Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

PLAN FÖR ENSKILDA JERNVÄG8BYGGNADER;

Statens offentliga utredningar 1871:3

UNDERDÅNIGT

BETÄNKANDE

ANGÅENDE

PLAN FÖR ENSKILDA JERNVÄG8BYGGNADER;

AEGIEVET DEN 29 AUGUSTI 1870

AF

DEN DERTILL I NA DKR FÖRORDNADE KOMITÉ.

STOCKHOLM,

tryckt hos isaac maecus,
1870.

Storma k tigs te, Allernådigste Konung!

Sedan Riksdagen, uti skrifvelse af den 12 Maj 1869, under anförande att,
med afseende å behofvet att möjliggöra införandet af ett system för enskilda
jernbanors anläggning, Riksdagen funnit uppgörande af plan för dylika an -

4

läggningar och sättet för deras utförande desto mera angeläget, som, ”efter
det Statens förnämsta behof af jernvägar blifvit fyldt, hädanefter erforderliga
jernvägsbyggnader komme att utgöras af ortsbanor, hvar för sig hufvudsakligen
betjenande särskilda landsdelars lokalbehof; att då dylika enskilda jernbanor,
som för närvarande voro ifrågasatta eller framdeles kunde blifva föreslagna,
icke vore af lika vigt, det syntes blifva nödvändigt att klassificera dem
under liera afdelningar, helst för den närmaste framtiden understöd icke
kunde beviljas för andra, än de vigtigaste; samt att, enligt Riksdagens åsigt,
i främsta rummet borde upptagas de banor, som afse bergsbrukets befordrande”,
i underdånighet anhållit, att Eders Kong!. Maj:t täcktes pröfva dels
hvilka jernväg sanläggningar kunde anses för utveckling af landets industri
mest af behofvet påkallade under den närmaste tiden af 12 till 15 år, och
den ungefärliga kostnad, hvartill deras anläggning antoges uppgå, dels lämpligaste
sättet att befordra deras utförande genom ett eller flera enskilda bolag,
vare sig genom direkt anslag till belopp åt högst en fjerdedel af anläggningskostnaden
eller på annat sätt, och att nådig proposition i ämnet derefter
måtte varda till 1870 års Riksdag afbiten; samt Eders Kongl. Maj:t, som ansett
det kunna vara af vigt att, för bedömandet af förekommande frågor om jernvägsbyggnader,
vare sig Statens eller enskildes, redan nu erhålla en öfversigt af de
anläggningar, hvilka under den närmaste framtiden antagligen kunde genom
enskildes bemödanden komma till utförande, låtit genom Eders Kongl. Maj ds Befallningshafvande
uppmana menigheter eller enskilde, hvilka under förutsättning
af Statens medverkan ville för åstadkommande af någon jernvägsanläggning sig
förena, att sådant hos Eders Kongl. Majd i underdånighet anmäla, och dervid
öfverlemna kostnadsförslag med ritningar samt utredning öfver påräknad trafik
med de flere förhållanden, som kunde tjena till upplysning om företagens ändamålsenlighet,
äfvensom uppgift om beskaffenheten af det understöd, som företrädesvis
önskades; sä, och efter det från flera delar af landet slika framställningar
inkommit, har Eders Kongl. Majd under den 20 Augusti 1869, funnit godt
att, för ärendets behöriga utredning, i nåder förordna en komité, som skulle
granska de inkomna framställningarne samt, efter det ytterligare upplysningar,
i de fall sådana kunde anses erforderliga, blifvit införskaffade, till Eders
Kongl. Majd afgifva underdånigt utlåtande i ämnet och dervid särskildt yttra
sig rörande de frågor, i afseende å hvilka, såsom ofvan förmäles, pröfning
är vorden af Riksdagen begärd; och borde denna komité, hvilken eger att
antaga erforderligt kanslibiträde, på Ordförandens kallelse sammanträda i
Stockholm, så tidigt ske kunde.

Till ordförande och ledamöter i komitén har Eders Kongl. Majd täckts
i nåder utse undertecknade, hvilka alla, med undantag af undertecknad
Brummer, som först sedermera, i stället för till Statsråd utnämnde ledamoten
Wsern, i komitén inträda den 29 September sistlidet år i hufvudstaden sam -

5

manträdde; Och har komitén från Eders Kong-!. Maj:ts Civil-departement
dels vid ^ sitt första sammanträde och dels vidare under fortgången af sitt
arbete, fått emottaga handlingar och kostnadsförslag med tillhörande kartor
och ritningar angående följande ifrågasatta jernväg sanläggningar, som af
komitén blifvit ordnade efter do särskilda orternas belägenhet från söder mot
norr, nemligen:

N:o 1. Malmö—Ystad—Trelleborg.

Sedan vid i Malmö den 1 Juli 1869 hållet sammanträde för öfverläggmng
om byggande af jernväg emellan Malmö och Ystad, med bibana
till Trelleborg, eu styrelse af sju personer blifvit utsedd, har bemälde styrelse,
i skrifvelse af nästpåföljande dag, med upplysning derom, att de härader
den föreslagna jernvägslinien skulle genomgå, räkna en befolkning ad
92,770 personer och att, med inberäknande af folknummer!! i städerna, orten
har öfver 120,000 innevånare eller omkring y40:del af rikets hela befolkning,
af hvithet innevanareantal omkring 100,000 tillhöra de trakter banan
skulle betjena; att glossa trakter hafva en areal af 277,011 tunnland, deraf
216,359 tunnland åker, hvaraf sädesafkastningen, förutom foderväxter kan
antagas till 900,000 tunnor m. in., anhållit:

«) att Eders Kongl. Maj:t täcktes i nåder godkänna den för ifrågavarande
jern vägsanläggning uppgjorda ritning samt ett af de bilagda tvenne
alternativa kostnadsförslagen, det ena, slutande på en summa af 3,950,000
Riksdaler, afseende banans byggande med 15 // räler och det andra, med
eu kostnadssumma af 4,150,000 Riksdaler, och 20 it räler, beräknadt på
medgifvande att få begagna Statens materiel;

b) a att den direktion, som kan få sig arbetets verkställighet anförtrodd,
måtte tillåtas medgifva de mindre afvikelser och förändringar uti förslaget,
som under byggnaden kunna befinnas nödvändiga och ändamålsenliga,
samt

c) att Eders Kongl. Magt ville till Riksdagen framställa nådig proposition
om ett direkt anslag af en fjerdedel af kostnadssumman för detta,
enligt Styrelsens antagande, sannolikt vigtigaste af de många enskifta jernvägsföretag,
som komma att påkalla Statens medverkan, emot det att orten
anskaffar återstoden af kostnaden.

N:o 2. Helsingborg Hessleholin, med bibanan Kropps Hjortshög Billosholm.

Med föranledande af nådiga brefvet den 25 Maj 1869 hölls allmänt
sammanträde med personer från Helsingborgs stad och kringliggande ort å

6

Helsingborgs Rådhus den 6 Juli samma år, för öfverläggning om jernvägs
byggande från Helsingborg i nordostlig riktning mot stambanan, hvarvid för
angelägenhetens vidare befordrande utsågos 7 komiterade, h vilka genast utlyste
nytt sammanträde, som hölls å Åby gästgifvaregård den 12 i nyssnämde
månad och var besökt af omkring 100 personer, hvilka instämde uti det
vid Helsingborgs-sammanträdet fattade beslut, hvarigenom åt utsedda komiterade
lemnades i uppdrag, dels att hos Kongl. Maj:t anhålla om framställning
till Riksdagen att undfå statsbidrag till företagets utförande samt dels
att i (ifrigt gå uti författning om ärendets nödiga beredning. Komiterade
anmälde, i underdånig skrifvelse af sistnämnde datum, ärendet hos Eders
Kongl. Maj:t och insände, den 8 derpåföljde September, kostnadsförslag ined
ritningar. Uti sin dermed åtföljda skrifvelse upplysa komiterade, att fråga
om jernvägs anläggande emellan Helsingborg och trakten af Hessleholms
station redan år 1859 förevarit och blifvit med största intresse i orten omfattad,
men att förslaget då icke kom till utförande, emedan Helsingborgs
samhälle, som skolat genom aktieteckning i väsentlig man bidraga till företaget,
samtidigt vann utsigt att i förening med närbelägna städer erhålla jernvägsförbindelse
med södra stambanan för billigare pris och derföre föredrog att
använda sina krafter på det håll der målet kunde ernas med jemförelsevis
mindre uppoffring. Komiterade fästa för öfrigt uppmärksamheten derpå, att
ifrågavarande jernväg skulle komma att beröra den förnämsta i södra delen
af landet belägna exercisplatsen Ljungbyhed, att den .utgör ett nödvändigt
vilkor för att i väsendtligare mån tillgodogöra de rikedomar, som finnas i de
nyligen inom provinsen upptäckta stenkolsfälten, samt att den bereder kortaste
och snabbaste kommunikation emellan öfra Sverige och utlandet. Slutligen,
och med upplysning om att deri beräknade anläggningskostnaden uppgår till
3,188,500 riksdaler, anhålla komiterade att Eders Kongl. Maj:t täcktes, å tid
som kan finnas lämplig, hos Riksdagen göra framställning derom, att till
förenämnda jern vägsföretag måtte meddelas statsbidrag till belopp af en fjerdedel
afkostnadssumman, eller 797,125 riksdaler riksmynt.

N:o 3. Wallåkra Billesholm.

Hos Eders Kongl. Maj:t har Wallåkra Stenkolsaktiebolag ^i underdånighet
anmält behofvet af en jernväg som, med sträckning ifrån bolagets
grufvefällt vid Rillesholm i Luggudde härad af Malmöhus län till endera
Tågarps eller Wallåkra jern vägsstationer å Landskrona—Helsingborgsbanan,
bolaget är sinnadt tillvägabringa efter den plan som ritningar och kostnadsförslag
utvisa. Yid slutet af år 1868 hade bolaget, enligt hvad dess under -

