor

 

2019

2018

Intäkter

 

 

 

 

 

Skatteintäkter

1 386

1 363

 

 

 

Övriga intäkter

120

116

 

 

 

Summa intäkter

1 506

1 479

 

 

 

 

 

 

Kostnader

 

 

 

 

 

Transfereringar m.m.

-1 144

-1 112

 

 

 

Statens egen verksamhet

-286

-280

 

 

 

Summa kostnader

-1430

-1 392

 

 

 

 

 

 

Resultat från andelar i hel- och delägda företag

43

33

 

 

 

Finansiella intäkter och kostnader, netto

-3

-13

 

 

 

Årets överskott

116

107

 

 

 

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

Årets överskott, dvs. skillnaden mellan intäkter och kostnader i resultaträkningen, uppgick till 116 miljarder kronor och innebär en förbättring med ca 9 miljarder kronor jämfört med 2018.

Skatteintäkterna ökade med 23 miljarder kronor. Skatteintäkterna uppgick till 1 386 miljarder kronor och utgjorde 91 procent av de totala intäkterna.

Kostnaderna för transfereringar m.m. uppgick till 1 144 miljarder kronor, vilket är en ökning med drygt 32 miljarder kronor jämfört med 2018.

Kostnaderna för statens egen verksamhet uppgick till 286 miljarder kronor. Det är en ökning med 6 miljarder kronor jämfört med 2018.

Resultat från andelar i hel- och delägda företag uppgick till 43 miljarder kronor och är en ökning med 10 miljarder kronor jämfört med 2018.

Finansiella intäkter och kostnader, netto uppgick till -3 miljarder kronor, vilket är en förbättring med 10 miljarder kronor jämfört med 2018. Nettokostnaden för stats- skulden uppgick till 14 miljarder kronor, vilket är en förbättring med 6 miljarder kronor jämfört med 2018.

8

Skr. 2019/20:101

Balansräkning

Miljarder kronor

 

2019

2018

Tillgångar

 

 

 

 

 

Immateriella anläggningstillgångar

11

10

 

 

 

Materiella anläggningstillgångar

624

593

 

 

 

Finansiella anläggningstillgångar

439

405

 

 

 

Utlåning

408

466

 

 

 

Varulager m.m.

3

3

 

 

 

Fordringar

141

171

 

 

 

Periodavgränsningsposter

288

282

 

 

 

Kortfristiga placeringar

27

46

 

 

 

Kassa och bank

7

9

 

 

 

Summa tillgångar

1 947

1 984

 

 

 

Kapital och skulder

 

 

 

 

 

Nettoförmögenhet

80

-18

 

 

 

Fonder

205

192

 

 

 

Avsättningar

325

306

 

 

 

Statsskulden

1 054

1 197

 

 

 

Skulder m.m.

208

220

 

 

 

Periodavgränsningsposter

76

87

 

 

 

Summa kapital och skulder

1 947

1 984

 

 

 

Garantiförbindelser

5

4

 

 

 

Övriga ansvarsförbindelser

56–103

33–73

 

 

 

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

Statens nettoförmögenhet, dvs. skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas bokförda värde (motsvarande eget kapital i ett företag), uppgick till 80 miljarder kronor vid utgången av 2019. I förhållande till 2018 förbättrades nettoförmögenheten med knappt 98 miljarder kronor. Nettoförmögenheten har för första gången övergått från att vara negativ till att vara positiv.

Den konsoliderade statsskulden minskade med 143 miljarder kronor till

1 054 miljarder kronor vid utgången av 2019. Lån i svenska kronor minskade med 53 miljarder kronor och lån i utländsk valuta minskade med 90 miljarder kronor.

9

Skr. 2019/20:101

Statliga garantier

Miljarder kronor

 

2019

2018

Insättningsgarantin

1 631

2 280

 

 

 

Investerarskyddet

 

 

 

 

 

Kreditgarantier

224

224

 

 

 

Garantier om tillförsel av kapital

154

146

 

 

 

Pensionsgarantier

8

8

 

 

 

Totalt

2 017

2 658

 

 

 

Statliga garantiåtaganden minskade med 641 miljarder kronor jämfört med 2018 och uppgick till 2 017 miljarder kronor vid utgången av 2019. Som andel av BNP uppgick de statliga garantiåtagandena till 40,1 procent.

Insättningsgarantin uppgick till 1 631 miljarder kronor, vilket är en minskning med 649 miljarder kronor jämfört med 2018. Minskningen förklaras främst av Nordea Banks flytt av huvudkontoret från Sverige till Finland.

Kreditgarantierna inklusive exportkreditgarantier uppgick till 224 miljarder kronor, vilket är oförändrade i förhållande till 2018. Garantier om tillförsel av kapital uppgick till 154 miljarder kronor, vilket är en ökning med 8 miljarder kronor jämfört med 2018.

Risken för stora förluster bedöms som låg för den ordinarie portföljen och måttlig för insättningsgarantin.

Statlig utlåning

Miljarder kronor

Lån

2019

2018

 

 

 

Lån till Riksbanken

193

259

 

 

 

CSN:s utlåning

206

199

 

 

 

Övriga lån

9

8

 

 

 

Summa

408

466

Statens utlåning uppgick till 408 miljarder kronor. Utlåningen till Centrala studiestödsnämndens studielån och Riksbanken utgör huvuddelen av statens utlåning.

10

Skr. 2019/20:101

Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU

Det nationella intygandet grundas på ansvariga myndigheters förvaltningsförklaringar, intyganden och bedömningar om hanteringen av EU-medel samt revisionens utlåtanden från granskningar varpå regeringen lämnar följande intygande.

Rättvisande räkenskaper

Sammanställningen av EU-räkenskaperna, omfattande resultat- och balansräkning samt en kassamässig redovisning, har upprättats enligt god redovisningssed. Regeringen bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande.

Brister i intern styrning och kontroll

Det finns ett ramverk för staten som syftar till att säkerställa en betryggande intern styrning och kontroll av EU-medlen. Regeringen bedömer att det funnits brister i den interna styrningen och kontrollen av vissa delar av EU-medelshanteringen under 2019.

Avgift till och bidrag från EU (kassamässigt)

Miljarder kronor

 

2019

2018

Betalningar till EU

38

35

 

 

 

Betalningar från EU

13

12

 

 

 

Nettoflöde från statens budget till EU

25

23

 

 

 

Sveriges avgift till EU uppgick till 38 miljarder kronor, vilket är en ökning med ca

3 miljarder kronor jämfört med 2018. Skillnaden beror delvis på den betalning som EU gjorde till Sverige under 2018. Bidragen från EU uppgick till 13 miljarder kronor. Det kassamässiga nettoflödet från statens budget till EU uppgick till 25 miljarder kronor, vilket är en ökning med 2 miljarder kronor jämfört med 2018.

Utbrottet av coronaviruset

Regeringen har under våren 2020 lämnat förslag om ett stort antal åtgärder, dels i fem extra ändringsbudgetar, dels i propositionen Vårändringsbudget för 2020 för att mildra effekterna av virusutbrottet och minska virusets spridning. De sammantagna åtgärderna får stora effekter på statens budget, statsskulden och det finansiella sparandet.

11

Skr. 2019/20:101

Inledning

Regeringen ska varje år senast den 15 april året efter budgetåret lämna en årsredovisning för staten till riksdagen.

Årsredovisningen för staten 2019 har upprättats i enlighet med bestämmelserna i budgetlagen (2011:203) och enligt god redovisningssed. Regeringen bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av det ekonomiska resultatet och ställningen samt förvaltningen av statens tillgångar.

Den konsoliderade redovisningen i årsredovisningen omfattar myndigheterna, inklusive affärsverken, under riksdagen och regeringen. Dessutom ingår Riksbankens grundfond som en tillgång hos staten.

Intäkter och kostnader, tillgångar och skulder samt betalningar som redovisas av Riksbanken och AP-fonderna ingår dock inte. Inte heller ingår premiepensionssystemets tillgångar och skulder med dess avkastning i konsolideringen.

Redovisningen omfattar all verksamhet i de ingående organisationerna oavsett finansiering och baseras på information som de statliga myndigheterna och affärsverken lämnar till statsredovisningen och information som presenteras i myndigheternas årsredovisningar. I fall där informationen inte varit tillräcklig har kompletterande information inhämtats. Underlaget har kompletterats med ekonomiska händelser som inte har redovisats av myndigheterna, framför allt beräkningar av skatteintäkter som ännu inte har debiterats.

Redovisningen utgår från vedertagna redovisnings- och värderingsprinciper som i så stor utsträckning som möjligt hålls oförändrade över tiden. En utveckling av den statliga redovisningen sker dock fortlöpande. Gällande principer och förutsättningar beskrivs i avsnitt 3.4 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar.

Resultaträkningen ger underlag för bedömning av statens samlade inflöde och förbrukning av resurser. Värdet av statens tillgångar och skulder per den 31 december 2019 redovisas i balansräkningen. Finansieringsanalysen visar statens betalningsflöden. I skrivelsen jämförs utfallet för 2019 i resultat- och balansräkningarna, finansieringsanalys och noter med utfallet för 2018.

Statens budget omfattar alla inkomster och utgifter samt andra betalningar som påverkar statens lånebehov. I skrivelsen jämförs och kommenteras budgetens utfall för 2019 dels med inkomsterna och utgifterna i den av riksdagen beslutade ursprungliga budgeten för 2019, dels med utfallet för 2018.

Ekonomistyrningsverket och Riksgäldskontoret har lämnat underlag till denna skrivelse (Fi2020/00187/BATOT).

Olika avgränsningar av staten

Statens ekonomiska utfall redovisas utifrån olika utgångspunkter beroende på att informationen har olika syften. Avgränsningen av staten kan därmed variera. Redovisningarna kan vidare skilja sig åt på grund av att olika principer tillämpas i räkenskaperna och vid framtagande av statens budget. Beroende på utgångspunkt kan en enskild ekonomisk händelse få delvis olika konsekvenser och utfallet kan därmed skilja sig åt mellan redovisningarna.

13

Skr. 2019/20:101

Informationen om det ekonomiska utfallet i staten utgör även underlag för nationalräkenskaperna som är en statistisk sammanställning i kontoform över den samlade svenska ekonomin.

Nationalräkenskapernas avgränsning av staten utgår från definitioner etc. som följer rekommendationer från FN samt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 549/2013 om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i europeiska unionen. Nationalräkenskapernas avgränsning skiljer sig från årsredovisningen, bl.a. genom att affärsverken inte ingår i dess avgränsning av staten.

Underlag för och kvalitetssäkring av årets skrivelse

Årsredovisningen för staten bygger huvudsakligen på underlag som har lämnats av Ekonomistyrningsverket (ESV) och Riksgäldskontoret. ESV:s underlag omfattar utfallet för statens budget inklusive finansiella befogenheter i form av beställnings- bemyndiganden, garantier etc. Vidare omfattar det resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys, statsskuldens utveckling samt redovisning av avgifter till och bidrag från EU. Riksgäldskontorets underlag omfattar redovisning och riskanalys av statliga garantier och utlåning.

Redovisningen har i övrigt kompletterats eller tagits fram internt inom Regeringskansliet. Det gäller t.ex. beräkningen av skatteintäkter och uppföljningen av de budgetpolitiska målen. Skatteintäkterna för 2019 bygger till viss del på prognoser (se avsnitt 3.4.1). Prognosmetoderna som används för att beräkna skatteintäkterna i årsredovisningen för staten är desamma som används för att ta fram prognoser i regeringens budgetpropositioner. När det gäller uppföljningen av överskottsmålet utgår denna dels från officiell statistik från Statistiska centralbyrån, dels från de indikatorer som regeringen använder för att följa upp överskottsmålet i budget- propositionen och den ekonomiska vårpropositionen. Hur uppföljningen sker beskrivs närmare i regeringens skrivelse Ramverket för finanspolitiken

(skr. 2017/18:207).

Kvaliteten i årsredovisningen för staten granskas dels genom Riksrevisionens årliga revision av myndigheterna och deras årsredovisningar, som ligger till grund för resultat- och balansräkningarna, finansieringsanalysen samt utfallet för statens budget, dels myndighetsledningarnas intygande om att respektive myndighets årsredovisning ger en rättvisande bild.

En kvalitetskontroll sker även genom etablerade kvalitetssäkringsrutiner i samband med ESV:s konsolideringsarbete och genom Regeringskansliets beredning av skrivelsen. Kvalitetssäkringen innefattar bl.a. kontroller av att myndigheternas rapporterade finansiella information överensstämmer med deras respektive årsredovisningar, formella kontroller, motpartsavstämning av mellanhavanden mellan myndigheter, rimlighetskontroller och analys av poster samt dokumenterade metoder för de beräkningar och förutsättningar som gäller för konsolideringsarbetet.

Riksrevisionens årliga revision

Granskning av myndigheternas årsredovisningar 2019

Riksrevisionen har inom ramen för den årliga revisionen granskat 219 myndigheters årsredovisningar för 2019.

För 2019 har Riksrevisionen lämnat revisionsberättelse med reservation för följande nio myndigheter: Brottsförebyggande rådet, Länsstyrelsen i Västernorrlands län, Nationalmuseum, Patent- och registreringsverket, Riksarkivet, Rådet för Europeiska

14

Skr. 2019/20:101

socialfonden i Sverige, Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten, Strålsäkerhetsmyndigheten och Universitetskanslersämbetet.

En revisionsberättelse med reservation lämnas när Riksrevisionen inte kunnat inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis, men drar slutsatsen att möjliga fel inte är genomgripande.

Av granskade myndigheter har två fått en revisionsberättelse med upplysning.

I vissa fall lämnar Riksrevisionen en revisionsberättelse med standardutformning, men vill ändå lyfta fram viktig information och lämnar därför en upplysning i revisionsberättelsen.

De myndigheter som har fått en modifierad revisionsberättelse eller med upplysning återges även utgiftsområdesvis i avsnitt 2.

I tabellen nedan redovisas utvecklingen av antalet modifierade revisionsberättelser för 2015–2019. Antalet har varierat något under perioden med en väsentlig minskning för 2019. Myndigheternas årsredovisningar ger överlag en god och rättvisande bild av verksamheten.

Antal modifierade revisionsberättelser 2015–2019

 

2015

2016

2017

2018

2019

Summa

13

15

13

20

9

 

 

 

 

 

 

15

Skr. 2019/20:101

1Uppföljning av de budgetpolitiska målen

1.1Den offentliga sektorns finansiella sparande

Det finansiella sparandet 2019

Den offentliga sektorn redovisade 2019 ett finansiellt sparande som uppgick till ca 18 miljarder kronor eller 0,4 procent av BNP. I förhållande till 2018 halverades det finansiella sparandet 2019 (se tabell 1.1). Försvagningen kan huvudsakligen hänföras till kommunsektorn. I prognosen i den av riksdagen beslutade budgeten beräknades ett överskott på 45 miljarder kronor eller 0,9 procent av BNP. Det finansiella sparandet blev således 26 miljarder kronor lägre än beräknat.

Tabell 1.1 Den offentliga sektorns finansiella sparande

Miljarder kronor om annat inte anges

 

2019 Beslutad

 

Utfall - beslutad

 

 

budget

2019 utfall

budget

2018 utfall

Inkomster

2 442

2 443

1

2 388

 

 

 

 

 

Skatter och avgifter

2 161

2 148

-13

2 106

 

 

 

 

 

Kapitalinkomster

74

78

3

76

 

 

 

 

 

Övriga inkomster

206

217

11

206

 

 

 

 

 

Utgifter

2 397

2 425

28

2 353

 

 

 

 

 

Transfereringar1

860

842

-18

827

Konsumtion

1 281

1 307

26

1 258

 

 

 

 

 

Räntor2

23

28

5

33

Investeringar m.m.

233

247

14

235

 

 

 

 

 

Finansiellt sparande

45

18

-26

36

 

 

 

 

 

procent av BNP

0,9

0,4

-0,5

0,7

 

 

 

 

 

Stat

70

60

-9

62

 

 

 

 

 

Ålderspensionssystem

5

6

2

7

 

 

 

 

 

Kommunsektor

-29

-48

-19

-33

 

 

 

 

 

1Inklusive ofördelade utgifter.

2Inklusive kapitalavkastning på pensionsrätter.

Anm.: Beslutad budget för 2019 (bet. 2018/19:FiU10), samt uppskattad neutral effekt på kommunsektorn. De sammantaget ökade inkomsterna till kommunsektorn som den beslutade budgeten medför förväntas gå till konsumtion. Ålderspensionssystemet bedöms inte påverkas av de tillkommande besluten.

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Inkomsterna sammantaget överensstämde väl med prognosen, dock överskattades inkomsterna från framför allt kapitalbeskattningen. Samtidigt underskattades inkomster från räntor och utdelningar samt transfereringar från övriga sektorer. Utfallet vad gäller utgifterna blev högre än beräknat. Såväl utgifter för konsumtion som investeringar underskattades i både staten och kommunsektorn.

17

Skr. 2019/20:101

Tabell 1.2 Orsaker till avvikelser mot beslutad budget 2019, offentliga sektorns finanser

Miljarder kronor

 

 

 

 

 

 

Skillnad mot

 

Beslutad

Allmän

Vårändrings-

Höständrings-

 

beslutad

 

budget

översyn, NR1

budget

budget

Utfall

budget

Inkomster

2 442

-1

 

 

2 443

1

 

 

 

 

 

 

 

Utgifter

2 397

1

2

4

2 425

28

Finansiellt sparande

45

-3

-2

-4

18

-26

 

 

 

 

 

 

 

1Skattad effekt enligt egna beräkningar, nettoeffekten avser omklassificeringen av Kärnavfallsfonden.

Anm.: Beslutad budget för 2019 (bet. 2018/19:FiU10), samt uppskattad neutral effekt på kommunsektorn. De sammantaget ökade inkomsterna till kommunsektorn som den beslutade budgeten medför förväntas gå till konsumtion. Ålderspensionssystemet bedöms inte påverkas av de tillkommande besluten.

Anm.: Effekten av inkomst- och utgiftsavvikelserna till följd av VÄB och HÄB kan skilja sig från motsvarande på budgeten till följd av dels konsolidering mellan stat och kommunsektor, dels annorlunda redovisning enligt NR.

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Utgifterna i staten underskattades huvudsakligen till följd av åtgärder enligt ändringsbudgetarna samt de klassificeringsändringar som gjordes i samband med NR:s allmänna översyn av statistiken.

Principer för uppföljning av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande

Det är viktigt att uppföljningen av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande är transparent och att det finns tydliga principer för hur målet följs upp. Uppföljningen av målen sker enligt de metoder som anges i skrivelsen Ramverket för finanspolitiken (skr. 2017/18:207).

För att i efterhand avgöra om det finansiella sparandet i den offentliga sektorn varit i linje med målet använder regeringen som en indikator ett genomsnitt för det finansiella sparandet under de åtta senaste åren, vilket för den aktuella perioden omfattar åren 2012–2019.

För att beakta vilken påverkan det konjunkturläget har på den offentliga sektorns finansiella sparande använder regeringen även det strukturella sparandet som en indikator på hur målet uppfylls. Det strukturella sparandet syftar till att visa hur stort det finansiella sparandet i den offentliga sektorn skulle vara om inkomsterna och utgifterna inte påverkades av konjunkturläget eller engångseffekter. Det strukturella sparandet är inte en del av den officiella statistiken och kan beräknas på flera olika sätt. Det gör att nivån på det strukturella sparandet kan skilja sig åt mellan olika bedömare och att det inte finns något allmänt accepterat utfall.

18

Skr. 2019/20:101

Tabell 1.3 Finansiellt sparande i offentlig sektor samt indikatorer för avstämning mot målet för den offentliga sektorns finansiella sparande

Procent av BNP om annat ej anges

 

2012

2013

2014

2015

2016

2017

2018

2019

Finansiellt sparande

-1,0

-1,4

-1,5

0,0

1,0

1,4

0,7

0,4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Varav staten

-1,1

-1,2

-1,3

0,1

1,4

1,6

1,3

1,2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Varav ålderspensions-

 

 

 

 

 

 

 

 

systemet

0,3

-0,1

0,1

0,2

0,1

0,0

0,1

0,1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Varav kommunala sektorn

-0,2

-0,1

-0,4

-0,4

-0,6

-0,2

-0,7

-1,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bakåtblickande

 

 

 

 

 

 

 

 

åttaårssnitt

0,9

0,5

0,0

-0,4

-0,5

-0,2

-0,1

-0,1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Strukturellt sparande1

0,3

-0,6

-0,7

-0,4

0,3

0,5

0,0

0,4

BNP-gap2

-1,9

-2,7

-1,8

0,2

0,4

1,0

1,4

0,8

1Procent av potentiell BNP. Strukturellt sparande är justerat för BNP-gap, arbetslöshetsgap, skattebasernas sammansättning och för engångseffekter, se tabell 27 i 2018 års ekonomiska vårproposition. Engångseffekter för 2012, 2013 och 2015 rör återbetalningen av försäkringspremier från AFA Försäkring. Engångseffekter 2014–2016 beror på periodiseringar av Sveriges avgift till Europeiska unionen. År 2015 inkluderar även en engångsvis skatteinbetalning från en internationell koncern.

2Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP.

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Avstämning av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande t.o.m. 2019

Målet för den offentliga sektorns finansiella sparande har fr.o.m. 2019 sänkts från

1 procent till 1/3 procent av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel. Såväl det finansiella sparandet som det strukturella sparandet förstärktes mellan 2012 och 2019 (se tabell 1.3). Förstärkningen av det finansiella sparandet under denna tidsperiod kan huvudsakligen hänföras till sparandet i staten, som ökade från -1,1 procent till

+1,2 procent av BNP. Kommunsektorns sparande har däremot försvagats med 0,8 procent av BNP under samma period.

Det genomsnittliga finansiella sparandet under perioden 2012–2019 (bakåtblickande åttaårssnitt) uppgick till -0,1 procent av BNP. Sparandet har dock, som beskrivit ovan gradvis, stigit under perioden. Förstärkningen har framförallt drivits av ett starkare sparande i staten.

Samlad bedömning av uppföljningen av målet för det finansiella sparandet

Det bakåtblickande genomsnittet av det finansiella sparandet för 2012–2019 låg under både den nuvarande och tidigare målnivån. Sparandet har dock gradvis stigit under perioden. Det strukturella sparandet förstärktes mellan 2018 och 2019 och låg i nivå med överskottsmålet. Regeringen anser att finanspolitikens inriktning för 2019 låg i linje med överskottsmålet.

19

Skr. 2019/20:101

1.2Utgiftstaket för 2019

Tabell 1.4

Utgiftstaket

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Miljarder kronor

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

2018

2019

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Utgiftstaket, ursprungligt fastställd nivå

1 018

1 050

1 074

1 093

1 103

1 123

1 167

1 210

1 332

1 392

Tekniska justeringar

6

13

10

2

4

2

7

12

5

10

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Reella justeringar1

 

 

 

 

 

33

41

52

 

-51

Utgiftstak, slutligt fastställt

1 024

1 063

1 084

1 095

1 107

1 158

1 215

1 274

1 337

1 351

Takbegränsade utgifter

986

989

1 022

1 067

1 096

1 135

1 184

1 229

1 282

1 308

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Budgeteringsmarginal

38

74

62

28

11

23

31

45

55

43

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Budgeteringsmarginal, procent av takbegränsade utgifter

3,9

7,5

6,0

2,6

1,0

2,0

2,6

3,6

4,3

3,3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1Utgiftstakets nivå för 2015, 2016 och 2017 höjdes med 33, 41 respektive 52 miljarder kronor efter förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2015. Nivån sänktes med 51 miljarder kronor i riksdagens beslut om statens budget för 2019. Dessa ändringar av nivån är inte tekniska justeringar utan finanspolitiskt motiverade ändringar. Finanspolitiskt motiverade ändringar av utgiftstakets nivå medför en reell förändring av utgiftstakets begränsande effekt på de takbegränsade utgifterna.

Anm.: För åren 1997–2007 se Årsredovisningen för staten 2009 och för 2008–2009 Årsredovisningen för staten 2017.

Den statliga budgetprocessen kännetecknas av ett tydligt medelfristigt uppifrån och nedperspektiv. Utgiftstaket är den övergripande restriktionen som i termer av totala utgifter begränsar budgetprocessen från det att utgiftstaket fastställs till dess att budgetåret är slut. Därmed understryks behovet av prioriteringar mellan olika utgifter. Det medelfristiga perspektivet skapar dessutom förutsättningar för att undvika att tillfälligt höga inkomster, t.ex. på grund av en god konjunktur, används för att finansiera permanent högre utgifter. I och med detta begränsas också möjligheterna att bedriva en destabiliserande (procyklisk) finanspolitik på budgetens utgiftssida. Utgiftstaket infördes 1997 och fastställda utgiftstak har aldrig överskridits. Utgiftstaket är ett viktigt budgetpolitiskt åtagande som främjar budgetdisciplinen och stärker trovärdigheten i den ekonomiska politiken. Utgiftstaket kan användas som ett verktyg för att uppnå överskottsmålet och långsiktigt hållbara offentliga finanser.

Utgångspunkten är att de nivåer på utgiftstaket som riksdagen har beslutat om inte ska ändras till följd av andra orsaker än s.k. tekniska justeringar eller till följd av en ändrad inriktning på finanspolitiken efter att en ny regering tillträtt. De takbegränsade utgifterna är summan av utgifterna under utgiftsområdena 1–25 och 27 samt utgifterna i ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget. De utgörs av faktiskt förbrukade anslagsmedel, vilket innebär att även myndigheternas utnyttjande av anslagssparande och anslagskredit ingår. De takbegränsade utgifterna omfattar därmed större delen av utgifterna i staten och ålderspensionssystemet. Utrymmet mellan utgiftstaket och de faktiska beräknade takbegränsade utgifterna kallas budgeteringsmarginalen.

Utfallet för de takbegränsade utgifterna

Enligt utfallet för statens budget 2019 uppgick de takbegränsade utgifterna till 1 308,3 miljarder kronor. Därmed underskreds utgiftstaket med en marginal på 42,7 miljarder kronor (tabell 1.5).

Tabell 1.5

Takbegränsade utgifter

 

 

 

 

Miljarder kronor

 

 

 

 

 

 

 

 

Utfall

Utfall

Utfall

 

 

SB 20191

2019

SB 2019

2018

Utgifter exkl. statsskuldsräntor2

993,9

990,7

-3,2

974,9

Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget

317,6

317,6

0,1

307,4

 

 

 

 

 

Takbegränsade utgifter

1 311,4

1 308,3

-3,1

1 282,3

20

Skr. 2019/20:101

 

 

Utfall

Utfall

Utfall

 

SB 20191

2019

SB 2019

2018

Budgeteringsmarginal

39,6

42,7

3,1

54,7

 

 

 

 

 

Utgiftstak

1 351

1 351

 

1 337

 

 

 

 

 

1Statens budget för 2019 (bet. 2018/19:FiU10) , dvs. exkl. riksdagens beslut med anledning av förslag till ändringar i statens budget för 2019.

2Inklusive posten Minskning av anslagsbehållningar.

De takbegränsade utgifterna blev 3,1 miljarder kronor lägre än den av riksdagen beslutade budgeten för 2019. Det är i första hand på statens budgets utgiftsområden (exklusive statsskuldsräntorna) som utgifterna blivit lägre. Utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget uppgick till 317,6 miljarder kronor, vilket är 0,1 miljarder kronor högre än enligt beräkningen i budgeten för 2019. I avsnitt 2 redovisas skillnader mellan utfall och budgeterade belopp för olika utgiftsområden och vissa anslag.

Tekniska justeringar av utgiftstakets nivå

Utgiftstakets ursprungliga nivå för 2019 fastställdes av riksdagen i december 2016 till 1 392 miljarder kronor. Därefter har utgiftstakets nivå justerats av tekniska skäl.

Tabell 1.6

Tekniska justeringar av utgiftstakets nivå

 

Miljarder kronor

 

 

 

 

2019

Ursprungligt fastställd nivå på utgiftstaket i budgetpropositionen för 2017

1 392

Tekniska justeringar i budgetpropositionen för 2018

 

 

 

Reglering kommunalekonomisk utjämning: sänkt skatt för personer över 65

4,39

 

 

Reglering kommunalekonomisk utjämning: höjt utjämningsbelopp Sverige-Danmark

0,19

Utjämning LSS, ökad omslutning

0,18

 

 

Ny nivå i budgetpropositionen för 2018

1 397

 

 

Tekniska justeringar i budgetpropositionen i den beslutade budgeten för 2019

 

Reglering kommunalekonomisk utjämning: sänkt skatt för personer över 65

4,93

 

 

Utjämning LSS, ökad omslutning

0,38

 

 

Finanspolitiskt motiverad justering i den beslutade budgeten för 2019

 

 

 

Ny inriktning på finanspolitiken

-51

 

 

Ny nivå i bet. 2018/19:FiU1

1 351

 

 

Tekniska justeringar i budgetpropositionen för 2020

 

Utjämning LSS, ökad omslutning

0,06

 

 

Ny nivå i budgetpropositionen för 2020

1 351

 

 

Slutligt utgiftstak

1 351

 

 

 

21

Skr. 2019/20:101

Tekniska justeringar syftar till att utgiftstaket ska utgöra en lika stram begränsning för de offentliga utgifterna efter justeringen som före de förändringar som föranleder justeringen. För att föranleda en teknisk justering av utgiftstaket ska den förändring som ger upphov till justeringen inte ha samma nettoeffekt på den konsoliderade offentliga sektorns utgifter eller det offentliga finansiella sparandet, som på de takbegränsade utgifterna. Sedan utgiftstaket infördes 1997 har nivåerna justerats regelbundet. Tekniska justeringar görs i budgetpropositionen och enligt praxis avrundas de årsvisa justeringarna till hela miljarder kronor.

Sammantaget har nivån på utgiftstakets nivå 2019 höjts med 10 miljarder kronor till följd av tekniska justeringar (se tabell 1.6). Flera av dessa tekniska justeringar hänför sig till budgetförändringar som föranlett justering av statsbidragen till kommuner och landsting. Till exempel har en höjning av det särskilda grundavdraget för pensionärer lett till att kommunernas och landstingens skatteintäkter försämras, vilket föranlett en höjning av statsbidraget till kommunsektorn i motsvarande mån. Detta har motiverat en teknisk justering av utgiftstaket.

Utöver de tekniska justeringarna har utgiftstakets nivå 2019 även ändrats av finanspolitiskt motiverade skäl med anledning av den förändring av finanspolitikens inriktning som riksdagen angav när den beslutade om statens budget för 2019 (bet. 2018/19:FiU1, rskr. 2018/19:62) baserat på en reservation från Moderaterna och Kristdemokraterna och inte på den budgetproposition för 2019 som lämnades av en övergångsregering (prop. 2018/19:1). Finanspolitiskt motiverade ändringar av utgiftstakets nivå medför, till skillnad från tekniska justeringar, en reell förändring av utgiftstakets begränsande effekt på de takbegränsade utgifterna. Den finanspolitiskt motiverade justeringen innebar en sänkning av utgiftstakets nivå för 2019 med

51 miljarder kronor.

Budgeteringsmarginalens användning

Utgiftstaket är en restriktion för hur mycket de statliga utgifterna som högst får uppgå till. Utgiftstakets nivå bör dock inte betraktas som ett mål för den faktiska utgiftsnivån eftersom denna behöver anpassas till bl.a. den makroekonomiska utvecklingen. I tabell

1.7redovisas hur förändringen av budgeteringsmarginalen för 2019, från det att riksdagen fastställde nivån på utgiftstaket för 2019 i december 2016 efter förslag från regeringen i budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1), fördelar sig på budgeteffekter av förslag till ny politik, reviderad pris- och löneomräkning, reviderade makroekonomiska förutsättningar, förändrat antal personer som tar emot ersättning från olika transfereringssystem (volymförändringar) och övriga faktorer, samt den finanspolitiskt motiverade sänkningen av utgiftstakets nivå i riksdagens beslut om statens budget för 2019. Uppdelningen av budgeteringsmarginalens samlade förändring enligt de olika kategorierna i tabell 1.7 är en bedömning som baseras på motsvarande redovisning för 2019 i de budgetpropositioner och ekonomiska vårpropositioner som regeringen lämnat till riksdagen sedan nivån på utgiftstaket för 2019 fastställdes.

22

Skr. 2019/20:101

Tabell 1.7 Förändring av budgeteringsmarginalen från fastställandet av utgiftstaket för 2019 till utfallet för 2019

Miljarder kronor

 

2019

Budgeteringsmarginal när utgiftstakets nivå fastställdes1

94,2

Reformer

-54,9

 

 

Reviderad pris- och löneomräkning

0,9

Övriga makroekonomiska förändringar

3,6

 

 

Volymförändringar

36,1

 

 

Övrigt2

13,8

Finanspolitiskt motiverad sänkning av utgiftstakets nivå

-51

 

 

Total förändring av budgeteringsmarginalen

-51,5

 

 

Budgeteringsmarginal i utfallet för 2019

42,7

1 Prop. 2016/17:1, bet. 2016/17:FiU1, rskr. 2016/17:49.

 

2 Inklusive förändring av anslagsbehållningar.

 

Anm.: Negativt förändringstal innebär ianspråktagande av budgeteringsmarginalen, dvs. högre utgifter.

 

När riksdagen fastställde utgiftstakets nivå för 2019 uppgick budgeteringsmarginalen till 94,2 miljarder kronor. I utfallet för 2019 uppgick marginalen till 42,7 miljarder kronor. Det betyder att budgeteringsmarginalen har blivit 51,5 miljarder kronor mindre sedan utgiftstaket för 2019 fastställdes, vilket inkluderar den finanspolitiskt motiverade sänkningen av utgiftstakets nivå.

Sammantaget har 54,9 miljarder kronor av budgeteringsmarginalen använts för de reformer som regeringen föreslagit och riksdagen beslutat om sedan utgiftstaket fastställdes. Beloppet avser reformer på budgetens utgiftssida och är en nettoeffekt, där beslut om finansiering genom minskade utgifter ingår. I huvudsak består dessa reformer av förslag och aviseringar från regeringen i budgetpropositionen för 2018, bl.a. förstärkningar av resurserna till Polismyndigheten och försvaret, ett flertal åtgärder inom hälso- och sjukvårdsområdet, en höjning av barnbidraget samt en utökning av antalet utbildningsplatser och möjlighet till studiemedel för dessa (prop. 2017/18:1).

Reviderade bedömningar av de makroekonomiska förutsättningarna har medfört att budgeteringsmarginalen blivit 3,6 miljarder kronor större. Det beror i huvudsak på att utgifterna i ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten blivit lägre till följd av att bedömningen av inkomstindex för 2019 successivt har reviderats ned sedan bedömningen i budgetpropositionen för 2017 som låg till grund för utgifts- beräkningen när utgiftstaket fastställdes.

Reviderade bedömningar av volymerna i de olika statliga transfereringssystemen har medfört att budgeteringsmarginalen blivit 36,1 miljarder kronor större. Begreppet volym innefattar utgiftsförändringar till följd av bl.a. antal personer i transfererings- systemen, längden på den tid som en person finns i ett system samt förändringar av nivån på styckkostnader i transfereringssystemen som inte direkt kan kopplas till den makroekonomiska utvecklingen. Antalet personer i systemet för sjuk- och rehabiliteringspenning har i prognoserna för 2019 successivt bedömts vara mindre. Mätt som helårsekvivalenter uppgick antalet ersättningsmottagare 2019 till 225 000, vilket är 7 procent mindre än enligt bedömningen i budgetpropositionen för 2017. Även inom sjuk- och aktivitetsersättningen var antalet ersättningstagare mindre 2019 än vad som bedömdes vid framtagandet av budgetpropositionen för 2017, i detta fall med 8 procent. Sammantaget blev utgifterna för utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning ca 12 miljarder kronor lägre för 2019 än i budgetpropositionen för 2017 till följd av volymrelaterade utgiftsförändringar.

23

Skr. 2019/20:101

Antalet personer med assistansersättning under 2019 var ca 10 procent mindre än vad som bedömdes för 2019 i budgetpropositionen för 2017 och antalet beviljade timmar assistans per vecka var på motsvarande sätt 4 procent mindre, vilket är den huvud- sakliga orsaken till att utgifterna under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg blev ca 5 miljarder kronor lägre för 2019 till följd av volymförändringar. Vidare har antal deltagare i etableringsinsatser inom utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering successivt bedömts vara färre för 2019 jämfört med bedömningen i budgetpropositionen för 2017. Antalet deltagare uppgick 2019 till ca

38 800, vilket är 43 procent mindre än enligt bedömningen i budgetpropositionen för 2017. Även det genomsnittliga antalet nyanlända som kommunerna får schablon- ersättning för var mindre i utfallet för 2019 än vad som bedömdes fr 2019 i de föregående beräkningarna. Sammantaget blev utgifterna för 2019 inom utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering ca 10 miljarder kronor lägre än vad som bedömdes i budgetpropositionen för 2017.

Utgiftsförändringar till följd av övriga faktorer kan föranledas av nya prognosmetoder, justeringar till följd av ny information, korrigeringar av tidigare gjorda fel samt regeländringar utom regeringens direkta kontroll, t.ex. ändringar i EU:s regelverk. Sammantaget har förändringar till följd av övriga faktorer medfört att budgeterings- marginalen blivit 13,8 miljarder kronor större. Utfallet för 2019 har på flera områden blivit lägre, till följd av övriga faktorer, än ursprungligt anvisade medel för 2019. Orsakerna till att medel inte utnyttjats som planerat beskrivs för respektive utgifts- område i avsnitt 2. De utgiftsområden som uppvisar störst skillnad mellan anvisade medel och faktiskt utnyttjade medel, till följd av övriga faktorer, är utgiftsområdena 14, 16, 20, 21, 23 och 27.

24

Skr. 2019/20:101

2 Utfallet för statens budget

I detta avsnitt redovisas utfallet för statens budget och övriga finansiella befogenheter som regeringen har fått från riksdagen.

Redovisningen av budgeten avser inkomster, utgifter och saldot i statens budget. Redovisningen av skatteinkomster består både av skatteinkomster och skatteintäkter. Skillnaden mellan skatteinkomster och skatteintäkter är att inkomsterna avser den skatt som betalats in under året, intäkterna avser skatterna det år de avser. Redovisningen av utgifter görs dels i sammandrag, dels per utgiftsområde. Dessutom ingår en redovisning av Riksgäldskontorets nettoutlåning, kassamässig korrigering samt förändringen av anslagsbehållningar. I avsnittet redovisas även saldot i statens budget, vilket är detsamma som statens lånebehov uttryckt med omvänt tecken. Ett positivt saldo innebär att staten har möjlighet att amortera på statsskulden. Ett negativt saldo innebär att staten behöver låna medel.

Med statens budget menas den ursprungliga av riksdagen beslutade budgeten för 2019 (bet. 2018/19:FiU10). Med totalt anvisade medel menas däremot summan av både statens ursprungliga budget och de beslut om ändringar i budgeten som riksdagen har fattat under året. Riksdagen beslutade om ändringar i budgeten i enlighet med följande propositioner:

Vårändringsbudget uför 2019 (prop. 2018/19:99, bet. 2018/19:FiU21, rskr. 2018/19:288), och

Höständringsbudget för 2019 (prop. 2019/20:2, bet. 2019/20:FiU11, rskr. 2019/20:60).

En mer utförlig redovisning finns i bilaga 1 Specifikation av inkomster i statens budget och bilaga 2 Specifikation av utgifter i statens budget.

2.1Saldot i statens budget 2019

Saldot i statens budget blev 112 miljarder kronor 2019 (tabell 2.1) och statens lånebehov minskade därmed med motsvarande belopp. I budgeten beräknades saldot till 61 miljarder kronor. Saldot blev därmed 51 miljarder kronor högre än beräknat. Inkomsterna blev 28 miljarder kronor lägre och utgifterna blev 79 miljarder kronor lägre än vad som beräknades i statens budget.

25

Skr. 2019/20:101

Tabell 2.1

Utfallet för statens budget 2019

 

 

 

 

Miljoner kronor

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skillnad mot

 

 

Statens

Ändrings-

Utfall

statens

 

 

budget

budget

2019

budget

 

 

 

 

 

Totala inkomster

1 083 982

 

1 055 545

-28 437

Statens skatteinkomster

1 131 772

 

1 109 534

-22 238

 

 

 

 

 

Övriga inkomster

-47 790

 

-53 989

-6 199

 

 

 

 

 

Totala utgifter m.m.

1 022 551

6 099

943 598

-78 953

Utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor m.m.

1 005 057

6 099

990 706

-14 351

 

 

 

 

 

Statsskuldsräntor m.m.

25 155

 

22 174

-2 981

 

 

 

 

 

Förändring av anslagsbehållningar

-11 289

 

 

11 289

Riksgäldskontorets nettoutlåning

3 628

 

-66 892

-70 521

 

 

 

 

 

Kassamässig korrigering

0

 

-2 389

-2 389

 

 

 

 

 

 

Budgetsaldo

 

61 431

 

111 946

50 516

Statens skatteinkomster blev 22 miljarder kronor lägre än beräknat

Inkomsterna i statens budget beräknades uppgå till 1 084 miljarder kronor. Utfallet blev 1 056 miljarder kronor, vilket är 28 miljarder kronor lägre än beräknat. Skatteinkomsterna för staten blev 22 miljarder kronor lägre än beräknat och övriga inkomster blev 6 miljarder kronor lägre än beräknat. De lägre inkomsterna beror dels på lägre skatt på arbete och att hushållen minskat sina placeringar på skattekonto samt att utbetalda skatter till kommuner, dvs. de förskott på den slutliga skatten som löpande betalas under inkomståret, är större än de nu beräknade kommunala skatterna. Övriga inkomster blev 6 miljarder kronor lägre än den av riksdagen beslutade budgeten för 2019. Det beror främst på att inga större försäljningar av statens egendom gjordes under 2019.

I tabell 2.2 redovisas de utgiftsområden m.m. som har mer än 1 miljard kronor i skillnad mellan statens budget och utfallet.

Tabell 2.2 Utgifter som skiljer sig mer än en miljard mot statens budget 2019

Miljoner kronor

 

 

 

 

 

Skillnad

 

 

 

 

 

mot

 

 

Statens

Ändrings-

 

statens

 

Utgiftsområde

budget

budget

Utfall

budget

 

 

 

 

 

 

9

Hälsovård, sjukvård och social omsorg

81 277

268

79 592

-1 685

13

Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

17 967

462

16 942

-1 025

 

 

 

 

 

 

15

Studiestöd

24 731

-21

22 815

-1 916

 

 

 

 

 

 

16

Utbildning och universitetsforskning

80 846

-381

78 527

-2 319

 

Samhällsplanering, bostadsförsörjning och

 

 

 

 

18

byggande samt konsumentpolitik

4 742

-754

3 052

-1 690

 

 

 

 

 

 

26

Statsskuldsräntor m.m.

25 155

 

22 174

-2 981

27

Avgiften till Europeiska unionen

40 914

 

37 683

-3 231

 

 

 

 

 

 

 

Riksgäldskontorets nettoutlåning

3 628

 

-66 892

-70 521

 

 

 

 

 

 

 

Kassamässig korrigering

0

 

-2 389

-2 389

 

Övriga utgifter

743 290

6 525

752 094

8 804

 

 

 

 

 

 

 

Summa utgifter m.m. i statens budget

1 022 551

6 099

943 598

-78 953

 

 

 

 

 

 

Utgifterna blev lägre än budgeterat

Utgifterna i statens budget uppgick till 944 miljarder kronor. Det är 79 miljarder kronor (7,7 procent) lägre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten och 85 miljarder kronor (8,3 procent) lägre än totalt anvisat. För 7 av de 27

26

Skr. 2019/20:101

utgiftsområdena blev utgifterna mer än 1 miljard kronor lägre än vad som anvisades i statens budget.

Utfallet för statens budget 2019 jämfört med 2018

I tabell 2.3 redovisas utfallet för statens budget för 2019 och 2018. Utfallet för statens budget visar för 2019 ett överskott på 112 miljarder kronor, vilket är 32 miljarder kronor högre än för 2018.

Tabell 2.3 Utfallet för statens budget 2018 och 2019

Miljoner kronor

 

Utfall

Utfall

Skillnad mot

 

2019

2018

2018

 

 

 

 

Totala inkomster

1 055 545

1 072 106

-16 561

 

 

 

 

Statens skatteinkomster

1 109 534

1 119 945

-10 411

 

 

 

 

Övriga inkomster

-53 989

-47 840

-6 149

 

 

 

 

Totala utgifter m.m.

943 598

992 056

-48 458

Utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor m.m.

990 706

974 924

15 781

 

 

 

 

Statsskuldsräntor m.m.

22 174

13 603

8 571

 

 

 

 

Riksgäldskontorets nettoutlåning

-66 892

1 978

-68 870

 

 

 

 

Kassamässig korrigering

-2 389

1 552

-3 941

 

 

 

 

Budgetsaldo

111 946

80 049

31 897

 

 

 

 

Statens inkomster minskade med 17 miljarder kronor 2019 jämfört med 2018. Statens skatteinkomster minskade med 10 miljarder kronor och övriga inkomster med

6 miljarder kronor. De lägre skatteinkomsterna beror på att periodiseringarna dvs. den post som gör att skatterna blir inkomstmässiga, har ökat med 26 miljarder kronor. De högre periodiseringarna förklaras framför allt av att betalningsförskjutningar för hushåll och företag ökat, dvs. skillnaden mellan vad som betalats in på skattekonto och den beräknade skatteintäkten för 2019. Statens skatteintäkter ökade däremot med knappt 16 miljarder kronor. Det är främst intäkterna från arbetsgivaravgifter och mervärdeskatt som ökat men skatteintäkten har även påverkats positivt av att avgifterna till public service fr.o.m. 2019 redovisas som en skatteintäkt i statens budget. Det är också orsaken till att övriga inkomster minskar eftersom avgifterna till public service inte ska påverka statens slutliga inkomster och räknas därför av under övriga inkomster.

Utgifterna minskade med 4,5 procent

Utgifterna i statens budget minskade med 48 miljarder kronor (4,5 procent) mellan 2018 och 2019. Riksgäldskontorets nettoutlåning minskade med 69 miljarder kronor. Det beror i huvudsak på att Riksbanken minskade valutareserven.

Även utgifterna för migration och jämställdhet och nyanländas etablering blev lägre. Tillsammans blev dessa utgifter 13 miljarder kronor lägre. Det beror på att antalet asylsökande har minskat.

De allmänna bidragen till kommunerna ökade med knappt 9 miljarder kronor. Det beror på att kommunerna och landstingen fick 5 miljarder kronor i kompensation för det intäktsbortfall som det förhöjda grundavdraget för pensionärer medför. Kommunerna fick även ytterligare knappt 4 miljarder kronor i ökade resurser 2019.

Även utgifterna för statsskuldsräntor m.m. ökade med knappt 9 miljarder kronor. Det beror på flera faktorer, bl.a. blev räntor på lån i svenska kronor och valutakursförluster högre än 2018.

27

Skr. 2019/20:101

Utgifterna för försvar och samhällets krisberedskap ökade med 7 miljarder kronor, vilket beror på ökad anskaffning och vidmakthållande av materiel men även ökad övningsverksamhet.

Tabell 2.4 visar de utgiftsområden, inklusive posten Riksgäldskontorets nettoutlåning och kassamässig korrigering, som hade störst förändringar av utfallet mellan 2018 och 2019.

Tabell 2.4 Utgifter för statens budget 2018 och 2019

Miljoner kronor

 

 

Utfall

Utfall

Skillnad mot

 

Utgiftsområde

2019

2018

2018

4

Rättsväsendet

49 383

45 937

3 446

 

 

 

 

 

6

Försvar och samhällets krisberedskap

60 572

53 487

7 084

8

Migration

11 847

19 624

-7 776

 

 

 

 

 

10

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

97 872

99 681

-1 809

 

 

 

 

 

 

 

12

Ekonomisk trygghet för familjer och barn

97 315

95 208

2 107

 

 

 

 

 

13

Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

16 942

22 217

-5 275

 

 

15

Studiestöd

22 815

21 118

1 697

 

 

 

 

 

16

Utbildning och universitetsforskning

78 527

76 002

2 525

 

 

 

 

 

18

Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt

 

 

 

 

konsumentpolitik

3 052

4 616

-1 563

 

 

 

 

 

22

Kommunikationer

58 604

56 594

2 010

 

 

 

 

 

25

Allmänna bidrag till kommuner

120 052

111 409

8 643

 

 

 

 

 

26

Statsskuldsräntor m.m.

22 174

13 603

8 571

 

 

 

 

 

27

Avgiften till Europeiska unionen

37 683

34 960

2 723

 

 

 

 

 

 

Riksgäldskontorets nettoutlåning

-66 892

1 978

-68 870

 

Kassamässig korrigering

-2 389

1 552

-3 941

 

 

 

 

 

 

Övriga utgifter

336 041

334 071

1 970

 

 

 

 

 

 

Summa utgifter m.m. i statens budget

943 598

992 056

-48 458

 

 

 

 

 

28

Skr. 2019/20:101

2.2Analysen påverkas av att riksdagen röstade för ett annat budgetförslag än budgetpropositionen

Regeringsbildningen i Sverige efter valet 2018 tog 129 dagar. Under dessa dagar leddes landet av en övergångsregering. Enligt tilläggsbestämmelse 9.5.1 i riksdagsordningen ska budgetpropositionen lämnas senast den 20 september. De år då riksdagsval hålls i september ska budgetpropositionen i stället lämnas senast två veckor efter riksmötets öppnande. Om detta till följd av ett regeringsskifte inte är möjligt, ska budget- propositionen lämnas inom tre veckor efter det att en ny regering har tillträtt, dock senast den 15 november.

Eftersom någon ny regering inte hade tillträtt beslutades budgetpropositionen för 2019 av övergångsregeringen och överlämnades till riksdagen den 15 november 2018. Detta var första gången som en övergångsregering har lämnat en budgetproposition till riksdagen. Baserat på bl.a. vissa riktlinjer från Statsrådsberedningen utformades budgetpropositionen med utgångspunkt i den beslutade budgeten för 2018, och justerad utifrån ett antal principer som övergångsregeringen stämt av med företrädare för Moderaterna, Centerpartiet, Vänsterpartiet, Kristdemokraterna och Liberalerna. Anslagen justerades bl.a. till följd av ändrade priser och löner, beslutade lagar och bindande avtal. Justeringar gjordes också med hänsyn till lagförslag där det rådde bred politisk samsyn och som inte skulle kunnat genomföras i en ändringsbudget. I väntan på en ny regering innehöll budgetpropositionen således inte några ytterligare förslag om nya reformer och var därmed till både sin utformning och sitt innehåll unik.

I december 2018 beslutade dock riksdagen en budget för 2019 baserad på en gemensam reservation från Moderaterna och Kristdemokraterna, vilket innebar betydande förändringar jämfört med den budgetproposition som övergångsregeringen lämnat.

Förutom ekonomiska och politiska konsekvenser har riksdagens beslut fått konsekvenser för analysen av utfallet för statens budget. Riksdagens beslut om inkomstberäkningen för statens budget är på en mer aggregerad nivå än inkomstberäkningen i budgetpropositionen. Det innebär att den inte är specificerad på inkomsttitelnivå för vissa grupper av inkomsttitlar1. När riksdagens beslut överensstämmer med budgetpropositionen finns informationen på inkomsttitelnivå och uppföljningen kan göras på denna nivå. När riksdagens beslut däremot avviker från budgetpropositionen går det inte att härleda den aggregerade nivån till inkomsttitlar. Detta innebär att redovisningen och analysen av skillnaden mellan statens budget och utfall görs på en mer aggregerad nivå än normalt.

På utgiftssidan har riksdagens beslut fått konsekvensen att anvisade medel för flertalet utgiftsområden i statens budget skiljer sig från budgetpropositionen. Det beror framför allt på att fördelningen av medel på befintliga anslag skiljer sig åt, men även på skillnader i vilka anslag som fördes upp på budgeten. I bilaga 1 till finansutskottets sammanställning av riksdagens beslut om statens budget för 2019 (bet. 2018/19:FiU10) redovisas avvikelsen mellan budgetpropositionen och riksdagens beslut per anslag.

Vidare finns det inte några detaljerade beräkningsunderlag till den beslutade budgeten, vilket ytterligare har försvårat analysen på både inkomst- och utgiftssidan. Riksdagens budgetbeslut grundade sig dock på samma makroförutsättningar som låg till grund för

1 Detta gäller inkomsttitelgrupperna 1140, 1150, 1210, 1270, 1430, 1440 och 1450–1460.

29

Skr. 2019/20:101

budgetpropositionen. Det innebär att det är möjligt att förklara skillnaden mellan den beslutade budgeten och det beräknade utfallet för 2019 på en övergripande nivå.

Den 13 januari 2019 slöts en sakpolitisk överenskommelse mellan de fyra riksdagspartierna Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna, det s.k. januariavtalet. Den 18 januari 2019 valdes Stefan Löfven, som statsminister för att leda en regering bestående av Socialdemokraterna och Miljöpartiet de gröna. Den nya regeringen tillträdde den 21 januari 2019. I propositionen Vårändringsbudget för 2019 lämnade den nya regeringen förslag till ändringar i statens budget för 2019.

2.3De största skillnaderna mellan den beslutade budgeten och budgetpropositionen

2.3.1Inkomster

Den största skillnaden mellan den beslutade budgeten och budgetpropositionen på inkomstsidan är direkta skatter på arbete. De totala skatteintäkterna i den av riksdagen beslutade budgeten beräknades bli 13 518 miljoner kronor lägre än enligt förslagen i budgetpropositionen. Störst effekt hade höjningen av jobbskatteavdraget. Att den första brytpunkten för statlig inkomstskatt höjdes med mer än ordinarie uppräkning2 och att grundavdraget för personer över 65 år höjdes mer än i budgetpropositionen bidrar också till skillnaden. Skillnaden mellan den beslutade budgeten och budgetpropositionen redovisas i tabell 2.5.

Tabell 2.5 Avvikelser mellan inkomsterna i budgetpropositionen och statens budget för 2019

Miljoner kronor

 

Riksdagens beslut 2019

Avvikelser från BP 2019

Statens skatteinkomster

1 131 772

-13 518

 

 

 

Direkta skatter på arbete

666 201

-12 803

 

 

 

Statlig inkomstskatt

57 075

-3 911

Kommunal inkomstskatt

752 544

-962

 

 

 

Allmän pensionsavgift

128 721

19

 

 

 

Artistskatt

0

0

Skattereduktioner

-272 139

-7 949

 

 

 

Indirekta skatter på arbete

607 106

-547

 

 

 

Arbetsgivaravgifter

591 177

336

Egenavgifter

13 126

0

 

 

 

Avgifter till premiepensionssystemet

-40 860

-14

 

 

 

Särskild löneskatt

48 969

-870

Nedsättningar

-5 814

0

 

 

 

Tjänstegruppliv

508

0

 

 

 

Skatt på kapital

271 511

49

Skatt på kapital, hushåll

68 759

4

 

 

 

Skatt på företagsvinster

143 235

46

 

 

 

Kupongskatt

8 158

0

Avkastningsskatt

6 396

0

 

 

 

Fastighetskatt

32 112

0

2 Från i genomsnitt 40 600 per månad till 42 000 kronor.

30

Skr. 2019/20:101

 

Riksdagens beslut 2019

Avvikelser från BP 2019

Stämpelskatt

12 850

0

 

 

 

Skatt på konsumtion och insatsvaror

594 776

-1 160

 

 

 

Mervärdesskatt

461 065

306

Skatt på alkohol och tobak

27 091

0

 

 

 

Energiskatt

51 675

-495

 

 

 

Koldioxidskatt

22 819

-241

Övriga skatter på energi och miljö

3 441

-730

 

 

 

Skatt på vägtrafik

22 094

0

 

 

 

Övriga skatter

6 592

0

Skatt på import

7 125

0

 

 

 

Restförda och övriga skatter

21 505

0

 

 

 

Avgående poster, skatter till EU

-7 125

0

Avgående poster, skatter till andra

 

 

sektorer

-1 037 693

943

 

 

 

Periodiseringar

8 366

0

Inkomster av statens verksamhet

32 536

0

 

 

 

Inkomster av försåld egendom

5 000

0

 

 

 

Återbetalning av lån

717

0

Kalkylmässiga inkomster

14 194

0

 

 

 

Bidrag m.m. från EU

12 522

0

 

 

 

Avräkningar m.m. i anslutning till

 

 

skattesystemet

-112 759

0

 

 

 

Utgifter som redovisas som krediteringar på

 

 

skattekonto

0

0

Statsbudgetens inkomster (kassamässigt)

1 083 982

-13 518

 

 

 

Anm.: Beslutat belopp för inkomsthuvudgrupp 1800 är justerat med hänsyn till ett tryckfel i Finansutskottets betänkande 2018/19:FiU10.

2.3.2Utgifter

Den av riksdagen beslutade budgeten innehöll både höjningar och sänkningar av de i budgetpropositionen föreslagna utgifterna. Av budgetens 27 utgiftsområden fick

9 utgiftsområden höjda anslagsmedel med totalt 15 010 miljoner kronor. Samtidigt minskades anslagen inom 11 utgiftsområden med totalt 11 432 miljoner kronor. Sammantaget innebar det att riksdagen höjde utgifterna i budgeten med 3 578 miljoner kronor, netto, jämfört med övergångsregeringens förslag i budgetpropositionen.

Skillnaderna mellan den beslutade budgeten och budgetpropositionen redovisas i tabell 2.6.

31

Skr. 2019/20:101

Tabell 2.6 Budgetpropositionen, statens budget och ändringarna i statens budget för 2019, utgifter

Miljoner kronor

 

 

 

 

Skillnad

 

 

Totalt

 

Utgiftsområde

BP1

SB2

SB-BP

VÄB3

HÄB4

anvisat

1

Rikets styrelse

14 902

14 594

-308

149

30

14 773

 

 

 

 

 

 

 

 

2

Samhällsekonomi och finansförvaltning

17 315

17 319

4

-26

-1

17 292

3

Skatt, tull och exekution

11 403

11 523

120

-13

 

11 509

 

 

 

 

 

 

 

 

4

Rättsväsendet

46 343

48 384

2 041

820

399

49 602

 

 

 

 

 

 

 

 

5

Internationell samverkan

2 362

2 362

 

-2

 

2 360

 

 

 

 

 

 

 

 

6

Försvar och samhällets krisberedskap

56 191

60 067

3 876

212

 

60 278

 

 

 

 

 

 

 

 

7

Internationellt bistånd

44 945

44 945

 

-787

300

44 458

 

 

 

 

 

 

 

 

8

Migration

13 573

12 112

-1 461

306

 

12 418

9

Hälsovård, sjukvård och social omsorg

78 122

81 277

3 155

225

43

81 545

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och

 

 

 

 

 

 

10

funktionsnedsättning

97 657

97 657

 

-3

135

97 789

11

Ekonomisk trygghet vid ålderdom

34 450

34 881

431

-3

22

34 900

 

 

 

 

 

 

 

 

12

Ekonomisk trygghet för familjer och barn

97 332

97 332

 

 

534

97 866

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Jämställdhet och nyanlända invandrares

 

 

 

 

 

 

13

etablering

18 486

17 967

-519

462

 

18 430

 

 

 

 

 

 

 

 

14

Arbetsmarknad och arbetsliv

76 815

73 940

-2 875

364

260

74 564

 

 

 

 

 

 

 

 

15

Studiestöd

25 023

24 731

-292

-37

16

24 710

16

Utbildning och universitetsforskning

81 347

80 846

-501

-534

153

80 465

 

 

 

 

 

 

 

 

17

Kultur, medier, trossamfund och fritid

15 995

15 782

-213

20

52

15 853

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Samhällsplanering, bostadsförsörjning

 

 

 

 

 

 

18

och byggande samt konsumentpolitik

6 972

4 742

-2 230

-755

1

3 988

 

 

 

 

 

 

 

 

19

Regional tillväxt

3 497

3 497

 

30

41

3 568

 

 

 

 

 

 

 

 

20

Allmän miljö- och naturvård

11 836

9 737

-2 099

1 195

321

11 253

21

Energi

3 595

3 150

-445

295

500

3 945

 

 

 

 

 

 

 

 

22

Kommunikationer

59 457

58 968

-489

224

 

59 192

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Areella näringar, landsbygd och

 

 

 

 

 

 

23

livsmedel

19 787

20 900

1 113

100

1 022

22 023

 

 

 

 

 

 

 

 

24

Näringsliv

7 267

7 437

170

-35

6

7 408

 

 

 

 

 

 

 

 

25

Allmänna bidrag till kommuner

115 893

119 993

4 100

 

59

120 052

26

Statsskuldsräntor m.m.

25 155

25 155

 

 

 

25 155

 

 

 

 

 

 

 

 

27

Avgiften till Europeiska unionen

40 914

40 914

 

 

 

40 914

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Förändring av anslagsbehållningar

-11 289

-11 289

 

 

 

-11 289

 

Totalt

1 015 345

1 018 923

3 578

2 207

3 892

1 025 022

 

 

 

 

 

 

 

 

1Budgetpropositionen för 2019 (prop. 2018/2019:1).

2Statens budget för 2019 (bet. 2018/19:FiU10).

3Propositionen Vårändringsbudget för 2019 (prop. 2018/19:99, bet.2018/19:FiU21, rskr. 2018/19:288).

4Propositionen Höständringsbudget för 2019 (prop. 2019/20:2, bet.2019/20:FiU11, rskr. 2019/20:60).

32

Skr. 2019/20:101

2.3.3Inkomsterna i Vårändringsbudgeten för 2019

Tabell 2.7 visar den ändrade beräkningen av inkomsterna i statens budget för 2019 till följd av förslagen i propositionen Vårändringsbudget för 2019 (prop. 2018/19:99, bet. 2018/19:FiU21, rskr. 2018/19:288). Beräkningarna påverkas av regeländringar, men även av en ny bedömning av den makroekonomiska utvecklingen, samt av de justeringar som gjorts till följd av hittillsvarande utfall och andra ekonomiska förutsättningar. I kolumnen bruttoeffekt av åtgärder på inkomstsidan framgår den beräknade direkta effekten av förslagen till regeländringar. Till exempel beräknades inkomsterna för Övriga skatter på energi och miljö bli 970 miljoner kronor högre än i den ursprungliga beräkningen som antogs av riksdagen. Utförlig beskrivning av samtliga regeländringar finns i 2019 års ekonomiska vårproposition.

Tabell 2.7 Specifikation av ändrad beräkning av inkomster för 2019 i propositionen Vårändringsbudget för 2019

Miljoner kronor

 

 

 

 

 

Bruttoeffekt

 

 

 

 

 

av åtgärder

 

 

Godkänd

Förändring av

 

på inkomst-

Inkomsttitelgrupp / Inkomsttitel

beräkning

beräkning

Ny beräkning

sidan

 

 

 

 

 

 

1282

Arbetsgivaravgifter

-3 491

1 317

-2 174

-620

1410

Mervärdesskatt

461 065

-5 814

455 251

-165

 

 

 

 

 

 

1430

Energiskatt

51 675

582

52 258

137

 

 

 

 

 

 

1433

Energiskatt oljeprodukter

 

 

14 384

137

 

 

 

 

 

 

1440

Koldioxidskatt

22 819

250

23 069

274

 

 

 

 

 

 

1442

Koldioxidskatt oljeprodukter

 

 

14 959

274

 

 

 

 

 

1450–1460 Övriga skatter på energi och miljö

3 441

960

4 401

970

1461

Kemikalieskatt

 

 

1 741

200

 

 

 

 

 

 

1462

Skatt på flygresor

 

 

1 504

770

 

 

 

 

 

 

2215

Inlevererat överskott av statens

 

 

 

 

fastighetsförvaltning

235

423

658

340

 

 

 

 

 

 

33

Skr. 2019/20:101

2.4Inkomster i statens budget 2019

I inkomsterna i statens budget ingår de kassamässiga skatteinkomsterna samt övriga inkomster. Skillnaden mellan skatteinkomster och skatteintäkter är att inkomsterna visar den skatt som betalas in respektive år, medan intäkterna redovisar skatterna det år de avser, dvs. det år den skattepliktiga händelsen äger rum. Statens skatteinkomster för 2019 är ett slutligt utfall, medan skatteintäkterna, som är periodiserade, till stor del är en prognos och blir definitiva först ett och ett halvt år efter budgetårets utgång. Detta gäller främst de årligt fastställda inkomstskatterna för individer och företag. En fullständig redovisning av utfallet på inkomsttitlar i statens budget finns i bilaga 1.

2.4.1Prognosförutsättningar

Utfallet för inkomsterna för ett flertal skatter baseras på löpande debiteringar av skatter som avser flera inkomstår. I analysen av hur inkomsterna har utvecklats jämfört med budgeten beaktas utvecklingen av makroekonomin och förändringar i regelverken. Statens budget för 2019 omfattade skattereformer som sammanlagt bedömdes minska skatteintäkterna med 15,1 miljarder kronor, medan propositionen Vårändringsbudget för 2019 innehöll reformer som enbart påverkade marginellt, se tabell 2.8.

Tabell 2.8 Skattereformer 2019 i statens budget för 2019 och i propositionen Vårändringsbudget för 2019

Miljarder kronor

Skatteintäkter som påverkats av beslut

SB19

VÄB19

Totalt

Skatt på arbete

-13,96

-0,56

-14,52

 

 

 

 

Skatt på kapital

 

 

 

 

 

 

 

Skatt på konsumtion och insatsvaror

-1,16

0,61

-0,55

 

 

 

 

Övriga skatter

 

 

 

 

 

 

 

Summa skattebeslut

-15,12

0,05

-15,07

 

 

 

 

Riksdagen godkände Moderaternas och Kristdemokraternas budgetreservation, FiU1, som statsbudget och det är därför deras skattereformer som redovisas ovan. De minskade skatteintäkter som uppstått genom de regeländringar som riksdagen beslutat om för 2019 utgörs huvudsakligen av intäkter från skatt på arbete. Den största regeländringen som påverkar inkomster från skatt på arbete 2019 är ett ytterligare jobbskatteavdrag, men även höjda skiktgränser. Skatt på konsumtion påverkades främst av borttagandet av flygskatten samt fryst överindexering av bensin- och dieselskatt.

Makroekonomiska förutsättningar

Utvecklingen av skatteintäkterna följer i hög grad den underliggande ekonomiska utvecklingen. I tabell 2.9 redovisas några av de makroekonomiska förutsättningar som påverkar skatteintäkterna. De ekonomiska antaganden som redovisas är desamma som ligger till grund för 2020 års ekonomiska vårproposition. I tabellen jämförs dessa med de makroantaganden som låg till grund för statens budget för 2019.

En viktig variabel för prognosen på skatt på arbete är utvecklingen av lönesumman i ekonomin som 2019 enbart blev marginellt lägre än prognosen i budgetpropositionen för 2019, -0,1 procentenheter. Konsumentprisindex (KPI) påverkar skatteintäkterna då skiktgränsen för statlig inkomstskatt styrs av detta index plus 2 procentenheter. Om KPI-utvecklingen revideras ned så revideras även skiktgränsen ned. Då hamnar en större andel av inkomsterna över skiktgränsen, vilket leder till högre skatteintäkter. År

34

Skr. 2019/20:101

2019 blev KPI enbart marginellt lägre än väntat, 1,8 procent i stället för 1,9 procent. KPI används även till att omräkna bl.a. skattesatserna för skatt på energi.

Hushållens konsumtionsutgifter är nedreviderad med 1,1 procent jämfört med det som låg till grund för statens budget för 2019. Hushållens konsumtionsutgifter, tillsammans med andra faktorer, påverkar momsintäkterna.

Utfallet för den nominella BNP-tillväxten 2019 blev 0,4 procentenheter svagare än vad som förväntades i statens budget för 2019. Detta förklaras främst av en svagare utvecklingen av hushållens konsumtion samt av lägre investeringar.

Tabell 2.9 Antaganden i 2020 års ekonomiska vårproposition jämfört med budgetpropositionen för 2019

Procentuell utveckling om inget annat anges

 

2019

2018

BNP, marknadspris1

4,0

4,6

Diff. BP19

-0,4

0,1

 

 

 

Arbetade timmar2

-0,2

2,0

Diff. BP19

-1,0

-0,1

 

 

 

Timlön3

3,9

2,8

Diff. BP19

0,8

0,0

Utbetald lönesumma, skatteunderlag

3,9

4,9

 

 

 

Diff. BP19

-0,1

-0,1

 

 

 

Arbetslöshet4

6,8

6,3

Diff. BP19

0,4

0,0

 

 

 

Hushållens konsumtionsutgifter1

3,2

3,9

Diff. BP19

-1,1

-0,4

Kommunal medelutdebitering5

32,2

32,1

Diff. BP19

0,0

0,0

 

 

 

Statslåneränta6

-0,1

0,6

Diff. BP19

-1,5

-0,2

 

 

 

KPI juni-juni

1,8

2,1

 

 

 

Diff. BP19

-0,1

0,0

Inkomstbasbelopp6

64,4

62,5

Diff. BP19

0,0

0,0

 

 

 

Prisbasbelopp6

46,5

45,5

Diff. BP19

0,0

0,0

 

 

 

Inkomstindex

176,0

170,7

 

 

 

Diff. BP19

0,0

0,0

Skiktgräns7

490,7

455,3

Diff. BP19

16,8

0,0

 

 

 

1 Löpande priser, procentuell förändring.

 

 

2 Kalenderkorrigerat, anställda.

3 Enligt Nationalräkenskapernas (NR) definition.

4 Arbetslöshet 15–74 år.

5 Medelvärde under året, procent.

6 Tusental kronor.

7 Avser skiktgräns för statlig inkomstskatt. Tusental kronor.

Källa: Statistiska centralbyrån, Skatteverket och egna beräkningar.

Bedömningar om utfallet för 2019

För ett antal inkomsttitlar under inkomsttypen 1000, Statens skatteinkomster, är de redovisade beloppen bedömningar eftersom utfallen är periodiserade och därmed inte

35

Skr. 2019/20:101

är fastställda vid tidpunkten för publiceringen av denna skrivelse. Däremot är det totala beloppet för inkomsttypen 1000, Statens skatteinkomster, ett fastställt utfall för 2019 eftersom det avser de belopp som har betalats in till staten under året.

I tabellen nedan redovisas berörda inkomsttitelgrupper och tidpunkt för fastställt utfall. Om inte annat anges avses alla inkomsttitlar i inkomsttitelgruppen.

Tabell 2.10 Tidpunkt för fastställande av utfall för de inkomsttitlar som ännu saknar utfall för 2019

1100

Direkta skatter på arbete

1110

Inkomstskatter

1120

Allmän pensionsavgift

1140

Skattereduktioner

1200

Indirekta skatter på arbete

1210

Arbetsgivaravgifter, 1218

1240

Egenavgifter

1270

Särskild löneskatt, 1274

1280

Nedsättningar, 1283–1284

1300

Skatt på kapital

1310

Skatt på kapital, hushåll

1320

Skatt på företagsvinster

1340

Avkastningsskatt, 1341–1342

1350

Fastighetsskatt

1400

Skatt på konsumtion och insatsvaror

1410

Mervärdesskatt, 1411

1431

Skatt på elektrisk kraft

1600

Restförda och övriga skatter

1620

Övriga skatter, hushåll

1630

Övriga skatter, företag

1800

Avgående poster, skatter till andra sektorer

1810

Skatter till andra sektorer

1900

Periodiseringar

1910

Uppbördsförskjutningar

1920

Betalningsförskjutningar

Anm.: Tabellen innehåller bara titlar som ännu saknar utfall. Övriga titlar har utfall för 2019.

dec 20

dec 20

dec 20

aug 20

dec 20

dec 20

dec 20

dec 20

dec 20

dec 20

dec 20

sep 20

mar 20

april 21

april 21

dec 20

april 21

dec 20

För huvuddelen av ovanstående inkomsttitlar fastställs utfallet i samband med den slutgiltiga beskattningen för 2019, vilken blir känd i december 2020. För inkomst- huvudgruppen 1600, Restförda och övriga skatter, fastställs utfallet inte förrän i april 2021, beroende på omprövningar för hushåll (inkomsttitel 1621) och företag (inkomsttitel 1631). Detta innebär även att uppbördsförskjutningarna (inkomsttitel 1911) fastställs lika sent. Beloppen på inkomsttitlarna 1621, 1631 och 1911 är således fortfarande bedömningar även för 2018 vid tidpunkten för publiceringen av denna skrivelse.

2.4.2Totala skatteintäkter

De totala skatteintäkterna beräknas 2019 ha uppgått till 2 154 miljarder kronor. Det är 14 miljarder kronor lägre än i statens budget för 2019. Statens skatteintäkter, dvs. de totala skatteintäkterna exklusive EU-skatter, kommunalskatt och avgifter till ålders- pensionssystemet, beräknas ha uppgått till 1 120 miljarder kronor. Statens förväntade skatteintäkter beräknas därmed bli 4 miljarder kronor lägre än enligt statens budget för 2019. De förväntade intäkterna för arbete är lägre i förhållande till statens budget, medan skatt på kapital samt på konsumtion och insatsvaror är något högre. Den

36

Skr. 2019/20:101

beloppsmässigt största avvikelsen är skatteintäkter på arbete. I avsnitten som följer förklaras avvikelserna mer utförligt.

I tabell 2.11 redovisas såväl skatteintäkter som inkomster samt avvikelser i förhållande till den beslutade budgeten. För de skatteintäkter som ännu inte är slutgiltiga utfall (se föregående avsnitt) redovisas prognoser för 2019, dvs. en betydande del av skatte- intäkterna 2019 är fortfarande prognoser.

Skatteintäkter är periodiserade skatter och intäkternas utveckling har en direkt koppling till den ekonomiska utvecklingen och de skatteregler som gäller för det aktuella året. Redovisningen är uppdelad på inkomst-huvudgrupperna skatt på arbete, skatt på kapital, skatt på konsumtion och insatsvaror, samt restförda och övriga skatter. Summan av dessa skatter utgör de totala skatteintäkterna.

Från de totala skatteintäkterna görs avdrag för de skatteintäkter som bidrar till att finansiera avgiften till EU. Det kvarstående beloppet är den offentliga sektorns skatteintäkter, som i sin tur särredovisas på kommunsektorn, ålderspensionssystemet och staten.

Tabell 2.11 Totala skatteintäkter och inkomster på statens budget, jämfört med statens budget för 2019 och 2018

Miljarder kronor

 

Prognos

Utfall/Prognos1

Jmf SB

Jmf SB

Inkomstår

2019

2018

2019

2018

 

 

 

 

 

Skatt på arbete

1 260,2

1 242,8

-13,1

3,8

Direkta skatter

655,1

656,9

-11,1

-0,3

 

 

 

 

 

Kommunal skatt

742,1

726,0

-10,4

0,0

 

 

 

 

 

Statlig skatt

57,1

60,4

0,0

-0,4

 

 

 

 

 

Jobbskatteavdrag

-126,8

-113,1

 

-0,6

 

 

 

 

 

Husavdrag

-15,5

-14,2

 

0,8

 

 

 

 

 

Övrigt

-1,8

-2,2

 

-0,1

Indirekta skatter

605,1

585,9

-2,0

4,0

 

 

 

 

 

Arbetsgivaravgifter

588,6

566,5

-2,6

1,7

 

 

 

 

 

Egenavgifter

12,3

11,8

-0,8

-1,0

 

 

 

 

 

Särskild löneskatt

48,7

49,2

-0,2

0,5

 

 

 

 

 

Nedsättningar

-4,0

-3,3

1,8

2,8

 

 

 

 

 

Skatt på tjänstegruppliv

0,6

0,6

0,1

0,1

Avgifter till premiepensionssystemet

-41,1

-38,8

-0,2

-0,1

 

 

 

 

 

Skatt på kapital

274,4

261,4

2,9

5,8

 

 

 

 

 

Skatt på kapital, hushåll

71,7

69,3

2,9

-0,1

 

 

 

 

 

Skatt på företagsvinster

145,1

132,9

1,8

3,3

 

 

 

 

 

Avkastningsskatt

5,4

5,4

-1,0

1,0

 

 

 

 

 

Fastighetsskatt

32,7

33,2

0,6

0,5

Stämpelskatt

12,3

12,1

-0,6

-0,2

 

 

 

 

 

Kupongskatt m.m.