7

dåniga skrifvelse utvisar, hos Eders Kongl. Maj:t anhållit om nådig proposition
till 1869 års riksdag om beviljande af ett lånebidrag till ifrågavarande
jern vägsföretag af åtminstone två tredjedelar af anläggningskostnaden. Som
emellertid Eders Kongl. Maj:t icke fann sig föranlåten att till Riksdagen göra
framställning i ämnet, bragtes frågan genom enskilds motion under pröfning
af Riksdagen, som, vid gemensam votering den 8 Maj 1869, afslog det ifrågasatta
låneunderstödet. Bolaget har nu, med föranledande af Eders Kong].
Maj:ts nådiga bref den 25 Maj 1869, återförnyat sin ansökan om bidrag;
och då Riksdagen förutsatt två olika utvägar för meddelande af understöd
ifrån statens sida till anläggande af enskilda jernbanor, antingen genom direkt
anslag, som då icke finge öfverstiga en fjerdedel af beräknade anläggningskostnaden,
eller ock “på annat sätt", har bolaget tolkat denna sednare
bestämmelse så, att Riksdagen ville antingen meddela lån till viss andel af
anläggningskostnaden eller också garanti för någon viss ränta å anläggningskapitalet;
och vore sålunda att välja emellan direkt anslag, lån eller rån tegaranti.
Uttalande den mening, att statens understöd i form af direkt anslagkommer
i sista rummet af bolagets önskningar, utbeder sig bolaget att, derest
statsmakterna likväl skulle gifva företrädet åt denna form, få fästa uppmärksamhet
derpå, att i den beräknade kostnaden för banan icke ingår någon utgift
för anskaffande af rörlig materiel. I händelse derför direkt anslag beviljas
andra banor, i hvilkas beräknade anläggningskostnad rörlig materiel
blifvit intagen, hoppas bolaget att enahanda förmån kommer detsamma till
de), derest bolaget skulle få behof af att sjelft besörja trafiken samt följaktligen
nödgas anskaffa (ien härför nödiga materiel. Bolaget gör emellertid icke
anspråk på att tillgodonjuta anslag till en fjerdedel af samma materiel kostnad,
förr än uppsättandet af materiel för bolaget inträffar. I fråga om val
emellan lån och räntegaranti ger bolaget företrädet åt den förra formen för
statsunderstödet, om nemligen det belopp 400,000 Riksdaler, som vid 1869
års Riksdag föreslogs, kunde erhållas, samt vilkoren i afseende å ränta och
återbetalningstid öfverensstämma med eller lämpas efter hvad staten videgen
upplåning kan sig betinga. Men skulle icke ett lån af sådan storlek bolaget
beviljas, utbeder det sig att undfå en räntegaranti för sex procent å nyssberörda
summa under en tid af 30 år, för att genom dylik garanti kunna blifva
lättare i tillfälle att in- eller utrikes upptaga ett emot behofvet svarande amorteringslån.
I afseende å hvilken sträckning det må finnas fördelaktigast att
gifva banan, med ändpunkt antingen vid Wallåkra eller Tågarp, ger bolaget,
ehuruväl både kortare väg och mindre anläggningskostnad uppkomma
genom banans dragande till Wallåkra, likväl företrädet åt den längre riktningen
till Tågarp, emedan på denna väg kolen kunna lättast samt med
minsta kostnad bringas, å ena sidan till eu särdeles god och rymlig hamn

8

— Landskrona — för vidare transport sjöledes, och, å den andra, in på
stambanornas och med dem förenade enskilda jernvägars trafikområden.

Bolaget, som i öfrigt yttrar sig, dels om den stora förbrukningen inom
landet af utländska stenkol, dels om tillgången och beskaffenheten af dylika
kol vid egna grufvefält, dels om vådan för landet att sakna inhemska stenkol
om, i händelse af krig, tillförseln af dylika kol från främmande land
blefve afskuren, upplyser slutligen att detsamma hoppas kort tid efter banans
färdigblifvande kunna derå ifrån grufvan utforsla 2000 tunnor dagligen eller
årligen 600,000 tunnor, motsvarande 1,440,000 centner.

N:o 4. Christianstad--Sölvesborg.

Yid ett talrikt besökt sammanträde i Sölvesborg den 5 Juli 1869 beslöts,
efter beräkning att kostnaden för anläggning af en jernväg, såsom fortsättning
till hafvet af Hessleholm—Christianstadsbanan, med ändpunkt vid
Sölvesborg, skulle uppgå till en million riksdaler, deraf en fjerdedel förväntades
såsom statsbidrag, att återstoden skulle medelst aktieteckning anskaffas
och lemnades utsedda “Interims-Styrelsen“ i uppdrag att så väl göra underdånig
anmälan hos Eders Ivongl. Maj:t om erhållande af statsbidrag, som
ock utfärda aktieteckningslistor, och i öfrigt ärendet på bästa sätt bereda.
Interimsstyrelsen anmälde derefter, den 8 i nyssnämnde månad, ärendet hos
Eders Kongl. Maj:t och utfärdade sedermera kallelse till nytt sammanträde,
som hölls i Sölvesborg den 12 Augusti 1869, drevid enhälligt beslöts, att
staden Sölvesborg och öfrige aktietecknare nu skulle förena sig i bolag med
benämning Sölvesborgs—Christianstads jern vägsaktiebolag, i ändamål att, i
öfverensstämmelse med de beslut och föreskrifter Kongl. Maj:t kunde komma
att meddela, anlägga en jernbana från Christianstad till hafvet, med Sölvesborg
såsom ändpunkt, samt å denna bana ombesörja regelbunden fart med
lokomotiv och vagnar till personers och varors fortskaffande; och beslöts derjemte
att med val af direktion skulle tills vidare anstå, men förutvarande Interims-Styrelsen
å bolagets vägnar fullgöra de af Kongl. Maj:t på grund af
sednaste riksdagsbeslut meddelade föreskrifter angående vilkoren för erhållande
af statsbidrag till jernvägsbyggnader. i sin derefter till Eders Kongl.
Maj:t ingifna, icke daterade, underdåniga skrifvelse uti ärendet, yttrar sig
styrelsen hufvudsakligen om den nuvarande exporten och om den antagliga
trafiken på föreslagna jernvägen, med erinran om att den betydliga inkomst
Christianstad—Hessleholmsbanan tillför statens jernväg, säkerligen skulle fördubblas
om jernvägen från Christianstad fortsattes till Sölvesborg. I betraktande
af, således, icke blott det utomordentligt stora gagn för landsorten utan
äfven fördelen af ökad trafik på södra stambanan, som skulle genom ifråga -

9

varande jernvägsanläggning beredas, hemställer styrelsen om bidrag af statsmedel
i förhållande till anläggningskostnaden, hvilken senare blifvit till en
million riksdaler beräknad, uti hvilket belopp likväl ej ingår kostnad för så
kallad rörlig materiel, emedan sådan skulle mot årlig ersättning tillhandahållas
af Christianstad—Hessleholmsbanans bolag.

Nio 5. Carlsh anm - Wislanda.

Yid den 15 Juni 1869 hållet sammanträde hafva stadsfullmäktige i
Carlshamn, med föranledande af ofta åberopade nådiga bref, beslutat “att åtgärder
borde vidtagas för erhållande af en smalspårig jernbana från Carlshamns
stad till Wislanda station å statens bana, samt att bestyret härmed
skulle uppdragas åt en komité af fem personers hvilken komité den 8 derpåföljande
Juli i underdånighet anmälde ärendet hos Eders Kong!. Maj:t, hvarefter
en ny underdånig skrifvelse den 23 Augusti afläts, åtföljd af kostnadsförslag
och ritningar till en bredspårig jernväg, enär enligt ett i akten befintligt
utdrag af stadsfullmäktiges i Carlshamn protokoll den 16 Augusti
1869, fullmäktige dåmera frångått, beslutet om att bygga ifrågavarande bana
smalspårig och i stället förklarat att banan borde få samma spårvidd som
statens banor. I denna skrifvelse upplysa komiterade, att Carlshamns stad
beslutat att för jernvägens byggande anslå ett belopp af 500,000 riksdaler,
och anhålla att, på grund af den stora vigt och betydelse jernvägen hade
för såväl Carlshamns kommun samt störa områden af Blekinge och Småland,
som ock för öfra och mellersta Svcrges industri och handel, Eders Kongl.
Maj:t täcktes till Riksdagen “afgifva nådig proposition om ett understöd af
”allmänna medel, uppgående till eu fjerdedel af beräknade kostnaden eller 606,750
”riksdaler riksmynt, att utgå från och med år 1871, eller ock alternativt, att
”statsverket måtte ikläda sig en räntegaranti å 6 proc. af det belopp till och
”med en fjerdedel af beräknade kostnaden 2,427,000. riksdaler riksmynt —
”allt på de tider och vilkor, som Eders Kongl. Maj:t behagar i nåder föreslå.”

N:o 6. Wexiö- Kalmar—Carlskrona.

Efter en af de intresserade orterna bekostad undersökning uppgjordes
år 1865 af Ingenieuren Th. Weman plan för anläggning af jernväg från
Wexiö i riktning söder om sjön Rottnen till närheten af Emmaboda gästgifvaregård,
samt med utgrening derifrån, i söder till Carlskrona och i öster
till Calmar. Detta förslag upptog tre alternativer, afseende det första en
jernväg af alldeles samma spårvidd och byggnadssätt, som å statens stamba 2 -

10

nor, det andra lika spårvidd men lättare öfverbyggnad och det tredje en
spårvidd af endast 3Va fot, med ännu lättare öfverbyggnad. En på allmänt
möte i Wexiö den 16 Juni 1865 vald direktion ingick kort derefter till
Eders Kongl. Maj:t med underdånig ansökning om denna jernväg^ byggande
på statens bekostnad såsom stambana, men under förutsättning att de intresserade
kommunerna skulle dertill, efter vissa angifna grunder, bidraga med
ungefär tio procent af den beräknade anläggningskostnaden. De skäl, hvarpå
nämnde underdåniga begäran stöddes, äro närmare angifna, dels i ett bilagdt
häfte tryckta handlingar i frågan, och dels uti en afskrift af ofvanberörde
underdåniga petition, hvilka handlingar, tillika med en vidfogad statistisk
utredning, närmare redogöra för frågans vigt och betydelse. Denna underdåniga
framställning, som afsåg jernvägens byggande efter första alternativet
af Ingenieuren Weuians förslag, eller med samma spårvidd och byggnadssätt,
som å statsbanorna, har icke föranledt annan åtgärd al Eders Kongl.
Maj:t, än att frågan och alla tillhörande handlingar, med nådigt yttrande om
förslagets fullständighet, öfverlemnades till nämnde år församlade Riksdagens
statsutskott, för att tagas i öfvervägande vid behandlingen af liera då väckta
motioner i enahanda syftning. Rikets Ständer funno sig likväl då icke kunna
bifalla dessa framställningar. Frågan har derefter hvila! intill dess medelst
verkställd aktieteckning i början af år 1869 ett bolag bildades i Carlskrona,
i ändamål att, genom egna ansträngningar, bringa till utförande den del af
företaget, som omfattar linierna Carlskrona—Emmaboda och Emalida—Wexiö.
Detta bolags komiterade inlemnade den 17 April nyssnämda år till Eders
Kongl. Maj:t underdånig ansökning, hvaruti bolaget, som erbjöd sig att bygga
jernväg å dessa linier efter Ingenieuren Wemans första alternativ, men med
användande af svensk materiel, anhöll, att staten måtte under en tid af 40
år tillförsäkra bolaget en årlig inkomst af 51/2 procent utaf kostnadsförslagets
belopp med tillägg af dels ränta under byggnadsåren och dels den ökning,
som uppkomme derigenom att endast svensk materiel begagnades, med hvilken
garanterade årsinkomst skulle i första rummet gäldas 4% procents årlig
ränta å bolagsaktierna och öfverskottet användas till desammas amorterande
med utfästelse tillika att hela banan skulle efter dessa 40 årens förlopp blifva
statens egendom. Det sedermera utfärdade nådiga brefvet af 25 Maj 1869
gjorde det emellertid nödvändigt, att i frågan inkomma med förnyad anmälan.