7,2

8,5

-0,9

1,3

 

 

 

 

 

Skatt på konsumtion och insatsvaror

596,2

579,5

1,4

-1,4

 

 

 

 

 

Mervärdesskatt

461,8

446,8

0,8

-3,8

 

 

 

 

 

Skatt på tobak och alkohol

26,9

27,3

-0,2

0,8

 

 

 

 

 

Energiskatt

52,4

52,4

0,7

4,8

Koldioxidskatt

22,2

23,0

-0,7

-0,3

 

 

 

 

 

Övriga skatter på energi och miljö

5,2

3,6

1,7

-0,7

 

 

 

 

 

Skatt på vägtrafik

20,7

19,8

-1,4

-1,5

 

 

 

 

 

Övriga skatter

7,1

6,5

0,5

-0,7

37

Skr. 2019/20:101

 

Prognos

Utfall/Prognos1

Jmf SB

Jmf SB

Inkomstår

2019

2018

2019

2018

Skatt på import

6,9

6,5

-0,3

-0,3

 

 

 

 

 

Restförda och övriga skatter

16,2

16,7

-5,3

1,4

 

 

 

 

 

Restförda skatter

-5,0

-4,7

0,8

0,0

 

 

 

 

 

Övriga skatter

21,2

21,4

-6,2

1,4

 

 

 

 

 

Totala skatteintäkter

2 153,8

2 106,9

-14,4

9,3

 

 

 

 

 

Avgår, EU-skatter

-6,9

-6,5

0,3

0,3

 

 

 

 

 

Offentliga sektorns skatteintäkter

2 146,9

2 100,4

-14,2

9,6

 

 

 

 

 

Avgår, kommunala skatter

-760,6

-744,2

 

0,0

 

 

 

 

 

Avgår, avgifter till ålderspensionssystemet

-266,5

-256,7

 

-2,3

 

 

 

 

 

Statens skatteintäkter

1 119,9

1 099,5

-3,5

7,3

 

 

 

 

 

Periodiseringar

-10,4

20,4

-18,7

27,4

 

 

 

 

 

Statens skatteinkomster

1 109,5

1 119,9

-22,2

34,7

 

 

 

 

 

Övriga inkomster

-54,0

-47,8

-6,2

-5,5

 

 

 

 

 

Inkomster på statens budget

1 055,5

1 072,1

-28,4

29,2

 

 

 

 

 

1Fullständigt utfall i april 2020.

Anm.: 2019 ändrades nationalräkenskaperna (NR) och vad som ingår i den offentliga sektorns skatteintäkter för 2019 och tidigare år. Det har därför uppstått en skillnad mellan skatteintäkterna i statens budget och i NR, och därmed också mellan 2020 års ekonomiska vårproposition och Årsredovisningen för staten 2019. Se avsnitt 2.4.4 för mer information.

Skatt på arbete

Skatt på arbete utgör ca 60 procent av de totala skatteintäkterna och kan delas in i direkta och indirekta skatter. Löner och andra ersättningar för arbete är underlag för både direkta och indirekta skatter, medan transfereringsinkomster, såsom sjuk- och föräldrapenning, arbetslöshetsersättning och pensioner, endast är underlag för direkt beskattning. Direkta skatter på arbete består till största delen av kommunal och statlig inkomstskatt. Under de direkta skatterna på arbete redovisas också skatte- reduktionerna. Gemensamt för merparten av de skatter som ingår i skatt på arbete är att de följer utvecklingen av utbetalda löner och transfereringar. Posterna under direkta skatter fastställs i december 2020 och uppgifterna för 2019 är därmed bedömt utfall, grundat på en prognos.

År 2019 beräknas skatt på arbete ha uppgått till drygt 1 260 miljarder kronor. Jämfört med statens budget för 2019 bedöms intäkterna bli 11 miljarder kronor lägre. Det är främst de direkta skatterna som har reviderats ned, medan de indirekta skatterna enbart bedöms bli något lägre jämfört med budgeten för 2019.

Direkta skatter

De direkta skatterna på arbete består av inkomstskatter till staten och kommuner, allmän pensionsavgift samt skattereduktioner. År 2019 beräknas de direkta skatterna ha uppgått till knappt 655 miljarder kronor, vilket är 11 miljard kronor lägre än vad som antogs i statens budget för 2019. Detta beror främst på lägre kommunal inkomstskatt.

År 2019 beräknas intäkterna från kommunal inkomstskatt ha uppgått till 742 miljarder kronor. Jämfört med statens budget har intäkterna för 2019 reviderats ned med drygt 10 miljarder kronor. Förklaringen är främst förslaget i extra ändringsbudgeten 2019/20:FiU53 om höjd avsättning till periodiseringsfond för enskilda näringsidkare.

Intäkterna från statlig inkomstskatt beräknas ha uppgått till 57 miljarder kronor 2019, vilket är samma som i statens budget för 2019. Även allmän pensionsavgift blev som beräknat i statens budget för 2019, knappt 128 miljarder kronor. Den allmänna pensionsavgiften tas ut på förvärvsinkomster och underlaget för avgiften utgörs av

38

Skr. 2019/20:101

pensionsgrundande ersättningar. Intäkterna följer därför utvecklingen av skatteunderlaget för direkta skatter.

Jobbskatteavdraget och allmän pensionsavgift utgör över 90 procent av skattereduktionerna, medan husavdragen står för 6 procent. År 2019 beräknas de totala skattereduktionerna ha uppgått till knappt 272 miljarder kronor, vilket är på samma nivå som i statens budget för 2019.

Indirekta skatter

De indirekta skatterna på arbete beräknas 2019 ha uppgått till 605 miljarder kronor och utgjorde 48 procent av skatt på arbete. Till skillnad från de direkta skatterna, där merparten av intäkterna överförs till kommunerna, tillfaller de indirekta skatterna huvudsakligen staten och ålderspensionssystemet. Av de indirekta skatterna utgörs huvuddelen av arbetsgivaravgifter.

Arbetsgivaravgifterna uppgick 2019 till drygt 589 miljarder kronor. Jämfört med statens budget har intäkterna reviderats ned med knappt 3 miljarder kronor. Förklaringen är främst en något lägre lönesumma. Intäkterna från dessa avgifter påverkas framför allt av utvecklingen på arbetsmarknaden.

År 2019 beräknas den särskilda löneskatten ha uppgått till 49 miljarder kronor, vilket är i linje med prognosen i statens budget.

År 2019 beräknas nedsättningarna av indirekta skatter ha uppgått till 4 miljarder kronor. Det är knappt 2 miljarder kronor lägre än enligt statens budget, vilket främst förklaras av att utfallet för det s.k. växastödet kom in lägre än tidigare förväntat.

Skatt på kapital

Skatt på kapital omfattar bl.a. skatt på företagsvinster, skatt på hushållens kapital- inkomster samt kommunal fastighetsavgift och statlig fastighetsskatt. År 2019 beräknas intäkterna från skatt på kapital utgöra knappt 13 procent av de totala skatteintäkterna. Intäkterna från skatt på företagsvinster utgör cirka hälften av intäkterna från skatt på kapital. Intäkterna från skatt på hushållens kapitalinkomster och intäkterna från skatt på företagsvinster är de skatteintäkter som uppvisar störst variationer över åren. Det är också för dessa skatteintäkter som prognososäkerheten är störst. Intäkterna från beskattning av kapital fastställs till stor del i den årliga beskattningen i december året efter inkomståret. Undantagen är kupongskatten och stämpelskatten, som fastställs månadsvis. Detta innebär att intäkterna från skatt på kapital för 2019 till stor del fortfarande är en prognos.

Skatt på hushållens kapital

Underlaget för hushållens skatt på kapital är nettot av kapitalinkomster och kapitalutgifter. Den största delen av intäkterna från kapitalskatten kommer från realiserade kapitalvinster. Resterande delar kommer från utdelningsinkomster, ränteinkomster, schablonintäkter samt avdrag för ränteutgifter. Kapitalvinsterna har varierat kraftigt mellan åren, vilket leder till att även hushållens kapitalskatt varierar. Kapitalvinsternas storlek beror på marknadsvärdet av olika tillgångar samt när de ackumulerade vinsterna realiseras.

Intäkterna från beskattningen av hushållens kapitalinkomster beräknas ha uppgått till 72 miljarder kronor 2019. Det är 3 miljarder kronor högre än i den beslutade budgeten. Revideringen beror framför allt på att hushållens kapitalvinster bedöms växa snabbare, vilket baseras på hushållens kompletterande inbetalning av skatt 2019. Hushållens utdelningsinkomster väntas däremot enligt kontrolluppgifter för 2019 bli lägre än bedömningen i statens budget.

39

Skr. 2019/20:101

Skatt på företagsvinster

Aktiebolag, ekonomiska föreningar, stiftelser, föreningsbanker, sparbanker m.fl. betalar inkomstskatt på sin beskattningsbara inkomst. Beskattningen utgår från bolagens bokföringsmässiga resultat, men vissa skattemässiga justeringar görs för att fastställa den beskattningsbara inkomsten.

Intäkterna från skatt på företagsvinster bedöms uppgå till 145 miljarder kronor 2019 vilket är 2 miljarder kronor högre än i statens budget. Det förklaras av en mer gynnsam vinstutveckling under året.

Avkastningsskatt

Avkastningsskatt tas ut på sparande i pensions- och kapitalförsäkringar. Förutom utvecklingen av värdet på tillgångarna i pensions- eller kapitalförsäkringen beror avkastningsskatten på utvecklingen av statslåneräntan året före beskattningsåret. År 2019 var skattesatsen 15 procent på pensionsförsäkringar och 30 procent på kapital- försäkringar.

Intäkterna från avkastningsskatten väntas uppgå till 5 miljarder kronor 2019. Jämfört med prognosen i statens budget har det beräknade utfallet reviderats ned med

1 miljard kronor, vilket förklaras av en lägre statslåneränta.

Kommunal fastighetsavgift och statlig fastighetsskatt

År 2008 avskaffades den statliga fastighetsskatten på bostäder och ersattes av en kommunal fastighetsavgift. Avgiften för småhus uppgick 2019 till 8 049 kronor, dock högst 0,75 procent av taxeringsvärdet, medan avgiften för bostadsandelen i hyreshus uppgick till 1 377 kronor per lägenhet, dock högst 0,3 procent av taxeringsvärdet. Avgiften indexeras med inkomstbasbeloppet. Intäkterna från den kommunala fastighetsavgiften och statliga fastighetsskatten beräknas ha uppgått till nästan

33 miljarder kronor 2019, vilket är 0,6 miljarder kronor högre än väntat.

Stämpelskatt

Stämpelskatt tas ut vid köp av fast egendom och tomträtter och vid beviljande av inteckningar. Utfallet för intäkterna från stämpelskatt för 2019 blev lite drygt

12 miljarder kronor, vilket är 0,6 miljarder kronor lägre än enligt statens budget för 2019.

Kupongskatt

Kupongskatt tas ut på utdelning på aktier i svenska aktiebolag och svenska aktiefonder. Skatten betalas av personer som är bosatta utomlands och som fått utdelning från svenska aktiebolag. Intäkterna från kupongskatten uppgick till ca

7 miljarder kronor 2019, vilket är nästan 1 miljard kronor lägre än beräknat i statens budget för 2019.

Skatt på konsumtion och insatsvaror

Konsumtion och insatsvaror beskattas genom mervärdesskatt och punktskatt. År 2019 beräknas intäkterna från skatt på konsumtion och insatsvaror ha uppgått till 596 mil- jarder kronor, vilket är 1,4 miljarder kronor högre än i statens budget för 2019.

Mervärdesskatt

Intäkterna från mervärdesskatten påverkas vanligtvis främst av hushållens konsumtion. Eftersom olika varu- och tjänstegrupper beskattas med olika mervärdes- skattesatser beror intäkterna både på storleken på den totala konsumtionen och på sammansättningen i konsumtionen. Mervärdesskatt tas ut på varor och tjänsters marknadspris, vilket medför att intäkterna också är starkt kopplade till prisökningen i

40

Skr. 2019/20:101

ekonomin. Utöver hushållens konsumtion består skattebasen för mervärdesskatt även av investeringar och förbrukning i privat och offentlig sektor.

Intäkterna från mervärdesskatt beräknas ha uppgått till 462 miljarder kronor 2019, vilket är marginellt högre än enligt statens budget för 2019.

Punktskatter

Avsikten med flertalet punktskatter är att de ska kompensera för de negativa externa effekter för samhället som uppstår i samband med förbrukningen av vissa varor. Detta gäller t.ex. konsumtion av bensin, diesel, alkohol och tobak som ger negativa effekter på miljö och hälsa. Punktbeskattning används för att påverka konsumtionen i en för samhället önskvärd riktning, även om de också har en klar offentligfinansiell betydelse. Punktskatterna är i allmänhet fixerade till ett visst belopp per enhet av varan eller proportionell mot det innehåll i varan som är skadligt.

År 2019 uppgick intäkterna från punktskatterna till totalt 134 miljarder kronor, vilket är marginellt högre än vad som beräknades i statens budget. Avvikelsen från statens budget var störst för intäkterna från övriga skatter på energi och miljö samt från skatt på vägtrafik, där utfallet var högre respektive lägre än beräknat. Övriga punktskatter har reviderats i relativt liten omfattning.

Restförda och övriga skatter

Restförda skatter är nettot av restförda och av Kronofogdemyndigheten indrivna skatter. Bland övriga skatter redovisas anstånd och omprövningar av Skatteverkets beskattningsbeslut samt vissa avgiftsinkomster till fonder som exempelvis insättnings- garantiavgifter och resolutionsavgifter. Restförda och övriga skatter uppgick till

16 miljarder kronor 2019, vilket är 5 miljarder kronor lägre än beräknat i statens budget för 2019. Det beror på lägre intäkter för omprövningar och anstånd från hushåll och företag.

Periodiseringar

Periodiseringarna består av uppbörds- och betalningsförskjutningar. Uppbörds- förskjutningar visar skillnaden mellan inkomsterna i den löpande redovisningen och den periodiserade intäkten. Betalningsförskjutningar består av skillnaden mellan intäkter och utbetalningar till andra sektorer. Betalningsförskjutningar till den privata sektorn (hushåll och företag) utgörs av skillnaden mellan in- och utbetalningar på samtliga skattekonton och debiterade skatter. Uppbörds- och betalningsförskjutningar beräknas 2019 ha uppgått till -10 miljarder kronor. Det är 19 miljarder kronor lägre än beräkningen i statens budget för 2019 och förklaras av större betalningsförskjutningar än väntat i förhållande till kommuner samt till företag och hushåll.

Uppskjuten beskattning

Skattelagstiftningen ger skattebetalarna möjligheter att i vissa fall skjuta upp beskatt- ningen av olika typer av inkomster. Fysiska personer har t.ex. möjligheter att skjuta upp beskattningen av en kapitalvinst som uppkommer vid avyttring av en privat- bostad. De stora beloppen för upp-skjuten beskattning för fysiska personer avser pensionerna, eftersom de beskattas när pensionen faller ut och inte när pensions- rätterna tjänas in. Det gäller det egna privata pensionssparandet, men framför allt avtalspensionerna.

Även företag har möjligheter att skjuta upp beskattningen av inkomster. De kan t.ex. sätta av delar av sin vinst i periodiseringsfonder. Dessutom kan företag göra skattemässiga avskrivningar som är större än den beräknade ekonomiska värdeminskningen (överavskrivningar).

41

Skr. 2019/20:101

De fordringar som är kopplade till olika former av uppskjuten beskattning skulle egentligen påverka redovisningen av den offentliga sektorns nettoförmögenhet. Det saknas dock en samlad redovisning av den uppskjutna beskattningen. Det gäller fram- för allt avtalspensionerna. Ytterligare ett skäl att inte redovisa skattefordringar är att det är mycket svårt att beräkna den fordran som den offentliga sektorn har. Även om det för ett visst år t.ex. finns uppgift om företagens avsatta medel till periodiserings- fonder vet man inte i förväg i vilken utsträckning som dessa återföringar kommer att påverka skatte-intäkterna. Om återföringen sker under år som företagen har förluster bidrar inte återföringen till ytterligare skatteintäkter. Dessutom måste skattefordran nuvärdesberäknas, vilket gör skattningen än mer osäker.

2.4.3Övriga inkomster

Övriga inkomster omfattar inkomsttyperna Inkomster av statens verksamhet, Inkomster av försåld egendom, Återbetalning av lån, Kalkylmässiga inkomster och Bidrag m.m. från EU. Dessutom ingår inkomsttyperna Avräkningar i anslutning till skattesystemet och Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto. Det totala utfallet för övriga inkomster 2019 uppgick till -53 989 miljoner kronor och blev därmed 6 199 miljoner kronor lägre än vad som beräknades i den ursprungliga budgeten. Övriga inkomster blev 6 149 miljoner kronor lägre jämfört med föregående år.

Tabell 2.12 Övriga inkomster, sammanfattning

Miljoner kronor

 

SB

Utfall

Utfall-SB

Utfall

 

2019

2019

2019

2018

Inkomster av statens verksamhet

32 536

35 325

2 789

32 771

 

 

 

 

 

Inkomster av försåld egendom

5 000

38

-4 962

1 808

Återbetalning av lån

717

797

80

738

 

 

 

 

 

Kalkylmässiga inkomster

14 194

14 214

20

12 169

 

 

 

 

 

Bidrag m.m. från EU

12 522

12 557

35

12 367

Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet

-112 759

-116 920

-4 161

-107 693

 

 

 

 

 

Utgifter som redovisas som krediteringar på

 

 

 

 

skattekonto

 

 

 

 

Övriga inkomster

-47 790

-53 989

-6 199

-47 840

 

 

 

 

 

Inkomster av statens verksamhet

Inom inkomsttypen redovisas bl.a. rörelseöverskott från statliga affärsverk och Riksbanken samt överskott av statens fastighetsförvaltning. Dessutom redovisas ränteinkomster, aktieutdelningar från bolag med statligt ägande, offentligrättsliga avgifter, försäljningsinkomster, böter och övriga inkomster av statens verksamhet.

42

Skr. 2019/20:101

Tabell 2.13 Inkomster av statens verksamhet, översikt

Miljoner kronor

 

SB

Utfall

Utfall-SB

Utfall

 

2019

2019

2019

2018

Rörelseöverskott

2 196

4 085

1 889

3 238

 

 

 

 

 

Överskott av statens fastighetsförvaltning

235

643

408

227

 

 

 

 

 

Ränteinkomster

2 592

1 980

-612

2 349

 

 

 

 

 

Inkomster av statens aktier

15 000

15 081

81

14 628

 

 

 

 

 

Offentligrättsliga avgifter

10 259

10 352

92

9 902

 

 

 

 

 

Försäljningsinkomster

70

73

3

73

Böter m.m.

1 162

1 278

116

1 118

 

 

 

 

 

Övriga inkomster av statens verksamhet

1 021

1 833

812

1 236

 

 

 

 

 

Inkomster av statens verksamhet

32 536

35 325

2 789

32 771

 

 

 

 

 

Inkomsterna av statens verksamhet uppgick till 35 325 miljoner kronor, vilket är

2 789 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 2 553 miljoner kronor (7,8 procent) högre.

Högre rörelseöverskott än beräknat i statens budget och föregående år

Rörelseöverskotten blev 1 889 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget. Jämfört med föregående år blev rörelseöverskotten 847 miljoner kronor (26,2 procent) högre. Även utfallet för övriga inkomster av statens verksamhet blev högre än beräknat i statens budget med 812 miljoner kronor. De blev också högre än 2018 med 597 miljoner kronor.

Rörelseöverskotten uppgick till 4 085 miljoner kronor, vilket är 847 miljoner kronor (26,2 procent) högre än 2018. Riksbankens inlevererade överskott uppgick till

3 800 miljoner kronor, vilket är 1 500 miljoner kronor högre än föregående år.

Det inlevererade överskottet uppgår till 80 procent av Riksbankens genomsnittliga resultat under den senaste femårsperioden, före bokslutsdispositioner m.m.

För de senaste fem åren, 2014 till 2018, uppgår Riksbankens genomsnittliga resultat till 6 676 miljoner kronor. Resultatet kan variera mycket från år till år vilket i sin tur kan ha stora effekter på genomsnittet. Riksbanken redovisade ett positivt resultat på

3 522 miljoner kronor för 2018. Aktiebolaget Svensk Exportkredit ska för varje kvartal redovisa resultatet för det svenska systemet för statsstödda exportkrediter. Föregående års överskott inlevereras och redovisas på inkomsttitel. Överskottet uppgick 2018 till 18 miljoner kronor och inlevererades 2019. Det inlevererade överskottet 2019 är

107 miljoner kronor (85,7 procent) lägre än det överskott som inlevererades 2018. Trafikverket har inte levererat in något överskott under 2019 vilket påverkar jämförelsen med föregående år negativt med 564 miljoner kronor.

43

Skr. 2019/20:101

Tabell 2.14 Rörelseöverskott

Miljoner kronor

 

SB

Utfall

Utfall-SB

Utfall

 

2019

2019

2019

2018

Luftfartsverkets inlevererade överskott

14

 

-14

 

 

 

 

 

 

Affärsverket Svenska Kraftnäts inlevererade utdelning

 

 

 

 

och inleverans av motsvarighet till statlig skatt

201

 

-201

132

Sjöfartsverkets inlevererade överskott

0

5

5

 

 

 

 

 

 

Inlevererat överskott av Riksgäldskontorets

 

 

 

 

garantiverksamhet

32

128

96

52

Inlevererat överskott av statsstödd exportkredit

0

18

18

125

 

 

 

 

 

Inlevererat överskott från övriga myndigheter

150

135

-15

629

 

 

 

 

 

Riksbankens inlevererade överskott

1 800

3 800

2 000

2 300

 

 

 

 

 

Rörelseöverskott

2 196

4 085

1 889

3 238

 

 

 

 

 

Stor ökning av överskottet av statens fastighetsförvaltning

Överskotten av statens fastighetsförvaltning uppgick till 643 miljoner kronor, vilket är 416 miljoner kronor (183,8 procent) högre än föregående år. Överskottet från Statens fastighetsverk (SFV) var 538 miljoner kronor. Den största fastighetsförsäljningen under året avsåg Stockholm Silvieberg 3 som såldes för 228 miljoner kronor. Även fastigheten Stockholm Lysbomben 1 såldes under året, för 174 miljoner kronor. Fortifikationsverket levererade ett överskott på 104 miljoner kronor.

Kostnadsränta på skattekontot lägre än 2018

Ränteinkomster uppgick till 1 980 miljoner kronor, det är 369 miljoner kronor (15,7 procent) lägre än föregående år.

Tabell 2.15 Ränteinkomster

Miljoner kronor

 

SB

Utfall

Utfall-SB

Utfall

 

2019

2019

2019

2018

Räntor på näringslån

0

0

0

0

 

 

 

 

 

Räntor på studielån

38

33

-5

33

Övriga ränteinkomster

2 554

1 947

-607

2 316

 

 

 

 

 

Ränteinkomster

2 592

1 980

-612

2 349

 

 

 

 

 

Räntor på skattekonto uppgick till 1 910 miljoner kronor, vilket är 363 miljoner kronor (16,0 procent) lägre än 2018. Skillnaden jämfört med föregående år beror framför allt på att utfallet för kostnadsränta vid underskott på skattekonto blev

332 miljoner kronor lägre. Intäktsräntan vid överskott på skattekonto blev 4 miljoner kronor lägre än föregående år.

Inkomster av statens aktier något högre än 2018

Inkomster av statens aktier består av utdelning och andra inkomster från statligt ägda bolag. Utdelningen baseras generellt på bolagens resultat från året innan. Inkomster av statens aktier uppgick till 15 080 miljoner kronor, det är 452 miljoner kronor

(3,1 procent) högre än föregående år.

44

Skr. 2019/20:101

Tabell 2.16 Aktieutdelning m.m. 2019 och 2018

Miljoner kronor

 

 

 

Skillnad mot

 

Utfall 2019

Utfall 2018

2018

Akademiska hus

1 663

1 630

33

 

 

 

 

Apoteket

230

300

-70

 

 

 

 

Eurofima AB

2

0

2

 

 

 

 

Infranord

41

67

-26

 

 

 

 

Jernhusen

700

179

521

 

 

 

 

Lernia

0

21

-21

Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB)

3 164

2 882

282

 

 

 

 

Metria

0

4

-4

 

 

 

 

Nordiska investeringsbanken

148

196

-48

 

 

 

 

Saminvest AB

0

200

-200

 

 

 

 

SBAB

690

684

6

 

 

 

 

SJ

194

269

-75

SOS Alarm AB

17

0

17

 

 

 

 

Specialfastigheter

555

560

-5

 

 

 

 

Sveaskog

1 100

900

200

Svensk Bilprovning

29

29

0

 

 

 

 

Svensk Exportkredit

194

232

-38

 

 

 

 

Svevia

335

299

36

Swedavia

0

122

-122

 

 

 

 

Sweden House

2

1

1

 

 

 

 

Telia Company

3 810

3 714

96

Teracom Group

206

214

-8

 

 

 

 

Vasallen

0

125

-125

 

 

 

 

Vattenfall AB

2 000

2 000

0

Totalt

15 080

14 628

452

 

 

 

 

Telia Company delade ut 3 810 miljoner kronor, vilket är 96 miljoner kronor mer än föregående år. Utdelningen från LKAB blev 3 164 miljoner kronor, vilket motsvarar 60 procent av årets vinst. Utdelningen från Vattenfall AB blev 2 000 miljoner kronor, vilket motsvarar 20 procent av årets resultat. Jernhusen AB delade ut 700 miljoner kronor, vilket är 521 miljoner kronor mer än föregående år och överstiger utdelningsmålet om en tredjedels procent av resultatet.

Inkomster från offentligrättsliga avgifter högre 2019

Inkomsterna från offentligrättsliga avgifter blev 10 352 miljoner kronor, vilket är

449 miljoner kronor (4,5 procent) högre än föregående år. Finansieringsavgiften från arbetslöshetskassor uppgick till 3 559 miljoner kronor, vilket är 65 miljoner kronor

(1,8 procent) högre än 2018. Avgifter vid patent- och registreringsväsendet uppgick till 441 miljoner kronor. Det är en ökning med 45 miljoner kronor (11,5 procent) jämfört med föregående år.

Högre inkomster från böter

Inkomsterna från Böter m.m. uppgick till 1 278 miljoner kronor, vilket är 160 miljoner kronor (14,3 procent) högre än föregående år. Det högre utfallet beror framför allt på att bötesmedel från Polismyndigheten blev 102 miljoner kronor högre än föregående år. Det avser bl.a. domstolsböter och strafförelägganden som uppgick till 309 miljoner kronor.

45

Skr. 2019/20:101

Återbetalning av statsbidrag

Övriga inkomster av statens verksamhet uppgick till 1 833 miljoner kronor, vilket är 597 miljoner kronor högre än 2018. Det förklaras bl.a. av att Statens skolverk levererade 794 miljoner kronor i återbetalade statsbidrag. Det är 523 miljoner kronor högre än föregående år.

Lokalradioavgifter från Myndigheten för press, radio och tv blev 95 miljoner kronor högre. I juli 2018 betalade kommersiella radiobolag 1 306 miljoner kronor till Myndigheten för press, radio och tv för tillstånd att sända markbunden analog kommersiell radio. Tillstånden gäller för perioden 1 augusti 2018 till 31 juli 2026. Avgifterna betaldes i förskott och kommer därför att periodiseras kvartalsvis mot statens budget för hela perioden för att ge en rättvisande bild av de redovisade intäkterna.

Inkomster av försåld egendom

Under denna inkomsttyp redovisas bl.a. inkomster av försålda byggnader och maskiner, mark och annan egendom som exempelvis gruvegendom och aktier.

Tabell 2.17 Inkomster av försåld egendom

Miljoner kronor

 

SB

Utfall

Utfall-SB

Utfall

 

2019

2019

2019

2018

Inkomster av försåld egendom

5 000

38

-4 962

1 808

 

 

 

 

 

Små inkomster av försåld egendom 2019

Inkomster av försåld egendom uppgick 2019 till 38 miljoner kronor, vilket är

4 962 miljoner kronor lägre än beräknat i statens budget. Det beräknade beloppet i statens budget utgör en beräkningsteknisk schablon på 5 000 miljoner kronor. Jämfört med föregående år blev inkomsterna 1 770 miljoner kronor lägre. Inkomsterna 2018 bestod främst av försäljning av statens innehav av aktier i Apoteksgruppen i Sverige Holding AB, som genererade ett överskott på 1 683 miljoner kronor.

Återbetalning av lån

Under inkomsttypen Återbetalning av lån redovisas återbetalningar av olika typer av lån där den största delen är återbetalning av studielån.

Tabell 2.18 Återbetalning av lån

Miljoner kronor

 

SB

Utfall

Utfall-SB

Utfall

 

2019

2019

2019

2018

 

 

 

 

 

Återbetalning av näringslån

0

0

0

0

 

 

 

 

 

Återbetalning av studielån

468

457

-11

472

 

 

 

 

 

Återbetalning av övriga lån

248

339

91

266

 

 

 

 

 

Återbetalning av lån

717

797

80

738

 

 

 

 

 

Återbetalning av lån högre än föregående år

Utfallet på inkomsttypen uppgick till 797 miljoner kronor, vilket är 80 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget. Jämfört med föregående år är utfallet 58 miljoner kronor (7,9 procent) högre. Återbetalningen av studielån, som avser lån upptagna före 1989, blev 14 miljoner kronor lägre än 2018. Förändringen mellan åren beror bl.a. på att antalet låntagare minskade med 35 353. Återbetalningen av övriga lån blev

91 miljoner kronor (27,4 procent) högre än beräknat i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 73 miljoner kronor högre. Övriga lån avser bl.a.

46

Skr. 2019/20:101

hemutrustningslån som blev 3 miljoner kronor högre än föregående år, vilket beror på att antalet personer som återbetalar hemutrustningslån ökat på grund av den senaste tidens flyktingmottagande. Antalet lån 2019 uppgick till 64 300, vilket är en minskning med 5 900 lån jämfört med 2018. Antalet lån har minskat eftersom återbetalningarna har ökat och nyutlåningen är lägre eftersom antalet personer som beviljats uppehållstillstånd och tagits emot i en kommun har minskat. Hemutrustningslånet ska betalas tillbaka två år efter utbetalningen.

Kalkylmässiga inkomster

Inkomsttypen Kalkylmässiga inkomster består av vissa amorteringar och statliga pensionsavgifter.

Inkomsterna uppgick till 14 214 miljoner kronor, vilket är 20 miljoner kronor (0,14 procent) högre än beräknat i statens budget.

Tabell 2.19 Kalkylmässiga inkomster

Miljoner kronor

 

SB

Utfall

Utfall-SB

Utfall

 

2019

2019

2019

2018

 

 

 

 

 

Avskrivningar och amorteringar

77

13

-64

84

 

 

 

 

 

Statliga pensionsavgifter

14 117

14 202

85

12 085

 

 

 

 

 

Kalkylmässiga inkomster

14 194

14 214

20

12 169

 

 

 

 

 

De statliga pensionsavgifterna ökade

Statliga pensionsavgifter uppgick till 14 202 miljoner kronor. Avgifterna för statlig tjänstepensionering uppgick till 11 532 miljoner kronor, medan den särskilda löne- skatten på pensionskostnader uppgick till 2 703 miljoner kronor. Administrations- kostnaderna för det statliga tjänstepensionssystemet blev 193 miljoner kronor. De statliga pensionsavgifterna blev 85 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget. Jämfört med föregående år har de statliga pensionsavgifterna ökat med 2 116 miljoner kronor (17,5 procent). Det beror främst på en sänkning av räntan i beräknings- grunderna från 0,30 till 0,00 för premier och att prisbasbeloppet höjdes från

45 500 kronor till 46 500 kronor.

Tabell 2.20 Statliga pensionsavgifter

Miljoner kronor

 

SB

Utfall

Utfall-SB

Utfall

 

2019

2019

2019

2018

 

 

 

 

 

Statlig tjänstepensionering

 

11 532

 

9 821

 

 

 

 

 

Särskild löneskatt på pensionskostnader

 

2 703

 

2 295

 

 

 

 

 

Statlig grupplivförsäkring

 

52

 

53

 

 

 

 

 

Premieskatt, gruppliv

 

41

 

41

Statlig personskadeförsäkring

 

81

 

79

 

 

 

 

 

Avdrag för administrationskostnader

 

-193

 

-190

 

 

 

 

 

Administration, personskadeförsäkring

 

-13

 

-13

 

 

 

 

 

Statliga pensionsavgifter

14 117

14 202

85

12 085

 

 

 

 

 

Bidrag m.m. från EU

Under inkomsttypen Bidrag m.m. från EU redovisas bidrag från olika EU-fonder inom EU:s budget. De största enskilda bidragen kommer från Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Europeiska jordbruksfonden. Bidragen är främst kopplade till utgifter på anslag under utgiftsområde

47

Skr. 2019/20:101

14 Arbetsmarknad och arbetsliv, utgiftsområde 19 Regional tillväxt, utgiftsområde 22 Kommunikationer samt utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel.

Tabell 2.21 Bidrag m.m. från EU

Miljoner kronor

 

SB

Utfall

Utfall-SB

Utfall

 

2019

2019

2019

2018

Bidrag från EU:s jordbruksfonder

8 920

9 790

870

8 886

 

 

 

 

 

Bidrag från EU till fiskenäringen

251

143

-108

237

Bidrag från Europeiska regionala utvecklingsfonden

1 455

792

-663

1 557

 

 

 

 

 

Bidrag från Europeiska socialfonden

1 538

1 123

-415

1 312

 

 

 

 

 

Bidrag till transeuropeiska nätverk

95

114

19

104

Övriga bidrag från EU

263

594

331

272

 

 

 

 

 

Bidrag m.m. från EU

12 522

12 557

35

12 367

 

 

 

 

 

Inkomsterna uppgick till 12 557 miljoner kronor under 2019 och är 35 miljoner kronor (0,3 procent) högre än beräknat i statens budget. Jämfört med 2018 blev inkomsterna 190 miljoner kronor (1,5 procent) högre.

Tabell 2.22 Bidrag från EU:s jordbruksfonder

Miljoner kronor

 

SB

Utfall

Utfall-SB

Utfall

 

2019

2019

2019

2018

Bidrag från Europeiska garantifonden för jordbruket

6 742

7 435

692

6 962

 

 

 

 

 

Gårdsstöd

6 600

7 177

577

6 613

 

 

 

 

 

Övriga interventioner

138

122

-16

109

 

 

 

 

 

Exportbidrag

0

 

0

 

 

 

 

 

 

Övriga bidrag från Europeiska garantifonden för

 

 

 

 

jordbruket

4

136

131

240

 

 

 

 

 

Bidrag från EU till landsbygdsutvecklingen

2 178

2 356

178

1 923

 

 

 

 

 

Europeiska utvecklings- och garantifonden -

 

 

 

 

garantisektionen 2000 – 2006

 

0

0

0

 

 

 

 

 

Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för

 

 

 

 

landsbygdsutveckling 2007 – 2013

-5

-4

1

-9

 

 

 

 

 

Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för

 

 

 

 

landsbygdsutveckling 2014 – 2020

2 182

2 359

177

1 933

 

 

 

 

 

Bidrag från EU:s jordbruksfonder

8 920

9 790

870

8 886

 

 

 

 

 

Bidragen från EU:s jordbruksfonder högre än budget

Bidragen från EU:s jordbruksfonder uppgick till 9 790 miljoner kronor 2019, vilket är 870 miljoner kronor (9,8 procent) högre än vad som beräknades i statens budget. Det är framförallt inbetalningarna av Gårdsstöd som blivit högre (577 miljoner kronor) och beror främst på att den del av gårdsstödet för 2018 som betalades in från EU under 2019 blev högre än väntat. Övriga bidrag från Europeiska garantifonden för jordbruket blev 131 miljoner kronor högre än beräknat. Under inkomsttiteln redovisas de valutakursdifferenser som uppstår i den löpande redovisningen till EU:s jordbruksfonder (garanti- och landsbygd). Det högre utfallet beror främst på att kronans värde i förhållande till euron har varit svagare under 2019 än vad regeringen beräknade i budgeten. Kursvinsterna för 2019 uppgick till 130 miljoner kronor. Bidragen från den europeiska fonden för landsbygdsutveckling 2014–2020 blev

178 miljoner kronor högre. Orsaken är delvis att Europeiska kommissionen under hösten 2019, efter skrivelse från regeringen, beslutat att medfinansieringen från EU inom landsbygdsprogrammet skulle öka från 39,5 procent till 48,8 procent.

48

Skr. 2019/20:101

Bidragen från EU:s regionala och sociala fonder blev lägre än beräknat

Bidragen från Europeiska regionala utvecklingsfonden blev 663 miljoner kronor lägre än beräknat. Det beror bl.a. på att flera projekt inte har rekvirerat medel i den takt som beräknades på grund av att de ligger efter i genomförandet eller dröjer med rekvisitioner. Bidragen från Europeiska socialfonden blev 415 miljoner kronor lägre än beräknat. Det lägre utfallet beror på lägre medelsförbrukning i de beviljade projekten än beräknat.

Bidragen från EU ökade något 2019

Jämfört med 2018 så ökade bidragen från EU med 190 miljoner kronor (1,5 procent). Gårdsstödet ökade med 564 miljoner kronor och det beror främst på att den del av gårdsstödet för 2018 som betalades in från EU under 2019 blev högre än väntat. Bidragen från EU till landsbygdsutvecklingen ökade med 432 miljoner kronor, vilket bl.a. beror på att den europeiska kommissionens beslut om ökad medfinansiering från EU. Åt motsatt håll går bidragen från de europeiska regional- och socialfonderna som minskat med 765 miljoner kronor respektive 189 miljoner kronor. Övriga bidrag från EU ökade med 322 miljoner kronor. Det är främst bidragen från asyl-, migrations och integrationsfonden som ökat mellan åren.

Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet

Denna inkomsttyp omfattar tillkommande EU-skatter och utjämningsavgifter för LSS-kostnader (lagen om stöd- och service för vissa funktionshindrade). Dessutom ingår olika avräkningar som avser, dels intäkter som förs till fonder, dels kompensation för mervärdesskatt till statliga myndigheter och kommuner och fr.o.m. 2019 Avgifter till public service.

Tabell 2.23 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet

Miljoner kronor

 

SB

Utfall

Utfall-SB

Utfall

 

2019

2019

2019

2018

 

 

 

 

 

Tillkommande skatter

11 143

11 342

199

10 575

EU-skatter

7 073

6 837

-236

6 481

 

 

 

 

 

Tullmedel

7 034

6 838

-196

6 481

 

 

 

 

 

Jordbrukstullar och sockeravgifter

39

-1

-40

0

Kommunala utjämningsavgifter

4 070

4 506

436

4 094

 

 

 

 

 

Utjämningsavgift för LSS-kostnader

4 070

4 506

436

4 094

 

 

 

 

 

Avräkningar

-123 902

-128 262

-4 360

-118 268

Intäkter som förs till fonder

-13 003

-11 584

1 419

-14 701

 

 

 

 

 

Kompensation för mervärdesskatt

-101 817

-107 627

-5 810

-103 567

 

 

 

 

 

Avräknad mervärdesskatt, statliga myndigheter

-32 598

-34 077

-1 479

-32 585

Kompensation för mervärdesskatt, kommuner

-69 219

-73 550

-4 331

-70 982

 

 

 

 

 

Avgifter till public service

-9 082

-9 051

31

 

 

 

 

 

 

Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet

-112 759

-116 920

-4 161

-107 693

 

 

 

 

 

I statens budget beräknades avräkningarna uppgå till -112 759 miljoner kronor. Utfallet blev -116 920 miljoner kronor. Skillnaden mot beräkningen i statens budget blev alltså -4 161 miljoner kronor. Avräkningarna för kompensation för mervärdesskatt till kommunerna blev 4 331 miljoner kronor högre och beror på att kommunernas konsumtion blev högre än väntat.

Jämfört med 2018 ökade Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet med 9 227 miljoner kronor. Avräkningen av avgifter till public Service ökade med

49

Skr. 2019/20:101

9 050 miljoner kronor eftersom det är första året som avgifterna redovisas i statens budget.

2.4.4Definitionerna av statens skatteintäkter skiljer sig åt

Sedan 2006 då riksdagen godkände regeringens förslag om ändrade redovisningsprinciper för statsbudgetens inkomstsida, ska statens budget och nationalräkenskaperna visa samma totala skatteintäkter för den offentliga sektorn3. Nationalräkenskaperna i Europeiska unionen bygger på ENS 2010-manualen, som är en del av ENS 2010-förordningen. Den har beslutats av Europaparlamentet och Ministerrådet. År 2019 genomförde Statistiska centralbyrån (SCB) en allmän översyn av redovisningen i nationalräkenskaperna. Efter översynen förändrades definitionen av vad som ingår i den offentliga sektorns skatteintäkter för 2019 och tidigare år.

När riksdagen beslutade om budgeten för 2019 var dessa förändringar inte kända. Därför hade man inte beaktat dem när skatteintäkterna i statens budget beräknades. Eftersom statens budget ska följas upp mot den av riksdagen beslutade budgeten har inte heller redovisningen av skatteintäkterna justerats i efterhand, för att de ska stämma överens med förändringarna. Därmed har det uppstått en skillnad mellan skatteintäkterna i statens budget och i nationalräkenskaperna. Det går dock att specificera skillnaderna.

Tabell 2.24 Förklaringsposter som visar skillnaden för skatteintäkterna mellan statens budget och nationalräkenskaperna

Miljoner kronor

 

2019

2018

2017

Statens skatteintäkter enligt Statens budget

1 119 895

1 099 512

1 063 762

 

 

 

 

Allmän översyn av nationalräkenskaperna

-1 010

8 299

6 911

Kärnavfallsfonden

-3 951

-3 685

-3 797

 

 

 

 

Public service-avgiften

0

8 171

7 954

 

 

 

 

Elcertifikat

2 581

3 813

2 754

 

 

 

 

Olika periodisering av energiskatt på elektrisk kraft

 

 

 

historiska år

 

-2 746

255

 

 

 

 

Olika definitioner av sektorerna

261 177

241 119

230 154

 

 

 

 

Övrigt (t.ex. senare beräkningstidpunkt, avrundning etc.)

-4 595

3

4

 

 

 

 

Statens skatteintäkter enligt nationalräkenskaperna1

1 375 467

1 346 187

1 301 085

1Nationalräkenskaperna fjärde kvartalet 2019 publicerades den 28 februari 2020.

Vid den allmänna översynen reviderades statens skatteintäkter i nationalräkenskaperna på ett sätt som påverkar jämförelsen med statens budget. För skatteredovisningen skiljer tre poster sig åt mellan redovisningen i nationalräkenskaperna och i statens budget.

Intäkterna från kärnkraftsindustrin som fonderas i Kärnavfallsfonden har tidigare räknats som en statlig skatteintäkt i både nationalräkenskaperna och statens budget. Men efter den allmänna översynen av nationalräkenskaperna ingår inte dessa intäkter längre i staten, utan i företagssektorn. Det innebär att skatteintäkterna för staten minskar med nästan 4 miljarder kronor per år i nationalräkenskaperna. Avkastningen på intäkterna från Kärnavfallsfonden redovisas nu i stället som en skuld mot företagssektorn. Skulden motsvarar fonden i balansräkningen för staten.

3 Prop 2005/06:1, avsnitt 6.2.

50

Skr. 2019/20:101

Den 1 januari 2019 ersattes radio- och tv-avgiften till Radiotjänst med en individuell public service-avgift, som dras direkt med skatten. Public service-avgiften redovisas som skatt i statens budget fr.o.m. 2019.

Inationalräkenskaperna redovisas även radio och tv-avgiften till Radiotjänst som en skatteintäkt för staten. Därmed har det uppstått en skillnad på ungefär 8 miljarder kronor per år från 2018 och bakåt.

Elcertifikatsystemet är ett marknadsbaserat stödsystem som ska öka produktionen av förnybar el. Enligt regelverket för nationalräkenskaperna ska handel med elcertifikat bruttoredovisas i staten, eftersom det är staten som fastställer förutsättningarna för systemet. Det innebär att handeln med elcertifikat både redovisas som skatteintäkt och utbetald subvention i staten, trots att staten inte är inblandad i de monetära transaktionerna. Det höjer skatteintäkterna med mellan 3–4 miljarder kronor per år i nationalräkenskaperna. I statens budget ingår inte elcertifikaten.

I september 2018 justerades periodiseringen av energiskatt på elektrisk kraft för 2003– 2018 i nationalräkenskaperna. Motsvarande revidering gjordes inte för statens budget, eftersom utfallet i statens budget redan hade fastställts.

Dessutom finns skillnader i olika principer för avgränsningen av staten i statens budget och i nationalräkenskaperna. Till exempel ska den kommunala fastighets- avgiften tillhöra staten i nationalräkenskaperna, eftersom det är staten som bestämmer villkoren för den kommunala fastighetsavgiften. Det innebär att den redovisas som en statlig skatteintäkt som transfereras till kommunsektorn. Motsvarande princip finns inte för statens budget där intäkterna för den kommunala fastighetsavgiften tillhör kommunerna, och inte staten. Detta leder till förhållandevis stora skillnader i sektoruppdelningen av skatteintäkterna, men det påverkar inte den samlade skatteintäkten för offentlig sektor.

Skatteintäkterna skiljer sig åt i statens budget och i statens resultaträkning

Det finns även skillnader mellan redovisningen av skatteintäkter i statens budget och i statens resultaträkning. När statens årsredovisning lämnas till riksdagen är de periodiserade skatterna för innevarande år en beräkning/prognos, som först kommer att slutligt fastställas ungefär ett år senare. Eftersom årets över- eller underskott fastställs då regeringen lämnar skrivelsen Årsredovisning för staten till riksdagen, redovisas eventuella senare revideringar av skatteintäkterna på kommande år. Till exempel så fastställdes årets överskott för staten 2018 i Årsredovisning för staten 2018. Eftersom överskottet fastställdes innan skatteintäkterna var fastställda revideras i stället skatteprognosen för 2018 på 2019 års skatteintäkter och påverkar därmed 2019 års över- eller underskott för staten.

Förutom skillnader i redovisningen av skatteintäkter förekommer det skillnader i avgränsningen av staten i resultaträkningen och i statens budget. I resultaträkningen elimineras dessutom inomstatliga transaktioner.

51

Skr. 2019/20:101

Tabell 2.25 Förklaringsposter som visar skillnaden för skatteintäkterna mellan statens budget och statens resultat- och balansräkning

Miljoner kronor

 

2019

2018

2017

Totala skatteintäkter enligt resultaträkningen

1 386 530

1 363 480

1 316 861

 

 

 

 

Skatter hänförliga till tidigare år

371

-7 987

-21 576

 

 

 

 

Avgränsningsskillnader

-338 102

-324 373

-309 697

Elimineringar

71 095

70 385

68 050

 

 

 

 

Justering för reviderad skatteprognos

0

-1 992

10 123

 

 

 

 

Statens skatteintäkter i Statens budget

1 119 895

1 099 512

1 063 762

 

 

 

 

Justeringsbelopp tidigare år för revidering totala

 

 

 

skatteintäkter

 

4 018

-10 028

 

 

 

 

Justeringsbelopp tidigare år för reviderad skatteprognos

 

 

 

statens skatteintäkter

 

-2 260

183

 

 

 

 

Statens skatteintäkter i resultaträkningen enligt

 

 

 

avgränsning i Statens budget1

1 119 895

1 101 271

1 053 916

1Se avsnitt 3 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys, not 1 Skatteintäkter.

52

Skr. 2019/20:101

2.5Utgifter i statens budget 2019

Utgifterna i statens budget är indelade i 27 utgiftsområden. Därutöver ingår även posterna Förändring av anslagsbehållningar, Riksgäldskontorets nettoutlåning och Kassamässig korrigering på budgetens utgiftssida.

Posten Förändring av anslagsbehållningar används endast vid budgetering. Utfallet påverkar anslagsbehållningarna för respektive anslag.

Utgifter i statens budget – sammanfattning

I tabell 2.25 jämförs utfallet för utgifterna, dvs. den faktiska förbrukningen, dels med ursprungligen anvisade medel (statens budget), dels med totalt anvisade medel (inklusive ändringar av budgeten). En högre förbrukning än anvisade medel möjliggörs genom utnyttjande av ett eventuellt ingående anslagssparande eller en anslagskredit.

53

Skr. 2019/20:101

Tabell 2.26 Utgifter i statens budget 2019

Miljoner kronor

 

 

 

 

 

 

Utfall -

Utfall -

 

 

Statens

Ändrings-

 

 

statens

totalt

 

Utgiftsområde

budget

budget

Totalt anvisat

Utfall

budget

anvisat

 

 

 

 

 

 

 

 

1

Rikets styrelse

14 594

179

14 773

14 638

44

-135

2

Samhällsekonomi och finansförvaltning

17 319

-27

17 292

16 927

-392

-365

 

 

 

 

 

 

 

 

3

Skatt, tull och exekution

11 523

-13

11 509

11 520

-2

11

 

 

 

 

 

 

 

 

4

Rättsväsendet

48 384

1 219

49 602

49 383

1 000

-219

5

Internationell samverkan

2 362

-2

2 360

2 337

-25

-23

 

 

 

 

 

 

 

 

6

Försvar och samhällets krisberedskap

60 067

212

60 278

60 572

505

293

 

 

 

 

 

 

 

 

7

Internationellt bistånd

44 945

-487

44 458

44 240

-705

-218

8

Migration

12 112

306

12 418

11 847

-265

-571

 

 

 

 

 

 

 

 

9

Hälsovård, sjukvård och social omsorg

81 277

268

81 545

79 592

-1 685

-1 953

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och

 

 

 

 

 

 

10

funktionsnedsättning

97 657

132

97 789

97 872

215

83

 

 

 

 

 

 

 

 

11

Ekonomisk trygghet vid ålderdom

34 881

19

34 900

34 486

-396

-415

 

 

 

 

 

 

 

 

12

Ekonomisk trygghet för familjer och barn

97 332

534

97 866

97 315

-17

-551

 

Jämställdhet och nyanlända invandrares

 

 

 

 

 

 

13

etablering

17 967

462

18 430

16 942

-1 025

-1 487

 

 

 

 

 

 

 

 

14

Arbetsmarknad och arbetsliv

73 940

624

74 564

73 408

-532

-1 156

15

Studiestöd

24 731

-21

24 710

22 815

-1 916

-1 895

 

 

 

 

 

 

 

 

16

Utbildning och universitetsforskning

80 846

-381

80 465

78 527

-2 319

-1 938

 

 

 

 

 

 

 

 

17

Kultur, medier, trossamfund och fritid

15 782

72

15 853

15 828

47

-25

 

Samhällsplanering, bostadsförsörjning och

 

 

 

 

 

 

18

byggande samt konsumentpolitik

4 742

-754

3 988

3 052

-1 690

-936

 

 

 

 

 

 

 

 

19

Regional tillväxt

3 497

71

3 568

3 316

-180

-251

20

Allmän miljö- och naturvård

9 737

1 516

11 253

9 446

-291

-1 807

 

 

 

 

 

 

 

 

21

Energi

3 150

795

3 945

2 214

-936

-1 731

 

 

 

 

 

 

 

 

22

Kommunikationer

58 968

224

59 192

58 604

-364

-588

23

Areella näringar, landsbygd och livsmedel

20 900

1 122

22 023

20 784

-117

-1 239

 

 

 

 

 

 

 

 

24

Näringsliv

7 437

-29

7 408

7 304

-133

-104

 

 

 

 

 

 

 

 

25

Allmänna bidrag till kommuner

119 993

59

120 052

120 052

59

0

26

Statsskuldsräntor m.m.

25 155

 

25 155

22 174

-2 981

-2 981

 

 

 

 

 

 

 

 

27

Avgiften till Europeiska unionen

40 914

 

40 914

37 683

-3 231

-3 231

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Förändring av anslagsbehållningar

-11 289

 

-11 289

 

11 289

11 289

 

Summa

1 018 923

6 099

1 025 022

1 012 879

-6 043

-12 142

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Riksgäldskontorets nettoutlåning

3 628

 

3 628

-66 892

-70 521

-70 521

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kassamässig korrigering

0

 

0

-2 389

-2 389

-2 389

 

Summa utgifter m.m. i statens budget

1 022 551

6 099

1 028 650

943 598

-78 953

-85 052

 

 

 

 

 

 

 

 

Utgifterna i statens budget uppgick 2019 till 943 598 miljoner kronor. Det är

78 953 miljoner kronor (7,7 procent) lägre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten och 85 052 miljoner kronor (8,3 procent) lägre än vad som totalt anvisades. Inom 7 av de 27 utgiftsområdena blev utgifterna mer än 1 miljard kronor lägre än vad som anvisades i statens budget.

Utgifterna för hälsovård, sjukvård och social omsorg lägre än beräknat

Utfallet för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg uppgick till

79 592 miljoner kronor, vilket är 1 685 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten. Utfallet för många anslag inom utgiftsområdet blev lägre. Bland annat blev kostnaderna för statlig assistansersättning och stimulansbidrag och

54

Skr. 2019/20:101

åtgärder inom äldreområdet lägre än beräknat. Kostnaderna för läkemedel inom förmånerna blev i stället högre än beräknat.

Färre kommunmottagna och lägre utgifter för ensamkommande barn och unga

Utfallet för utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering blev 16 942 miljoner kronor. Det är 1 025 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror bl.a. på att antalet nyanlända som beviljades uppehållstillstånd och togs emot i en kommun blev lägre än beräknat, och att utgifterna för ersättningar för mottagandet av ensamkommande barn blev lägre än beräknat.

Prioriterat studiebidrag lägre än beräknat

Inom utgiftsområde 15 Studiestöd blev utfallet 22 815 miljoner kronor, vilket är

1 916 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i budgeten. Det beror framför allt på att utgifterna för prioriterat studiebidrag för dem som saknar slutbetyg från grundskola eller gymnasium blev lägre än beräknat.

Bidrag till lärarlöner och vuxenutbildning lägre än beräknat

För utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning uppgick utgifterna till 78 527 miljoner kronor. Det är 2 319 miljoner kronor lägre än anvisat i den ursprungliga budgeten. Det beror bl.a. på att medlen under anslag för bl.a. bidrag till lärarlöner och vuxenutbildning inte utnyttjades fullt ut.

Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder lägre än beräknat

Utfallet för utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik uppgick till 3 052 miljoner kronor och blev därmed

1 690 miljoner kronor lägre än vad som anvisats. Det beror främst på att investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder till studerande blev 1 323 miljoner kronor lägre än beräknat.

Högre inkomster från överkurser vid emission, än beräknat

Utgifterna inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. uppgick till 22 174 miljoner kronor, vilket är 2 981 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i budgeten. Det beror i första hand på högre inkomster från överkurser vid emission, än beräknat.

EU återbetalade 1,5 miljarder kronor

Utfallet för utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen uppgick till

37 683 miljoner kronor och är därmed 3 231 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på att EU under 2019 återbetalade ett överskott till Sverige om 1 500 miljoner kronor för den avgift som baseras på bruttonationalinkomsten (BNI). Dessutom blev EU:s fastställda budget lägre än vad som antogs i statens budget. Även tullavgiften blev lägre än beräknat i statens budget.

Riksbanken minskade valutareserven genom återbetalning av lån till Riksgäldskontoret

Riksgäldskontorets nettoutlåning uppgick till -66 892 miljoner kronor, vilket är

70 521 miljoner kronor lägre än vad som beräknades i statens budget. Det beror framför allt på att Riksbanken minskade valutareserven med 8 000 miljoner amerikanska dollar, vilket påverkade nettoutlåningen med 69 000 miljoner kronor.

55

Skr. 2019/20:101

Tabell 2.27 Utfallet för statens budget för 2018 och 2019

Miljoner kronor

 

 

Utfall

Utfall

Skillnad mot

 

Utgiftsområde

2019

2018

2018

1

Rikets styrelse

14 638

14 288

350

 

 

 

 

 

2

Samhällsekonomi och finansförvaltning

16 927

15 992

935

 

 

 

 

 

3

Skatt, tull och exekution

11 520

11 446

74

 

 

 

 

 

4

Rättsväsendet

49 383

45 937

3 446

 

 

 

 

 

5

Internationell samverkan

2 337

1 893

444

 

 

 

 

 

6

Försvar och samhällets krisberedskap

60 572

53 487

7 084

 

 

 

 

 

7

Internationellt bistånd

44 240

42 813

1 427

 

 

 

 

 

8

Migration

11 847

19 624

-7 776

 

 

 

 

 

9

Hälsovård, sjukvård och social omsorg

79 592

78 418

1 174

 

 

 

 

 

10

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och

 

 

 

 

funktionsnedsättning

97 872

99 681

-1 809

 

 

 

 

 

11

Ekonomisk trygghet vid ålderdom

34 486

34 771

-285

 

 

 

 

 

12

Ekonomisk trygghet för familjer och barn

97 315

95 208

2 107

 

 

 

 

 

13

Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

16 942

22 217

-5 275

 

 

 

 

 

14

Arbetsmarknad och arbetsliv

73 408

73 861

-453

 

 

 

 

 

15

Studiestöd

22 815

21 118

1 697

 

 

 

 

 

16

Utbildning och universitetsforskning

78 527

76 002

2 525

 

 

 

 

 

17

Kultur, medier, trossamfund och fritid

15 828

16 008

-180

 

 

 

 

 

18

Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande

 

 

 

 

samt konsumentpolitik

3 052

4 616

-1 563

 

 

 

 

 

19

Regional tillväxt

3 316

3 576

-260

 

 

 

 

 

20

Allmän miljö- och naturvård

9 446

10 438

-992

 

 

 

 

 

21

Energi

2 214

3 504

-1 289

 

 

 

 

 

22

Kommunikationer

58 604

56 594

2 010

 

 

 

 

 

23

Areella näringar, landsbygd och livsmedel

20 784

19 597

1 187

 

 

 

 

 

24

Näringsliv

7 304

7 464

-161

 

 

 

 

 

25

Allmänna bidrag till kommuner

120 052

111 409

8 643

 

 

 

 

 

26

Statsskuldsräntor m.m.

22 174

13 603

8 571

 

 

 

 

 

27

Avgiften till Europeiska unionen

37 683

34 960

2 723

 

Summa

1 012 879

988 527

24 352

 

 

 

 

 

 

Riksgäldskontorets nettoutlåning

-66 892

1 978

-68 870

 

 

 

 

 

 

Kassamässig korrigering

-2 389

1 552

-3 941

 

 

 

 

 

 

Summa utgifter m.m. i statens budget

943 598

992 056

-48 458

 

 

 

 

 

Utgifterna i statens budget minskade när Riksbanken minskade valutareserven

Utgifterna i statens budget minskade med 48 458 miljoner kronor (4,9 procent) mellan 2018 och 2019. Att utgifterna minskade beror i huvudsak på att Riksbanken minskade valutareserven vilket påverkar förändringen av Riksgäldskontorets nettoutlåning som totalt minskade med 68 870 miljoner kronor jämfört med 2018.

Utgifterna för Polismyndigheten ökade

Utgifterna för utgiftsområde 4 Rättsväsendet ökade utgifterna med 3 446 miljoner kronor (7,5 procent). Utgifterna för Polismyndigheten ökade med 2 779 miljoner kronor (11,7 procent). Det beror dels på att lönerna höjdes, dels på att Polismyndigheten har anställt fler. Utgifterna för rättsliga biträden ökade med 214 miljoner kronor (7,5 procent).

56

Skr. 2019/20:101

Ökade anslag för att stärka totalförsvaret

Inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap ökade utgifterna med

7 084 miljoner kronor (13,2 procent). Det beror främst på utveckling och anskaffning av JAS 39E, och ubåt A26. Ökningen beror också på att Försvarsmakten har haft en ökad övningsverksamhet och vidmakthållit materiel i högre utsträckning.

Utgifterna för asylsökande minskade

Inom utgiftsområde 8 Migration blev utgifterna 7 776 miljoner kronor (39,6 procent) lägre. Ersättningarna till kommunerna minskade med 6 665 miljoner kronor

(56,9 procent), vilket främst beror på att antalet barn och unga i Migrationsverkets mottagningssystem minskade.

Färre personer fick aktivitets- och sjukersättning

Utgifterna för utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktions- nedsättning blev 1 809 miljoner kronor (1,8 procent) lägre än 2018. Det beror främst på att färre personer hade aktivitets- och sjukersättning.

Utgifterna för barnbidrag och föräldraförsäkring ökade

Inom utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn ökade utgifterna med 2 107 miljoner kronor (2,2 procent). Utgifterna för barnbidrag ökade med

1 452 miljoner kronor (4,6 procent). Det beror dels på att barnbidraget höjdes den 1 mars 2018, dels på att antalet barn i åldrarna 0–16 år ökade. Utgifterna för föräldraförsäkringen ökade med 634 miljoner kronor (1,4 procent). Antalet ersättningsdagar för föräldrapenning minskade svagt, men den genomsnittliga ersättningen per dag ökade med 3,7 procent, bl.a. på grund av att fler män tog ut föräldrapenning.

Utgifterna för nyanlända inklusive ensamkommande barn minskar

Inom utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering minskade utgifterna med 5 275 miljoner kronor (23,7 procent) eftersom antalet nyanlända och antalet ensamkommande barn och unga minskade. Ersättningarna till kommunerna för ensamkommande barn och unga minskade med 2 365 miljoner kronor och schablonersättningarna för mottagande av nyanlända minskade med 2 091 miljoner kronor.

Fler studerande med studiemedel

Utgifterna inom utgiftsområde 15 Studiestöd ökade med 1 697 miljoner kronor (8,0 procent). Det beror både på att bidragsbeloppet har höjts och att antalet studerande med studiemedel ökade med 5,6 procent.

Statligt stöd för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling medför högre utgifter

Inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning ökade utgifterna med 2 525 miljoner kronor (3,3 procent). Inom utgiftsområdet har utfallet för många anslag både ökat och minskat. Utgifterna för statligt stöd för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling ökade med 2 478 miljoner kronor.

Inget stöd till kommuner för ökat bostadsbyggande

Utgifterna inom utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik minskade med 1 563 miljoner kronor (33,9 procent). Det beror framför allt på att stödet till kommuner för ökat bostadsbyggande har avvecklats.

57

Skr. 2019/20:101

Ökade utgifter för investeringar, drift och underhåll av järnvägar

Inom utgiftsområde 22 Kommunikationer ökade utgifterna med 2 010 miljoner kronor (3,6 procent). Utgifterna för större järnvägsinvesteringar enligt nationell plan ökade med 2 216 miljoner kronor samtidigt som de större väginvesteringarna minskade med 896 miljoner kronor. Utgifterna för drift, underhåll och trafikledning på järnväg ökade med 463 miljoner kronor.

Höjt grundavdrag för pensionärer medför högre bidrag till kommuner och landsting

Utfallet för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner ökade med

8 643 miljoner kronor (7,8 procent). Det beror framför allt på att kommunerna och landstingen kompenserades med totalt 4 930 miljoner kronor för det intäktsbortfall som det förhöjda grundavdraget för pensionärer medför. Kommunerna fick även ytterligare 3 500 miljoner kronor i ökade resurser.

Högre utgifter för räntor på statsskulden

Inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. ökade utgifterna med 8 571 miljoner kronor (63,0 procent). Det beror på flera faktorer, bl.a. blev räntor på lån i svenska kronor och valutakursförluster högre än 2018.

Lägre återbetalningar av EU-avgiften

Utgifterna inom utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen blev

2 723 miljoner kronor (7,8 procent) högre än 2018. Det beror framför allt på att återbetalningarna från EU blev ca 2 200 miljoner kronor lägre än 2018.

Förklarande faktorer till avvikelserna mot statens budget

Utgifterna i statens budget blev 79,0 miljarder kronor lägre än den budget som riksdagen ursprungligen fastställde. I detta avsnitt analyseras hur stor del av denna skillnad som berodde på reviderade bedömningar av dels de makroekonomiska förutsättningarna, dels antalet personer som tar emot ersättning från olika trans- fereringssystem (volymer). Vidare redovisas hur stor del av skillnaden som beror på nya beslut. Det gäller sådana beslut som fattats av riksdagen eller Riksbanken. Resterande skillnad beror på andra förklaringsfaktorer och redovisas i kategorin Övrigt. Skillnaderna fördelas också på Utgiftsområden exklusive räntor, Statsskulds- räntor m.m. och Riksgäldskontorets nettoutlåning. Resultatet sammanfattas i tabell 2.28 och kommenteras därefter.

Tabell 2.28 Förklarande faktorer till skillnaden mellan utfall och budget för 2019

Miljarder kronor

 

Totalt

Volym3

Makro4

Beslut

Övrigt5

Utgiftsområden, exklusive räntor1

-3,2

-3,5

0,6

3,9

-4,2

Statsskuldsräntor m.m.

-2,9

0,0

-2,9

0,0

0,0

 

 

 

 

 

 

Riksgäldskontorets nettoutlåning2

-72,9

0,0

1,8

0,0

-74,7

Budgetens utgifter m.m.

-79,0

-3,5

-0,5

3,9

-78,9

1Utgiftsområden som omfattas av det statliga utgiftstaket.

2Riksgäldskontorets nettoutlåning och den kassamässiga korrigeringsposten.

3Begreppet volym innefattar utgiftsförändringar till följd av bl.a. antal personer i transfereringssystemen, längden på den tid som en person finns i ett system samt förändringar av nivån på styckkostnader i transfereringssystemen som inte direkt kan kopplas till den makroekonomiska utvecklingen.

4Utgiftsförändringar till följd av reviderade makroekonomiska förutsättningar.

5Under Utgiftsområden, exkl. räntor ingår förändring av anslagsbehållningar enligt ursprunglig budget.

Skillnader till följd av reviderade volymer i olika transfereringssystem

Utgifterna blev 3,5 miljarder kronor lägre än i statens budget till följd av ändrade bedömningar av bl.a. antalet personer som tar emot ersättning från olika

58

Skr. 2019/20:101

transfereringssystem (volymer). Det beror bl.a. på att färre personer än beräknat i statens budget fick assistansersättning 2019 och att det beviljade antalet timmar assistansersättning per vecka också var något lägre. Det medförde att utgifterna under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg. Vidare blev utgifterna under utgiftsområde 15 Studiestöd lägre då färre personer under 2019 än beräknat i budgeten erhöll studiehjälp och studiemedel.

Skillnader till följd av den makroekonomiska utvecklingen

Skillnader till följd av ändrade makroekonomiska förutsättningar medförde att utgifterna blev 0,5 miljarder kronor lägre än i statens budget.

Utgifterna för utgiftsområdena, exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., blev 0,6 miljarder kronor högre än i statens budget till följd av ändrade makro- ekonomiska förutsättningar. Det beror bl.a. på att arbetslösheten var högre 2019 än beräknat i statens budget, vilket medförde högre utgifter under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv.

Utgifterna på anslaget för statsskuldsräntor blev 2,9 miljarder kronor lägre till följd av ändrade makroekonomiska förutsättningar. Det beror på att såväl korta som långa marknadsräntor blev avsevärt lägre än beräknat.

Ändrade makroekonomiska förutsättningar medförde vidare att Riksgäldskontorets nettoutlåning blev 1,8 miljarder kronor högre än i statens budget. Den försvagade växelkursen medförde att Riksbankens lån i Riksgäldskontoret ökade mer än beräknat när ett enskilt lån som förföll under 2019 refinansierades till en högre växelkurs.

Tabell 2.29 Makroekonomiska förutsättningar

 

 

Utfall

Utfall-SB

Utfall

 

SB 2019

2019

2019

2018

Procentuell förändring från föregående år:

 

 

 

 

 

 

 

 

 

BNP (fp)

2,1

1,2

-0,9

2,2

 

 

 

 

 

KPI (årsgenomsnitt)

1,9

1,8

-0,1

2

 

 

 

 

 

Antal sysselsatta, 15–74 år

0,9

0,7

-0,2

1,5

 

 

 

 

 

Nivåer:

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Arbetslöshet, 15–74 år, procent av arbetskraften

6,4

6,8

0,4

6,3

 

 

 

 

 

SEK/Euro, årsgenomsnitt

10,4

10,6

0,2

10,3

 

 

 

 

 

SEK/USD, årsgenomsnitt

8,7

9,5

0,8

8,7

 

 

 

 

 

6-mån ränta, årsgenomsnitt

0

0

0

-0,7

 

 

 

 

 

5-årig statsobligation, årsgenomsnitt

0,7

-0,4

-1,1

0,1

 

 

 

 

 

fp=fasta priser, SB=Statens budget.

 

 

 

 

Skillnader till följd av beslut

De totala utgifterna blev 3,9 miljarder kronor högre än i statens budget till följd av beslut fattade av riksdagen. Hela förändringen avser utgifterna för utgiftsområdena, exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. De högre utgifterna är en följd av riksdagens beslut om högre anslagsnivåer efter förslag i propositionerna om ändringar i statens budget (se avsnitt 2). Sammantaget beslutade riksdagen om högre anslags- nivåer motsvarande 6,1 miljarder kronor. Av dessa bedöms ca 3,9 miljarder kronor vara förslag som kategoriseras som beslut. Resterande del av anslagsförändringarna, ca 2,2 miljarder kronor, tillfördes främst regelstyrda anslag som påverkas av förändringar i volym eller makroekonomiska förutsättningar (i första hand transfereringsanslag) utan att någon ny reform hade föreslagits. För mer information om vilka förslag i propositionerna som bedömdes vara beslut respektive tillskott till regelstyrda

59

Skr. 2019/20:101

transfereringsanslag, se 2019 års ekonomiska vårproposition (prop. 2018/19:100 tabell 6.10) och budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 tabell 7.16).

Skillnader till följd av övriga orsaker

Av övriga orsaker blev utgifterna 78,9 miljarder kronor lägre än i statens budget. Riksgäldskontorets nettoutlåning (inkl. kassamässig korrigering) och statsskuldsräntor blev 74,7 miljarder kronor lägre. Utgiftsområdenas utgifter (exkl. statsskuldsräntor) blev 4,2 miljarder kronor lägre.

Inom framför allt följande sju områden blev utgifterna lägre än i statens budget av övriga orsaker: 14 Arbetsmarknad och arbetsliv, 16 Utbildning och universitets- forskning, 20 Allmän miljö- och naturvård, 21 Energi, 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel samt 27 Avgiften till Europeiska unionen.

I avsnitt 2.6 Utfall per utgiftsområde finns detaljerade kommentarer till skillnaden mellan utfall och anvisade belopp i den ursprungliga budgeten.

Riksgäldskontorets nettoutlåning blev 74,7 miljarder kronor lägre än i statens budget av övriga orsaker, vilket beror på att Riksbanken beslutade att minska valutareserven genom att inte refinansiera tre lån hos Riksgäldskontoret som förföll under 2019.

Indragningar

Enligt 3 kap. 12 § budgetlagen (2011:203) får regeringen besluta att medel på ett anvisat anslag inte ska användas, om det är motiverat av särskilda omständigheter i en verksamhet eller av statsfinansiella eller andra samhällsekonomiska skäl. År 2019 beslutade regeringen om indragning av anslagsmedel om totalt 28 666 miljoner kronor, främst avseende anslagssparanden från 2018.

60

Skr. 2019/20:101

Tabell 2.30 Indragningar 2019

Miljoner kronor

UO

Anslag

Anslagsnamn

Indragning

4

1:1

Polismyndigheten

280

 

 

 

 

5

1:1

Avgifter till internationella organisationer

120

 

 

 

 

6

1:2

Försvarsmaktens insatser internationellt

110

 

 

 

 

8

1:2

Ersättningar och bostadskostnader

684

 

 

 

 

8

1:6

Offentligt biträde i utlänningsärenden

172

 

 

 

 

9

1:6

Bidrag till folkhälsa och sjukvård

158

 

 

 

 

9

1:8

Bidrag till psykiatri

121

 

 

 

 

9

4:3

Bilstöd till personer med funktionsnedsättning

164

 

 

 

 

9

4:4

Kostnader för statlig assistansersättning

385

 

 

 

 

10

1:1

Sjukpenning och rehabilitering m.m.

1 269

 

 

 

 

10

1:2

Aktivitets- och sjukersättningar m.m.

1 104

 

 

 

 

10

1:6

Bidrag för sjukskrivningsprocessen

252

 

 

 

 

10

2:1

Försäkringskassan

100

 

 

 

 

12

1:3

Underhållsstöd

269

 

 

 

 

12

1:6

Omvårdnadsbidrag och vårdbidrag

192

 

 

 

 

13

1:2

Kommunersättningar vid flyktingmottagande

3 630

 

 

 

 

13

1:3

Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare

255

14

1:3

Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser

886

 

 

 

 

14

1:4

Lönebidrag och Samhall m.m.

969

 

 

 

 

14

1:6

Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014–2020

230

 

 

 

 

14

1:11

Bidrag till lönegarantiersättning

220

 

 

 

 

14

1:12

Nystartsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar

230

 

 

 

 

14

1:13

Lån till körkort

134

15

1:2

Studiemedel

2 526

 

 

 

 

15

1:7

Studiestartsstöd

654

 

 

 

 

16

1:5

Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet

421

 

 

 

 

16

1:10

Fortbildning av lärare och förskolepersonal

115

 

 

 

 

16

1:13

Statligt stöd till vuxenutbildning

546

 

 

 

 

16

1:19

Bidrag till lärarlöner

441

16

2:64

Särskilda utgifter inom universitet och högskolor

189

 

 

 

 

18

1:7

Energieffektivisering och renovering av flerbostadshus och utomhusmiljöer

480

 

 

 

 

 

 

Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för

 

18

1:9

studerande

1 774

 

 

 

 

19

1:1

Regionala tillväxtåtgärder

159

 

 

 

 

20

1:16

Klimatinvesteringar

106

 

 

 

 

20

1:20

Industriklivet

178

 

 

 

 

21

1:7

Energiteknik

111

 

 

 

 

23

1:17

Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur

764

23

1:18

Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur

349

 

 

 

 

24

1:5

Näringslivsutveckling

208

 

 

 

 

27

1:1

Avgiften till Europeiska unionen

4 551

 

 

Övriga indragningar

3 158

 

 

 

 

 

 

Summa

28 666

 

 

 

 

Det är 21 762 miljoner kronor mindre än 2018. De 40 indragningar, som översteg 100 miljoner kronor, omfattar 89 procent av totalbeloppet under 2019. I tabell 2.29 redovisas samtliga indragningar som är större än 100 miljoner kronor.

61

Skr. 2019/20:101

De flesta indragningarna av anslagsmedel rör anslagssparande

Den största indragningen, som uppgick till 4 551 miljoner kronor, avsåg avgiften till Europeiska unionen. Den näst största indragningen gjordes av kommunersättningar vid flyktingmottagande och uppgick till 3 630 miljoner kronor. Båda dessa indragningar avsåg anslagssparande.

Överskridanden

Enligt 3 kap. 8 § budgetlagen får ett anslag tillfälligt överskridas genom att en kredit, motsvarande högst 10 procent av det anvisade anslaget (anslagskredit), tas i anspråk. Året därpå ska tillgängliga medel reduceras med ett belopp som motsvarar den utnyttjade anslagskrediten. Med riksdagens bemyndigande får regeringen även besluta att ett anslag får överskridas, om det är nödvändigt för att täcka särskilda utgifter i en verksamhet. Utgifterna ska inte ha varit kända då anslaget anvisades. Regeringen får även fatta beslut om att överskrida ett anslag för att uppfylla ett av riksdagen beslutat ändamål med anslaget. Regeringen beslutade om två medgivna överskridanden för 2019.

Tabell 2.31 Medgivna överskridanden 2019

Miljoner kronor

 

 

 

 

Utnyttjat medgivet

UO

Anslag

Anslagsnamn

Medgivet överskridande

överskridande

 

 

 

 

 

6

2:3

Ersättning för räddningstjänst m.m.

30

0

 

 

 

 

 

14

1:11

Bidrag till lönegarantiersättning

99

0

 

 

 

 

 

 

 

Summa

129

0

 

 

 

 

 

I statens budget anvisades 21 miljoner kronor för anslaget 2.3 Ersättning till räddningstjänst m.m. inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap. Regeringen medgav i beslut den 5 december 2019 att anslaget fick överskridas med 30 miljoner kronor (Ju2019/03959/LP/delvis, Ju2019/03767/SSK). Det medgivna överskridandet utnyttjades inte.

I statens budget anvisades 1 650 miljoner kronor för anslaget 1:11 Bidrag till lönegarantiersättning inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv. Regeringen medgav i beslut den 5 december 2019 att anslaget fick överskridas med 99 miljoner kronor (A2019/02181/SV). Det medgivna överskridandet utnyttjades inte.

62

Skr. 2019/20:101

2.6Utfall per utgiftsområde

I följande avsnitt (2.6.1–2.6.27) presenteras utfallet per utgiftsområde. Här ges en samlad bild över hur regeringen har utnyttjat de finansiella befogenheter som regeringen har inom respektive utgiftsområde.

Anslagen redovisas i tabeller som i första hand visar utfallet för de största anslagen inom respektive utgiftsområde. Tabellerna visar även anslag vars utfall avviker från statens ursprungliga budget med mer än 10 procent. Anslag som anvisats mindre än 100 miljoner kronor visas dock bara om utfallet avviker mer än 50 procent. Tabellerna visar också anslag där utfallet avviker från de totalt anvisade medlen (statens budget och ändringar i budgeten) med mer än 10 procent. Anslag som totalt anvisats mindre än 100 miljoner kronor visas endast då utfallet avviker mer än 50 procent.

För varje utgiftsområde kommenteras först skillnader mellan den ursprungligen beslutade budgeten och utfall. Därefter jämförs även utfallet för 2019 med utfallet 2018. I de fall förklaringarna sammanfaller görs analysen samlat, under respektive utgiftsområde. En redovisning av samtliga anslag finns i bilaga 2.

Förutom anslagsutfallet redovisas, per utgiftsområde, hur regeringen har utnyttjat beställningsbemyndiganden samt bemyndiganden avseende statlig utlåning, garantier, inomstatliga lån och övriga krediter. Av redovisningen framgår även hur bemyndiganden att lämna kapitaltillskott till bolag eller utvecklingsbanker har utnyttjats. Flertalet av bemyndigandena utgörs av årliga bemyndiganden som riksdagen lämnar i samband med besluten om statens budget och om ändringar i denna. I redovisningen hänvisas inte till riksdagsbeslutet i de fall ett bemyndigande har lämnats i samband med besluten om statens budget för 2019 eller i beslut om ändring i budgeten för detta år. Om däremot ett bemyndigande har lämnats före 2019 görs en hänvisning till riksdagsbeslutet. En redovisning av samtliga beställnings- bemyndiganden finns i bilaga 3.

Efter de 27 avsnitten om de olika utgiftsområdena följer en redogörelse för posterna Förändring av anslagsbehållningar (avsnitt 2.6.28), Riksgäldskontorets nettoutlåning (avsnitt 2.6.29), och Kassamässig korrigering (avsnitt 2.6.30). Alla dessa poster hör till budgetens utgiftssida. Avslutningsvis redovisas även Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget (avsnitt 2.6.31).

63

Skr. 2019/20:101

2.6.1Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Anslag

Tabell 2.32 UO 1 Anslag

Miljoner kronor

 

 

 

 

 

 

Utfall-

 

 

 

 

 

 

Utfall-

SB

 

 

 

SB

ÄB

Utfall

SB

procent

Utfall

Anslag

Anslagsnamn

2019

2019

2019

2019

2019

2018

2:1

Riksdagens ledamöter och partier m.m.

926

 

966

40

4,3

916

 

 

 

 

 

 

 

 

2:2

Riksdagens förvaltningsanslag

819

 

822

2

0,3

816

2:3

Riksdagens fastighetsanslag

100

 

117

17

16,7

97

 

 

 

 

 

 

 

 

4:1

Regeringskansliet m.m.

7 807

87

7 733

-73

-0,9

7 654

 

 

 

 

 

 

 

 

5:1

Länsstyrelserna m.m.

3 017

11

3 053

37

1,2

2 967

6:1

Allmänna val och demokrati

473

45

461

-11

-2,4

536

 

 

 

 

 

 

 

 

8:1

Mediestöd

622

30

644

22

3,5

492

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Övriga anslag

830

6

841

11

1,4

810

Summa

 

14 594

179

14 638

44

0,3

14 288

 

 

 

 

 

 

 

 

Utgiftsområdet omfattar Statschefen, riksdagen samt Riksdagens ombudsmän, Sametinget och samepolitiken, Regeringskansliet m.m., länsstyrelserna, demokratipolitik och mänskliga rättigheter, nationella minoriteter, medier och Sieps samt insatser för att stärka delaktigheten i EU-arbetet.

Utfallet uppgick till 14 638 miljoner kronor, vilket är 44 miljoner kronor (0,3 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2018 ökade utgifterna med 350 miljoner kronor (2,4 procent).

Underhållsprojekt genomfördes 2019

Utfallet för anslaget 2:3 Riksdagens fastighetsanslag blev 117 miljoner kronor, vilket är 17 miljoner kronor (16,7 procent) högre än vad som anvisades i budgeten. Riksdags- förvaltningen fick behålla anslagssparandet på 67 miljoner kronor från 2018 för att genomföra uppskjutna underhållsprojekt, vilket förklarar skillnaden mot budgeten.

Utfallet för anslaget 4:1 Regeringskansliet m.m. blev 7 733 miljoner kronor, vilket är 73 miljoner kronor (0,9 procent) lägre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten. I enlighet med propositionen Vårändringsbudget för 2019 anvisade riksdagen ytterligare 87 miljoner kronor. Av detta var 63 miljoner kronor för att finansiera högre kostnader för utrikesförvaltningen på grund av ändrade växelkurser.

Omval till kommunfullmäktige i Falun medförde högre utgifter

Utfallet för Anslaget 6:1 Allmänna val och demokrati blev 461 miljoner kronor, vilket är 11 miljoner kronor lägre än anvisat i den ursprungliga budgeten. I enlighet med propositionen Vårändringsbudget för 2019 anvisade riksdagen anslaget ytterligare

45 miljoner kronor för att bl.a. finansiera omval till kommunfullmäktige i Falun. Det ordinarie valet 2018 upphävdes på grund av att en postsäck med förtidsröster av miss- tag inte nått valnämnden i tid för räkning. Omvalet genomfördes den 7 april 2019.

Nya former av mediestöd ger högre utgifter än beräknat och jämfört med föregående år

Utfallet för anslaget 8:1 Mediestöd uppgick till 644 miljoner kronor. Det är 22 miljoner kronor (3,5 procent) högre än anvisat i statens budget och 151 miljoner kronor

(3,5 procent) högre än föregående år. Den 1 februari 2019 infördes ett nytt mediestöd genom mediestödsförordningen (2018:2053). Mediestödsförordningen innehåller två

64

Skr. 2019/20:101

nya stödformer, stöd för lokal journalistik i områden med svag bevakning och innovations- och utvecklingsstöd. I enlighet med propositionen Höständringsbudget för 2019 tillfördes anslaget 30 miljoner kronor för att finansiera de nya stödformerna.

Under året har driftstöd betalats ut till 77 dagstidningar jämfört med 73 föregående år. Det utbetalda driftstödet, som är en del av mediestödet uppgick till 521 miljoner kronor, vilket är 97 miljoner kronor högre än 2018. De nya delarna av mediestödet uppgick tillsammans till 63 miljoner kronor vilket också bidrog till högre utgifter än 2018.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 2.33 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

 

 

 

Utestående åtaganden

Anslag

Anslagsnamn

Beställningsbemyndigande

2019-12-31

6:5

Stöd till politiska partier

169

127

 

 

 

 

8:1

Mediestöd

70

25

 

 

 

 

Summa

 

239

152

 

 

 

 

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om ett beställningsbemyndigande på 239 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 152 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndigandet och de utestående åtagandena uppgick till

87 miljoner kronor.

Inomstatliga lån

Tabell 2.34 UO 1 Inomstatliga lån

Miljoner kronor

Inomstatliga lån

Låneram

Lån 2019-12-31

Riksdagsförvaltningens investeringar som används i verksamheten

120

77

 

 

 

Riksdagsförvaltningens investeringar i fastigheter och tekniska anläggningar

1 000

614

 

 

 

Summa

1 120

691

 

 

 

Riksdagen har beslutat om låneramar på 1 120 miljoner kronor för Riksdagsförvaltningen. Utestående lån vid utgången av 2019 var 691 miljoner kronor.

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Länsstyrelsen i Västernorrlands län

Länsstyrelsen i Västernorrlands län har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2019. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.

Länsstyrelsen i Västernorrlands län har överskridit det av regeringen beslutade slutåret 2021 avseende beställningsbemyndigandet för anslag 1:1 ap 18 Regionala tillväxtåtgärder under utgiftsområde 19 genom att ingå åtaganden på 1 185 000 kronor för år 2022.

Dessa åtaganden framgår inte av bemyndiganderedovisningen i årsredovisningen.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

Fi 2019:2 Vanans makt – regeringens styrning av länsstyrelserna

Riksrevisionen har granskat regeringens styrning av länsstyrelserna.

65

Skr. 2019/20:101

Regeringen har i skrivelse Riksrevisionens rapport om Vanans makt – regeringens styrning av länsstyrelserna (skr. 2018/19:117) redovisat vilka åtgärder som avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2019/20:KU2, rskr. 2019/20:142).

RiR 2019:14 Enklare att starta företag – statliga insatser för en digital process

Riksrevisionen har granskat de statliga myndigheternas insatser för att underlätta för företagare att starta företag med hjälp av digitalisering.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om statliga insatser för att underlätta nyföretagande genom digitalisering (skr. 2019/20:42) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas i förhållande till granskningsrapportens slutsatser. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

66

Skr. 2019/20:101

2.6.2Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Anslag

Tabell 2.35 UO 2 Anslag

Miljoner kronor

 

 

 

 

 

 

Utfall-SB

 

 

 

SB

ÄB

Utfall

Utfall-SB

procent

Utfall

Anslag

Anslagsnamn

2019

2019

2019

2019

2019

2018

1:4

Arbetsgivarpolitiska frågor

2

 

1

-1

-55,9

1

 

 

 

 

 

 

 

 

1:5

Statliga tjänstepensioner m.m.

13 651

 

13 371

-280

-2,1

13 018

 

 

 

 

 

 

 

 

1:9

Statistiska centralbyrån

568

-2

567

-1

-0,1

551

 

 

 

 

 

 

 

 

1:11

Finansinspektionen

604

 

612

8

1,4

598

 

 

 

 

 

 

 

 

1:12

Riksgäldskontoret

331

-6

286

-45

-13,5

277

 

 

 

 

 

 

 

 

1:14

Vissa garanti- och

 

 

 

 

 

 

 

medlemsavgifter

203

28

230

27

13,1

207

 

 

 

 

 

 

 

 

1:15

Riksrevisionen

333

 

331

-2

-0,7

335

 

 

 

 

 

 

 

 

1:18

Myndigheten för digital

 

 

 

 

 

 

 

förvaltning

232

-54

160

-71

-30,8

136

 

 

 

 

 

 

 

 

1:19

Statens servicecenter

562

 

558

-4

-0,8

8

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Övriga anslag

833

6

811

-23

-2,7

860

Summa

 

17 319

-27

16 927

-392

-2,3

15 992

 

 

 

 

 

 

 

 

Utgiftsområdet omfattar utgifter för allmän offentlig förvaltning, inklusive finansförvaltning och finansiell tillsyn m.m., utgifter för de statliga tjänstepensionerna, statistik och fastighetsförvaltning.

Utfallet uppgick till 16 927 miljoner kronor, vilket är 392 miljoner kronor

(2,3 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2018 blev utgifterna 935 miljoner kronor (5,8 procent) högre.

Svag kronkurs medförde högre utgifter

Utfallet för anslaget 1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter blev 230 miljoner kronor, vilket är 27 miljoner kronor (13,1 procent) högre än den ursprungliga budgeten för 2019 och 23 miljoner kronor (10,9 procent) högre än utfallet för 2018. Den svagare kronkursen innebar att utgifterna för kapitaltillskottet till Asiatiska utvecklingsbanken för infrastrukturinvesteringar blev högre än beräknat och föregående år. I enlighet med propositionen Vårändringsbudget för 2019 anvisade riksdagen därför ytterligare 28 miljoner kronor.

Utfallet för anslaget 1:18 Myndigheten för digital förvaltning blev 160 miljoner kronor, vilket är 25 miljoner kronor (18,2 procent) högre än föregående år. Myndigheten för digital förvaltning startade den 1 september 2018.

Statens servicecenter tog över servicekontor

Utfallet för anslaget 1:19 Statens servicecenter blev 558 miljoner kronor, vilket är

550 miljoner kronor högre än utfallet för 2018. Statens servicecenter ansvarar fr.o.m. den 1 juni 2019 för en samlad organisation för att ge statlig lokal service till med- borgare och företag i hela landet. Anslaget 1:19 Statens servicecenter finansierade dock de lokala servicekontoren under hela 2019, även fram t.o.m. maj 2019 då servicekontoren drevs i samarbete mellan Försäkringskassan, Skatteverket och Pensionsmyndigheten. På servicekontoren kan enskilda få hjälp med frågor om ärenden som handläggs av Försäkringskassan, Skatteverket och Pensionsmyndigheten samt få generell information och hjälp att använda myndigheternas självbetjäningstjänster.

67

Skr. 2019/20:101

Beställningsbemyndiganden

Tabell 2.36 UO 2 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

 

 

 

Utestående åtaganden

Anslag

Anslagsnamn

Beställningsbemyndigande

2019-12-31

1:10

Bidragsfastigheter

100

44

 

 

 

 

1:16

Finansmarknadsforskning

30

25

 

 

 

 

Summa

 

130

69

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om två beställningsbemyndiganden på 130 miljoner kronor. Totalt har 69 miljoner kronor utnyttjats 2019.

Utlåning

Tabell 2.37 UO 2 Utlåning

Miljoner kronor

Utlåning

Låneram

Lån 2019-12-31

Riksbanken1

-

192 560

Summa

 

192 560

 

 

 

1Lån till Riksbanken ges med stöd av 5 kap. 1§ budgetlagen (2011:203).

I Riksgäldskontorets nettoutlåning redovisas lånen till Riksbanken kassamässigt, och uppgår till 192 560 miljoner kronor, utan valutaomvärdering. Jämfört med 2018 minskade utlåningen till Riksbanken med 65 951 miljoner kronor på grund av en minskad valutareserv. I ovanstående tabell redovisas lånen valutaomvärderade till bokslutskurs.

Garantier

Tabell 2.38 UO 2 Garantier

Miljoner kronor

 

 

 

 

Utfärdade

 

 

 

Utestående

garantier

 

 

Utestående

åtaganden

inklusive

 

 

åtaganden

utländsk

bundna

Garantier

Garantiram 2019-12-31

valuta

utfästelser

Insättningsgarantin1

Obegränsad

1 631 359

 

1 631 359

Garanti till insättare i utländska instituts filialer i

 

 

 

 

Sverige2

Obegränsad

 

 

 

Investerarskyddet3

Obegränsad

 

 

 

Garantikapital i Europeiska investeringsbanken

 

 

 

 

(EIB)4

EUR 6 565

68 494

6 565

68 494

Garantikapital i Nordiska investeringsbanken

 

 

 

 

(NIB)

EUR 1 978

20 639

1 978

20 639

 

 

 

 

 

Nordiska investeringsbanken,

 

 

 

 

projektinvesteringslån

EUR 622

1 782

171

1 782

Garantikapital i Europeiska utvecklingsbanken

 

 

 

 

(EBRD)5

EUR 542

5 651

542

5 651

Garantikapital till Europarådets utvecklingsbank

 

 

 

 

(CEB)6

EUR 124

1 291

124

1 291

Pensionsgaranti (inkl. efterborgen) Akademiska

 

 

 

 

Hus7

Obegränsad

60

 

60

Garantiram stabilitetsfonden

750 000

 

 

 

 

 

 

 

 

Garantiram resolutionsfonden

200 000

 

 

 

68

 

Skr. 2019/20:101

 

 

 

Garantikapital Asiatiska banken för

 

 

 

 

infrastrukturinvesteringar (AIIB)8

USD 504

4 696

504

4 696

Summa

 

1 733 972

 

1 733 972

 

 

 

 

 

1Lagen (1995:1571) om insättningsgaranti. Åtagandet för insättningsgarantin avser den 31 december 2017.

2Om vissa villkor i lag (2008:812) är uppfyllda ges en möjlighet att ställa ut garantier för att skydda dessa insättare.

3Lagen (1999:158) om investerarskydd. För investerarskyddet saknas uppgifter om storleken på de skyddade tillgångarna.

4Prop. 2008/09:116, bet 2008/09: FiU36, rskr. 2008/09:200.

5Prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:FiU2, rskr. 2010/11:139.

6Prop. 2011/12:1, bet. 2011/12:FiU2, rskr. 2011/12:104.

7I samband med bolagisering av statliga affärsverk beslutade riksdagen om statliga borgen för överlåtna pensionsåtaganden (prop. 1991/92:150, bet. 1991/92:FiU30, rskr. 1991/92:350). Utfallet avser pensionsskulden per den 31 december 2014.

8Prop. 2015/16:99, bet. 2015/16:FiU21, rskr. 2015/16:311.

Inomstatliga lån

Tabell 2.39 UO 2 Inomstatliga lån

Miljoner kronor

Inomstatliga lån

Låneram

Lån 2019-12-31

Statens fastighetsverks investeringar i fastigheter

15 200

13 195

Statens järnvägars långfristiga lån exkl. finansiell leasing1

2 915

326

Fortifikationsverkets investeringar i mark, anläggningar och lokaler

14 500

13 992

Riksrevisionen - anläggningstillgångar som används i verksamheten

15

7

 

 

 

Summa

32 330

27 520

 

 

 

1 Prop. 2013/14:1, bet. 2013/14:FiU2, rskr. 2013/14:135.

 

 

Riksdagen har beslutat om låneramar på 32 330 miljoner kronor inom utgiftsområdet. Utestående lån vid utgången av 2019 var 27 520 miljoner kronor.

69

Skr. 2019/20:101

Övriga krediter

Tabell 2.40 UO 2 Övriga krediter

Miljoner kronor

 

 

Utnyttjad kredit

Övriga krediter i Riksgäldskontoret

Kredit

2019-12-31

Insättningsgarantin1

Obegränsad

0

Investerarskyddet2

Obegränsad

0

Kredit för infriande av kapitalgarantier till internationella

 

 

finansiella institutioner3

Obegränsad

0

Kredit för infriande av Riksgäldskontorets garantier (ordinarie

 

 

garantireserv)4

Obegränsad

0

För Riksgäldskontorets utlåningsverksamhet5

Obegränsad

0

Kammarkollegiets behov av likviditet för inrättande av nya

 

 

myndigheter

250

0

 

 

 

Statens tjänstepensionsverk - behov av likviditet i

 

 

pensionshanteringen

100

30

 

 

 

Kammarkollegiets kredit för statliga försäkringssystemet6

100

0

Resolutionsreserven kreditram

100 000

0

 

 

 

Stabilitetsfonden kreditram

50 000

0

 

 

 

Summa

 

30

1Lagen (1995:1571) om insättningsgaranti.

2Lagen (1999:158) om investerarskydd.

3Prop. 2001/02:1 (vol. 1, bet. 2001/02:FiU1, rskr. 2001/02:34).

4Regeringen har beslutat om en obegränsad kredit med stöd av 5 kap. 1§ budgetlagen (2011:203).

5Budgetlag (2011:203) och förordning (2011:211) om utlåning och garantier.

6Prop. 1995/96:105, bet. 1995/96:FiU11, rskr. 1995/96:191).

Riksdagen har beviljat krediter inom utgiftsområdet, bl.a. för insättningsgarantin och investerarskyddet.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2019:8 Köp på saklig grund – myndigheters skydd mot förtroendeskadliga närståendetransaktioner

Riksrevisionen har granskat fem myndigheters skydd mot förtroendeskadliga närståendetransaktioner.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om Köp på saklig grund (skr. 2018/19:148) redovisat sin övergripande bedömning med anledning av Riksrevisionens iakttagelser och slutsatser och att ytterligare åtgärder kommer vidtas under innevarande mandatperiod. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2019/20:FiU17, rskr. 2019/20:29).

RiR 2019:28 Föråldrade it-system – hinder för en effektiv digitalisering

Riksrevisionen har granskat förekomsten av föråldrade it-system i statsförvaltningen.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om föråldrade it-system i statsförvaltningen (skr. 2019/20:82) redovisat sin övergripande bedömning samt vilka åtgärder som vidtagits med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

70

Skr. 2019/20:101

RiR 2019:32 Konsumentskyddet på det finansiella området – förutsättningar och statlig tillsyn

Riksrevisionen har granskat om regeringen, Finansinspektionen och Konsumentverket har skapat förutsättningar för att tillsynen ska kunna bidra till ett högt konsumentskydd inom det finansiella området. Även omfattningen av åtgärder för att stärka konsumentskyddet inom premiepensionssystemet har undersökts och om samverkan mellan Finansinspektionen, Konsumentverket och Pensionsmyndigheten bidrar till ett högt konsumentskydd.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om konsumentskyddet på det finansiella området (skr. 2019/20:128) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

RiR 2019:34 Nationalräkenskaperna – en stabilare grund för finanspolitiken.

Riksrevisionen har granskat om nationalräkenskaperna har tillräckligt god kvalitet för att utgöra underlag för välinformerade finanspolitiska beslut.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om Nationalräkenskaperna – en stabilare grund för finanspolitiken (skr. 2019/20:134) redovisat bedömningar av de iakttagelser och de rekommendationer Riksrevisionen har redovisat samt vilka åtgärder som avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

RiR 2019:36 Svenska Skeppshypotekskassan

Riksrevisionen har granskat om Svenska skeppshypotekskassans verksamhetsform är ändamålsenlig och lämplig.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om Svenska skeppshypotekskassan (skr. 2019/20:108) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

RiR 2019:38 Det finanspolitiska ramverket – regeringens tillämpning 2019

Riksrevisionen har granskat regeringens tillämpning av det finanspolitiska ramverket under 2019 och rapporten innehåller rekommendationer till regeringen om hur myndigheten bedömer att tillämpningen kan bli mer tydlig och transparent. Ärendet bereds inom Regeringskansliet, och regeringen kommer att återkomma till riksdagen med en skrivelse.

71

Skr. 2019/20:101

2.6.3Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

Anslag

Tabell 2.41 UO 3 Anslag

Miljoner kronor

 

 

 

 

 

 

Utfall-SB

 

 

 

SB

ÄB

Utfall

Utfall-SB

procent

Utfall

Anslag

Anslagsnamn

2019

2019

2019

2019

2019

2018

1:1

Skatteverket

7 569

 

7 547

-22

-0,3

7 634

 

 

 

 

 

 

 

 

1:2

Tullverket

1 980

 

1 992

12

0,6

1 896

 

 

 

 

 

 

 

 

1:3

Kronofogdemyndigheten

1 973

-13

1 981

8

0,4

1 916

 

 

 

 

 

 

 

 

Summa

 

11 523

-13

11 520

-2

0,0

11 446

 

 

 

 

 

 

 

 

Utgiftsområdet omfattar beskattning, uppbörd av skatt, tull och avgifter samt verkställighet och indrivning av skatter och avgifter. Förutom dessa verksamheter ingår även verksamhet för bl.a. folkbokföring och brottsbekämpning. Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten är förvaltningsmyndigheter för respektive område.

Utfallet uppgick till 11 520 miljoner kronor och blev därmed 2 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med utfallet för 2018 ökade utgifterna med 74 miljoner kronor (0,6 procent).

Lägre utgifter för Skatteverket

Utfallet för anslaget 1:1 Skatteverket uppgick till 7 547 miljoner kronor. Det är

86 miljoner kronor (1,1 procent) lägre jämfört med föregående år. Att utfallet blev lägre beror framför allt på riksdagens beslut om att de verksamheter som avser lokal statlig service vid servicekontor ska bedrivas av Statens servicecenter (se 5.2 Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning).

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2019:12 Tullverkets kontroll – en träffsäker verksamhet?

Riksrevisionen har granskat om Tullverket har utformat sin kontrollverksamhet på ett effektivt sätt.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om Tullverkets kontroll (skr. 2019/20:35) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2019/20:SkU7, rskr. 2019/20:149).

72

Skr. 2019/20:101

2.6.4Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Anslag

Tabell 2.42 UO 4 Anslag

Miljoner kronor

 

 

 

 

 

 

Utfall-SB

 

 

 

SB

ÄB

Utfall

Utfall-SB

procent

Utfall

Anslag

Anslagsnamn

2019

2019

2019

2019

2019

2018

1:1

Polismyndigheten

26 339

-232

26 547

208

0,8

23 767

 

 

 

 

 

 

 

 

1:2

Säkerhetspolisen

1 566

13

1 555

-11

-0,7

1 472

 

 

 

 

 

 

 

 

1:3

Åklagarmyndigheten

1 611

 

1 602

-9

-0,5

1 506

 

 

 

 

 

 

 

 

1:5

Sveriges Domstolar

5 815

174

5 887

72

1,2

5 765

 

 

 

 

 

 

 

 

1:6

Kriminalvården

9 012

535

9 020

9

0,1

8 961

 

 

 

 

 

 

 

 

1:11

Ersättning för skador på

 

 

 

 

 

 

 

grund av brott

122

 

105

-17

-14,3

91

 

 

 

 

 

 

 

 

1:12

Rättsliga biträden m.m.

2 356

665

3 063

707

30,0

2 849

 

 

 

 

 

 

 

 

1:13

Kostnader för vissa

 

 

 

 

 

 

 

skaderegleringar m.m.

40

55

94

54

136,0

84

 

 

 

 

 

 

 

 

1:18

Från EU-budgeten

 

 

 

 

 

 

 

finansierade insatser

 

 

 

 

 

 

 

avseende EU:s inre säkerhet

108

 

78

-30

-27,9

61

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Övriga anslag

1 417

9

1 432

16

1,1

1 381

 

 

 

 

 

 

 

 

Summa

 

48 384

1 219

49 383

1 000

2,1

45 937

 

 

 

 

 

 

 

 

Utgiftsområdet omfattar i huvudsak utgifter för kriminalpolitiskt inriktad verksamhet och rättsväsendet i övrigt. Utgiftsområdet innefattar myndigheter inom polisen och åklagarväsendet, Sveriges Domstolar samt Kriminalvården. Dessutom ingår bl.a. Rättsmedicinalverket, Brottsförebyggande rådet och Brottsoffermyndigheten.

Utfallet uppgick till 49 383 miljoner kronor och blev därmed 1 000 miljoner kronor (2,1 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2018 blev utgifterna 3 446 miljoner kronor (7,5 procent) högre.

Fler anställda vid Polismyndigheten medförde högre utgifter

Utfallet för anslaget 1:1 Polismyndigheten uppgick till 26 547 miljoner kronor, vilket är 2 779 miljoner kronor (11,7 procent) högre än föregående år. Det beror främst på ökade personalkostnader till följd av löneökningar men också på att antalet årsarbetskrafter ökade vid Polismyndigheten med 494 poliser och 780 civilanställda. Vid slutet av 2019 uppgick antalet årsarbetskrafter till 27 688. Av dessa var

65,1 procent poliser och 34,9 procent civilanställda. Antalet sökande till polisutbildningen har ökat med 8 418 personer (44,4 procent) vilket har lett till att utgifterna för antagningsprocessen ökade jämfört med 2018. Antalet antagna på polisutbildningen ökade med 306 personer (4,8 procent). Trots ökningen har 23,4 procent av de 1 970 utbildningsplatserna inte fyllts.

I enlighet med propositionen Vårändringsbudget för 2019 minskade riksdagen anslaget med 230 miljoner kronor för att finansiera en ökning av anslag

1:6 Kriminalvården eftersom ansvaret för transporter av frihetsberövade förts över från Polismyndigheten till Kriminalvården.

Ökad beläggning på Sveriges anstalter gav högre utgifter än beräknat

Utfallet för anslaget 1:6 Kriminalvården blev 9 020 miljoner kronor, vilket är 9 miljoner kronor (0,1 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I enlighet med

73

Skr. 2019/20:101

propositionerna Vårändringsbudget och Höständringsbudget för 2019 anvisade riksdagen ytterligare totalt 535 miljoner kronor. Av dessa finansierar 230 miljoner kronor utbyggnaden av Kriminalvårdens transportorganisation, där myndigheten övertar huvudansvaret för transporter av frihetsberövade. Resterande tillskott avser säkerhetshöjande åtgärder mot bakgrund av den ansträngda beläggningssituationen.

Under 2019 fanns i genomsnitt 2160 platser på Sveriges häkten. Motsvarande siffra på landets anstalter var 4 497. Medelbeläggningen på häkte uppgick till 2026 eller

94 procent. Jämfört med 2018 har medelbeläggningen ökat med 134 intagna eller

2 procent. Medelbeläggningen på anstalt uppgick till 4 384 intagna eller 97 procent. Jämfört med 2018 har medelbeläggningen ökat med 356 intagna eller 2 procent.

Utgifterna för Rättsliga biträden blev högre än beräknat och högre än 2018

Utfallet för anslaget 1:12 Rättsliga biträden m.m. blev 3 063 miljoner kronor, vilket är 707 miljoner kronor (30,0 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I enlighet med propositionen Vårändringsbudget för 2019 anvisade riksdagen ytterligare 665 miljoner kronor för att måltillströmningen till domstolarna och utgifterna för bl.a. offentlig försvarare, offentligt biträde och målsägandebiträde ökade. Det medförde att fler rättsliga biträden förordnades. Jämfört med föregående år blev utfallet

214 miljoner kronor (7,5 procent) högre.

Utgifterna för skaderegleringar blev högre än beräknat och högre än 2018

Utfallet för anslaget 1:13 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m. blev 94 miljoner kronor, vilket är 54 miljoner kronor (136,0 procent) högre än anvisat i statens budget. Jämfört med 2018 blev utfallet 10,7 miljoner kronor (12,8 procent) högre. I enlighet med propositionerna Vårändringsbudget och Höständringsbudget för 2019 anvisade riksdagen ytterligare 55 miljoner kronor dels på grund av ett enskilt ärende med ett stort beräknat skadeståndsbelopp, dels pågående rättsprocesser. Det är framför allt utgifterna för skadestånd m.m. i andra fall som blev högre än beräknat. Dessa utgifter ökade med nästan 10 miljoner kronor 2019.

Fler mål i Sveriges domstolar ledde till högre utgifter

Utfallet för anslaget 1:5 Sveriges Domstolar blev 5 887 miljoner kronor. Det är

72 miljoner kronor (1,2 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2018 blev utfallet 122 miljoner kronor (2,1 procent) högre. Under 2019 ökade antalet inkomna mål till domstolarna mer än beräknat. Totalt ökade antalet inkomna mål med 23 843 och uppgick till 466 969 för 2019. För att domstolarna skulle kunna hantera ett större antal mål anvisades anslaget 174 miljoner kronor i enlighet med propositionen Höständringsbudget för 2019. Antalet avgjorda mål uppgick till 461 700 vilket är en ökning med 32 961 jämfört med 2018.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 2.43 UO 4 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

 

 

 

Utestående åtaganden

Anslag

Anslagsnamn

Beställningsbemyndigande

2019-12-31

 

 

 

 

1:18

Från EU-budgeten finansierade insatser

 

 

 

avseende EU:s inre säkerhet

210

157

 

 

 

 

Summa

 

210

157

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om ett beställningsbemyndigande på

210 miljoner kronor. Polismyndigheten utsågs 2015 till nationellt ansvarig för EU:s

74

Skr. 2019/20:101

fond för inre säkerhet. Gjorda åtaganden medför framtida utgifter för 157 miljoner kronor.

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Brottsförebyggande rådet

Brottsförebyggande rådet har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2019. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.

Brottsförebyggande rådet har utan stöd i lag eller förordning betalat ut bidrag från anslag 1:7 ap 2 Nationellt centrum mot våldsbejakande extremism under utgiftsområde 4. De utbetalade bidragen uppgår till 5 229 000 kronor. Av anslagsvillkoret framgår att anslaget enbart får användas för utgifter för verksamheten.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2019:11 Myndighetsgemensamt arbete mot organiserad brottslighet – brister i styrning och uppföljning

Riksrevisionen har granskat det myndighetsgemensamma arbetet mot organiserad brottslighet och om regeringen har styrt de samverkande myndigheterna på ett tydligt och samordnat sätt.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om myndighetsgemensamt arbete mot organiserad brottslighet (skr. 2019/20:3) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har tillkännagett som sin mening att regeringen på ett tydligare sätt än i dag ska säkerställa att styrningen av det myndighetsgemensamma arbetet samordnas regelbundet och att regeringen regelbundet ska följa upp den myndighetsgemensamma verksamheten (bet. 2019/20:JuU12 punkt 2, rskr. 2019/20:146).

RiR 2019:15 Styrningen av rättskedjan

Riksrevisionen har granskat regeringens styrning av rättskedjan. Rättskedjan omfattar polis, åklagare, allmän domstol och kriminalvård.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om styrningen av rättskedjan (skr. 2019/20:44) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2019/20:JuU14, rskr. 2019/20:157).

75

Skr. 2019/20:101

2.6.5Utgiftsområde 5 Internationell samverkan

Anslag

Tabell 2.44 UO 5 Anslag

Miljoner kronor

 

 

 

 

 

 

Utfall-

 

 

 

 

 

 

Utfall-

SB

 

 

 

SB

ÄB

Utfall

SB

procent

Utfall

Anslag

Anslagsnamn

2019

2019

2019

2019

2019

2018

1:1

Avgifter till internationella organisationer

1 680

 

1 671

-9

-0,5

1 208

 

 

 

 

 

 

 

 

1:2

Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet

193

 

191

-2

-0,9

187

 

Övriga anslag

490

-2

475

-14

-3,0

498

 

 

 

 

 

 

 

 

Summa

 

2 362

-2

2 337

-25

-1,1

1 893

 

 

 

 

 

 

 

 

Utgiftsområdet omfattar frågor som gäller Sveriges förhållande till och överens- kommelser med andra stater och internationella organisationer.

Utfallet uppgick till 2 337 miljoner kronor, vilket är 25 miljoner kronor (1,1 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2018 blev utfallet

444 miljoner kronor (23,5 procent) högre.

Högre avgift till FN:s fredsbevarande operationer

Anslag 1:1 Avgifter till internationella organisationer får användas för avgifter avseende Sveriges medlemskap i internationella organisationer, främst FN, Europarådet, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, Nordiska ministerrådet och OECD. Utfallet för anslaget uppgick till 1 671 miljoner kronor, vilket är 9 miljoner kronor (0,5 procent) lägre än anvisat i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet för anslaget 463 miljoner kronor (38,3 procent) högre. Det beror främst på att avgifterna till FN:s fredsbevarande operationer blev 396 miljoner kronor högre än 2018. Dessa avgifter uppgick till 790 miljoner kronor 2019.

Skillnader i utfall på anslaget jämfört med anvisade medel beror främst på valutakurs- förändringar, eftersom bl.a. FN:s budget sätts i USD. Därutöver påverkas avgifterna för FN:s fredsbevarande operationer av situationen i omvärlden, som kan innebära nya eller utvidgade respektive neddragna fredsbevarande insatser. Skillnader mellan åren för dessa avgifter beror dels på valutakursfluktuationer dels på att budgeten för FN:s fredsbevarande operationer är konstruerad som en treårig skalcykel, där medlemsländerna betalar relativt sett mest år ett, mindre år två och minst år tre.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 2.45 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

 

 

 

Utestående

 

 

Beställnings-

åtaganden

Anslag

Anslagsnamn

bemyndigande

2019-12-31

1:2

Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet

50

13

1:11

Samarbete inom Östersjöregionen

146

91

 

 

 

 

Summa

 

196

104

 

 

 

 

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om två beställningsbemyndiganden på 196 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick den sista december till 104 miljoner kronor.

76

Skr. 2019/20:101

2.6.6Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

Anslag

Tabell 2.46 UO 6 Anslag

Miljoner kronor

 

 

 

 

 

 

Utfall-

 

 

 

 

 

 

Utfall-

SB

 

 

 

SB

ÄB

Utfall

SB

procent

Utfall

Anslag

Anslagsnamn

2019

2019

2019

2019

2019

2018

1:1

Förbandsverksamhet och beredskap

36 138

 

36 619

481

1,3

34 459

 

 

 

 

 

 

 

 

1:2

Försvarsmaktens insatser

 

 

 

 

 

 

 

internationellt

1 163

 

980

-183

-15,7

1 037

 

 

 

 

 

 

 

 

1:3

Anskaffning av materiel och

 

 

 

 

 

 

 

anläggningar

13 411

 

13 649

237

1,8

10 728

1:6

Totalförsvarets

 

 

 

 

 

 

 

rekryteringsmyndighet

206

 

198

-8

-3,8

172

 

 

 

 

 

 

 

 

1:8

Försvarets radioanstalt

1 234

 

1 217

-17

-1,4

1 059

1:11

Försvarets materielverk

1 779

 

1 582

-197

-11,0

82

 

 

 

 

 

 

 

 

2:1

Kustbevakningen

1 258

 

1 261

4

0,3

1 204

 

 

 

 

 

 

 

 

2:2

Förebyggande åtgärder mot

 

 

 

 

 

 

 

jordskred och andra naturolyckor

75

55

130

55

73,5

75

 

 

 

 

 

 

 

 

2:3

Ersättning för räddningstjänst m.m.