Äfven i Kalmar har man sträfva! för möjligheten att, genom egna uppoffringar,
men med biträde af staten, åstadkomma den ifrågavarande jernvägsförbindelsen,
jemväl hvad linien Emmaboda—Kalmar angår, för hvilket
ändamål aktieteckning blifvit påbörjad och ännu fortgår. Sedan aktietecknarne
låtit, genom en utsedd Interims-styrelse, i Juli månad 1869 till Eders
Kongl. Maj it ingifva underdånig preliminär anmälan om företaget, hafva begge
bolagens bestyrelse!'' jemte deputerade från Kronobergs län haft gemensamt

11

sammanträde, dervid det, bland annat, kommit under närmare öfvervägande
hurusom man numera icke lärer kunna till enskilda jern vägsanläggningar
hoppas understöd af staten i vidsträcktare mån, än så, att med minsta möjliga
kostnad, den på grund af utredning antagliga trafikens fordringar uppfyllas.
Då man således haft anledning befara att det Wemanska förslagets
första alternativ måhända icke skulle befinnas antagligt, har man funnit sig
nödsakad tillse huru banan må kunna anläggas efter ett eller annat lindrigare
byggnadssystem. I sådant afseende och oaktadt bestyrelserna, uppå anförde
skål, vidhålla den allt från början omfattade önskan beträffande banans
spårvidd och de anse det varit synnerligen önskvärdt om Carlskrona-bolagets
ofvanomnämnde underdåniga ansökning kunnat vinna framgång med tillämpning
på detta jernvägsföretag i sin helhet, hafva de dock ansett sig böra föreslå
en modifikation, hvarigenom kostnaden betydligt nedsättes, och hänvisa de
fördenskull till, Ingenieuren Wemans kostnadsförslag i dess andra alternativ,
hvilket afser en bredspårig, men till byggnadssättet mindre dyr jernväg.
Skulle likväl, vid afgörandet af frågan om statens medverkan till företaget,
den åsigt göra sig gällande, att behofvet här icke påkallar annat än smalspårig
bana, så, och för att icke de orter, hvilkas vigtiga intresse bestyrelserna
hafva att bevaka, helt och hållet skulle förblifva i saknad afjernvägskommunikationer,
ville bestyrelserna såsom ett nödfallsmedel omfatta möjligheten
att erhålla statens understöd för anläggandet af en dylik bana af endast 3,5
fots spårvidd, alltså i öfverensstämmelse med alternativet N:r 3 af Wemans
ofta åberopade kostnadsförslag.

Jemlikt nådiga brefvet den 25 Maj 1869 lemna bestyrelserna härefter
uppgift om beskaffenheten af det understöd de företrädesvis önska; och som
de säga sig icke sakna anledning till den förhoppning, att banbyggnaden
skulle till största delen öfvertagas af en eller annan jern vägsentreprenör, endast
man hade att erbjuda eu fullt betryggande säkerhet för någorlunda nöjaktig
afkastning af jernvägens aktier under eu icke allt för kort tidrymd,
hvarunder industrien och rörelsen hunne utveckla sig och bereda en tillfredsställande
trafikinkomst, framställa bestyrelserna, såsom ur nämde synpunkt
företrädesvis önskvärdt: att statens medverkan till ifrågavarande jernvägsföretag
måtte lemnas under formen af eu till tolf år efter färdigbyggandet
utsträckt ansvarighet för en årlig nettobehållning, beräknad till fem procent
af totalsumman i det kostnadsförslag, som vinner antagande. Bestyrelserna,
som, uppå anförde skäl finna det vara sannolikt att, om detta deras förslag
bifalles, staten icke skulle ådragas större ärlig uppoffring under uppgiga
tiden än 2 eller högst 3 procent af anläggningskapitalet, hvilken uppoffring
blefve betydligt mindre än genom anvisandet af direkt understöd till
en fjerdedel af nyssnämnda kapital, utbedja sig dock att, derest hinder skulle
möta mot beviljandet af räntegaranti, understödet måtte af staten lemnas i

12

form af dylikt anslag till minst en fjerdedel af anläggningskostnaden, enligt
det förslag, som varder antaget.

I fråga om den tillämnade jernvägens läge och riktning åberopa bestyrelserna
Ingeniören AVemans förslag och ritningar, endast med tillägg af
den önskan att utstakningen af linien Kalmar—Emmaboda måtte få förändras
för banans dragning genom den i närheten deraf belägna köpingen
Nybro, helst Kalmar Stadsfullmäktige gjort berörde omläggning af bandelen
till vilkor för det betydliga belopp, hvarmed de förbundit staden att deltaga
i företaget.

Slutligen, och på grund deraf att Kongl. Brefvet den 25 Maj 1869
såsom vilkor för erhållande af Statens understöd till enskild jernbana angifver,
att banan skall .vara af större, allmännyttig beskaffenhet och således ej
afsedd ''att betjena blott mindre lokalintressen, yttra sig bestyrelserna i detta
hänseende och åberopa dervid här förut omnämnda tryckta och statistiska
handlingar.

N:o 7. Nässjö—Hvetlanda.

Redan innan Södra Stambanan förbi Säfsjö och Nässjö var färdigbyggd
hade ortens innevånare utsett personer, hvilka, gemensamt med ombud
från Oskarshamn och mellanliggande kommuner, skulle öfverlägga om möjlighet
att sammanbinda Hvetlanda och Oskarshamn medelst jernväg, som
sedan borde utsträckas till Stambanan. Orten var dock ej mäktig att utan
Statens biträde åstadkomma detta arbete, hvarföre med detsamma måst tills
vidare anstå. Under året 1868 erbjödo sig utländska kapitalister att, mot
erhållande af vissa fördelar och med ett jemförelsevis ringa tillskott af de i
arbetet intresserade kommunerna anlägga jernvägen. Visserligen omfattades
saken i orten då med största intresse, men samma års inträffade missväxt,
hvarigenom största delen af de kommuner, som skulle hafva gagn af jernvägens
dragande till Hvetlanda, hotades med hungersnöd, gjorde det för dem
omöjligt att förbinda sig till bidrag i den utsträckning, som var af nöden.
Sedan andra, bättre lottade, kommuner erbjudit dylika bidrag och fått löfte
om banans dragande i annan riktning, kom sålunda jernvägen emellan Nässjö
och Oskarshamn icke att beröra Hvetlanda. Emellertid, och sedan Eders
Kongl. Maj ds nådiga bref den 25 Maj 1869 utkommit, utsågs vid sammanträde
i Hvetlanda den 7 derpåföljande Juli en komité, som i underdånig skrifvelse
af näst påföljande dag anmälde för framtida understöd smalspårig jernväg
från Hvetlanda till någon punkt på Södra Stambanan, hvarefter komiterade
med förnyad underdånig skrifvelse den 20 Augusti 1869 öfverlemnade
den del af karta och kostnadsförslag, som Kaptenen G. Nerman år 1865

13

för då tillämnad jernväg emellan Nässjö och Oskarshamn upprättat, i hvad
den angår vägsträckan från Nässjö till Hvetlanda. Nyssberörda kostnadsförslag
(afdelningen Lätt. B) afser visserligen bredspårig bana med lättare
öfverbyggnad och materiel till en kostnad af 1,606,568 Riksdaler, men det
antages dock att den, i ofvanåberopade underdåniga skrifvelse af den 8 Juli
afsedda, smalspåriga banan bör kunna byggas för ungefärligen enahanda
belopp. Komiterade, som meddela uppgift å de intresserade kommunernas
hemmantal,, folkmängd, taxeringsvärden samt beloppet af uppskattad inkomst
af kapital och arbete, yttrar sig ej om beloppet eller formen af det äskade
statsunderstödet,

N:o 8. Nässjö - Oskarshamn,

Vid 1869 års Riksdag erhöll Nässjö—Oskarshamns Jernvägsaktiebolag
ett anslag af en million Riksdaler för jernvägs byggande emellan Nässjö och
Oskarshamn, men med vilkor, att ett lika belopp under samma år skulle utgifvas
för arbetets bedrifvande och att den af Riksdagen anslagna millionen
ej {inge lyftas förr än vägen var färdig och afsynad. Kort derefter utkom
emellertid Eders Kong! Maj:ts ofta åberopade nådiga bref af den 25 Maj
1869, med anledning hvaraf bolagets direktion den 13 påföljande Juli anmälde
ifrågavarande jernvägsföretag Jill vidare statsunderstöd, hvarefter direktionen
i Augusti månad aflemnade kartor och ritningar tillika med ytterligare skrifvelse
i ämnet. Af dessa underdåniga skrivelser inhemtas: att arbetet då
redan från begge ändpunkterna var påbörjadt; att i fråga om anläggningskostnaden,
direktionen säger sig hvarken då eller framdeles kunna upplysa
annat än hvad som innefattas uti det arbetskontrakt, som blifvit uppgjordt
med Engelska Ingeniörbolaget John Morton & Son och hvaraf, äfvensom af
bolagsreglor^ exemplar aflemnas; att direktionen beräknat hela kostnaden,
extra utgifter inberäknade, till 9,350,000 Riksdaler, hvarigenom på hvarje
Svensk mil, då hela längden antages till jemnt 14 mil, skulle belöpa
667,857 Riksdaler; att banan på 1 7/8 mils afstånd berör Wimrnerby stad,
der Kinda kanal kommer att hafva sin ändpunkt samt förbigår Eksjö stad
och tre jernverk, alla dessa sednare försedde med masugnar, gjuterier och
mekaniska verkstäder, o. s. vr. i afseende å möjligheten att öfver Nässjö
och Oskarshamn bereda transitofart emellan England och Ryssland upplyser
direktionen, att sedan de Ryska jernvägarne till Hangöudd och Baltischport
snart blifvit färdiga, en ångare tillrvggalägger vägen från sednare platsen till
Oskarshamn på 48 timmar; för bantåget från Oskarshamn till Göteborg skulle
åtgå 18 å 20 timmar, och för ångbåtsfarten från Göteborg till Hull 48 timmar,
inalles således en tid af omkring fem dygn. Slutligen hemställer

14

direktionen om nådig proposition till Riksdagen om anslag af en fjerdedel af
anläggningskostnaden, eller ett belopp af 2,387,500 Riksdaler Riksmynt,
derifrån dock borde afräknas den redan beviljade millionen, samt att detta
anslag redan under innevarande år 1870 måtte komma bolaget till godo.

N:o 9. Westervik—Östra Stambanan.

Komiterade för jernväg^ byggande från Westervik öfver Wimmerby,
alternativt till station vid den under byggnad varande ^Nässjö—Oskarshamnsbanan
eller till den beslutade Östra Stambanan, hafva uti särskilda underdåniga
skrivelser den 26 Juni och 27 Augusti 1869, dels anmält att fullständig
undersökning för eu jernväg af 3 V» fots spårvidd förehades, och dels
anhållit att framdeles få inkomma med ritningar och kostnadsförslag, hvilka
med förnyad underdånig skrifvelse af den 25 derpåföljande November till Eders
Kongl. Maj:ts Civil-departement den 30 i samma månad aflemnades. Sistberörde
skrifvelse upplyser att vid i Wimmerby den 8 November hållet sammanträde,
för öfverläggning om lämpligaste sträckningen utaf de alternativt
undersökta jernvägslinierna, ortens innevånare uttalat sig för banlinien Westervik—Werkebäck—Wimmerby—Löfstad
(å östra Stambanan).

Såsom skäl för valet af denna riktning uppgifvas: att all konkurrens
med Oskarshamns-banan, beträffande ändpunkterna vid liafvet undvikes, enär
hvardera banan för sig kommer att insamla sjelfständig trafik; att genom
anknytning till annan punkt på Statens stambana nu ifrågavarande bana göres
oberoende af Oskarshamns-banan, hvilken sednare dirigeras af utländske,
för vårt land främmande och ointresserade entreprenörer, och att den del af
Kalmar län, som denna jernväg skulle beröra, sträfva!1 att sätta sig i förbindelse
med södra delen af Östergötland, deruti en giltig grund skulle förefinnas
i den omständigheten, att nu ifrågaställda jernvägslinie fyller, det redan
å föregående Riksmöten vid öfverläggning om sträckningen af Östra
Stambanan så starkt uttalade behofvet af en jernväg för det stora landområdet
öster om sjön -Sömmen.

Då 1869 års Riksdag uttalat den åsigt att, i fråga om ortsbanor, hufvudsakligen
betjenande särskilda landsdelars lokala behof, det syntes blifva
nödvändigt att klassificera dem under flera afdelningar, helst för den närmaste
framtiden understöd icke kunde beviljas för andra än de vigtigaste,
samt att i första rummet borde upptagas de banor som afsåge bergsbrukets
befordrande, äro komiterade af den tanke att Riksdagens -sålunda uttalade
mening, i båda antydda fallen, har full tillämplighet å nu ifrågavarande
jern vägssträckning, hvilken genomgår en ort der bergsbruks- och skogshandtering
redan nu uti vidsträckt mån bedrifves. Dertill kommer att genom

15

denna bana norra Smålands'' och s,ödra Östergötlands betydliga skogar skulle
kunna tillgodogöras för så väl egarne sjelfva, som äfven för en "större allmänhet.
I ofri gt fästa komiterade uppmärksamheten derå, att rikets östra
kust redan i följd af dess geografiska läge är sämre lottad än den vestra,
emedan hvarje skeppning från den förra dels medför större fraktkostnad,
och dels genom omvägen på Östersjön, är utsatt för större tidsutdrägt och
seglations-risk, hvartill kommer att denna del af riket — dess bredaste fastland
— är i saknad af större segelbara insjöar o. s. v.

1. öfverensstämmelse med den åsigt ortens innevånare uttalat, anmäla
komiterade nu den undersökta ifrågavarande jernvägslinien, med anhållan att
komma i åtnjutande af bidrag utaf statsmedel under enahanda vilkor och
till belopp, som för andra smalspåriga banor kunna blifva beviljade.

N:o 10. (himleby—Östra stambanan.

Komiterade, som, vid en den 9 Juni 1869 talrikt besökt sammankomst
med intresserade för anläggande af ep jernväg med 0% fots spårvidd från
Gamleby köping förbi Öfverum och Åtvidaberg till Östra stambanan i trakten
af Linköping, blifvit utsedde för denna angelägenhets befordrande, hafva
i tre särskilda underdåniga skrivelser, dels anmält saken hos Eders Kongl.
Maj:t, dels begärt anstånd med åtskilliga uppgifters och handlingars aflemnande
och dels slutligen med desse handlingar och tillhörande karta inkommit.
I sina skrifter antyda komiterade, att en jernväg i föreslagna riktningen
skulle komma att beröra eu af de bördigaste och mest tätbebyggda orter
1 norra delen af Kalmar län samt den väl odlade trakt af Östergötland, som
ligger i sydost om Linköping, att, med tillhjelp af de många vattendrag som
mota, transporten till kusten af skogseffekter, som nu icke med någon fördel
kunna afsättas, ansenligt skulle underlättas, och att — hvad som är af öfvervägande
vigt — bergsbruket, som här utgör en af hufvudnäringarne, i hög
grad skulle befordras derigenom att banan med hafvet förenade Öfverums
jernbruk och betydliga mekaniska verkstad, Forssaströms jernbruk och Åtvidabergs
ansenliga kopparverk. Komiterade, som bifoga uppgift om den påräknade
trafiken, antaga att genom den ökade trafik af personer och gods till
och från norra delen af Kalmar län med flera orter icke obetydlig vinst
skulle af nu ifrågavarande bibana tillskyndas statsbanan. Slutligen hemställa
komiterade att'' Eders Kongl. Maj:t, till det nyttiga företagets befordrande
täcktes bereda bidrag af statsmedel, hvilket bidrag, sedan bolag för företagets
fullbordan hunnit konstituera sig samt erhållit Eders Kongl. Maj:ts nådiga
sanktion å bolagsordningen, lämpligast torde böra utgöras af direkt anslag
till eu fjerdedel af anläggningskostnaden.

16

N:o 11. Lamhult—Wernamo—Warberg

I underdånig skrifvelse af den 25 Juni 1869 hafva, vid närande daghållet
allmänt sammanträde med innevånarne i Westbo härad åt Jönköpings
län, då utsedde komiterade anmält ifrågavarande förslag om anläggande af
smalspårig jernväg från södra stambanan öfver "Wernamo genom Westbo
härad till vestkusteu, hvarefter den för orterna valda gemensamma, komitén
med underdånig skrifvelse af den 22 December samma ar öfverlemnat kostnadsförslag
och ritningar, som angifva att ifrågavarande jernväg skulle utgå
från Lamhults station å södra stambanan, fortsätta genom vestra delen af
Småland och sydligaste ändan af Elfsborgs län samt Halland och få till andra
ändpunkt "Warbergs stad. Från synpunkten af för hela landet allmänt gagn,
anse komiterade ifrågavarande jernvägsförslag företrädesvis vara förtjent af
uppmärksamhet och understöd samt förhållandena vara så i ögonen fallande,
att annan utredning icke lärer erfordras än den som af undersökningshandlingarne
och trafikberäkningarne hemtas. Derutöfver fästa dock komiterade
uppmärksamheten på den för hela landet utomordentliga vigten af hafvens
sammanbindning sydligare än som genom vestra stambanan egt rum och
hvartill början är gjord genom Nässjö—Oskarshamns-banan; hvarjemte komiterade
yttra sig om jernvägens vigt särskilt för orten, för näringslifvets
upphjelpande samt för tillgodogörandet af de rika malm-, bränntorfs- och
skogstillgångarne.

Med upplysning om att aktieteckning för arbetets utförande pågår och
att hopp finnes derom att tecknarne må kunna konstituera sig såsom bolag,
derest blott statsbidrag erhålles, anhålla komiterade, i enlighet med för dem
utfärdad instruktion, om nådig Proposition till Riksdagen, att eu fjerdedel af
kostnadsbeloppet, hvilket blifvit beräknadt till 4,158,000 R:dr, måtte såsom
anslag utan återbetalningsskyldighet för denna storartade jernvägsanläggning
lemnas.

N:o 11 y2. Smålands Stenar—Falkenberg-Halmstad Warberg.

Yid allmänt jernvägsmöte i Falkenberg den 15 November 1869 utsågs
en komité, som skulle gå i författning om allt hvad som erfordrades för en
lycklig lösning af frågan om då väckta jernvägsförétaget. Denna komité inkom
den 30 December till Eders Kongl. Maj:t med en underdånig skrifvelse
i ämnet af den 27 i samma månad. I denna skrifvelse upplysa komiterade,
att vid sammankomst med innevånare från olika delar af Halland, man icke
kunnat förena sig om något beslut eller vidtagande af gemensam åtgärd för

17

jernvägsbyggnad inom provinsen, hvarföre komiterade, såsom ombud för flertalet
af mellersta Hallands kommuner, låtit verkställa undersökning för anläggande
af en smalspårig jernväg, som från ”Smålands stenar”, eller den
plats invid Nissa-elfven, cirka en fjerdedels mil söder om Willstads kyrka,
hvarest nu jemväl särskild! undersökta jernvägslinierna från dels Lamhult och
Wernamo samt dels Jönköping och Taberg sammanträffa, skulle sträcka sig
genom tre socknar i Småland till närheten af Westergötlands gräns och vidare
genom Årstads Härad till Falkenberg samt derifrån genom Faurås och
Himble Härader till Wårberg, äfvensom medelst en vid Allberg utgående
linie genom Årstads och Halmstads Härader, till staden Halmstad. Till stöd
för sin anhållan om statsbidrag anföra komiterade hufvudsakligen, att genom
denna jernväg, hvars anläggningskostnad, materiel inberäknad, endast uppgår
till 3,043,214 R:dr, skulle, i förening med ofvanberörde, särskild! föreslagne
jernbanor, dels Halland, som för det närvarande är afskildt från all jernvägskommunikation,
komma i förbindelse med Statens jernvägar, eller de delar
af Riket, der dessa äro anlagde, dels städerna Halmstad, Falkenberg och
Warberg med hvarandra och omkringliggande orter sammanbindas medelst en
sju mils lång jernbana, samt dels handel och varubyte underlättas emellan
de tre angränsande länen, äfvensom tillfälle beredes till Småländska skogs-,
bergsbruks- och ladugårdsprodukters utförande från Halländska hamnarne,
från hvilka sjöfarten vanligen året om är oafbruten; påvisande komiterade för
öfrigt de skäl, på grund af hvilka, enligt deras tanke, ifrågavarande riktningär
att föredraga framför de andra för Halland föreslagne. Antagande att icke
mer än en jernbana tills vidare kan för Halland ifrågakomma, finna komiterade
det vara af största vigt att åt denna bana gifves den lämpligaste
sträckningen för dess förening med södra stambanan, och tro de sig hafva
ådagalagt att den af dem angifna riktningen är den tjenligaste, helst Länets
tre mellersta städer och bästa hamnar derigenom sammanbindas och tillfälle
beredes att framdeles utsträcka banan både mot norr och söder. Enär tänkare
icke visat sig delade derom att en blifvande jernväg från Halland genom
Småland skulle komma att gå öfver ”Smålands stenar”, har derföre
denna ändpunkt för Halländska banan blifvit vald; men ett sådant förslag
förutsätter naturligen jernvägens vidare fortsättning genom Småland till södra
stambanan, antingen till Jönköping eller Lamhult, derom likväl komiterade
för sitt ändamåls uppnående ansett sig icke hafva något att skaffa, helst särskilta
förslag i allt fall ifrågakomma för-dessa sträckningar genom Småland.
Komiterade hemställa härefter, att, på sätt som kan finnas lämpligast, Eders
Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen göra framställning om statsbidrag till den
af dem föreslagna jernbanans byggande, i likhet med hvad som kan komma
att ske med afseende å andra jern vägsanläggningar inom Riket.

3

18

N:o 12. Jönköping— Talberg—(xisslaved—Halmstad.