21

170

174

152

723,2

353

 

 

 

 

 

 

 

 

2:4

Krisberedskap

1 356

-13

1 366

10

0,8

1 251

2:6

Myndigheten för samhällsskydd och

 

 

 

 

 

 

 

beredskap

1 372

 

1 349

-23

-1,7

1 224

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Övriga anslag

2 054

-1

2 046

-8

-0,4

1 842

Summa

 

60 067

212

60 572

505

0,8

53 487

 

 

 

 

 

 

 

 

Utgiftsområdet omfattar utgifter för försvar, samhällets krisberedskap, strålsäkerhet och elsäkerhet.

Utfallet uppgick till 60 572 miljoner kronor och blev därmed 505 miljoner kronor (0,8 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2018 blev utfallet 7 084 miljoner kronor (13,2 procent) högre.

Avveckling av insatsen i Timbuktu gav lägre utgifter än beräknat

Utfallet för anslaget 1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt uppgick till 980 miljoner kronor, vilket är 183 miljoner kronor (15,7 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på att insatsen i Mali (FN-missionen Minusma) har bytt inriktning. Bland annat har insatsen i Timbuktu avvecklats under 2019. Det ledde i sin tur till lägre kostnader för bl.a. vidmakthållande av infrastruktur inom anslaget 1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt. Dessutom har det försämrade säkerhetsläget i insatsområdet gjort att all planerad verksamhet inte har kunnat genomföras.

Utfallet för anslaget 2:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor blev

130 miljoner kronor vilket är 55 miljoner kronor (73,5 procent) högre än anvisat i den ursprungliga budgeten. I enlighet med propositionen Vårändringsbudget för 2019 anvisades ytterligare 55 miljoner kronor för att ge kommunerna ökade möjligheter att förebygga jordskred och andra naturolyckor, exempelvis översvämningar. Under 2019 har Myndigheten för samhällsskydd och beredskap betalat ut 130 miljoner kronor i bidrag till kommunerna för förebyggande åtgärder mot naturolyckor.

77

Skr. 2019/20:101

Högre ersättningar till kommunerna till följd av skogsbränder 2018

Utfallet för anslaget 2:3 Ersättning för räddningstjänst m.m. uppgick till 174 miljoner kronor, vilket är 152 miljoner kronor högre än anvisat i statens budget. I enlighet med propositionen Vårändringsbudget för 2019 anvisades ytterligare 170 miljoner kronor för att betala ut den ersättning som kommunerna är berättigade till enligt lagen om skydd mot olyckor för kostnader som uppkom i samband med skogsbränderna under sommaren 2018.

Ny modell för redovisning mot anslag vid köp av försvarsmateriel

Från 2019 tillämpar Försvarsmakten och Försvarets materielverk (FMV) en ny modell för anslagsredovisning vid inköp av försvarsmateriel. Den nya modellen innebär att anslaget belastas när utgiften inträffar för staten. Modellen i sig påverkar redovisningen genom att redovisning mot anslag sker vid den ekonomiska händelsen för staten i stället för som tidigare vid milstolpar överenskomna mellan Försvarsmakten och FMV. Vid förändringen tillämpas en övergångslösning som innebär att för materielobjekt där staten ingått avtal med utomstatliga leverantörer före den 1 januari 2019, ska redovisning mot anslag ske utifrån överenskomna milstolpar mellan FMV och Försvarsmakten. Som en följd av detta tillämpades den nya modellen endast i begränsad omfattning under 2019.

Den nya modellen för redovisning mot anslag innebär att FMV:s förvaltningsutgifter finansieras med anslag 1:11 Försvarets materielverk fr.o.m. 2019. År 2018 och tidigare finansierades utgifterna med avgifter som betalades av Försvarsmakten. Försvarsmakten finansierade dessa avgifter med anslag.

För att finansiera ökningen av det nya anslaget 1:11 Försvarets materielverk minskades anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap med 729 miljoner kronor och anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar med 988 miljoner kronor 2019. Den nya modellen för redovisning mot anslag medför att det är svårt att jämföra utfallet mellan åren för enskilda anslag.

Utfallet för anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap uppgick till 36 619 miljoner kronor vilket är 2 161 miljoner kronor (6,3 procent) högre än 2018.

Utfallet för anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar uppgick till

13 649 miljoner kronor vilket är 2 920 miljoner kronor (27,2 procent) högre än 2018.

Utfallet för anslaget 1:11 Försvarets materielverk uppgick till 1 582 miljoner kronor vilket är 1 501 miljoner kronor högre än 2018. Det beror på att anslaget fr.o.m. 2019 finansierar FMV:s förvaltningsutgifter. Tidigare finansierades verksamheten hos FMV med avgifter. FMV har fortfarande kvar viss avgiftsfinansierad verksamhet kopplad till vidmakthållande av Försvarsmaktens materiel och även till försäljning till andra kunder.

Utfallet för anslagen 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap, 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar och 1:11 Försvarets materielverk blev sammantaget 6 582 miljoner kronor högre än 2018. Det beror främst på utveckling och anskaffning av JAS 39E, anskaffning av ubåt A26, helikopter, sjöstrids- och fordonssystem. Ökningen beror också på att Försvarsmakten har haft en ökad övningsverksamhet och vidmakthållit materiel i högre utsträckning.

78

Skr. 2019/20:101

Beställningsbemyndiganden

Tabell 2.47 UO 6 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

 

 

 

Utestående

 

 

Beställnings-

åtaganden

Anslag

Anslagsnamn

bemyndigande

2019-12-31

1:1

Förbandsverksamhet och beredskap

18 300

11 012

1:3

Anskaffning av materiel och anläggningar

67 000

64 714

 

 

 

 

2:2

Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor

80

53

 

 

 

 

2:4

Krisberedskap

2 000

1 958

 

 

 

 

3:1

Strålsäkerhetsmyndigheten

70

84

 

 

 

 

Summa

 

87 450

77 822

 

 

 

 

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på

87 450 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 77 822 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 9 628 miljoner kronor och är huvudsakligen hänförlig till anslagen 1:1 Förbands- verksamhet och beredskap och 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar.

För anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap uppgick skillnaden mellan beslutat bemyndigande och utestående åtaganden till 7 288 miljoner kronor.

Det beror främst på att Försvarsmakten inte ingick nya åtaganden i planerad omfattning.

För anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar är skillnaden mellan beslutat bemyndigande och utestående åtaganden 2 286 miljoner kronor. Det beror främst på att vissa planerade åtaganden senarelagts.

För anslaget 3:1 Strålsäkerhetsmyndigheten är skillnaden mellan beslutat bemyndigande och utestående åtagande -14 miljoner kronor. Vilket innebär att bemyndigandet har överskridits.

Garantier

Tabell 2.48 UO 6 Garantier

Miljoner kronor

 

 

 

Utfärdade garantier

 

 

Utestående åtaganden

inklusive bundna

Garantier

Garantiram

2019-12-31

utfästelser

Stiftelsen Gällöfsta kurscentrum1

24

7

7

Summa

24

7

7

1Prop. 1998/99:1, bet. 1998/99:FöU:1 och rskr. 1998/99:74.

79

Skr. 2019/20:101

Inomstatliga lån

Tabell 2.49 UO 6 Inomstatliga lån

Miljoner kronor

Inomstatliga lån

Låneram

Lån 2019-12-31

Beredskapsinvesteringar inom ramen för Myndigheten för

 

 

samhällsskydd och beredskapsverksamhet

1 550

1 254

Summa

1 550

1 254

 

 

 

Riksdagen har beslutat om låneramar på 1 550 miljoner kronor för inomstatliga lån. Det fanns utestående lån om 1 550 miljoner kronor vid utgången av 2019.

Övriga krediter

Tabell 2.50 UO 6 Övriga krediter

Miljoner kronor

 

 

Utnyttjad

 

 

kredit

Övriga krediter i Riksgäldskontoret

Kredit

2019-12-31

Försvarets materielverks behov av rörelsekapital

25 500

8 731

 

 

 

Försvarsmaktens behov av rörelsekapital avseende materielförsörjning

2 000

0

 

 

 

Krig, krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden

40 000

0

Summa

67 500

8 731

 

 

 

Inom utgiftsområdet har riksdagen beviljat övriga krediter på 67 500 miljoner kronor. Utnyttjade krediter vid utgången av 2019 uppgick till 8 731 miljoner kronor.

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten

Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten har fått en revisions- berättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2019. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.

Årsredovisningen för Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten har lämnats till regeringen den 25 februari 2020. Enligt 2 kap. 1 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag ska myndigheten senast den 22 februari lämna en årsredovisning till regeringen. Årsredovisningen är därmed inte avlämnad i enlighet med förordningens villkor.

Strålsäkerhetsmyndigheten

Strålsäkerhetsmyndigheten har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2019. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.

Strålsäkerhetsmyndigheten har överskridit ramen för beställningsbemyndigandet gällande anslag 3:1 ap.2 Forskning (ram) under utgiftsområde 6. Bemyndiganderamen uppgår till 70 000 000 kronor medan utestående åtaganden enligt årsredovisningen uppgår till 83 959 000 kronor.

Strålsäkerhetsmyndigheten har även överskridit det av regeringen beslutade slutåret (2023) avseende beställningsbemyndigandet för samma anslag genom att ingå åtaganden på 375 000 kronor för år 2024.

80

Skr. 2019/20:101

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2019:30 Riksrevisionens rapport om det värsta skulle hända – statens arbete för att förhindra och hantera kärntekniska olyckor

Riksrevisionen har granskat om regeringens och ansvariga myndigheters arbete med säkerheten för kärnteknisk verksamhet är tillfredställande.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om statens arbete för att förhindra och hantera kärntekniska olyckor (skr. 2019/20:93) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

RiR 2019:35 Valförfarandet - valhemlighet, träffsäkerhet och godtagbar tid

Riksrevisionen har granskat om regeringens och de statliga valmyndigheternas arbete med att genomföra val är ändamålsenligt utformat.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om valförfarandet

(skr. 2019/20:141) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

81

Skr. 2019/20:101

2.6.7Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd

Anslag

Tabell 2.51 UO 7 Anslag

Miljoner kronor

 

 

 

 

 

 

Utfall-SB

 

 

 

SB

ÄB

Utfall

Utfall-SB

procent

Utfall

Anslag

Anslagsnamn

2019

2019

2019

2019

2019

2018

1:1

Biståndsverksamhet

43 459

-499

42 751

-709

-1,6

41 392

 

 

 

 

 

 

 

 

1:2

Styrelsen för internationellt

 

 

 

 

 

 

 

utvecklingssamarbete (Sida)

1 276

12

1 279

3

0,2

1 220

1:6

Utvärdering av internationellt

 

 

 

 

 

 

 

bistånd

18

 

18

0

2,8

18

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Övriga anslag

192

 

192

0

0,1

184

Summa

 

44 945

-487

44 240

-705

-1,6

42 813

 

 

 

 

 

 

 

 

Utgiftsområdet omfattar internationellt utvecklingssamarbete.

Utfallet blev 44 240 miljoner kronor, vilket är 705 miljoner kronor (1,6 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2018 blev utfallet 1 427 miljoner kronor (3,3 procent) högre.

Högre avräkning av kostnader för asylmottagande medförde lägre utgifter för biståndsverksamheten

Utfallet för anslaget 1:1 Biståndsverksamhet uppgick till 42 751 miljoner kronor, vilket är 709 miljoner kronor (1,6 procent) lägre än anvisat i den ursprungliga budgeten. Det berodde främst på ökade kostnader för asyl- och flyktingmottagning, som ska räknas som bistånd enligt Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD/DAC). Kostnadsökningen skedde i samband med införande av ny beräkningsmodell för dessa kostnader, vilken dock beräknades leda till lägre kostnader för asyl- och flyktingmottagandet inom biståndet under kommande år. I enlighet med propositionen Vårändringsbudget för 2019 beslutade riksdagen att minska anslaget 1:1 Biståndsverksamhet med sammanlagt 799 miljoner kronor, varav 700 miljoner kronor avsåg kostnader för asyl- och flyktingmottagning som räknas som bistånd. I enlighet med propositionen Höständringsbudget för 2019 beslutade dock riksdagen att höja budgeten för biståndsverksamheten med 300 miljoner kronor varav 299 miljoner kronor berodde på att antalet asylsökande väntades blir lägre än vad som antogs i den ursprungliga budgeten. Sammantaget minskade alltså budgeten för det internationella biståndet med 499 miljoner kronor jämfört med den ursprungliga budgeten för 2019.

Biståndsverksamheten ökade med knappt 1,4 miljarder kronor jämfört med 2018

Utfallet för anslaget 1:1 Biståndsverksamhet blev 1 359 miljoner kronor (3,3 procent) högre jämfört med 2018. Det är framför allt utbetalningar till multilaterala utvecklingsbanker, fonder och skuldavskrivningar, Reformsamarbete med Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet samt bistånd till Afrika som ökat under 2019. Riksdagen beslutade i enlighet med budgetpropositionen för 2019 om att öka budgeten för biståndsverksamheten med drygt 2 100 miljoner kronor. Orsaken till ökningen var dels att bruttonationalinkomsten (BNI) för 2019 antogs bli högre än 2018, dels att regeringen beräknade att de utgifter under utgiftsområde 8 Migration för asylmot- tagande, och som klassificeras som bistånd och avräknas biståndsramen, skulle minska med 770 miljoner kronor. Efter nya beräkningar av kostnader för asylmottagande inom biståndet beslutade riksdagen i enlighet med propositionerna Vårändringsbudget

82

Skr. 2019/20:101

och Höständringsbudget för 2019 att minska anslaget för biståndsverksamhet med sammanlagt 499 miljoner kronor.

Rapportering av bistånd till OECD/DAC

Tabell 2.52 Utfall för bistånd 2010–2019

Miljoner kronor

 

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

2018

2019

Totalt utbetalt

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

bistånd

32 651

36 360

35 468

37 954

42 756

59 758

41 873

47 549

52 151

51 029

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Totalt bistånd i

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

procent av

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

BNI1

0,97

1,02

0,97

1,01

1,09

1,4

0,94

1,02

1,07

0,99

1Den senaste tillgängliga BNI-prognosen vid rapporteringstillfället till DAC används.

Utfallet för biståndsramen 2019 som rapporterades till OECD/DAC, i enlighet med dess redovisningsprinciper, blev 51 029 miljoner kronor. Det motsvarar 0,99 procent av BNI enligt ENS 2010. Den huvudsakliga förklaringen till att biståndsramens andel av BNI (1,00 procent) skiljer sig från det preliminära utfallet som rapporterades till OECD/DAC, är att BNI rapporterad till DAC var högre än förväntad BNI vid budgeteringstillfället inför Budgetpropositionen 2019. Utfallet som rapporterades till OECD/DAC för 2018 blev jämförelsevis 52 151 miljoner kronor, 1,07 procent av BNI.

I det utfall som räknas som bistånd ingår bl.a. kostnader för mottagandet av asyl- sökande och skyddsbehövande, totalt 2 522 miljoner kronor under 2019, i enlighet med OECD/DAC:s riktlinjer. Regeringen presenterade i Budgetpropositionen 2020 den beräkningsmodell som används för att komma fram till dessa kostnader och som gäller från och med 2019. I utfallet ingår dels kostnader inom Utgiftsområde 8 Migration, totalt 1 419 miljoner kronor, dels kostnader inom Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv, totalt 1 103 miljoner kronor. Inom Utgiftsområde 8 används en så kallad kvotmodell. I tabell 2.52 syns de anslag inom utgiftsområde 8 som helt- eller delvis räknas som bistånd (första kolumnen). Dessa anslag multipliceras med andelen av inskrivna i mottagningssystemet som uppfyller OECD/DAC:s kriterier för bistånd (andra kolumnen), vilket ger biståndsutfallet (tredje kolumnen). Kostnader inom utgiftsområde 14 utgörs av etableringsersättning till före detta asylsökande (109 miljoner kronor), till vidarebosatta (kvotflyktingar, 176 miljoner kronor) samt till anhöriga till före detta asylsökande (368 miljoner kronor). Vidare ingår i utfallet, under 2019 men inte senare år, ersättningar till kommuner enligt schablon för vidarebosatta (450 miljoner kronor).

83

Skr. 2019/20:101

Tabell 2.53 Kostnader asylsökande och skyddsbehövande utgiftsområde 8 Migration1

Miljoner kronor

 

 

Biståndandel

 

Anslag

Utfall, totalt

Procent

Utfall, bistånd

 

 

 

 

1:1 Migrationsverket (förvaltningsanslag)

733

23

167

 

 

 

 

1:2 Ersättningar och boendekostnader

5 209

23

1 189

varav kost och logi

2 952

23

674

 

 

 

 

varav undervisning

1 078

23

246

 

 

 

 

varav vård

972

23

222

 

 

 

 

varav övrigt stöd för tillfälligt uppehälle

207

23

47

 

 

 

 

1:5 Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning

278

4

11

 

 

 

 

1:6 Offentligt biträde i utlämningsärenden

305

17

52

1Preliminärt utfall rapporterat till OECD/DAC. Slutligt utfall rapporteras till OECD/DAC senast augusti 2020. Utfall, totalt är exklusive indirekta administrationskostnader (anslag 1:1) samt återetableringsstöd (anslag 1:2).

Källa: Migrationsverket.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 2.54 UO 7 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

 

 

 

Utestående

 

 

Beställnings-

åtaganden

Anslag

Anslagsnamn

bemyndigande

2019-12-31

1:1

Biståndsverksamhet

103 100

82 063

 

 

 

 

Summa

 

103 100

82 063

 

 

 

 

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om ett beställningsbemyndigande på

103 100 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 82 063 miljoner kronor. Skillnaden mellan beslutat bemyndigande och utestående åtaganden uppgick till 21 037 miljoner kronor.

De största beloppsmässiga skillnaderna inom detta anslag är relaterade till områdena Multilaterala utvecklingsbanker, fonder och skuldavskrivningar och Multilaterala och internationella organisationer och fonder. De stora avvikelserna består främst av att förhandlingar för bl.a. stöd till Afrikanska utvecklingsfondens femtonde påfyllnad och den 19:e påfyllnaden av den Internationella utvecklingsfonden i Världsbanken (IDA) förhandlades i slutet av 2019 men där avtal skrivs först under 2020.

Regeringen har ingått avtal med IDA och Afrikanska utvecklingsfonden (AfDf) om deltagande i det multilaterala skuldavskrivningsinitiativet (MDRI). Avtalen är utformade med en bindande (unqualified commitment) och en icke bindande del (qualified commitment). Den bindande delen av avtalet redovisas som ekonomiska åtaganden mot bemyndigandet tabellen ovan. Den icke bindande delen av avtalet som inte redovisas mot bemyndigandet och som kräver ett godkännande av riksdagen beräknas uppgå till 4,3 miljarder kronor. Av detta avser 2,5 miljarder kronor IDA (från 2029 till 2044) och 1,8 miljarder kronor AfDf (från 2030 till 2054).

84

Skr. 2019/20:101

Garantier

Tabell 2.55 UO 7 Garantier

Miljoner kronor

 

 

 

 

Utfärdade

 

 

 

Utestående

garantier

 

 

Utestående

åtaganden

inklusive

 

 

åtaganden

utländsk

bundna

Garantier

Garantiram

2019-12-31

valuta

utfästelser

Garantikapital, Internationella återuppbyggnads-

 

 

 

 

och utvecklingsbanken (IBRD)

USD 3 891

20 937

2 247

20 937

Garantikapital, Afrikanska utvecklingsbanken

 

 

 

 

(AfDB)1

UA 1 722

16 882

1 310

16 882

Garantikapital, Interamerikanska

 

 

 

 

utvecklingsbanken (IDB)2

USD 538

5 016

538

5 016

Garantikapital, Asiatiska utvecklingsbanken

 

 

 

 

(AsDB)3

SDR 343

4 422

343

4 422

Garantier inom biståndsverksamheten

14 000

5 554

 

5 917

 

 

 

 

 

EIB-lån inom ramen för Lomé IV Bis och Cotonou-

 

 

 

 

avtalet4

EUR 152

943

90

943

Nordiska Investeringsbankens

 

 

 

 

miljöinvesteringslån5

EUR 104

30

3

30

Garantikapital Multilaterala investeringsorganet

 

 

 

 

MIGA6

USD 16

151

16

151

Summa

 

53 935

 

54 298

 

 

 

 

 

1Prop. 2012/13:1, bet. 2012/13:UU2, rskr. 2012/13:91.

2Prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:UU2, rskr. 2010/11:98.

3Bemyndigandet gavs i Units of Accounts (UoA), vilket är den valutaenhet AfDB räknar i. Eftersom det är en intern valuta i banken och motsvarar i valör Special drawing rights (SDR), anges utfallet i SDR. prop. 2012/13:1, bet. 2012/13:UU2, rskr. 2012/13:91.

4Prop. 2015/16:1, bet 2015/16:UU2, rskr. 2015/16:99.

5Prop. 2012/13:1, bet. 2012/13:UU2, rskr. 2012/13:91.

6Prop. 1987/88:9, bet. 1987/88:UU9. Den svenska andelen av MIGA:s kapital är 1,049 procent eller 10,49 miljoner SDR.

Valutakurser från Riksbanken per den 30 december 2019

USD= 9,317 SEK

EUR= 10,433 SEK

CHF= 9,572 SEK

SDR= 12,887 SEK

Övriga krediter

Tabell 2.56 UO 7 Övriga krediter

Miljoner kronor

 

 

Utnyttjad kredit

Övriga krediter i Riksgäldskontoret

Kredit

2019-12-31

Kredit för infriande av kapitalgarantier till internationella finansiella

 

 

institutioner1

Obegränsad

0

Riksgäldens befogenhet att ta upp lån i syfte att fullgöra sådana

 

 

garantier som riksdagen beslutat om, m.m.

Obegränsad

0

 

 

 

Summa

 

0

 

 

 

1 Prop. 2001/02:1 (vol. 1), bet. 2001/02:FiU1, rskr. 2001/02:34.

 

 

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2019:17 Sidas humanitära bistånd och långsiktiga utvecklingssamarbete – förutsättningar för samverkan

Riksrevisionen har granskat om regeringens styrning och Sidas arbetssätt har möjliggjort samverkan mellan det humanitära biståndet och det långsiktiga utvecklingssamarbetet under åren 2015–2017.

85

Skr. 2019/20:101

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om Sidas humanitära bistånd och långsiktiga utvecklingssamarbete (skr. 2019/20:41) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2019/20:UU13, rskr. 2019/20:159).

86

Skr. 2019/20:101

2.6.8Utgiftsområde 8 Migration

Anslag

Tabell 2.57 UO 8 Anslag

Miljoner kronor

 

 

 

 

 

 

Utfall-

 

 

 

 

 

 

Utfall-

SB

 

 

 

SB

ÄB

Utfall

SB

procent

Utfall

Anslag

Anslagsnamn

2019

2019

2019

2019

2019

2018

1:1

Migrationsverket

4 327

57

4 550

223

5,2

5 190

 

 

 

 

 

 

 

 

1:2

Ersättningar och bostadskostnader

5 567

 

5 058

-509

-9,1

11 724

1:3

Migrationspolitiska åtgärder

58

60

114

56

96,7

89

 

 

 

 

 

 

 

 

1:4

Domstolsprövning i utlänningsmål

691

199

949

258

37,3

958

 

 

 

 

 

 

 

 

1:5

Rättsliga biträden m.m. vid

 

 

 

 

 

 

 

domstolsprövning i utlänningsmål

338

 

278

-60

-17,7

299

 

 

 

 

 

 

 

 

1:6

Offentligt biträde i utlänningsärenden

432

-10

294

-138

-32,0

570

 

 

 

 

 

 

 

 

1:7

Utresor för avvisade och utvisade

349

 

291

-59

-16,8

269

1:8

Från EU-budgeten finansierade

 

 

 

 

 

 

 

insatser för asylsökande och flyktingar

155

 

119

-37

-23,5

131

 

 

 

 

 

 

 

 

1:9

Tillfälligt stöd till kommuner för

 

 

 

 

 

 

 

ensamkommande unga asylsökande

 

 

 

 

 

 

 

m.fl.

195

 

195

0

0,0

396

 

 

 

 

 

 

 

 

Summa

 

12 112

306

11 847

-265

-2,2

19 624

 

 

 

 

 

 

 

 

Utgiftsområdet omfattar frågor som rör utlänningars rätt att resa in i och vistas i Sverige samt frågor som rör mottagande av asylsökande.

Utfallet uppgick till 11 847 miljoner kronor och är därmed 265 miljoner kronor

(2,2 procent) lägre än vad som ursprungligen anvisades i statens budget. Jämfört med 2018 blev utgifterna 7 776 miljoner kronor (39,6 procent) lägre.

Ersättningar till kommunerna blev lägre 2019

Utgifterna för anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader blev 5 058 miljoner kronor. Det är 509 miljoner kronor (9,1 procent) lägre än den ursprungliga budgeten. Orsaken till det lägre utfallet är dels att Migrationsverket under 2019 prioriterat handläggning av äldre mer resurskrävande ansökningar om ersättning, dels ökade antalet överklaganden från kommuner och landsting, vilket försenade handläggningen av inkommande ärenden. Under 2019 blev även antalet avslagna ansökningar om ersättning enligt asylersättningsförordningen högre än beräknat, vilket medförde ett lägre anslagsutnyttjande.

Migrationsverkets förvaltningsutgifter högre än budget

Utgifterna för anslaget 1:1 Migrationsverket blev 4 550 miljoner kronor. Det är

223 miljoner kronor (5,2 procent) högre än den ursprungliga budgeten. Det högre utfallet finansierades dels av att Migrationsverket vid ingången av 2019 hade ett anslagssparande från 2018 om 160 miljoner kronor, dels beslutade riksdagen i enlighet med propositionen Vårändringsbudget för 2019 att anvisa anslaget ytterligare

57 miljoner kronor. Skälet var att ge Migrationsverket bättre förutsättningar att kunna nå och bibehålla kortare handläggningstider inom asyl- och tillståndsverksamheten.

Högre utgifter för domstolsprövningar

Utgifterna för anslaget 1:4 Domstolsprövning i utlänningsmål blev 949 miljoner kronor. Det är 258 miljoner kronor (37,3 procent) högre än den ursprungliga budgeten. Migrationsdomstolarna har inte kunnat rekrytera i den omfattning som behövts för att

87

Skr. 2019/20:101

ta hand om de många migrationsmål som uppstått i kölvattnet från det stora antalet asylsökanden från hösten 2015. För att kunna nå och bibehålla kortare handläggningstider beslutade därför riksdagen i enlighet med propositionen Vårändringsbudget för 2019 att anvisa ytterligare 199 miljoner kronor. Antalet avgjorda mål i migrationsdomstolarna ökade med 26,0 procent mellan 2018 och 2019.

Utgifterna för offentliga biträden lägre än budgeterat

Utgifterna för anslaget 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden blev 138 miljoner kronor (32,0 procent) lägre än de ursprungligen anvisade medlen, och 236 miljoner kronor

(48,5 procent) lägre än 2018. Orsaken till det lägre utfallet är att andelen ärenden som kräver offentligt biträde blev lägre än beräknat och lägre än föregående år.

Ersättningar och boendekostnader minskade med 57 procent jämfört med 2018

Jämfört med 2018 minskade utgifterna för anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader med 6 665 miljoner kronor (56,9 procent). Det är främst ersättningarna till kommunerna som minskat och det beror på att det genomsnittliga antalet inskrivna i migrationsverkets mottagningssystem minskat med 28,4 procent. Det lägre antalet inskrivna medförde bl. a. att placeringskostnader för ensamkommande barn och unga minskade med knappt 1 000 miljoner kronor, ersättningar för skolkostnader med drygt 1 200 miljoner kronor och ersättningar enligt sjukvårdsförordningen med ca 350 miljoner kronor. Kostnaderna för asylsökandes boende minskade med

551 miljoner kronor, vilket främst beror på att antalet personer i anläggningsboende blev 22,8 procent färre jämfört med 2018. Jämförelsen mellan åren påverkas av att Migrationsverket under 2018 betalade ut ersättningar till kommunerna om ca

2 000 miljoner kronor för ensamkommande barn och unga för tidigare år.

Tabell 2.58 Asylsökande m.m. 2019

 

 

 

 

Förändring,

 

2019

2018

Förändring

procent

Antal asylsökande, förstagångsansökningar

21 958

21 502

456

2,1

 

 

 

 

 

Män (inkl. pojkar)

13 133

12 929

204

1,6

 

 

 

 

 

Kvinnor (inkl. flickor)

8 825

8 573

252

2,9

Varav ensamkommande barn och unga

902

944

-42

-4,4

 

 

 

 

 

Pojkar

645

695

-50

-7,2

 

 

 

 

 

Flickor

257

249

8

3,2

Genomsnittlig handläggningstid i dagar,

 

 

 

 

förstagångsansökningar

288

507

-219

-43,2

 

 

 

 

 

Förlängningsansökningar

36 610

7 457

29 153

390,9

Avgjorda asylärenden

24 569

35 512

-10 943

-30,8

 

 

 

 

 

Varav bifall

6 540

11 217

-4 677

-41,7

 

 

 

 

 

Bifallsandel

27 %

32 %

 

 

Beviljade uppehållstillstånd

119 577

132 696

-13 119

-9,9

 

 

 

 

 

varav asyl

19 201

25 114

-5 913

-23,5

 

 

 

 

 

varav anhöriga till asylsökande

7 350

16 641

-9 291

-55,8

varav barn födda i Sverige till föräldrar med PUT

8 796

9 339

-543

-5,8

 

 

 

 

 

varav arbetsmarknad

28 113

21 507

6 606

30,7

 

 

 

 

 

varav anhöriga, arbetsmarknad

15 129

15 371

-242

-1,6

Övriga

40 988

44 724

-3 736

-8,4

 

 

 

 

 

Inskrivna i Migrationsverkets

 

 

 

 

mottagningssystem*

40 312

52 547

-12 235

-23,3

varav med uppehållstillstånd

1 685

3 310

-1 625

-49,1

 

 

 

 

 

varav ensamkommande barn och unga

930

1 235

-305

-24,7

88

Skr. 2019/20:101

 

 

 

 

Förändring,

 

2019

2018

Förändring

procent

anläggningsboende (ABO)

16 739

21 693

-4 954

-22,8

 

 

 

 

 

eget boende (EBO)

22 350

28 820

-6 470

-22,4

 

 

 

 

 

övrigt boende

1 223

2 034

-811

-39,9

 

 

 

 

 

Genomsnittligt inskrivna under året

45 255

63 214

-17 959

-28,4

 

 

 

 

 

varav ensamkommande barn och unga

1 038

2 023

-985

-48,7

 

 

 

 

 

varav övriga

44 217

61 191

-16 974

-27,7

 

 

 

 

 

*Sammanställningen över 2019 och 2018 utgår från situationen den sista december respektive år. Källa: Migrationsverket.

Migrationsverkets förvaltningsutgifter fortsätter att sjunka

Jämfört med 2018 minskade utgifterna för anslaget 1:1 Migrationsverket med

640 miljoner kronor (12,3 procent). Migrationsverket har under 2019 fortsatt att minskat sin personalstyrka. Cirka 100 personer sades upp under 2019. Det är främst inom mottagningsverksamheten som minskningen av personal har skett till följd av de senaste årens minskande antal asylsökande. Jämfört med 2018 minskade personalkostnaderna med 354 miljoner kronor (9,5 procent) till 3 313 miljoner kronor. Det genomsnittliga antalet årsarbetskrafter minskade med 746 personer till

5 096 (12,7 procent) jämfört med 2018.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 2.59 UO 8 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

 

 

 

Utestående

 

 

Beställnings-

åtaganden

 

 

 

Anslag

Anslagsnamn

bemyndigande

2019-12-31

1:8

Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande

 

 

 

och flyktingar

356

278

Summa

 

356

278

 

 

 

 

Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om ett beställningsbemyndigande på 356 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 278 miljoner kronor.

89

Skr. 2019/20:101

2.6.9Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Anslag

Tabell 2.60 UO 9 Anslag

Miljoner kronor

 

 

 

 

 

 

Utfall-SB

 

 

 

SB

ÄB

Utfall

Utfall-SB

procent

Utfall

Anslag

Anslagsnamn

2019

2019

2019

2019

2019

2018

 

 

 

 

 

 

 

 

1:4

Tandvårdsförmåner

6 772

 

6 644

-128

-1,9

6 457

 

Bidrag för

 

 

 

 

 

 

1:5

läkemedelsförmånerna

27 789

630

28 428

639

2,3

27 067

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bidrag till folkhälsa och

 

 

 

 

 

 

1:6

sjukvård

8 949

 

8 774

-176

-2,0

7 711

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Sjukvård i internationella

 

 

 

 

 

 

1:7

förhållanden

476

43

518

42

8,9

493

 

 

 

 

 

 

 

 

1:8

Bidrag till psykiatri

2 203

-90

2 037

-166

-7,5

1 634

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Prestationsbundna insatser

 

 

 

 

 

 

1:11

för att korta vårdköerna

1 620

 

1 610

-10

-0,6

 

 

Vissa statsbidrag inom

 

 

 

 

 

 

4:2

funktionshindersområdet

768

 

594

-174

-22,6

723

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bilstöd till personer med

 

 

 

 

 

 

4:3

funktionsnedsättning

263

 

143

-120

-45,6

100

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kostnader för statlig

 

 

 

 

 

 

4:4

assistansersättning

24 837

150

24 175

-662

-2,7

25 308

 

Stimulansbidrag och

 

 

 

 

 

 

4:5

åtgärder inom äldreområdet

1 677

-310

1 070

-608

-36,2

2 809

 

 

 

 

 

 

 

 

4:6

Statens institutionsstyrelse

1 132

 

1 105

-28

-2,4

1 046

 

Bidrag till utveckling av

 

 

 

 

 

 

4:7

socialt arbete m.m.

1 081

-155

833

-248

-22,9

1 486

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Övriga anslag

3 710

 

3 661

-49

-1,3

3 583

Summa

 

81 277

268

79 592

-1 685

-2,1

78 418

 

 

 

 

 

 

 

 

Utgiftsområdet omfattar Hälso- och sjukvårdspolitik, Folkhälsopolitik, Funktions- hinderspolitik, Politik för sociala tjänster, omsorg om äldre, individ- och familje- omsorg, personer med funktionsnedsättning samt Barnrättspolitik.

Utfallet uppgick till 79 592 miljoner kronor och blev därmed 1 685 miljoner kronor (2,1 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2018 blev utgifterna 1 174 miljoner kronor (1,5 procent) högre.

Utgifterna för läkemedelsförmånerna ökade mer än beräknat

Utfallet för anslaget 1:5 Bidrag för läkemedelsförmånerna uppgick till 28 428 miljoner kronor, vilket är 639 miljoner kronor (2,3 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Den 24 januari 2019 undertecknade staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) (Sveriges kommuner och Regioner (SKR) fr.o.m. 2020) en överenskommelse om statens bidrag för kostnader för läkemedelsförmånerna m.m. för 2019. Kostnaderna för läkemedel inom förmånerna ökade mer än vad som hade beräknas. Riksdagen anvisade därför ytterligare 630 miljoner kronor till anslaget i enlighet med propositionen Vårändringsbudget för 2019.

Utfallet för 2019 blev 1 361 miljoner kronor högre än 2018. Det är bl.a. användandet av cancerläkemedel som ökade, både till följd av nya läkemedel och att befolkningen ökar i åldersgrupper där förekomsten av cancer är relativt hög. Nya cancerläkemedel är dyrare, sätts allt oftare in i ett tidigare skede i behandlingen och används alltmer i

90

Skr. 2019/20:101

olika kombinationer. Utvecklingen inom cancerbehandling har också gjort att patienter lever längre och därmed också behandlas längre.

Dessutom ökar användandet av blodproppsförebyggande läkemedel samt blodglukossänkande läkemedel som inte är insuliner. Detta är i linje med gällande riktlinjer för att minska risken för b.la. stroke samt för behandling av diabetes typ 2.

Färre brukare ger lägre kostnader för assistansersättning

Utfallet för anslaget 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning uppgick till 24 175 miljoner kronor. Det är 662 miljoner kronor (3,0 procent) lägre än anvisat i statens budget och 1 133 miljoner kronor (4,5 procent) lägre än föregående år. Utgiftsminskningen beror på förändrade administrativa betalningsrutiner hos Försäkringskassan och att antalet brukare som beviljas ersättningen minskar. Under 2019 hade 8 067 män och 6 720 kvinnor assistansersättning, totalt 14 787 personer. Det är en minskning med

3,4 procent jämfört med föregående år.

För 2019 var schablonbeloppet 300 kronor per timme och det högsta möjliga timbeloppet 336 kronor. Det genomsnittliga timbeloppet i assistansersättningen 2019 var 303 kronor.

För att säkerställa att andning och sondmatning ska anses vara grundläggande behov ändrades lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. Lagändringen trädde i kraft 1 november 2019. För att finansiera de ökade kostnaderna som lagändringen medförde anvisades anslaget 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning ytterligare 150 miljoner kronor i enlighet med propositionen Vårändringsbudget för 2019.

Nya bidrag till sjukvård och prestationsbundna insatser medför högre utgifter

Utfallet för anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård blev 8 774 miljoner kronor, vilket är 1 062 miljoner kronor högre än föregående år. Det högre utfallet beror till största delen på att staten och SKL har slutit flera överenskommelser som medför olika satsningar inom vården.

Under 2019 har 1 471 miljoner kronor betalats till landstingen för en ny satsning med syfte att höja kvaliteten inom hälso- och sjukvården. Även den nya satsningen på en specialistsjuksköterskeutbildning, för att ge sjuksköterskor möjligheten att specialisera sig inom ett specifikt område, finansieras av anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård. Landstingen har fått 400 miljoner kronor för detta 2019. Under 2019 betalades

1 393 miljoner kronor till landstingen för förlossningsvård och kvinnors hälsa, vilket är 198 miljoner kronor lägre än 2018. Under året har inga bidrag för ökad tillgänglighet inom vården betalats ut från anslag 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård, vilket påverkar jämförelsen mellan åren negativt med 600 miljoner kronor.

Utfallet för det nya anslaget 1:11 Prestationsbundna insatser för att korta vårdköerna blev

1 610 miljoner kronor. Anslaget finansierar den nya s.k. kömiljarden. Satsningen syftar till att korta väntetider inom vården och öka tillgängligheten. Landstingen får del av satsningen om de visar att väntetiderna till specialistvården eller till operation är kortare än föregående år, eller om de har en redan hög uppfyllnadsgrad av vårdgarantin. Jämförelsen görs inom det egna landstinget för att ta hänsyn till de specifika förutsättningar som finns. Landstingen får även del av medlen för att förbättra inrapporteringen av statistik om väntetider.