I underdånig'' skrifvelse af den 21 Juli 1869, som af Eders Kongl. Maj:ts
Befallningshafvande i Jönköpings län blifvit den 2 påföljande Augusti insänd,
hafva ”komiterade för Östbo Härad” från Wernamo köping anmält en åsyftad
jernvägsförbindelse öfver köpingen Wernamo emellan städerna Jönköping och
Warberg, i afseende å hvilken ritningar och kostnadsförslag framdeles skulle
insändas. I en annan underdånig skrift, daterad Gisslaved den 18 December
1869, hafva andra personer, som, vid hållna sammanträden med innevånare i
Kinds Härad af Elfsborgs län, Mo och Westbo Härader af Jönköpings län
samt Halmstads stad, blifvit till komiterade utsedde, anhållit att, så snart
fullständiga undersökningshandlingar hunnit upprättas öfver en af dem föreslagen
jernvägslinie, Jönköping—Taberg—Gisslaved—Halmstad, fa med samma
handlingar inkomma. I afseende å det i förra skrifvelsen omnämnda jernvägsföretaget
har något vidare från vederbörande ej afhörts, hvadan det är
att antaga att man afstått från förslaget på grund af andra i trakten ifrågasatta
jernvägsriktningar, hvaremot, uti förnyad skrifvelse af den 3 sistlidne
Februari och med öfverlemnande af dåmera uppgjorde kostnadsförslag och
ritningar, m. m., för en jernväg med 31/2 fots spårvidd, vederbörande komiterade
för jernvägssträckningen Halmstad—Jönköping anmäla detta företagtill
understöd af statsmedel, dervid de upplysa, att sammanräknade anläggningskostnaden
uppgår till 4,202,019 R:dr 30 öre; att trafiken blifvit beräknad
lemna nära nog redan i början en årlig inkomst af 600,000 R:dr, ett belopp
antagligen tillräckligt att dermed bestrida, så väl underhålls- och trafikeringsomkostnader,
som räntebetalning af minst sex procent på anläggningskapitalet -att flera af ortens kommuner redan genom ombud tecknat aktier i detta jernvägsföretag,
som afser att underlätta afsättningen af en rik bergslags och
skogsbyggds alster, ibland hvilka Tabergsmalmen intager ett framstående rum;
att denna jernväg bereder kortaste väg från Danska öarne till Stockholm hela
den tid af året, som segelfart är möjlig; att den ”bemedlar” Westbo härads
outtömliga förråd af bränntorf o. s. v., hvadan komiterade anhålla om framställning
till Riksdagen om understöd af allmänna medel till ett belopp, motsvarande
minst en fjerdedel af den beräknade anläggningskostnaden eller
1,050,500 R:dr, under förutsättning att den öfriga kostnaden bestrides af det
aktiebolag, som för det närvarande är under bildning.

19

N:o 13. Jönköping—Wernamo.

Hos Eders Kongd. Maj:t hafva, uti eu den 12 Juli 1869 inkommen
skrift, komiterade för jern vägsförbindelse emellan Jönköping och Wernamo
anmält detta jernvägsföretag, hvarefter de den 27 derpå följande Augusti aflemna!
erforderliga handlingar och kartor för jernväg med 372 fots spårvidd,
dervid upplysande: att anläggningskostnaden blifvit beräknad uppgå till 1,492,000
R:dr; att årliga inkomsten kan antagas till 162,000 R:dr, deraf omkring
hälften torde kunna antagas blifva tillfyllest för banans underhållande och
trafikerande; att banan skulle komma att besörja trafiken emellan hela Östra
härad, den bruksidkande delen af Westra härad samt Tabergs bergslag och
sjön Wettern; att den berör Jönköpings Regementes mötesplats Skillingaryd;
att den kan upphemta afverkningen från 350,000 tunnland skog, som lärer
kunna påräknas för Tabergs bergslags jernverk, hvilka, utan nu föreslagna
hjelpmedel, ej i längden kunna bestå i täflan med andra gynnade bergslager,
samt att denna jernvägs båda ändpunkter skulle träffa orter der kommunikationsleder
från södra och mellersta delarne af Riket sammanknytas, m. m.,
hvartill kommer att densamma skulle, förmedelst uppfångande af trafiken från
de skilj da orterna, komma att lemna ett betydligt tillskott af trafik på Statens
stambanor; till följd af hvilket allt nu ifrågavarande jernvägs allmännyttiga
beskaffenhet ej kan betviflas. Komiterade anhålla slutligen att Eders Kongl.
Maj:t täcktes afgifva framställning till Riksdagen om understöd af allmänna
medel till detta jernvägsföretag, motsvarande en fjerdedel af den beräknade
anläggningskostnaden eller 373,000 R:dr, under förutsättning att den öfriga
kostnaden bestrides af det aktiebolag, som är under bildning.

N:o 13 y2. Wernamo- Halmstad.

En jernvägs anläggande emellan Wernamo och Halmstad har vid sammanträde
den 16 September 1869 i Halmstad varit föremål för öfverläggning,
dervid särskilde komiterade för ärendets behandling blifvit utsedda, och har,
i underdånig skrifvelse den 30 i nyssnämnde månad, detta jernvägsföretag
blifvit hos Eders Kongl. Maj:t anmäldt, men som det sedermera visat sig att
detsamma icke vunnit påräknadt bifall hos befolkningen inom provinserna
Småland och Halland, så har, på grund af derom vid möte i Halmstad den
22 December 1869 fattadt beslut, komiterade den 31 Januari innevarande
år till Eders Kongl. Maj:t inberättat att vederbörande funnit sig föranlåtne

20

frånträda sitt ifrågavarande jern vägsförslag, såsom egande föga^ eller ingen
utsigt att kunna genomföras; och torde detta förslag alltså få anses förfallet.

N:o 14. Borås—Warberg.

De komiterade, som vid sammanträde med ortens innevånare i Skene
den 24 Juli 1869 blifvit utsedde att taga angelägenheten om jernbanas byggande
emellan Borås och Warberg omband, hafva, uti underdånig skrifvelse
af samma dag, anmält ärendet hos Eders Kongl. Maj:t och med förnyad underdånig
skrifvelse af den 25 nästpåföljande Augusti, öfverlemuat kostnadsförslag
och ritningar, in. m., hvarefter nytt kostnadsförslag, dateradt den 30
December 1869, blifvit hit direkt inlemnadt, på grund af de anmärkningar
mot det förut afgifna som, vid förehafd granskning hos Jernvägs-komitén, förekommit.
I först omnämnda skrift anföres, att en jernvägsförhindelse med
andra orter för det industriidkande Marks Härad, — hufvudorten för de sju
häradernes af Elfsborgs län väfnadsslöjd — allt ifrån den tid då fråga om
jernvägars anläggande inom vårt land först uppstod, utgjort föremål för ortens
lifliga önskningar; att detta härad har en befolkning af 35,000 personer,
hvilken till större delen lefver af denna industri, och hvilken, i likhet med
angränsande Hallands och en del af Jönköpings län, på en sträcka af öfver
20 mil i längd och från 8 till 12 å 15 mil i bredd, saknar alla med nutidens
anspråk öfverensstämmande kommunikationer; att Warberg, så väl till följd
af hamnens förträfflighet, som till dess läge midt emellan Göteborg och
Skånska kusten är lämpligaste ändpunkten för banan vid hafvet, och att
jern vägen från nämnde stad ovedersägligen får sin rätta riktning, om densamma
lägges i Wiskans bördiga dalgång till Borås, der bibana vidtager, som
skär vestra stambanan vid Herrljunga, o. s. v. Komiterade anhålla i sin
sednare skrift om nådig Proposition till Riksdagen om understöd af allmänna
medel för en jernvägs anläggande med 4,1 fots spårvidd från Borås till Warberg,
dervid tillkännagifvande att de företrädesvis önska sådan form af understödet,
att dem måtte beviljas lån till belopp af två tredjedelar utaf anläggningskostnaden,
men att, om dylikt lån ej skulle kunna beviljas, de
måtte undfå ett direkt anslag till belopp af en fjerdedel utaf anläggningskostnaden.

I ett med skrifvelse från Magistraten i Warberg den 22 sistlidne Juni
insändt utdrag af protokoll, hållet vid styrelsens för Nautiska föreningen i
Göteborg sammanträde den 14 i nyssnämnde månad, har bemälde Styrelse
afgifvit fördelaktigt yttrande om beskaffenheten af Warbergs hamn, särskilt
med hänseende till denna hamns företräde framför Halmstads och Falkenbergs.

21

N:o 14 y2. Borås—(jisslaved.

Uti en icke daterad, men den 31 December 1869 till Eders Kongl.
Maj:ts Civil-Departement inkommen skrifvelse hafva vid allmänt möte utsedde
komiterade för en jernvägsanläggning från Borås till Gisslaved, berörande
Svenljunga, i underdånighet anmält detta jernvägsföretag, dervid uppgifvande
att orten har rikedom på skogar och kraftiga vattenfall, samt en
befolkning af öfver 30,000 personer; att genom ifrågasatta jernvägen från
Borås, derifrån bibana till vestra stambanan utgår, till Gissla ved, hvarest
annan enskild jernbana skulle komma att mota, förbindelse uppkomme ej
blott med nordligaste delen af länet, utan äfven med samtlige statsbanor och
med dem förenade bibanor samt att, genom jern vägsanläggningen, ortens betydliga
arbetskrafter och naturrikedomar skulle komma att nyttigt användas
till både dess och andra orters fördel. Komiterade förmäla derjemte att den
korta tid, som varit att för undersökningarne disponera, vållat att på några
delar af vägen icke den lättaste och kortaste riktningen, såsom sig bör, blifva
vald, hvarföre, innan anläggningsarbetet påbörjas, det blir nödigt att delvis
göra nya undersökningar, som orten är villig bekosta. Med öfverlemnande
af kostnadsförslag och ritningar, m. m., anhålla komiterade att för eu
jernväg med 4,1 fots spårvidd (enahanda med Borås—Herrljunga—Wenersborg—Uddevalla-banans)
Eders Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta
nådig Proposition om understöd af allmänna medel för denna jernvägsanläggning
på de vilkor, som för åtnjutande af understöd till enskilda jernvägsanläggningar
varda af Riksdagen bestämda,

N:o 15. Ulricehamn Wartofta,

I underdåniga skrivelser af den 10 Juli och den 28 Augusti hafva
stadsfullmäktige i Ulricehamn anmält förslag om jernvägs byggande från
nämnde stad till Wartofta station på södra stambanan samt bifogat kostnadsförslag
och ritningar för jernväg med 3% fots spårvidd. Åberopade underdåniga
skrifvelserna innehålla icke någon upplysning i afseende å ifrågakomne
jernvägsföretag och innefatta ej heller någon motiverad framställning beträffande
äskadt statsunderstöd annorlunda, än hemställan att Eders Kongl. Maj:t
ville hos Riksdagen begära understöd för arbetets utförande; men derutöfver
innehåller ansökningshandlingarne bilagdt utdrag af Stadsfullmäktiges protokoll
den 1 Juli 1869, då frågan om jernvägsföretaget först förekom, att fullmäktige
voro ense derom, att jernvägsanläggningen borde hos Eders Kongl.

22

Maj:t till nådigt afseende anmälas, men att Ätra-åns kanalisering från Ulricehamn
till Falkenberg, för hvilket arbete undersökning skett och kostnadsförslag
blifvit upprättad t, i sammanhang med jernvägsanläggningen likaledes
skulle i underdånighet anmälas, enär hela denna på lätta kommunikationer
vanlottade ort, utgörande i sträckning från Falkenberg till Wartofta omkring
20 mil, genom dessa arbeten skulle i industriel! hänseende betydligt höjas,
synnerligast som denna farled komme att genomskära så väl bördiga sädestrakter,
som det skogrika, fabriksidkande Kinds härad. Kostnadsförslag öfver
här omnämnda kanaliseringsarbete är dock ej bifogadt.

N:o 16. Hjo -Stenstorp.

Flera kommuner och enskilda personer inom Skaraborgs län hafva
sökt att bilda ett aktiebolag för anläggande af jernväg emellan staden
Hjo och Stenstorps station å vestra stambanan, samt derom till Eders Kongl.
Maj:t gjort anmälan i särskilda skrivelser, som till Civil-Departementet inkommit
den 23 och 31 Juli 1869, jemte kostnadsförslag och ritningar för jernväg
af 3 V2 fots spårvidd. Uti en sednare, den 28 Augusti daterad och den
30 i samma månad inkommen förnyad underdånig skrift i ämnet anföres
hufvudsakligen, att det ej endast är den ort, genom hvilken banan skulle anläggas,
som af densamma får gagn, enär Östergötland har med staden Iljo
en högst sällan afbruten kommunikation; att om ock ett vidsträcktare järnvägsnät
inom Östergötland kommer till stånd, likväl vissa af närmast intill
Wettern belägna orter i nämnde provins få en närmare och billigare kommunikation
med vestra kusten öfver Hjo—Stenstorp—Falköping, än öfver
Nässjö—Jönköping—Falköping; att äfven, utan afseende på trafiken från
Östergötland, orterne inom Westergötland voro förtjena af begärdt understöd;
att flera specificerade kommuner med ett fastighetstaxeringsvärde af omkring
tio millioner eller Y250 af taxeringsvärdet för hela riket, deltagit uti aktieteckning
för denna jernväg, dertill ock enskilda personer tecknat bidrag o.
s. v. Slutligen anhålles att Eders Kongl. Magt täcktes framställa proposition
till Riksdagen om statsbidrag för detta jern vägsföretag till belopp af
215,550 riksdaler.

N:o 17. Skara—Westra stambanan.

Den bestyrelse som, vid hållet allmänt möte i Skara den 3 Juli 1869
för öfverläggning och beslut rörande ifrågasatt anläggning af en jernväg från
nämnde stad till något lämpligt ställe på vestra stambanan, utsågs att taga

23

denna angelägenhet om hund, anmälde, uti en till Eders Kongl. Maj:ts CE
vil-Departement den 13 i nyssnämnde månad ingifven skrift, ifrågavarande
jernvägsföretag, hvarefter, med förnyad skrifvelse af den 23 nästpåföljande Augusti,
bestyrelsen aflemnade kostnadsförslag och ritningar, dervid tillkännagifvande,
att, på sätt bilagorna utvisa, jernvägen skulle från Skara dragas norr
om Hornborgasjön till ett ställe benämdt Waltorp vid vestra stambanan, samt
att man visserligen insett vigten af att få denna jernväg fortsatt åt motsatt
håll, eller till Lidköping, derom både öfverläggning förevarit och okulärbesigtning
blifvit anställd, som utvisat att terrängen är för jernvägsanläggning
särdeles gynnsam, men att man för en sådan utsträckning, dels icke lyckats
förena intressena samt dels tid och tillgängliga medel varit allt för knappa
för att medgifva fullständig undersökning. Bestyrelsen fäster för öfrigt uppmärksamheten
derå, att nu ifrågavarande jernväg skulle komma att beröra
den betydande mötesplatsen Axevalla hed, hvarigenom betydlig lättnad och
besparing bereddes för transport af materiel och trupper, i hvilket afseende
man underkastar sig de taxor och bestämmelser, som äro gällande för statens
jernvägar; att banan blifvit beräknad att få samma spårvidd som statsbanorna,
ehuru med lättare öfverbyggnad, på det att, i fall af behof, statens
materiel derå skulle kunna användas, och man måtte undvika att hålla eu,
med hänseende till banans obetydliga längd, för dagliga behofvet allt för
stor och betungande rörlig materiel, samt att den beräknade anläggningskostnaden
uppgår till, utan materiel, 780,000 riksdaler, men med sådan till
900,000 riksdaler. Ehuruväl bestyrelsen säger sig icke vara i okunnighet
derom att Riksdagen bestämt en fjerdedel af anläggningskostnaden, som här
skulle vara 225,000 riksdaler, såsom det högsta belopp, hvartill statsunderstödet
finge uppgå, tror dock bestyrelsen sig kunna, dels med hänseende till
den något förökade kostnad, som uppkommer genom jernvägens dragande
till Axevalla, och dels med afseende å de direkta fördelar denna jernväg
skulle tillskynda staten, ifrågasätta ett högre statsunderstöd eller en tredjedel
af hela anläggningskostnaden, således 300,000 riksdaler, derom bestyrelsen
alltså i underdånighet anhåller.

N:r 18. Lidköping-Håkanstorp.

Enligt bevis af Notarius pubiicus i Lidköping den 19 Juli 1865 är,
vid den 13 i samma månad hållet allmänt sammanträde med aktietecknarne
uti en tillämpad jernvägsanläggning emellan Lidköping och Håkanstorps station
på Herrljunga—Wenersborg—Uddevalla jernväg, bolag konstitueradt under
benämning ”Lidköping—Håkanstorps jernvägsaktiebolag”. Redan vid derför^
nästföregående Riksdag gjordes hos Rikets Ständer framställning om

24

anvisande såsom lån af två tredjededelar utaf den till 850,000 Riksdaler då
beräknade kostnaden för ifrågavarande grenbanas anläggning, hvilken dock,
enär jernvägen emellan Ilerrljunga och Wenersborg då ännu icke kommit
till utförande, icke vann ständernas bifall. Derefter hafva förnyade undersökningar
om lämpligaste sträckningen af nu ifrågavarande jernväg blifvit af
Majoren Adelsköld verkställda, hvilken uppgifver att terrängen för bemälde
bana vore fördelaktigare, än för någon ditintills inom Sverige föreslagen jernväg.
Enligt då upprättadt kostnadsförslag skulle, med antagande att rörliga
materielen vid Borås—Ilerrljunga—Wenersborgsbanorna vore så tillräcklig,
att densamma kunde vid denna bana få begagnas, kostnaden — således
utom dylik materiel — uppgå till 810,000 Riksdaler. Under åberopande af
detta kostnadsförslag har bolagets interimsstyrelse, i underdånig framställning
af den 17 Juli 1865, anhållit om nådig proposition till rikets det året sammanträdande
ständer om beviljande af statslånebidrag till två tredjedelar af
den beräknade anläggningskostnaden, dervid interimsstyrelsen anför och upplyser,
att staden Lidköping i bolaget ingått för 100,000 riksdaler och garanterat
teckning af aktier för återstoden af tredjedelen i beräknade anläggningskostnaden
; att grenbanan Lidköping—IJåkanstorp af vederbörande antagits stå
i oskiljaktigt sammanhang med bibanan Herrljunga—Wenersborg—Uddevalla,
hvilken sednare förklarats, bland alla vid den förutgångna Riksdagen till
erhållande af allmänt understöd anmälda vägfrågor, deraf vara företrädesvis
förtjent; att genom sammanbindningen med nyssnämnde jernväg och stambanorna,
skulle länets bördigaste och mest vidsträckta landtbruksdistrikt beredas
väg till den största exportorten på vestkusten och till Elfsborgs läns
folkrika fabriksdistrikter med flera orter, hvarjemte genom beröringen med
tvenne af Wenerns hamnar lätt förbindelse med Norige och Wermland skulle
vinnas, o. s. v. Denna framställning öfverlemnades af Eders Kongl. Maj:t
till styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader, för att komma under
öfvervägande vid upprättandet af bemälde styrelses generalförslag öfver allmänna
arbeten, och förordade denna styrelse ett statslån af 598,000 riksdaler.
Yid derefter inträffade 1865 års riksdag väcktes enskild motion inom
borgareståndet om ett låneunderstöd af nyssberörde belopp, på enahanda vilkor,
hvarunder Uddevalla—Wenersborg—Herrljung abanan blifvit af staten
understödd, upplysande för öfrigt denna motion, att det då senast församlade
landstinget, som erkänt vigten af den ifrågavarande grenbanan, beslutat understödja
företaget genom öfvertagande af aktier för 30,000 riksdaler. Statsutskottets
majoritet ansåg dock, i betraktande af de hårdt anlitade tillgångarnes
otillräcklighet och med afseende på förhandenvarande förhållanden,
sig nödgadt hemställa, att något låneunderstöd vid då, innevarande Riksdag
icke måtte anvisas, och godkändes detta statsutskottets betänkande af tre

25

stånd; hvaremot borgareståndet utan votering god Lände motionen, dock i något
förändrad form.

Med föranledande af Eders Kongl. Maj:ts nådiga bref den 25 Maj
1869 har nu Interimsstyrelsen, öfverlemnande kartor och kostnadsförslag,
samt med åberopande åt hvad här förut i denna angelägenhet förekommit,
vid det förhållande att, rörlig materiel inberäknad, hela kostnaden för jernvägsanläggningen
icke kan antagas understiga en million riksdaler, i underdånighet
anhållit att, i framställning till Riksdagen, Eders Kongl. Maj:t täcktes
^föreslå att till anläggningen åt den tilltänkta jernvägen af fyra fots (4,1 ?)
^spårvidd emellan Lidköping och Hakanstorp måtte meddelas ett statsanslag
■”af 250,000 riksdaler riksmynt utan åter betalningsskyldighet, på de vilkor,
■”som kunna varda bestämda.”

N:o 19. Wenersborg- Störa Lee—Norska gränsen.