Utgifterna för bilstöd blev lägre

Utfallet för anslaget 4:3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning uppgick till

143 miljoner kronor, vilket är 43 miljoner kronor lägre än föregående år. Det beror bl.a. på att de långa handläggningstiderna inom bilstödet minskade. Detta till följd av

91

Skr. 2019/20:101

att Försäkringskassan tillsammans med Trafikverket genomfört förenklings- och effektiviseringsarbete.

Satsning på ökad bemanning upphörde

Utfallet för anslaget 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet blev 1 070 miljoner kronor, vilket är 1 740 miljoner kronor (61,9 procent) lägre än föregående år. Det beror på att den tillfälliga satsningen på ökad bemanning inom äldreomsorgen pågick t.o.m. 2018 och därför inte fanns med i statens budget 2019.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 2.61 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

 

 

 

Utestående

 

 

Beställnings-

åtaganden

Anslag

Anslagsnamn

bemyndigande

2019-12-31

 

 

 

 

2:2

Insatser för vaccinberedskap

368

28

 

 

 

 

4:5

Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet

900

710

4:7

Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m.

31

25

 

 

 

 

7:2

Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd: Forskning

2 800

1 421

 

 

 

 

Summa

 

4 099

2 184

1:6 (2018)

Bidrag till folkhälsa och sjukvård

 

12

 

 

 

 

Totalt

 

 

2 197

 

 

 

 

Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om beställningsbemyndiganden på

4 099 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 2 184 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till

1 915 miljoner kronor. Huvuddelen av skillnaden avser anslaget 7:2 Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd: Forskning. Bemyndigandet fördubblades jämfört med 2018. Myndigheten hann dock inte ingå de åtaganden som bemyndigandet medgav.

Under utgiftsområdet finns även ett äldre beställningsbemyndigande, dvs. bemyndigande som har upphört men där det fortfarande finns utestående åtaganden. Totalt uppgick dessa åtaganden till 12 miljoner kronor.

Inomstatliga lån

Tabell 2.62 UO 9 Inomstatliga lån

Miljoner kronor

Inomstatliga lån

Låneram

Lån 2019-12-31

Beredskapsinvesteringar inom ramen för Socialstyrelsens

 

 

verksamhet

100

6

 

 

 

Beredskapsinvesteringar inom ramen för

 

 

Folkhälsomyndighetens verksamhet

350

52

 

 

 

Summa

450

58

 

 

 

92

Skr. 2019/20:101

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2019:23 Ej verkställda beslut – rapporteringsskyldighet och särskild avgift i SoL och LSS

Riksrevisionen har granskat reglerna om kommunernas skyldighet att rapportera ej verkställda beslut och särskild avgift i socialtjänstlagen (2001:453), förkortad SoL, och lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, förkortad LSS.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om ej verkställda beslut – rapporteringsskyldighet och särskild avgift i SoL och LSS (skr. 2019/20:61) redovisat vilka åtgärder som avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

RiR 2019:33 Inspektionen för vård och omsorg

Riksrevisionen har granskat Inspektionen för vård och omsorgs (IVO) tillsynsverksamhet.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om Inspektionen för vård och omsorg (skr. 2019/20:121) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

93

Skr. 2019/20:101

2.6.10Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Anslag

Tabell 2.63 UO 10 Anslag

Miljoner kronor

 

 

 

 

 

 

Utfall-SB

 

 

 

SB

ÄB

Utfall

Utfall-SB

procent

Utfall

Anslag

Anslagsnamn

2019

2019

2019

2019

2019

2018

 

 

 

 

 

 

 

 

1:1

Sjukpenning och rehabilitering

 

 

 

 

 

 

 

m.m.

36 946

 

37 246

300

0,8

37 545

 

 

 

 

 

 

 

 

1:2

Aktivitets- och sjukersättningar

 

 

 

 

 

 

 

m.m.

43 944

 

44 108

165

0,4

45 806

 

 

 

 

 

 

 

 

1:3

Merkostnadsersättning och

 

 

 

 

 

 

 

handikappersättning

1 391

 

1 304

-87

-6,3

1 343

 

 

 

 

 

 

 

 

1:4

Arbetsskadeersättningar m.m.

2 773

 

2 677

-96

-3,5

2 811

 

 

 

 

 

 

 

 

1:6

Bidrag för

 

 

 

 

 

 

 

sjukskrivningsprocessen

2 901

 

2 445

-456

-15,7

2 649

 

 

 

 

 

 

 

 

1:7

Ersättning för höga

 

 

 

 

 

 

 

sjuklönekostnader

957

135

1 090

133

13,9

954

 

 

 

 

 

 

 

 

2:1

Försäkringskassan

8 641

-3

8 897

256

3,0

8 468

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Övriga anslag

105

 

104

-1

-0,6

107

 

 

 

 

 

 

 

 

Summa

 

97 657

132

97 872

215

0,2

99 681

 

 

 

 

 

 

 

 

Utgiftsområdet omfattar ersättningar vid sjukdom och funktionsnedsättning, bl.a. sjukpenning, rehabiliteringspenning, aktivitets- och sjukersättning, handikappersättning och bidrag för sjukskrivningsprocessen. Området omfattar även myndigheterna Försäkringskassan och Inspektionen för socialförsäkringen.

Utfallet för utgiftsområdet uppgick till 97 872 miljoner kronor och blev därmed 215 miljoner kronor (0,2 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2018 blev utfallet 1 809 miljoner kronor (1,8 procent) lägre.

Utfallet för anslaget 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen blev 2 445 miljoner kronor, vilket är 456 miljoner kronor (15,7 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på att utgifter för arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd, rehabiliteringsinsatser i samarbete mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen samt försäkringsmedicinska utredningar blev lägre än beräknat.

Utfallet för anslaget 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader blev 1 090 miljoner kronor, vilket är 133 miljoner kronor (13,9 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på att arbetsgivare var berättigade till högre ersättning än vad som ursprungligen beräknats. I enlighet med propositionen Höständringsbudget för 2019 anvisade riksdagen därför ytterligare 135 miljoner kronor.

Utgifter för sjukpenning och rehabilitering blev lägre än föregående år

Jämfört med föregående år blev utfallet på anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. 298 miljoner kronor (0,8 procent) lägre. Det beror främst på att utgifterna för statlig ålderspensionsavgift för sjukpenning blev 702 miljoner kronor (19,8 procent) lägre. Utgifterna består av en preliminär avgift samt ett regleringsbelopp som täcker avvikelsen mellan det preliminära belopp som tagits ut tre år tidigare och den faktiska avgiften. Det lägre utfallet 2019 förklaras främst av ett lägre regleringsbelopp jämfört med föregående år. De lägre utgifterna för statlig ålderspensionsavgift motverkades delvis av att utgifterna för sjukpenning ökade med 488 miljoner kronor (1,5 procent).

94

Skr. 2019/20:101

Det beror främst på att inkomsttaket för sjukpenningen höjdes från 7,5 till 8 prisbasbelopp fr.o.m. den 1 juli 2018. Höjningen medförde ökade utgifter trots att antalet nettodagar för sjukpenning minskade med 1,8 procent jämfört med 2018. Begreppet nettodag innebär t.ex. att två dagar med halv ersättning räknas som en nettodag.

Tabell 2.64 Statistik över sjukpenning och sjukfall

 

 

 

Förändring

 

2019

2018

procent

 

 

 

 

Antal personer som fick sjukpenning i december månad

195 655

198 544

-1,5

 

 

 

 

varav kvinnor

128 328

131 355

-2,3

 

 

 

 

varav män

67 327

67 189

0,2

 

 

 

 

varav kvinnor med sjukpenning på normalnivå

79 623

81 085

-1,8

 

 

 

 

varav män med sjukpenning på normalnivå

43 207

43 066

0,3

 

 

 

 

varav kvinnor med sjukpenning på fortsättningsnivå

44 513

46 177

-3,6

 

 

 

 

varav män med sjukpenning på fortsättningsnivå

21 125

21 114

0,1

 

 

 

 

Antal startade sjukfall, genomsnitt per månad under januari

 

 

 

till oktober1

41 000

43 300

-5,3

varav startade sjukfall gällande kvinnor, procent

63

63

 

 

 

 

 

varav startade sjukfall gällande män, procent

37

37

 

 

 

 

 

Antal ersättningsdagar med sjukpenning, netto (miljoner

 

 

 

dagar)

53,4

54,4

-1,8

 

 

 

 

Andel pågående sjukfall med psykiatriska diagnoser,

 

 

 

procent, september månad2

47,5

47,7

 

1Måttet för startade sjukfall har tagits fram på ett nytt sätt 2019. Jämförelsetalen för 2018 har därför räknats om.

2Jämförelsetalet för 2018 har räknats om då statistiken för året har reviderats.

Källa: Försäkringskassan.

Antalet personer som fick sjukpenning minskade från 198 544 personer i december 2018 till 195 655 personer för samma månad 2019. Av dessa ökade antalet män med 0,2 procent och antalet kvinnor minskade med 2,3 procent. Antalet personer med sjukpenning på normalnivå minskade med 1 321 (1,1 procent). Vidare minskade antalet personer som fick sjukpenning på fortsättningsnivå, dvs. sjukfall längre än ett år, med 1 653 (2,5 procent).

Fler kvinnor än män får sjukpenning. Andelen kvinnor som fick sjukpenning i december 2019 uppgick till 65,6 procent vilken ska jämföras med 66,2 procent i december 2018.

Inflödet av nya sjukfall mäts med viss eftersläpning. I genomsnitt startade 41 000 sjukfall per månad under januari till oktober 2019, vilket är en minskning med 5,3 procent jämfört med samma period föregående år.

Andelen pågående sjukfall med psykiatriska diagnoser minskade 2019 och var 47,5 procent i september 2019, vilket ska jämföras med 47,7 procent i september 2018.

Under 2019 avslogs 3,9 procent av initiala ansökningar om sjukpenning jämfört med 3,0 procent under föregående år. Andelen avslag för män ökade från 2,7 procent 2018 till 3,5 procent år 2019. För kvinnor uppgick andelen avslag till 4,1 procent 2019, vilken ska jämföras med 3,2 procent föregående år. Andelen avslag under pågående sjukfall ökade från 5,3 procent 2018 till 7,1 procent 2019. Andelen avslag för män ökade från 5,1 procent under 2018 till 6,8 procent under 2019. För kvinnor ökade andelen avslag från 5,4 procent 2018 till 7,3 procent under 2019.

95

Skr. 2019/20:101

Utgifterna för aktivitets- och sjukersättningar minskade

Utfallet för anslaget 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. blev 44 108 miljoner kronor, vilket är 1 697 miljoner kronor (3,7 procent) lägre än 2018. Det beror på att färre personer fick aktivitets- eller sjukersättning samt lägre utgifter för statlig ålderspensionsavgift gällande aktivitets- och sjukersättningar.

Försäkrade i åldrarna 19–64 år som har en stadigvarande nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning kan ha rätt till sjukersättning. Antalet personer som hade sjukersättning uppgick i december 2019 till 246 810

(145 457 kvinnor och 101 353 män), vilket är en minskning med 14 157 personer (5,4 procent) jämfört med december 2018. Minskningen beror på att många har lämnat förmånen till följd av att de fyllt 65 år samtidigt som antalet nybeviljade sjukersättningar har minskat. Under 2019 blev 5 478 personer (2 921 kvinnor och 2 557 män) nybeviljade sjukersättning. Det är en minskning med 56 personer

(1,0 procent) jämfört med 2018. Andelen avslag vid initial ansökan om sjukersättning var 68,8 procent (72,1 procent för kvinnor och 64,9 procent för män) under 2019. För 2018 uppgick andelen avslag till 69,3 procent (72,6 procent för kvinnor och

65,3 procent för män).

Aktivitetsersättning kan beviljas personer i åldrarna 19–29 år som har långvarigt nedsatt arbetsförmåga eller på grund av en funktionsnedsättning behöver längre tid för att avsluta sin skolgång. Ersättningen är alltid tidsbegränsad och kan beviljas för maximalt tre år i taget. I december 2019 uppgick antalet personer med aktivitetsersättning till 29 119, vilket är en minskning med 2 232 personer

(7,1 procent) jämfört med december 2018. Det beror bl.a. på att många av dem som haft ersättningen har fyllt 30 år och därmed inte längre kan få ersättning, samtidigt som nybeviljandet varit relativt lågt. Under 2019 har 6 331 personer (2 960 kvinnor och 3 371 män) nybeviljats aktivitetsersättning. Det är 826 personer (15,0 procent) fler än 2018. Andelen avslag vid olika former av ansökan om aktivitetsersättning har minskat. För 2019 uppgick andelen till 24 procent. Motsvarande avslagsandel för 2018 var 26 procent. Avslag på ansökan om förlängd skolgång har dock ökat.

I december 2019 uppgick antalet personer som fick sjuk- eller aktivitetsersättning sammanlagt till 275 929 personer. Det är en minskning med 5,6 procent jämfört med föregående år. Antalet kvinnor som fick sjuk- eller aktivitetsersättning var 158 883 personer, vilket var en minskning med 5,9 procent jämfört med december 2018. Antalet män som fick sjuk- eller aktivitetsersättning uppgick till 117 046 personer, vilket är en minskning med 5,2 procent jämfört med december 2018.

Tabell 2.65 Ohälsomått

 

2019

2018

Ohälsotalet

23,5

24,7

varav kvinnor

28,3

29,9

 

 

 

varav män

18,8

19,8

 

 

 

Sjukpenningtalet

9,4

9,7

 

 

 

varav kvinnor

12,3

12,8

 

 

 

varav män

6,6

6,7

 

 

 

Källa: Försäkringskassan.

 

 

Ohälsotalet är ett mått på antalet ersatta dagar inom hela sjukförsäkringen under en

12-månadersperiod. Det definieras som antal utbetalda nettodagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, sjukersättning och aktivitetsersättning per registrerad försäkrad (16–64 år). Alla dagar är omräknade till nettodagar. I december 2019 var ohälsotalet 23,5 dagar per försäkrad, vilket är en minskning från

96

Skr. 2019/20:101

24,7 dagar 2018. Orsaken är främst att antalet personer med sjuk- eller aktivitetsersättning minskat. Ohälsotalet har sedan december 2018 minskat med 5,2 procent för kvinnor och med 5,0 procent för män.

Sjukpenningtalet anger hur många frånvarodagar som ersätts med sjukpenning eller rehabiliteringspenning per registrerad försäkrad (16–64 år) exklusive personer med hel sjuk- eller aktivitetsersättning. Alla dagar är omräknade till nettodagar.

I december 2019 var sjukpenningtalet 9,4 dagar, vilket är en minskning med

3,1 procent sedan december 2018. Utvecklingen beror på att antalet startade sjukfall minskat samtidigt som antalet långa sjukfall inte längre ökar. Kvinnor har i likhet med tidigare år ett högre sjukpenningtal (12,3) än män (6,6).

Lägre utgifter för bidrag för sjukskrivningsprocessen jämfört med föregående år

Utfallet för anslaget 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen blev 2 445 miljoner kronor, vilket är 204 miljoner kronor (7,7 procent) lägre än 2018. Det beror främst på lägre utgifter för arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd, bidrag till hälso- och sjukvården samt rehabiliteringsinsatser i samarbete mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen.

Ökade kostnader för Försäkringskassans handläggning av förmåner

Utfallet för anslaget 2:1 Försäkringskassan blev 8 897 miljoner kronor, vilket är

429 miljoner kronor (5,1 procent) högre än 2018. Det beror huvudsakligen på ökade kostnader för handläggning av förmåner.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 2.66 UO 10 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

 

 

 

Utestående åtaganden

Anslag

Anslagsnamn

Beställningsbemyndigande

2019-12-31

1:6

Bidrag för sjukskrivningsprocessen

1 888

1 888

 

 

 

 

Summa

 

1 888

1 888

 

 

 

 

Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om ett beställningsbemyndigande på

1 888 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 1 888 miljoner kronor.

Övriga krediter

Tabell 2.67 UO 10 Övriga krediter

Miljoner kronor

Övriga krediter i Riksgäldskontoret

Kredit

Utnyttjad kredit 2019-12-31

Försäkringskassans behov av likviditet i

 

 

utbetalning av ersättning för vård i andra länder

170

140

 

 

 

Summa

170

140

 

 

 

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR:2019:19 Jämställd sjukfrånvaro – bedöms män och kvinnor likvärdigt i sjukskrivningsprocessen?

Riksrevisionen har granskat om skillnader i läkares bedömning av patienters behov av sjukskrivning kan vara en bidragande orsak till att kvinnor sjukskrivs mer än män.

97

Skr. 2019/20:101

Regeringen gör i skrivelsen Riksrevisionens rapport om jämställd sjukfrånvaro

(skr. 2019/20:50) en annan bedömning än Riksrevisionen och vidtar därför inte några åtgärder med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har tillkännagett som sin mening att regeringen ger Försäkringskassan i uppdrag att följa upp utfärdade läkarintyg för män och kvinnor och att tillsätta en utredning för att minska omotiverade könsskillnader vid sjukfrånvaro. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2019/20:SfU13 punkt 1, rskr. 2019/20:171).

98

Skr. 2019/20:101

2.6.11Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Anslag

Tabell 2.68 UO 11 Anslag

Miljoner kronor

 

 

 

 

 

 

Utfall-SB

 

 

 

SB

ÄB

Utfall

Utfall-SB

procent

Utfall

Anslag

Anslagsnamn

2019

2019

2019

2019

2019

2018

1:1

Garantipension till ålderspension

13 226

 

13 175

-51

-0,4

13 142

 

 

 

 

 

 

 

 

1:2

Efterlevandepensioner till vuxna

10 331

 

10 382

51

0,5

10 869

 

 

 

 

 

 

 

 

1:3

Bostadstillägg till pensionärer

9 588

 

9 196

-392

-4,1

9 139

1:4

Äldreförsörjningsstöd

1 154

 

1 167

13

1,1

1 081

 

 

 

 

 

 

 

 

2:1

Pensionsmyndigheten

583

19

566

-17

-3,0

540

 

 

 

 

 

 

 

 

Summa

 

34 881

19

34 486

-396

-1,1

34 771

 

 

 

 

 

 

 

 

Utgiftsområdet omfattar ersättning vid ålderdom (garantipension, bostadstillägg till pensionärer samt äldreförsörjningsstöd) och ersättning vid dödsfall (omställnings- pension, änkepension och särskild efterlevandepension samt garantipension till dessa förmåner). Inkomstrelaterad ålderspension redovisas i avsnitt 2.6.31.

Utfallet för utgiftsområdet uppgick till 34 486 miljoner kronor och blev därmed

396 miljoner kronor (1,1 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2018 minskade utgifterna med 285 miljoner kronor (0,8 procent).

Fler pensionärer med garantipension

Utgifterna för anslaget 1:1 Garantipension till ålderspension uppgick till 13 175 miljoner kronor, vilket är 33 miljoner kronor (0,2 procent) högre än föregående år. Ökningen beror bl.a. på att prisbasbeloppet ökade med 2,2 procent och att följsamhets- indexeringen var 1,4 procent 2019. Följsamhetsindexering innebär att den inkomst- grundade pensionen årligen förändras i takt med den genomsnittliga inkomsten i Sverige. Garantipensionen indexeras med förändringen i prisbasbeloppet.

De retroaktiva utgifterna var något högre 2019 än 2018. Det beror delvis på att det har skett omräkningar av garantipensioner till följd av en dom från EU-domstolen (dom Zaniewicz-Dybeck, C-189/16, EU:C:2017:946), vilket inneburit att en del pensionärer fått belopp utbetalt retroaktivt.

Ungefär 661 000 ålderspensionärer hade garantipension vid utgången av 2019, vilket är ca 2 000 fler än föregående år. Den genomsnittliga utbetalda garantipensionen uppgår till 20 000 kronor per år 2019, vilket är lika mycket som 2018. Totalt

78 procent av dem som har garantipension är kvinnor och 22 procent är män.

Färre får änkepension

Utgifterna för anslaget 1:2 Efterlevandepensioner till vuxna uppgick till 10 382 miljoner kronor, vilket är 487 miljoner kronor (4,5 procent) lägre än föregående år. Utgifterna för änkepension svarar för den större delen av utgifterna under anslaget. Änkepensionssystemet är under avveckling sedan 1990 och antalet personer med änkepension minskar successivt. Mellan 2018 och 2019 minskade antalet med ca

10 700 personer, till ca 230 900 personer, vilket medförde att de totala utgifterna för anslaget minskade. Alla som får änkepension är kvinnor.

Fler pensionärer får bostadstillägg

Utgifterna för anslaget 1:3 Bostadstillägg till pensionärer uppgick till 9 196 miljoner kronor, vilket är 57 miljoner kronor (0,6 procent) högre än 2018. Både medelbeloppet

99

Skr. 2019/20:101

och de retroaktiva utgifterna var högre 2019 än 2018. Antalet pensionärer med bostadstillägg uppgick under 2019 till knappt 291 000 personer, vilket är ca 1 000 personer färre än 2018.

För 2019 var det genomsnittliga årsbeloppet 31 400 kronor, vilket är en ökning med 200 kronor jämfört med 2018.

Ökad invandring medför högre utgifter för äldreförsörjningsstöd

De personer som är över 65 år och bosatta i Sverige, men som inte får sina grund- läggande försörjningsbehov tillgodosedda genom andra förmåner inom det allmänna pensionssystemet, är berättigade till äldreförsörjningsstöd. Utfallet för anslaget 1:4 Äldreförsörjningsstöd blev 1 167 miljoner kronor, vilket är 86 miljoner kronor (7,9 pro- cent) högre än föregående år. Det beror, förutom på ökad invandring, på att det är en större andel av dem som är födda 1938 eller senare som får äldreförsörjningsstöd. Till skillnad från dem som är födda 1937 eller tidigare är de inte berättigade till garanti- pension efter att ha bott i Sverige i 10 år då det för dessa krävs en bosättning på 40 år för full garantipension.

Antalet personer med äldreförsörjningsstöd ökade med 8,3 procent jämfört med 2018 och uppgick till 26 000 personer 2019. Det genomsnittliga årsbeloppet ökade med 2,1 procent och uppgick till 46 700 kronor 2019.

Övriga krediter

Tabell 2.69 UO 11 Övriga krediter

Miljoner kronor

Övriga krediter i Riksgäldskontoret

Kredit

Utnyttjad kredit 2019-12-31

Pensionsmyndighetens behov av likviditet i handeln

 

 

med fondandelar

8 000

2 234

 

 

 

Summa

8 000

2 234

 

 

 

Riksdagen har beslutat om en övrig kredit inom utgiftsområdet. Krediten är på

8 000 miljoner kronor och avser Pensionsmyndighetens behov av likviditet i handeln med fondandelar. Utnyttjad kredit uppgick till 2 234 miljoner kronor vid utgången av 2019.

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Pensionsmyndigheten

Pensionsmyndigheten har fått en revisionsberättelse med upplysning avseende sin årsredovisning för 2019.

Övrig upplysning

Avsnitt 4.12 i resultatredovisningen innefattar, i enlighet med regleringsbrev för myndigheten, en redovisning av inkomstpensionens finansiella ställning och utveckling. Avsnittet innehåller, utöver information från myndighetens finansiella redovisning, även information från andra aktörer samt prognosuppgifter. Uppgifter från andra aktörer och prognoser har inte granskats av Riksrevisionen.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2019:22 Mörkertal inom bostadstillägget

Riksrevisionen har granskat underutnyttjande av bostadstillägg, så kallat mörkertal.

100

Skr. 2019/20:101

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om mörkertal inom bostadstillägget (skr. 2019/20:54) redovisat vilka åtgärder som avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2019/20:SfU14, rskr. 2019/20:172).

101

Skr. 2019/20:101

2.6.12Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Anslag

Tabell 2.70 UO 12 Anslag

Miljoner kronor

 

 

 

 

 

 

Utfall-SB

 

 

 

SB

ÄB

Utfall

Utfall-SB

procent

Utfall

Anslag

Anslagsnamn

2019

2019

2019

2019

2019

2018

1:1

Barnbidrag

32 803

534

33 175

372

1,1

31 722

 

 

 

 

 

 

 

 

1:2

Föräldraförsäkring

44 454

 

44 548

94

0,2

43 914

 

 

 

 

 

 

 

 

1:3

Underhållsstöd

2 765

 

2 700

-65

-2,4

2 593

 

 

 

 

 

 

 

 

1:4

Adoptionsbidrag

23

 

14

-9

-39,1

14

 

 

 

 

 

 

 

 

1:5

Barnpension och

 

 

 

 

 

 

 

efterlevandestöd

965

 

997

33

3,4

951

 

 

 

 

 

 

 

 

1:6

Omvårdnadsbidrag och

 

 

 

 

 

 

 

vårdbidrag

4 472

 

3 972

-500

-11,2

4 072

1:7

Pensionsrätt för barnår

7 303

 

7 303

0

0,0

7 367

 

 

 

 

 

 

 

 

1:8

Bostadsbidrag

4 547

 

4 606

60

1,3

4 574

 

 

 

 

 

 

 

 

Summa

 

97 332

534

97 315

-17

0,0

95 208

Utgiftsområdet omfattar bl.a. barnbidrag, föräldraförsäkring och bostadsbidrag.

Utfallet för utgiftsområdet uppgick till 97 315 miljoner kronor. Det är 17 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2018 blev utgifterna 2 107 miljoner kronor (2,2 procent) högre.

Volymerna för allmänt barnbidrag och flerbarnstillägg blev högre än beräknat

Utfallet för anslaget 1:1 Barnbidrag blev 33 175 miljoner kronor, vilket är 372 miljoner kronor (1,1 procent) högre än anvisat i statens budget. Det beror bl.a. på att volymerna underskattades för allmänt barnbidrag och flerbarnstillägg. Med anledning av de högre utgifterna, samt ett lägre anslagsutrymme på grund av utnyttjad anslags- kredit 2018, anvisade riksdagen ytterligare 534 miljoner kronor i enlighet med propositionen Höständringsbudget för 2019.

Utgifter för adoptionsbidrag och omvårdnadsbidrag blev lägre än anvisat

Utfallet för anslaget 1:4 Adoptionsbidrag blev 14 miljoner kronor, vilket är 9 miljoner kronor (39,1 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror främst på att antalet utbetalda bidrag blev lägre än beräknat. År 2019 genomfördes 170 adoptioner till Sverige via de svenska adoptionsorganisationerna. Året innan förmedlades 185 adoptioner.

Från och med den 1 januari 2019 har två nya förmåner införts, merkostnadsersättning och omvårdnadsbidrag, som ska ersätta handikappersättning och vårdbidrag. Handi- kappersättning och vårdbidrag kommer dock att finnas kvar under en övergångs- period. Utfallet för anslaget 1:6 Omvårdnadsbidrag och vårdbidrag blev 3 972 miljoner kronor, vilket är 500 miljoner kronor (11,2 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror framför allt på att utgifterna för omvårdnadsbidrag inte ökade i den om- fattning som beräknades. Inflödet av ansökningar om merkostnadsersättning och omvårdnadsbidrag blev högre än vad Försäkringskassan hann hantera under 2019.

102

Skr. 2019/20:101

Höjt barnbidrag och fler barn medförde ökade utgifter jämfört med 2018

Utgifterna för anslaget 1:1 Barnbidrag blev 1 452 miljoner kronor (4,6 procent) högre än 2018. Det beror främst på att det allmänna barnbidraget höjdes med 200 kronor till 1 250 kronor per månad och barn fr.o.m. den 1 mars 2018. Dessutom ökade utgifterna till följd av fler barn i åldrarna 0–16 år.

Höjd medelersättning medförde högre utgifter för föräldrapenning jämfört med föregående år

Jämfört med 2018 blev utgifterna för anslaget 1:2 Föräldraförsäkring 634 miljoner kronor (1,4 procent) högre. Anslaget finansierar förmånerna föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning och graviditetspenning. Det var framför allt utgifterna för föräldra- penning som ökade. Utgifterna för föräldrapenning utgjorde 73,4 procent av utgift- erna för anslaget och ökade med 663 miljoner kronor (2,1 procent) jämfört med 2018. Utgifterna blev högre trots att antalet ersättningsdagar med föräldrapenning totalt minskade med ca 870 000 dagar (1,5 procent) jämfört med 2018. Det beror främst på att medelersättningen per dag blev högre.

Den genomsnittliga ersättningen per dag för föräldrapenningen ökade med

3,7 procent under 2019. Medelersättningen var 547 kronor per dag för kvinnor och 691 kronor per dag för män. Skillnaden beror dels på inkomstskillnader mellan könen, dels på att kvinnor använder fler lägstanivå- och grundnivådagar än män. Utgifterna påverkas även av fördelningen av föräldrapenningdagar mellan män och kvinnor. Under 2019 tog män ut 30,0 procent av föräldrapenningdagarna. Det är en högre andel än 2018 då männen tog ut 29,4 procent av dagarna.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2019:9 Trångboddhet – konsekvenser för hälsa och skolresultat

Riksrevisionen har granskat bostadsbidraget och dess effekter av trångboddhet.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om bostadsbidrag och trång- boddhet (skr. 2019/20:4) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2019/20:SfU9, rskr. 2019/20:52).

103

Skr. 2019/20:101

2.6.13Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

Anslag

Tabell 2.71 UO 13 Anslag

Miljoner kronor

 

 

 

 

 

 

Utfall-

 

 

 

 

 

 

Utfall-

SB

 

 

 

SB

ÄB

Utfall

SB

procent

Utfall

Anslag

Anslagsnamn

2019

2019

2019

2019

2019

2018

 

 

 

 

 

 

 

 

1:1

Etableringsåtgärder

228

 

228

-1

-0,4

253

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kommunersättningar vid

 

 

 

 

 

 

1:2

flyktingmottagande

13 096

 

11 884

-1 213

-9,3

16 167

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Etableringsersättning till vissa

 

 

 

 

 

 

1:3

nyanlända invandrare

3 708

-4

3 563

-145

-3,9

4 925

 

 

 

 

 

 

 

 

1:4

Hemutrustningslån

166

 

75

-90

-54,5

139

 

 

 

 

 

 

 

 

3:1

Särskilda jämställdhetsåtgärder

391

90

453

62

16,0

363

 

 

 

 

 

 

 

 

3:2

Jämställdhetsmyndigheten

41

40

74

32

78,9

82

 

 

 

 

 

 

 

 

4:1

Åtgärder mot segregation

100

321

420

320

320,4

47

4:2

Delegationen mot segregation

11

11

20

8

75,5

16

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Övriga anslag

226

4

226

0

0,1

226

 

 

 

 

 

 

 

 

Summa

 

17 967

462

16 942

-1 025

-5,7

22 217

 

 

 

 

 

 

 

 

Utgiftsområdet omfattar integrationspolitik, politik mot diskriminering, åtgärder mot segregation och jämställdhetspolitik.

Utgifterna uppgick till 16 942 miljoner kronor och är därmed 1 025 miljoner kronor (5,7 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2018 minskade utgifterna med 5 275 miljoner kronor (23,7 procent).

Antalet kommunmottagna lägre än beräknat

Utfallet för anslaget 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande blev 11 884 miljoner kronor, vilket är 1 213 miljoner kronor (9,3 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget och 4 283 miljoner kronor lägre (26,5 procent) jämfört med föregående år. Skillnaden mot budgeten beror framförallt på att ersättningarna till kommunerna för ensamkommande barn och unga samt schablonersättningarna för mottagande av nyanlända blev lägre. Orsaken är främst att det genomsnittliga antalet mottagna blev ca 12 000 (32 procent) lägre än vad som antogs i statens budget.

Jämfört med 2018 så minskade ersättningarna till kommunerna för ensamkommande barn och unga samt schablonersättningarna för mottagande av nyanlända med

2 365 miljoner kronor respektive 2 091 miljoner kronor. Det beror på att det genomsnittliga antalet mottagna personer som kommunerna får ersättning för minskade med 32,1 procent mellan 2018 och 2019. Enbart det genomsnittliga antalet ensamkommande barn och unga minskade med 11,0 procent.

104

Skr. 2019/20:101

Tabell 2.72 Kommunmottagna m.m. 2019

 

 

 

 

Förändring,

 

2019

2018

Förändring

procent

 

 

 

 

 

Antal kommunmottagna

25 597

44 216

-18 619

-42,1

 

 

 

 

 

varav män

14 309

24 301

-9 992

-41,1

 

 

 

 

 

varav kvinnor

11 288

19 915

-8 627

-43,3

 

 

 

 

 

andel män

55,9 %

55,0 %

 

 

andel kvinnor

44,1 %

45,0 %

 

 

 

 

 

 

 

Antal kommunmottagna under 18 år

10 183

19 299

-9 116

-47,2

 

 

 

 

 

varav pojkar

5 295

10 470

-5 175

-49,4

 

 

 

 

 

varav flickor

4 888

8 829

-3 941

-44,6

 

 

 

 

 

andel män

52,0 %

54,3 %

 

 

 

 

 

 

 

andel kvinnor

48,0 %

45,7 %

 

 

Antal ensamkommande och unga

4 762

6 635

-1 873

-28,2

 

 

 

 

 

varav pojkar

4 426

6 015

-1 589

-26,4

 

 

 

 

 

varav flickor

336

620

-284

-45,8

andel män

92,9 %

90,7 %

 

 

 

 

 

 

 

andel kvinnor

7,1 %

9,3 %

 

 

 

 

 

 

 

Totalt antal mottagna de senaste 24

 

 

 

 

månaderna som kommunerna får

December

December

 

Förändring,

ersättning för.

2019

2018

Förändring

procent

 

 

 

 

 

Totalt antal mottagna*

70 211

112 994

-42 783

-37,9

varav män

38 798

63 785

-24 987

-39,2

 

 

 

 

 

varav kvinnor

31 413

49 209

-17 796

-36,2

 

 

 

 

 

varav ensamkommande

11 512

15 407

-3 895

-25,3

Genomsnitt för respektive år

89 154

131 377

-42 223

-32,1

 

 

 

 

 

varav ensamkommande

14 000

15 725

-1 725

-11,0

 

 

 

 

 

*Sammanställningen över 2019 och 2018 utgår från situationen den sistadecember respektive år. Källa: Migrationsverket.

Färre än beräknat i etableringsinsats

Utgifterna för anslaget 1:3 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare blev

145 miljoner kronor (3,9 procent) lägre än anvisat i statens budget. Detta berodde på främst på att antalet nyanlända i etableringsinsatser blev lägre än väntat. Det genom- snittliga antalet deltagare i etableringsuppdraget uppgick under 2019 till 38 802, vilket är 3 998 deltagare färre än beräknat. Jämfört med 2018 minskade utgifterna med

1 362 miljoner kronor (27,7 procent). Orsaken är att antalet nyanlända i Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag minskade med 37,8 procent, från i genomsnitt 62 405 deltagare 2018 till 38 802 deltagare 2019.

Högre utgifter för åtgärder mot segregation efter förändringar i statens budget

Utfallet för anslaget 4:1 Åtgärder mot segregation uppgick till 420 miljoner kronor, vilket är 320 miljoner kronor högre än vad som beräknades i den ursprungliga budgeten. I enlighet med propositionen Vårändringsbudget 2019 beslutade riksdagen att anvisa anslaget ytterligare 321 miljoner kronor. Orsaken var att Tillväxtverket under 2018 hade ingått bindande åtaganden om statsbidrag till kommuner med socioekonomiskt eftersatta områden som var lite drygt 320 miljoner kronor högre än vad riksdagen anvisade anslaget i den ursprungliga budgeten för 2019.

Jämfört med 2018 ökade utgifterna under anslaget med 373 miljoner kronor. År 2018 utbetalades dock statsbidraget till kommuner med socioekonomiskt eftersatta områden från anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder inom utgiftsområde 19 Regional

105

Skr. 2019/20:101

tillväxt. Sammantaget blev utbetalningarna av detta statsbidrag oförändrade mellan 2018 och 2019.

Högre utgifter för särskilda jämställdhetsåtgärder

Utfallet för anslaget 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder uppgick till 453 miljoner kronor, vilket är 62 miljoner kronor (16 procent) högre än vad som beräknades i den ursprungliga budgeten. I enlighet med propositionen Vårändringsbudget 2019 beslutade riksdagen att anvisa anslaget ytterligare 90 miljoner kronor för att bl.a. möjliggöra ytterligare insatser för att motverka mäns våld mot kvinnor och arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck. Riksdagen beslutade samtidigt att anvisa Jämställdhetsmyndighetens förvaltningsanslag ytterligare 40 miljoner kronor, vilket förklarar varför utfallet blev 32 miljoner kronor högre än den ursprungliga budgeten.

Hemutrustningslånen minskar 2019

Utfallet för anslaget 1:4 Hemutrustningslån uppgick till 90 miljoner kronor, vilket är

62 miljoner kronor (54,5 procent) lägre än vad som beräknades i den ursprungliga budgeten. Det beror främst på att antalet personer som kan ansökan om lån, dvs. som beviljats uppehållstillstånd och tagits emot i en kommun, blev lägre än väntat och därmed blev även hemutrustningslånen färre.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 2.73 UO 13 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

 

 

 

Utestående

 

 

Beställnings-

åtaganden

Anslag

Anslagsnamn

bemyndigande

2019-12-31

2:2

Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m.

38

28

 

 

 

 

3:3

Bidrag för kvinnors organisering

28

23

 

 

 

 

Summa

 

66

51

 

 

 

 

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på

66 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 51 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 15 miljoner kronor.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2018:33 Jämställdhetsintegrering av integrationspolitiken – ett outnyttjat verktyg

Riksrevisionen har granskat om regeringens integrationspolitik har jämställdhets- integrerats och därmed gett förutsättningar för likvärdigt och effektivt stöd.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om jämställdhetsintegrering av integrationspolitiken (skr. 2018/19:97) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har tillkännagett som sin mening att regeringen bör införa ett nytt jämställdhetspolitiskt delmål om integration. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2018/19:AU14, rskr. 2018/19:300).