Derom anmodade ''”af en mängd jordegare i Westergötland och Dalsland”
hafva uti skrifvelse af den 28 Juli 1869, som af Landshöfdinge-Embetet
i Elfsborgs län blifvit med förordande insänd, åtskilliga personer i underdånighet
anmält förslag- om eu jernbana, från Herrljunga—Wenersborg_Ud devalla

jernväg, till Fredrikshall samt vidare, i den män norska statskassans
tillgångar sadant medgifva, - till Christiania. I afseende å denna jernväg och
dess allmännyttiga beskaffenhet är, dels af utsedde komiterade och dels af
Landshöfdinge-Embetet, hufvudsakligen följande andraget, nemligen, att handelsgemenskapen
emellan bada brödrarikena icke kan uppnå någon högre
grad af utveckling och liflighet med mindre än att en jernväg, utgående från
stambanan i de södra delarne af Sverge, framdrages genom detta iands sädesrikare
gränsprovinser i den här föreslagna riktningen, enär af de redan
befintliga större trafikvägarne mellan begge rikena, nordvestra stambanan
framgår genom ett mindre bördigt, långsträckt gränslandskap, och den nyligen
öppnade kanalen mellan Wenern och sjön Stora Lee vid riksgränsen,
icke är fortsatt inåt Norige samt i allt fall under flera månader af året är
genom isläggning stängd; att under de senare årtiondena en högst betydlig
rörelse uppstått emellan Norige samt Dalsland och Westergötland, derpå exempel
anföras; att det vore för Sverige högst vigtigt att på närmare håll än
England, hafva en lätt tillgänglig afsättningsort för sina ladugårdsprodukter
och väfnads-tillverkningar samt för Norige att erhålla ett större handelsområde
och en vidsträcktare marknad för dess uppspirande industri; att, enligt
hvad komiterade hafva sig bekant, framställningar blifvit gjorda från Smaalenenes
amt och Fredrikshalls kommun till Eders Kongl. Maj:ts norska regering
om denna jernvägs fortsättning inom Norige, dertill nyssnämnde kommun

4

26

lär vara beredd att med betydligare tillskott bidraga; att, efter samråd med
af Norska Regeringen dertill förordnad Ingeniör och undersökningsförrättaren
Majoren Adelsköld, anknytningspunkten emellan de Svenska och Norska
delar ne af denna jernvägslinie blifvit bestämd vid hemmanet Högen å rrksgränsen;
att kostnadsförslag och ritningar blifvit upprättade för så väl den
Norska sonr Svenska linien, i afseende å hvilken senare samma handlingar
jemväl bifogas; att kostnaden för deir Svenska delen uppgår till 3,744,6o0
''Riksdaler; att under sakens handläggning komiterade må tillåtas inkomma
med förslag till modifikationer, hvartill skäl kunna förekomma, samt att
spårvidden blir densamma, som å Borås—Her rlj unga—Udde valla-jernvägarne.

I afseende å beskaffenheten af det understöd, som, dei est Edei s Rongl.
”Maj:t icke af anförda politiska och ekonomiska skäl skulle finna lämpligt,
”att denna jernväg utfördes för Statens räkning”, kan komma att lemnas,
förmäla komiterade, vid det förhållande att jernväg^ inom Norge, åtminstone
tills vidare, torde komma att stanna vid Fredrikshall, samt att Hanne
särskilda bolag icke gerna kunde utföra och för framtiden trafikera dessa
två på Svenska och Norska sidan belägna banstycken, att nödvändigheten
synes kräfva, att de understöd, som af de begge rikena kunde komma att
lemnas, bvggas på enahanda grund, eller göras beroende af enahanda vilkor.
Till följd'' häraf, och då i allt fall anläggning af jernväg å Svenska^ sidan
icke kan ifrågakomma med mindre än att anläggandet å den Norska åtminstone
är beslutadt, hemställa komiterade att Eders Kong!. Maj:t täcktes, etter
att i ämnet hafva'' hört Norska Regeringen, bestämma dessa vilkor samt derom
till Riksdagen aflåta nådig proposition; och äro komiterade^ förvissade
att i händelse Eders Kong! Maj:t anser anläggningarna höra åt enskilde
öfverlåtas, ansökan derom skall göras, helst orten är beredd att lemna allt
det bidrag Eders Kong!. Maj:t i nåder finner lämpligt att föreskrifva.

N:o 20. Uddevalla—Norska gränsen, med grenbana till Krossekärr.

I skrifvelse till Landshöfdingen i Göteborgs och Bohus län den 4 Juli
1867 förmälde Det Konglige Norske Regerings-Departementet för det Indre,
hurusom från några af Smaalenenes Amts representanter på senaste Storting,
Departementet fått mottaga framställning om anställande af undersökningar
och utarbetande af plan med kostnadsförslag till anläggande af eu jernväg
från Christiania genom Smaalenene till Svenska gränsen, i riktning mot staden
Uddevalla, hvilket förslag sedermera blifvit biträdt af flera kommunalbestyrelser
och åtskilliga enskilda personer inom de i saken intresserade distrikten-
hvarjemte Departementet framställde förfrågan, huruvida någon utsigt
funnes dertill, att undersökning angående en jernvägsanläggmng från

(

27

Uddevalla till Norska gränsen kunde åstadkommas medelst enskilda bidrag.
Till svar härå meddelades att, om undersökning för en jernbanas anläggande
från Christiania till gränsen komme att ega rum, så skulle medel anslås
för undersökningens fortsättande till Uddevalla, hvarefter vid ett af enskilde
personer föranstaltadt möte uti Uddevalla i Oktober 1867 för behandling af
frågan tillsattes en komité af fem personer. År 1868 verkställdes undersökningen
från Riksgränsen vid Wassbotten, der den Norska banan skulle möta,
till Uddevalla, hvarvid spårvidden antogs lika med den, som under senare
åren blifvit för de Norska banorna tillämpad, eller 3 fot 6 tum Engelskt
mått; och beräknades anläggningskostnaden uppgå till tre millioner Riksdaler.
Emellertid hade, på grund af Kongl. resolution den 6 Juni 1868,
Norska Departementet for det Indre anmodat Jernbanedirektören att anställa
detaljerade undersökningar för jernvägsanläggning från Christiania söder ut
till Svenska riksgränsen, så väl i riktning mot Vestra Ed, som i riktning
mot Uddevalla. Undersökningen å Svenska sidan afsåg jemväl förbindelse
genom grenbana till Vestra Ed i Dalsland samt tillika en annan grenbana
till Krossekärrs hamn vid hafvet, hvilken hamns utmärkta beskaffenhet flera
vid akten fogade intyg vitsorda.

I sin underdåniga skrifvelse angående denna angelägenhet af den 3
Augusti 1869, hafva, vid sammanträde i Uddevalla den 23 förutgångne Juli
valde nya komiterade erinrat derom, att Statsutskottet vid nämnda års Riksdag
i sitt utlåtande N:o 66, på grund af inom Första Kammaren väckt motion
i afseende å en jernväg från Norska gränsen till någon punkt på
Uddevalla—Wenersborgs jernväg, så belägen att banan kan sträckas till
Göteborg och längs vestra kusten till Helsingborg, ansett denna jernväg
vara af sådan vigt, att densamma, jemte några andra, borde ifrågakomma
näst efter bergslagsbanorna. I öfrigt anföra komiterade, i afseende å varubyte
och dylikt brödrarikena emellan, hufvudsakligen detsamma som för banan
N:o 19 här ofvan blifvit omnämndt; att linien Vestra Ed—Krossekärr,
i förening med Dalslands kanal, blir af vigt för export till utlandet af spannmål
från Westergötland och Dalsland samt af trä och jern från Dalsland
och Wermland; att genom ifrågavarande bana, utsträckt till Göteborg och
Helsingborg, en närmare förening för Norge beredes med Sveriges jern vägsnät
och derigenom en lättad kommunikation med kontinenten; att linien
Christiania—Göteborg—Helsingborg—Köpenhamn blir, endast öfver land,
nära 30 mil kortare, än linien Christiania—Carlstad—Malmö—Köpenhamn;
att denna strandbana bereder vestra Sverige förmånen af en vägbesparing
utaf minst 20 mil, räknadt från Göteborg; att med snabbgående ångare passagen
från Göteborg till Fredrikshavn på Jutland tillryggalägges på 3 eller
högst 4 timmar och att den så kallade Jutländska jernbanan, som beräknas
blifva färdig vårtiden 1871, sätter Fredrikshavn i järnvägsförbindelse med

*

28

Hamburg; att då Göteborgs hamn är tillfrusen, omvägen öfver Malmö kan
undvikas genom att kommunikationen sker öfver Krossekärr, från hvars isfria
hamn passagen till Fredrikshavn tillryggalägges på 5 å 6 timmar, som sålunda
lemnar en tidbesparing från Stockholm af 9 å 10 och från Göteborg
af 11 å 12 timmar; att Engelska posten vintertiden bör kunna skyndsammast
gå öfver Krossekärr; att äfven Norge, efter Jutska banans öppnande,
skall, för sin postförbindelse med kontinenten och, vintertiden med England,
hafva fördel att begagna de här förut för Sverige uppgifna nya linierna, såsom
jemväl för Norge de snabbaste; att således begge rikenas postkommunikation
med utlandet vinner beaktansvärda besparingar; att banan är af strategisk
vigt; att densamma lika mycket, som de redan byggda eller blott beslutade
stambanorna är berättigad hänföras till statsbanorna och att alltså
byggas genom Statens omedelbara försorg och på dess bekostnad, hvilket
emellertid icke bör hindra att, för banans påskyndande, andra må dertill
lemna bidrag, samt att, såsom yttringar af länets deltagande för saken, alla
de kommuner, hvilkas områden bandelen Wassbotten — Uddevalla kommer att
beröra, med undantag blott af två socknar, erbjudit sig gälda expropriationskostnaden
för den till banan erforderliga jorden, några utan afseende på
blifvande lösningssummor, andra med en åtagen afgift af ända till 50 öre
på fyrk.

Komiterade hafva ansett teckning af bidrag till omförmälde jernvägsanläggningar
icke kunna ifrågasättas förr än i Norge fattats beslut att bygga
banan från Christiania till riksgränsen.

På grund af hvad som blifvit anfördt, anhålla komiterade i underdånighet: ”att,

vid uppgörandet af den utaf Riksdagen begärda plan för jern”vägsbyggnader
under den närmaste framtiden, Eders Kong! Maj:t äfven
”måtte låta intaga ifrågavarande bana från gränsen taot Norge genom Bohus
”län och Halland till Helsingborg, att, om och när Norge må komma till
”mötes med jernväg från Christiania, efter hand byggas af Staten, med bidrag
af kommuner och enskilda, på sätt i Norge för närvarande vid Statens
”jernvägsbyggnader tillgår.”

Slutligen bör det upplysas att, beträffande här omförmälde banas sträckning
söder ut från Uddevalla, någon undersökning icke egt rum, men att
Landshöfdinge-embetet i Göteborg, som förordar komiterades anhållan, antager
att terrängförhållandena der icke äro svårare än å den undersökta delen
norr om Uddevalla, hvarföre, om kostnaden således beräknas till enahanda
belopp pr mil, eller 450,000 Riksdaler, kostnaden för bandelen Uddevalla—
Göteborg, som är ungefär åtta mil lång, efter Landshöfdinge-embetets åsigt
bör uppgå till 3,600,000 Riksdaler.

29

N:o 21. Mariestad—Moholm.