RiR 2019:16 Diskrimineringslagens krav på lönekartläggning – ett trubbigt verktyg för att minska löneskillnader mellan könen.

Riksrevisionen har granskat hur lönekartläggning fungerar för att motverka osakliga skillnader i lön och andra anställningsvillkor mellan kvinnor och män.

106

Skr. 2019/20:101

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om diskrimineringslagens krav på lönekartläggning (skr. 2019/20:48) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2019/20:AU5, rskr 2019/20:152).

107

Skr. 2019/20:101

2.6.14Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Anslag

Tabell 2.74 UO 14 Anslag

Miljoner kronor

 

 

 

 

 

 

Utfall-SB

 

 

 

SB

ÄB

Utfall

Utfall-SB

procent

Utfall

Anslag

Anslagsnamn

2019

2019

2019

2019

2019

2018

1:1

Arbetsförmedlingens

 

 

 

 

 

 

 

förvaltningskostnader

7 621

 

7 637

16

0,2

8 191

 

 

 

 

 

 

 

 

1:2

Bidrag till arbetslöshetsersättning

 

 

 

 

 

 

 

och aktivitetsstöd

27 014

-26

27 066

53

0,2

25 367

 

 

 

 

 

 

 

 

1:3

Kostnader för arbetsmarknads-

 

 

 

 

 

 

 

politiska program och insatser

10 311

335

9 907

-404

-3,9

13 043

 

 

 

 

 

 

 

 

1:4

Lönebidrag och Samhall m.m.

19 532

 

19 743

211

1,1

18 228

 

 

 

 

 

 

 

 

1:6

Europeiska socialfonden m.m. för

 

 

 

 

 

 

 

perioden 2014–2020

1 492

 

1 082

-409

-27,4

1 294

 

 

 

 

 

 

 

 

1:11

Bidrag till lönegarantiersättning

1 650

260

2 063

413

25,0

1 480

 

 

 

 

 

 

 

 

1:12

Nystartsjobb och stöd för

 

 

 

 

 

 

 

yrkesintroduktionsanställningar

4 914

80

4 662

-252

-5,1

5 032

 

 

 

 

 

 

 

 

1:13

Lån till körkort

151

 

59

-93

-61,3

17

 

 

 

 

 

 

 

 

2:4

Medlingsinstitutet

60

-4

52

-7

-12,5

52

 

 

 

 

 

 

 

 

2:5

Arbetslivspolitik

25

-20

0

-25

-98,5

22

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Övriga anslag

1 170

-2

1 136

-34

-2,9

1 135

 

 

 

 

 

 

 

 

Summa

 

73 940

624

73 408

-532

-0,7

73 861

 

 

 

 

 

 

 

 

Utgiftsområdet omfattar områdena arbetsmarknad och arbetsliv och består i huvudsak av utgifter för matchning av arbetssökande och lediga jobb, arbetsmarknadspolitiska program, arbetslöshetsförsäkringen, lönegarantiersättning och Europeiska social- fonden samt arbetsmiljö, arbetsrätt och lönebildning. Myndigheter inom området är bl.a. Arbetsförmedlingen, Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige, Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, Arbetsmiljöverket och Arbetsdomstolen.

Utfallet uppgick till 73 408 miljoner kronor, vilket är 532 miljoner kronor

(0,7 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2018 blev utfallet 453 miljoner kronor (0,6 procent) lägre.

Anvisade medel för anslaget 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader minskade med 781 miljoner kronor (9,3 procent) jämfört med 2018. För att anpassa verksamheten till det minskade förvaltningsanslaget varslade Arbetsförmedlingen 4 500 anställda om uppsägning och beslut togs om att minska antalet arbetsförmedlingskontor. Omställ- ningen av verksamheten har medfört minskad kapacitet för Arbetsförmedlingen att anvisa arbetssökande till insatser, vilket påverkat utfallet för flera anslag inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv.

Antalet arbetslösa ökade med 28 300

Tabell 2.74 visar arbetsmarknadsstatistik från Arbetskraftsundersökningen (AKU), som utförs av Statistiska centralbyrån. Statistiken är från helårsundersökningarna för 2018 och 2019.

108

Skr. 2019/20:101

Tabell 2.75 Arbetslöshet

 

2019

2019

2019

2019

2018

2018

2018

2018

 

Antal

 

 

 

Antal

 

 

 

 

personer

Procent

Kvinnor

Män

personer

Procent

Kvinnor

Män

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Antal arbetslösa, 15–74 år

372 700

 

180 500

192 200

344 400

 

160 800

183 600

 

 

 

 

 

 

 

 

 

- varav heltidsstuderande

131 600

35,3

66 700

64 800

117 000

34

55 600

61 400

 

 

 

 

 

 

 

 

 

- varav personer med

 

 

 

 

 

 

 

 

utomnordiskt ursprung

183 200

49,2

89 500

93 700

169 900

49,3

79 500

90 300

 

 

 

 

 

 

 

 

 

- varav långtidsarbetslösa

91 900

24,7

40 200

51 600

89 100

25,9

35 500

53 600

 

 

 

 

 

 

 

 

 

- varav långtidsarbetslösa

 

 

 

 

 

 

 

 

personer med utomnordiskt

 

 

 

 

 

 

 

 

ursprung

59 300

15,9

27 200

32 100

58 400

17

24 000

34 300

 

 

 

 

 

 

 

 

 

- varav ungdomar,15–24 år

126 300

33,9

60 000

66 300

108 300

31,4

49 700

58 600

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Arbetslösheten, 15–74 år

 

 

 

 

 

 

 

 

(arbetslösa som andel av

 

 

 

 

 

 

 

 

arbetskraften)

 

6,8

6,9

6,7

 

6,3

6,2

6,4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ungdomsarbetslösheten, 15–

 

 

 

 

 

 

 

 

24 år (arbetslösa ungdomar

 

 

 

 

 

 

 

 

som andel av samtliga

 

 

 

 

 

 

 

 

ungdomar i arbetskraften)

 

20

19,5

20,4

 

17,4

16,3

18,5

Anm.: Statistiken i tabellen avser genomsnitt för helåren 2019 respektive 2018. Summorna i tabellen innehåller mindre skillnader på grund av avrundningar till hela hundratal i underliggande statistik. Jämförelsetalen för 2018 har räknats om med anledning av att SCB har reviderat statistiken.

Källa: Statistiska centralbyrån.

Det genomsnittliga antalet arbetslösa i åldern 15–74 år ökade enligt AKU med 28 300 personer mellan 2018 och 2019. Antalet arbetslösa som är heltidsstuderande ökade med 14 600 personer mellan åren. Antalet långtidsarbetslösa, dvs. personer som varit arbetslösa i mer än sex månader, ökade med 2 800 personer. Antalet arbetslösa personer med utomnordiskt ursprung ökade med 13 300 personer, varav antalet kvinnor ökade med 10 000 personer. Andelen arbetslösa med utomnordiskt ursprung uppgick 2019 till 49,2 procent av samtliga arbetslösa, vilket kan jämföras med

49,3 procent föregående år. Andelen personer med utomnordiskt ursprung i långtidsarbetslöshet minskade från 17,0 procent 2018 till 15,9 procent 2019. Ungdomar i åldern 15–24 år utgör 33,9 procent av samtliga arbetslösa. Antalet arbetslösa ungdomar ökade med 18 000 personer (16,6 procent) mellan åren, varav antalet kvinnor ökade med 10 300 personer och antalet män med 7 700 personer.

Högre utgifter än beräknat för arbetslöshetsersättning motverkades av lägre utgifter än beräknat för aktivitetsstöd

Utgifterna för anslaget 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd blev

27 066 miljoner kronor, vilket är 53 miljoner kronor (0,2 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Utgifterna för bidrag till arbetslöshetsersättning blev

1 042 miljoner kronor högre än vad som beräknades i statens budget. Det beror bl.a. på att arbetslösheten för 2019 blev högre än beräknat. De högre utgifterna för bidrag till arbetslöshetsersättning motverkades delvis av att utgifterna för aktivitetsstöd blev 987 miljoner kronor lägre än vad som ursprungligen beräknades i statens budget. Det beror på minskad produktions- och beslutskapacitet pga. omställningen av Arbetsförmedlingens verksamhet. Antalet unika deltagare i arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd uppgick till 286 981 vilket är en minskning med

11,7 procent jämfört med 2018. Regeringen beslutade under 2019 att ta bort kravet på nystartsjobb om att andra anställningsförmåner än lön ska vara likvärdiga med förmåner enligt kollektivavtal. Det förväntades leda till fler nystartsjobb och minskade utgifter för arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd. Riksdagen minskade därför anslaget med 26 miljoner kronor i enlighet med propositionen Vårändringsbudget för 2019.

109

Skr. 2019/20:101

Utgifterna för arbetsmarknadspolitiska program blev lägre än budgeterat

Utgifterna för anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser blev 9 907 miljoner kronor, vilket är 404 miljoner kronor (3,9 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror främst på att antalet deltagare i etableringsuppdraget under 2019 var lägre än beräknat. Många deltagare har uppnått maxtiden inom uppdraget samtidigt som antalet nya deltagare har minskat. I enlighet med propositionen Vårändringsbudget för 2019 anvisade riksdagen anslaget ytterligare 335 miljoner kronor, främst för att stärka arbetet med s.k. lokala jobbspår som syftar till att rusta arbetssökande för att möta arbetsgivares behov av utbildad arbetskraft.

Tabell 2.76 Arbetsmarknadspolitiska program och insatser

 

2019

2019

2019

2018

2018

2018

 

Antal

 

 

Antal

 

 

 

personer

Kvinnor

Män

personer

Kvinnor

Män

 

 

 

 

 

 

 

Sökande i program totalt

 

 

 

 

 

 

med aktivitetsstöd

162 173

79 368

82 805

161 594

76 193

85 400

 

 

 

 

 

 

 

varav utrikesfödda

106 609

53 698

52 911

98 957

47 230

51 727

 

 

 

 

 

 

 

-Därav jobb- och

 

 

 

 

 

 

utvecklingsgarantin

102 296

48 480

53 816

93 432

43 522

49 910

 

 

 

 

 

 

 

varav utrikesfödda i jobb- och

 

 

 

 

 

 

utvecklingsgarantin

64 569

31 327

33 242

55 155

26 373

28 782

-Därav förberedande insatser

12 020

7 015

5 005

25 654

14 094

11 560

 

 

 

 

 

 

 

varav utrikesfödda

4 664

2 641

2 023

13 414

6 997

6 417

 

 

 

 

 

 

 

-Därav

 

 

 

 

 

 

etableringsprogrammet

29 250

16 790

12 460

18 760

9 303

9 457

 

 

 

 

 

 

 

varav utrikesfödda

29 169

16 755

12 414

18 723

9 289

9 434

 

 

 

 

 

 

 

-Därav jobbgaranti för

 

 

 

 

 

 

ungdomar

13 867

5 242

8 625

13 548

5 344

8 205

 

 

 

 

 

 

 

varav utrikesfödda

5 635

1 995

3 640

5 029

1 948

3 080

 

 

 

 

 

 

 

Anm.: Statistiken i tabellen avser genomsnitt för helåren 2018 respektive 2019 beräknat utifrån Arbetsförmedlingens månadsstatistik.

Källa: Arbetsförmedlingen.

Antalet inskrivna arbetslösa vid Arbetsförmedlingen uppgick i genomsnitt till

349 173 personer vilket är en ökning med 0,5 procent jämfört med 2018. Begreppet inskrivna arbetslösa omfattar öppet arbetslösa samt deltagare i arbetsmarknads- politiska program. Som öppet arbetslösa räknas de som saknar, aktivt söker och omgående kan ta ett arbete och som inte deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program. Tabell 2.75 visar statistik om deltagandet i arbetsmarknadspolitiska program. Av de inskrivna arbetslösa deltog i genomsnitt 46,4 procent i arbetsmarknadspolitiska program under 2019, vilket är en minskning med 0,1 procentenheter jämfört med föregående år. Det största programmet, sett till antal deltagare, är jobb- och utvecklingsgarantin som svarade för 63,1 procent av det genomsnittliga antalet deltagare i samtliga program med aktivitetsstöd. Det genomsnittliga antalet deltagare i jobb och utvecklingsgarantin ökade med 9,5 procent jämfört med 2018. Ökningen var större bland kvinnor än bland män. För både kvinnor och män skedde ökningen bland personer som tidigare deltagit i etableringsuppdraget. Ökningen förklaras både av ett fortsatt inflöde från etableringsuppdraget och ett minskat utflöde ur jobb- och utvecklingsgarantin. Antalet utrikesfödda i program med aktivitetsstöd ökade med

7,7 procent jämfört med 2018. Den största ökningen av antalet utrikesfödda gällde deltagande i etableringsprogrammet. Etableringsprogrammet infördes 2018 och antalet deltagare har ökat successivt. Antalet deltagare i förberedande insatser uppgick i genomsnitt till 12 020 personer per månad vilket var en minskning med 53,1 procent jämfört med föregående år. Det beror bl.a. på Arbetsförmedlingens prioriteringar av programinsatser. Dessutom saknades avtal för tjänsten Introduktion till arbete under

110

Skr. 2019/20:101

första halvåret 2019 då upphandlingen överklagades. Antalet deltagare i jobbgarantin för ungdomar var i genomsnitt 13 867 personer. Det är en ökning med 2,4 procent jämfört med 2018.

Lägre utfall än beräknat för nystartsjobb

Utfallet för anslaget 1:12 Nystartsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar blev

4 662 miljoner kronor, vilket är 252 miljoner kronor (5,1 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det kan delvis bero på att omställningen av Arbetsförmedlingens verksamhet medförde minskad produktions- och beslutskapacitet. Regeringen beslutade under 2019 att ta bort kravet på nystartsjobb om att andra anställnings- förmåner än lön ska vara likvärdiga med förmåner enligt kollektivavtal. Det förväntades leda till fler nystartsjobb och därmed ökade utgifter. Riksdagen anvisade därför anslaget ytterligare 80 miljoner kronor i enlighet med propositionen Vårändringsbudget för 2019.

Utfallet för lån till körkort blev lägre än beräknat

Utfallet för anslaget 1:13 Lån till körkort blev 59 miljoner kronor, vilket är 93 miljoner kronor (61,3 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror på färre beviljade låneansökningar än beräknat i statens budget och att en betydande andel av de som beviljats lån inte begärt utbetalning. Körkortslån på högst 15 000 kronor kan beviljas till den som är anmäld som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen och är mellan 18 och 47 år. Av de som ansökte om körkortslån har 56 procent fått avslag på sin ansökan. Den vanligaste orsaken till avslag är att den sökande inte uppfyller villkoret om arbetslöshet. Under 2019 beviljades 7 025 personer körkortslån. Från besluts- datum har kunderna ett år på sig att begära utbetalning. Under året har 4 310 personer fått körkortslån utbetalat.

Utfallet för anslaget 2:4 Medlingsinstitutet blev 52 miljoner kronor, vilket är 7 miljoner kronor (12,5 procent) lägre än anvisat i statens budget. I enlighet med propositionen Vårändringsbudget för 2019 minskade riksdagen anvisade medel med 4 miljoner kronor för att finansiera ökningar av andra anslag.

Utfallet för anslaget 2:5 Arbetslivspolitik blev 0,4 miljoner kronor, vilket är 24,6 miljoner kronor (98,5 procent) lägre än anvisat i statens budget. De principer som tillämpades vid utformningen av budgetpropositionen för 2019 innebar att anslaget anvisades

20 miljoner konor för ett redan genomfört forskningsuppdrag. Riksdagen minskade därför anvisade medel med 20 miljoner kronor i enlighet med propositionen Vårändringsbudget 2019.

Utfallet för Europeiska socialfonden blev lägre än beräknat och föregående år

Utfallet för anslaget 1:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014–2020 blev

409 miljoner kronor (27,4 procent) lägre än anvisat i statens budget och uppgick till

1 082 miljoner kronor. Jämfört med föregående år blev utfallet 212 miljoner kronor (16,4 procent) lägre. Det lägre utfallet beror på lägre medelsförbrukning i de beviljade projekten än beräknat.

Bidrag till lönegarantiersättning blev högre än beräknat och föregående år

Utfallet för anslaget 1:11 Bidrag till lönegarantiersättning blev 2 063 miljoner kronor, vilket är 413 miljoner kronor (25,0 procent) högre än anvisat i statens budget. Jämfört med 2018 blev utfallet 583 miljoner kronor (39,4 procent) högre. Det beror på att fler anställda drabbats av konkurser jämfört med föregående år och vad som beräknades i statens budget. Antalet anställda drabbade av konkurser uppgick till 22 727 för 2019 vilket var en ökning med 16,8 procent från föregående år. Antalet företagskonkurser uppgick till 7 358 vilket var en ökning med 1,9 procent från 2018. Antalet konkurser

111

Skr. 2019/20:101

gällande företag med 20 eller fler anställda ökade dock med 25,3 procent. Då utbetal- ningarna av lönegarantiersättning ökade mer än beräknat anvisade riksdagen ytterligare 260 miljoner kronor i enlighet med propositionen Höständringsbudget för 2019.

Uppsägningar vid Arbetsförmedlingen

Utgifterna för anslaget 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader blev 554 miljoner kronor (6,8 procent) lägre än 2018. Det beror framför allt på lägre personalkostnader. Under 2019 var det 1 623 anställda som förhandlades som övertaliga varav 823 personer har slutat under 2019. Utöver det har 1 504 anställda själva valt att avsluta sin anställning. Antalet årsarbetskrafter vid Arbetsförmedlingen uppgick under 2019 till 10 705 vilket var en minskning med 2 021 årsarbetskrafter (15,9 procent) från 2018.

Högre utgifter för bidrag till arbetslöshetsersättning jämfört med föregående år

Jämfört med 2018 blev utfallet för anslaget 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd 1 699 miljoner kronor (6,7 procent) högre. Det förklaras främst av att utgifterna för bidrag till arbetslöshetsersättning ökade med 1 420 miljoner kronor (11,1 procent). Under 2019 var arbetslösheten i genomsnitt 6,8 procent för personer i åldern 15–74 år, vilket var en ökning med 0,5 procentenheter jämfört med 2018. Det genomsnittliga antalet personer som fick arbetslöshetsersättning uppgick för 2019 till 97 143 per månad, vilket var en ökning med 9,3 procent från 2018.

Utgifterna för arbetsmarknadspolitiska program och insatser minskade jämfört med föregående år

Utgifterna för anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser blev 3 136 miljoner kronor (24,0 procent) lägre än 2018. Riksdagen anvisade anslaget

10 311 miljoner kronor för 2019 vilket var en minskning med 3 111 miljoner kronor (23,2 procent från föregående år). Omställningen av Arbetsförmedlingens verksamhet medförde minskad kapacitet att anvisa arbetssökande till insatser. Minskningen av programanslaget innebar minskat antal deltagare och minskade utgifter för upphandlade tjänster och utbildningar. Arbetsförmedlingen införde också ett tillfälligt beslutsstopp för anvisningar till extratjänster liksom ett stopp för moderna beredskapsjobb vilket medförde minskade utgifter på anslaget.

Utgifterna för lönebidrag och Samhall ökade jämfört med föregående år

Utgifterna för anslaget 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. blev 19 743 miljoner kronor, vilket är 1 516 miljoner kronor (8,3 procent) högre än föregående år. Det beror delvis på ökade statsbidrag för fler anställningar hos Samhall AB. Statsbidragen till Samhall AB uppgick till 6 078 miljoner kronor, vilket är 852 miljoner kronor högre än föregående år. Dessutom blev utgifterna för lönebidrag 663 miljoner kronor högre till följd av högre genomsnittlig bidragsnivå och ökade kostnader för handledararvode. De totala utgifterna för lönebidrag blev 13 665 miljoner kronor.

Svagare konjunktur bidrog till lägre utgifter för nystartsjobb

Utfallet för anslaget 1:12 Nystartsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar blev

370 miljoner kronor (7,3 procent) lägre jämfört med föregående år. Det bedöms bl.a. bero på en svagare konjunktur. Det genomsnittliga antalet personer med nystartsjobb uppgick till 29 600 personer per månad under 2019, vilket är en minskning med 3 018 personer (9,3 procent) jämfört med 2018.

112

Skr. 2019/20:101

Beställningsbemyndiganden

Tabell 2.77 UO 14 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

 

 

 

Utestående

 

 

Beställnings-

åtaganden

Anslag

Anslagsnamn

bemyndigande

2019-12-31

 

 

 

 

1:3

Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser

10 000

2 512

 

 

 

 

1:4

Lönebidrag och Samhall m.m.

15 000

13 362

1:6

Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014–2020

3 850

3 049

 

 

 

 

1:7

Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering

9

7

 

 

 

 

1:10

Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten

33

33

 

 

 

 

1:13

Lån till körkort

114

61

 

 

 

 

2:1

Arbetsmiljöverket

20

20

 

 

 

 

Summa

 

29 026

19 044

 

 

 

 

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på

29 026 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 19 044 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till

9 982 miljoner kronor. Skillnaden för anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser beror på att det rådde anvisningsstopp på subventionerande anställningar under anslaget större delen av året.

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige

Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige (ESF-rådet) har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2019. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.

ESF-rådet har överskridit det av regeringen beslutade slutåret 2021 avseende beställningsbemyndigandet för Fonden för europeiskt bistånd för dem som har det sämst ställt genom att ingå åtaganden för år 2022 för anslag 4:7 ap 2 Fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (FEAD) 2014–2020 under utgiftsområde 9 med 573 000 kronor och för ap 6 med 105 000 kronor.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

2019:18 Arbetsförmedlingens matchningsarbete – svag kunskapsbas och brister i styrningen

Riksrevisionen har granskat om Arbetsförmedlingens styrning av matchningsarbetet skapar förutsättningar för effektivitet och likvärdighet.

Regeringen har i skrivelse Riksrevisionens rapport om Arbetsförmedlingens matchningsarbete (skr. 2019/20:46) redovisat vilka åtgärder som avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2019/20:AU6, rskr. 2019/20:153).

113

Skr. 2019/20:101

2019:27 Stöd till start av näringsverksamhet – långsiktiga effekter och Arbetsförmedlingens arbetssätt

Riksrevisionen har granskat om programmet stöd till start av näringsverksamhet är en effektiv åtgärd i jämförelse med andra arbetsmarknadspolitiska program eller att kvarstå i öppen arbetslöshet.

Regeringen har redovisat vilka åtgärder som avses vidtas med anledning av gransk- ningsrapporten i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om stöd till start av näringsverksamhet (skr. 2019/20:73). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

114

Skr. 2019/20:101

2.6.15Utgiftsområde 15 Studiestöd

Tabell 2.78 UO 15 Anslag

Miljoner kronor

 

 

 

 

 

 

Utfall-SB

 

 

 

SB

ÄB

Utfall

Utfall-SB

procent

Utfall

Anslag

Anslagsnamn

2019

2019

2019

2019

2019

2018

1:1

Studiehjälp

4 267

 

4 244

-23

-0,5

4 035

 

 

 

 

 

 

 

 

1:2

Studiemedel

16 977

-31

15 289

-1 688

-9,9

13 851

 

 

 

 

 

 

 

 

1:3

Avsättning för kreditförluster

1 894

-3

1 816

-79

-4,2

1 825

 

 

 

 

 

 

 

 

1:4

Statens utgifter för

 

 

 

 

 

 

 

studiemedelsräntor

152

16

166

14

9,0

170

 

 

 

 

 

 

 

 

1:7

Studiestartsstöd

440

 

325

-115

-26,0

255

 

 

 

 

 

 

 

 

1:8

Centrala studiestödsnämnden

894

-3

882

-12

-1,4

891

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Övriga anslag

106

 

94

-12

-11,6

90

 

 

 

 

 

 

 

 

Summa

 

24 731

-21

22 815

-1 916

-7,7

21 118

 

 

 

 

 

 

 

 

Utgiftsområdet omfattar utgifter för ekonomiskt stöd till enskilda under studier och utgifter för vissa studiesociala insatser. Även utgifter för hanteringen av studiestart- stöden, som huvudsakligen sköts av Centrala studiestödsnämnden (CSN), och ärende- hantering inom Överklagandenämnden för studiestöd (ÖKS) hör till utgiftsområdet.

Utfallet uppgick till 22 815 miljoner kronor och blev därmed 1 916 miljoner kronor (7,7 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2018 blev utgifterna 1 697 miljoner kronor (8,0 procent) högre.

Utgifterna för studiemedel blev lägre än anvisat i statens budget

Utfallet för anslaget 1:2 Studiemedel uppgick till 15 289 miljoner kronor, vilket är 1 688 miljoner kronor (9,9 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror framför allt på att utgifterna för prioriterat studiebidrag för de som saknar slutbetyg från grundskola eller 3-årig gymnasieutbildning blev 1 774 miljoner kronor lägre än beräknat. Anslaget används till utgifter för studiebidrag, tilläggsbidrag och pensions- avgifter.

För studiebidraget finns två olika nivåer: en generell nivå och en högre nivå. I den generella nivån utgör bidragsdelen ca 30 procent av totalbeloppet för studiemedel (studiebidrag och studielån) och i den högre nivån utgör bidragsdelen ca 67 procent av totalbeloppet. Utgifterna för studier på grundskolenivå och gymnasial nivå för vuxna studerande som saknar fullständig grundskole- eller gymnasieutbildning ingår inom gruppen med den högre nivån.

Utgifterna för studiestartsstöd blev lägre än anvisat i statens budget

Utfallet för anslaget 1:7 Studiestartsstöd blev 115 miljoner kronor (26,0 procent) lägre än beräknat i statens budget. Det beror till stor del på att outnyttjade medel inte har omfördelats optimalt mellan kommuner. Studiestartsstöd är ett rekryteringsverktyg som kommunerna kan använda inom ramen för deras befintliga uppdrag att verka för att vuxna deltar i utbildning. Studiestartsstöd kan beviljas vissa arbetslösa personer som varit anmälda som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen under minst sex månader och som studerar.

Negativ reporänta medförde lägre utgifter för studiemedelsräntor

Utfallet för anslaget 1:4 Statens utgifter för studiemedelsräntor blev 166 miljoner kronor, vilket är 14 miljoner kronor (9,0 procent) högre än beräknat i statens budget. I enlighet med propositionen Höständringsbudget för 2019 anvisade riksdagen anslaget ytterligare 16 miljoner kronor eftersom kostnaderna för räntorna ökat mer än

115

Skr. 2019/20:101

beräknat. Eftersom Riksbankens styrränta (reporäntan) var negativ blev räntan på återkravsskulden också negativ. Ränteutgifterna på återkravsskulden påverkas till stor del av reporäntans utveckling. Ett återkrav uppstår när en person har fått studiemedel utbetalt felaktigt. Den vanligaste orsaken till att personer får återkrav är att de har inkomster över fribeloppet.

Utfallet för anslaget 1:1 Studiehjälp blev 208 miljoner kronor (5,2 procent) högre än 2018. Det totala antalet studerande som fick studiehjälp ökade under 2019 och uppgick till 429 424, varav 226 539 män och 202 885 kvinnor. Det är en ökning med 12 621 jämfört med 2018. De viktigaste orsakerna till att utgifterna blev högre än föregående år är ökade volymer och att en högre andel studerande valde att nyttja studielån och tilläggslån.

Utfallet för anslaget 1:2 Studiemedel blev 1 437 miljoner kronor (10,4 procent) högre än föregående år. Det beror i huvudsak på att bidragsbeloppet har höjts och att flera studerar med studiemedel. Studiemedlen är till övervägande del rättighetsstyrda. Utgifterna påverkas därför framför allt av antalet studerande med studiemedel, men även av andra faktorer som politiska reformer, såsom ändrade belopp eller beslut om medel för utbildningsplatser, samt den allmänna prisutvecklingen i samhället. Studiemedlens olika belopp beräknas som en andel av prisbasbeloppet. Antalet studerande som fick studiemedel ökade med 26 895 till 502 864 jämfört med 2018.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 2.79 UO 15 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

 

 

 

Utestående

 

 

Beställnings-

åtaganden

 

 

 

Anslag

Anslagsnamn

bemyndigande

2019-12-31

1:6

Bidrag till vissa studiesociala ändamål

4

3

 

 

 

 

Summa

 

4

3

 

 

 

 

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om ett beställningsbemyndigande på 4 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 3 miljoner kronor.

Tabell 2.80 UO 15 Utlåning

Miljoner kronor

Utlåning

Låneram

Lån 2019-12-31

Studielån

230 500

229 6351

Summa

 

229 102

 

 

 

1Beloppet avser CSN:s upplåning I Riksgäldskontoret och avviker från beloppet i avsnitt 5.2 som avser CSN:s lånefordran.

116

Skr. 2019/20:101

2.6.16Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

Anslag

Tabell 2.81 UO 16 Anslag

Miljoner kronor

 

 

 

 

 

 

Utfall-

 

 

 

 

 

 

Utfall-

SB

 

 

 

SB

ÄB

Utfall

SB

procent

Utfall

Anslag

Anslagsnamn

2019

2019

2019

2019

2019

2018

 

 

 

 

 

 

 

 

1:1

Statens skolverk

1 154

-51

1 038

-116

-10,0

1 148

 

Utveckling av skolväsendet och annan

 

 

 

 

 

 

1:5

pedagogisk verksamhet

3 185

351

2 806

-379

-11,9

3 304

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Statligt stöd till särskild utbildning i

 

 

 

 

 

 

1:6

gymnasieskolan

305

 

246

-59

-19,3

239

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan

 

 

 

 

 

 

1:7

pedagogisk verksamhet, m.m.

4 595

 

4 583

-12

-0,3

4 430

 

Bidrag till viss verksamhet inom

 

 

 

 

 

 

1:8

skolväsendet, m.m.

188

 

189

1

0,7

181

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Fortbildning av lärare och

 

 

 

 

 

 

1:10

förskolepersonal

327

-20

145

-182

-55,7

154

 

 

 

 

 

 

 

 

1:13

Statligt stöd till vuxenutbildning

2 712

-445

2 205

-507

-18,7

2 134

 

 

 

 

 

 

 

 

1:14

Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning

2 486

 

2 437

-49

-2,0

2 193

1:16

Fler anställda i lågstadiet

1 971

 

1 970

-1

0,0

2 290

 

 

 

 

 

 

 

 

1:19

Bidrag till lärarlöner

4 457

 

4 004

-454

-10,2

4 016

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Statligt stöd för stärkt likvärdighet och

 

 

 

 

 

 

1:21

kunskapsutveckling

3 500

 

3 449

-51

-1,4

971

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Uppsala universitet: Utbildning på

 

 

 

 

 

 

2:3

grundnivå och avancerad nivå

1 779

11

1 790

11

0,6

1 756

 

Uppsala universitet: Forskning och

 

 

 

 

 

 

2:4

utbildning på forskarnivå

2 158

23

2 182

23

1,1

2 132

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Lunds universitet: Utbildning på

 

 

 

 

 

 

2:5

grundnivå och avancerad nivå

2 093

11

2 104

11

0,5

2 067

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Lunds universitet: Forskning och

 

 

 

 

 

 

2:6

utbildning på forskarnivå

2 221

28

2 249

28

1,3

2 193

 

Göteborgs universitet: Utbildning på

 

 

 

 

 

 

2:7

grundnivå och avancerad nivå

2 153

3

2 151

-2

-0,1

2 041

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Göteborgs universitet: Forskning och

 

 

 

 

 

 

2:8

utbildning på forskarnivå

1 579

21

1 600

21

1,4

1 564

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Stockholms universitet: Utbildning på

 

 

 

 

 

 

2:9

grundnivå och avancerad nivå

1 761

5

1 696

-65

-3,7

1 653

 

Stockholms universitet: Forskning och

 

 

 

 

 

 

2:10

utbildning på forskarnivå

1 651

17

1 668

17

1,0

1 630

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kungl. Tekniska högskolan: Utbildning

 

 

 

 

 

 

2:17

på grundnivå och avancerad nivå

1 175

7

1 182

7

0,6

1 161

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kungl. Tekniska högskolan: Forskning

 

 

 

 

 

 

2:18

och utbildning på forskarnivå

1 565

15

1 581

15

1,0

1 546

 

Enskilda utbildningsanordnare på

 

 

 

 

 

 

2:63

högskoleområdet

3 395

29

3 366

-29

-0,8

3 281

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Särskilda utgifter inom universitet och

 

 

 

 

 

 

2:64

högskolor

1 278

-623

561

-717

-56,1

566

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ersättningar för klinisk utbildning och

 

 

 

 

 

 

2:66

forskning

2 619

5

2 624

5

0,2

2 583

 

Vetenskapsrådet: Forskning och

 

 

 

 

 

 

3:1

forskningsinformation

6 068

-84

5 986

-82

-1,4

6 048

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vetenskapsrådet: Avgifter till

 

 

 

 

 

 

3:2

internationella organisationer

360

 

357

-3

-0,7

332

117

Skr. 2019/20:101

 

 

 

 

 

 

Utfall-

 

 

 

 

 

 

Utfall-

SB

 

 

 

SB

ÄB

Utfall

SB

procent

Utfall

Anslag

Anslagsnamn

2019

2019

2019

2019

2019

2018

 

 

 

 

 

 

 

 

3:4

Rymdforskning och rymdverksamhet

962

161

1 161

199

20,6

962

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

23

 

Övriga anslag

23 148

153

23 195

47

0,2

426

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

76

Summa

 

80 846

-381

78 527

-2 319

-2,9

002

 

 

 

 

 

 

 

 

Utgiftsområdet omfattar skolväsendet, vissa särskilda utbildningsformer och annan pedagogisk verksamhet, vuxenutbildning och eftergymnasial yrkesutbildning samt högskoleutbildning och forskning. Området omfattar även myndigheter inom utbildnings- och forskningsområdet.

Utfallet uppgick till 78 527 miljoner kronor och blev 2 319 miljoner kronor

(2,9 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2018 ökade utgifterna med 2 525 miljoner kronor (3,3 procent). För universitet och högskolor belastas anslagen till forskning och forskarutbildning när anslagsmedlen förs över till myndigheternas konton. Till följd av den särskilda anslagsredovisningen blir det därför normalt inga skillnader mellan budget och utfall. I det följande kommenteras de anslag inom utgiftsområdet där avvikelser finns.

Utgifterna för utveckling av skolväsendet blev lägre än anvisat i statens budget

Utgifterna för anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet blev 379 miljoner kronor (11,9 procent) lägre än vad som ursprungligen anvisat i statens budget. I enlighet med propositionen Vårändringsbudget för 2019 anvisades anslaget ytterligare 351 miljoner kronor för att bl.a. kunna anställa lärarassistenter. För 2019 har 161 miljoner kronor betalats ut i statsbidrag till huvudmän för att kunna anställa lärarassistenter, det motsvarar 33,9 procent av de medel som avsattes för ändamålet. En förklaring till att en stor del av medlen inte betalats ut är att huvudmännen fick kort tid på sig att anställa lärarassistenter och rekvirera medel.

Statsbidrag för undervisning under skollov blev också lägre än beräknat. Det beror bl.a. på svårigheter med att rekrytera personal för lovskola.

Utfallet för anslaget 1:6 Statligt stöd till särskild utbildning i gymnasieskolan blev

246 miljoner kronor, vilket är 59 miljoner kronor (19,3 procent) lägre än anvisat i statens budget. Anslaget används främst för utgifter för särskilda insatser inom skolområdet för elever med funktionsnedsättning och antalet elever blev lägre än beräknat.

Låg nyttjandegrad av statsbidrag gav lägre utgifter

Utfallet för anslaget 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal blev 145 miljoner kronor, vilket är 182 miljoner kronor (55,7 procent) lägre än vad som ursprungligen anvisats i statens budget. Det beror främst på att medel för fortbildning av lärare när det gäller svenska som andraspråk och kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare inte utnyttjats i den omfattning som beräknades i budgeten.

Utgifter för vuxenutbildning och bidrag till lärarlöner lägre än budgeterat

Utgifterna för anslaget 1:13 Statligt stöd till vuxenutbildning blev 2 205 miljoner kronor. Det är 507 miljoner kronor (18,7 procent) lägre än anvisat i statens budget. I enlighet med propositionen Vårändringsbudget för 2019 minskades anslaget med 445 miljoner kronor.

Utfallet för anslag 1:19 Bidrag till lärarlöner uppgick till 4 004 miljoner kronor vilket är 454 miljoner kronor (10,2 procent) lägre än i statens budget. Utgifterna för

118

Skr. 2019/20:101

Lärarlönelyftet och Karriärstegsreformen blev lägre än beräknat. Det beror dels på att inte alla huvudmän ansöker om bidraget, dels på att huvudmännen inte utnyttjar hela den bidragsram som de tilldelats.

Statsbidrag för en likvärdig skola gav högre utgifter än föregående år

Utfallet för anslaget 1:21 Statligt stöd för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling blev

3 449 miljoner kronor, vilket är 52 miljoner kronor (1,4 procent) lägre än anvisat i statens budget och 2 478 miljoner kronor högre än föregående år. Anslaget används för att stärka likvärdigheten och kunskapsutvecklingen i förskoleklassen och grundskolan. Anslagsramen höjdes 2019 med 2 500 miljoner kronor.

Högre utgifter för rymdforskning och rymdverksamhet

Utfallet för anslaget 3:4 Rymdforskning och rymdverksamhet blev 1 161 miljoner kronor, vilket är 199 miljoner kronor (20,6 procent) högre än anvisat i statens budget. Anslaget används bl.a. för utgifter för stöd till forskning och utveckling inklusive industri- utvecklingsprojekt och fjärranalys inom nationella och internationella samarbeten. Den rymdverksamhet som Sverige deltar i inom ramen för europeiska rymdorganisationen (ESA) växer snabbare än förutsett. Denna utveckling i kombination med en fortsatt försvagad svensk kronkurs bidrog till att utgifterna blev högre än beräknat. I enlighet med propositionerna Vårändringsbudget och Höständringsbudget för 2019 ökades anslaget därför med totalt 161 miljoner kronor.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 2.82 UO 16 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

 

 

 

Utestående

 

 

Beställnings-

åtaganden

 

 

 

Anslag

Anslagsnamn

bemyndigande

2019-12-31

 

 

 

 

 

Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk

 

 

1:5

verksamhet

1 051

903