Redan under det vestra stambanan genom Skaraborgs län var under
byggnad anställdes undersökning och uppgjordes förslag för utförande af en
bibana emellan denna stambana och Mariestad. Under den närmast följande
tiden blef dock ingenting vidare i saken åtgjord t, förnämligast derföre, att
olika tankar uppstått derom huruvida Töreboda eller Moholm borde blifva
ändpunkt vid statsbanan. Sedan uppmärksamheten emellertid blifvit fästad å
de stora fördelar riktningen åt Moholm skulle medföra genom banans närhet
till Lugnåsbergets och Billingens stenbrott samt beröringen med Tidans båtled
vid Ullevad, stadgades allt mera öfvertygelsen om denna riktnings företräde.
På grund häraf beslutade stadsfullmäktige i Mariestad att låta verkställa
ny undersökning och utarbeta nytt förslag till jernväg emellan nämnde
stad och Moholm, hvilket arbete sommaren år 1864 utfördes, dervid kostnaden,
alternativt, beräknades för så väl smalspårig, som bredspårig bana.
Sedan man, uppå angifne skål, bestämt sig för den större spårvidden, och
någon reduktion vidtagits i afseende a den för bredspårig jernväg beräknade
kostnaden, bildades för utförande af en jernväg enligt detta sednare förslag
under sommaren år 1865 Mariestad—Moholms jernvägsaktiebolag, under uttalad
förhoppning att Riksdagen skulle medelst anslag understödja detta företag
pa samma vilkor som flen nästförutgångna Riksdagen understöd! flera
enskilda^ jern vägsanläggningar. Derom väcktes ock motion vid den under
samma ar sammanträdde Riksdagen. Itunellertid hade väg*- och vattenbyggnadsstyrelsen
emot kostnadsförslaget anmärkt att räler af minst 17 skålp.
vigt pr fot borde beräknas i stället för föreslagne 15 skålp. räler, hvarigenom
hela kostnaden höjdes från 658,168 till 678,249,60 Riksdaler. Den derigenom
nödigblifna större aktieteckningen blef ofördröjligen verkställd. Motionen
om statsanslag afslogs dock vid 1865—1866 årens Riksdag och
samma öde drabbade de motioner, som i enahanda ändamål väcktes vid riksdagarne
påföljande åren; detta i enlighet med likartade framställningar från
andra orter.

Med hemtad anledning af Eders Kong!. Maj:ts nådiga bref den 25
Maj 1869 hafva, uti en gemensam underdånig skrifvelse af den 7 derpåföl jande

Juli, stadsfullmäktige i Mariestad och Interimsstyrelsen för Mariestad__

Moholms jernvägsaktiebolag, anmält ifrågavarande jernvägsföretag, och dervid
fästat uppmärksamheten å dess vigt för orten, ''dels på grund af hvad
här ofvan redan är antydt, och dels, vidare, derigenom att denna bana, i
föiening med Tidan, Ivräftan och Lången berörde en särdeles fruktbar ort;
att densamma tillgodogjorde Billingbergets nyttiga mineralier, befordrade ut -

30

försel]! af kalk från Timmerdala och Berg till Wadsboslätten samt förbättrade
transporten från traktens utmärkta slipstens- och qvarnstensbrott. I öfrigt
meddelas, att Mariestads kommun tecknat aktier för 100,000 riksdaler
och länets landsting för 20,000 riksdaler, o. s. v.

Angående beskaffenheten af det understöd som företrädesvis önskas, anföres
att, emedan aktiebolaget egentligen är stiftadt under förutsättning att
låneunderstöd af statsmedel skulle kunna erhållas på sätt ofvan är vordet
omförmäldt, man derföre i första rummet har den önskan och förhoppning
att erhålla, två tredjedelar af anläggningskostnaden genom statslån, räntefritt
under byggnadsåren, men sedermera mot 4 procents ränta och stadgad amortering
samt mot underpant af sjelfva banan med dertill hörande materiel.
Skulle emellertid hinder möta att på sådana vilkor få låneunderstöd, anhålles
att få åtminstone en fjerdedel utaf anläggningskostnaden såsom direkt statsanslag.

Slutligen anmäles att, då det antagligen blefve eu kännbar olägenhet
om denna bana finge mindre spårvidd än statsbanorna, enär med en längd
af endast l2/3 mil, densamma då komme att utgöra ett fullkomligt afspärradt
trafikdistrikt, hvarutom dess vagnar och lokomotiver icke skulle kunna
röra sig, banan derföre borde anläggas bredspårig. Skulle likväl denna omständighet
icke anses vara af sådan vigt, att den bör föranleda bibanans anläggande
i större dimensioner, än som af den derpå sannolikt blifvande trafik
påkallas, så förklara sig vederbörande nöjda dermed att understödet lämpas
efter banans utförande med så kallad tre och en half fots spårvidd.

N:o 22. Askersund Hallsberg.

Till följd af derom utfärdad inbjudning sammanträdde den 26 Juni
1869 i Askersunds stad ett större antal af stadens och ortens innevånare
för diskuterande af frågan om lämpligaste sättet att befordra anläggandet
af jernväg emellan Askersund och vestra stambanan, hvarvid beslut
fattades derom att banans riktning borde tagas genom Lerbäcks socken till
trakten af Galagårda och att denna bergslagsbana skulle byggas smalspårig;
hvarjemte komité tillsattes för vidtagande af för sakens befordrande nödiga
åtgärder. I sin derefter den 5 Juli gjorda underdåniga anmälan erinra komiterade
dels derom att, sedan flera år tillbaka, södra Nerikes innevånare, Nora
och Lindes bergslager samt Örebro affärsmän omfattat tanken på jernvägsanläggande
emellan Wetterns norra ändpunkt och nämnde bergslager, såsom
ett af sina vigtigaste önskningsmål, hvarföre ock redan år 1854 fråga väcktes
om jernvägs byggande från Askersund till lämplig punkt på då ifrågasatta
Köping—Hultsbanan, hvilken fråga förföll då planen att fortsätta denna

31

bana från Örebro till Hult öfvergafs, samt dels det bekanta förhållande att,
uppå proposition af Kong! Maj:t, det var nära att medel blifvit beviljade för
denna bana redan vid det tillfälle då Örebro—Hallsbergsbanan beslutades.
I fråga om beskaffenheten af det understöd af staten, som äskas, anhålla
komiterade om lika långvarig årlig räntegaranti å anläggningskostnaden, som
den något annat bolag kan få sig tillförsäkrad, eller, om sådant ej kan medgifvas,
att en fjerdedel af samma kostnad, utan återbetalningsskyldighet, måtte
af allmänna medel beviljas.

Då komiterade med sin sednare underdåniga skrifvelse af den fb Augusti
öfverlemna ritningar och kostnadsförslag, anföra de i denna skrifvelse
vidare, att de dåmera erhållit kännedom derom att förslag var å bane om
jernvägsför bindelse emellan Hallsberg och Motala eller Mjölby (å Östra stambanan)
samt att denna linie var under utstakning; att denna jernväg kunde
med Askersund—Halsbergsbanan få en gemensam sträckning emellan Hallsbergs
station och Skyllbergs bruk; att om Eders Kong!. Maj:t skulle finna
dessa banor böra hos Riksdagen förordas, nu inlemnade förslag måste undergå
de modifikationer som af nyssnämnda gemensamhet betingas; att det
vore sannolikt, att genom de för linien Hallsberg—Motala—Mjölby gjorda
undersökningar en mera direkt anslutning till Hallsbergs station kunde "åstadkommas,
än som förslaget Askersund—Hallsberg innefattar; att om det skulle
finnas lämpligt att föreningsbanan Hallsberg—Motala—-Mjölby blefve bredspårig,
endast bandelen Skyllberg—Askersund torde blifva smalspårig, samt
att tjenliga jemkningar måtte få, der så erfordras, i planen vidtagas. I öfrigt
påvisa komiterade de allmänna och lokala intressen, som ifrågavarande
bana skulle befordra, deribland förnämligast bildandet af en direkt utväg till
Yettern och sedan genom Göta kanal till såväl Öster-som Nordsjön för hela
mellersta Sveriges bergslager, de många brukens smidesindustri, en betydlig
bränvinstillverkning, m. in. Slutligen åberopa komiterade ett från Örebro
läns Hushållningssällskap infordradt utlåtande i ämnet och deras i skrifvelsen
den 5 Juli gjorda underdåniga hemställan om formen af det statsunderstöd,
som äskas.

Till hvad af komiterade sålunda blifvit anfördt får jernvägskomitén foga
den upplysning att, sedan det af ritningarne till det här i nästpåföljande
punkt omförmälda jemvägsföretag visat sig att en fördelaktigare riktning af
bandelen inom Lerbäcks socken kan åstadkommas med direkt anslutning till
Hallsbergs station på vestra stambanan, kostnadsförslaget i orten blifvit omarbetadt
för smalspårig bana från Askersund till Hallsberg, af hvilken delen
Skyllberg—Hallsberg blir gemensam med banan Motala—Hallsberg.

32

N:o 23. Motala-Hallsberg med bibanan Dunsjö—Norrköping.

I underdånig skrifvelse af den 9 Juli 1869 anmälde ordföranden i en
inom orten utsedd komité en ifrågaställd jernvägsförbindelse emellan Mjölby
å östra stambanan öfver Motala till Hallsberg eller annan lämplig föreningspunkt
å vestra stambanan, med utgrening från sålunda föreslagna bana till
Norrköping öfver Finspong, för underlättandet af förbindelsen med norrut belägne
bergslager, i hvilken för jernbanas anläggande nu föreslagna trakt med
vidsträckt skogstillgång och betydlig bruksrörelse man redan vid bestämmandet
af stambanornas riktning insåg behofvet af lättare kommunikationer och
framhöll vigten af dessa banors anläggande på ett sätt, som tillgodosåg detta
behof för orterna.

Med en senare, den 24 November 1869 daterad, skrift, öfverlemnar
komité-ordföranden uppgjorde ritningar och kostnadsförslag, dervid anförande,
att som föreslagna banorna Hallsberg—Motala och Dunsjö—Norrköping, beräknade
att kosta 5,179,000 Riksdaler, enligt uppgjorde trafikberäkningar
visa sig komma att lemna bättre inkomst än banor i andra föreslagna och
undersökta riktningar, man derföre för dessa banor önskade erhålla understöd
af statsmedel till belopp som högst, under form af räntegaranti, kan tilldelas,
och som andra jernvägsbolag beviljas, eller, om räntegaranti icke kan
lemnas, anslag af en fjerdedel utaf den beräknade anläggningskostnaden,
men att, emedan dessa begge banor kunna komma att byggas under olika
tider och möjligen af särskilda bolag, det derföre måtte särskildt bestämmas
huru stort understöd, som kan komma hvardera linien Hallsberg—Motala
och Dunsjö—Norrköping till del.

N:o 24. Mjölby—Wadstena.

Hos Eders Kongl. Maj:t hafva, i underdånig skrift af den 9 Juli
1869, Stadsfullmäktige i Wadstena anhållit om framställning till Riksdagen
för statsbidrag till en, i öfverensstämmelse med skrifvelsen bilagde ritningar
och kostnadsförslag, åsyftad bredspårig bibana emellan östra Stambanan vid
Mjölby och sjön Wettern vid Wadstena hamn, beräknad, med nödig ansedd
materiel, till kostnad af 792,322 Riksdaler. Med en sednare underdånig skrifvelse
af den 24 Augusti 1869 öfverlemnas uppgjord trafikberäkning, men i
ingendera af dessa skrifter namnes något om formen eller beloppet af det
statsunderstöd, som företrädesvis äskas.

33

N:r 25. Oxelösund—Flen— Qvicksund.

Liedan i femårsberättelsen för åren 1856—1860 fastade Eders Kongl.
Maj:ts befallningshafvande i Södermanlands län uppmärksamheten på nyttan
och behofvet af eu jernväg, som, utgående från Oxelösund, korsade stambanan
vid Flen och utsträcktes mot Westmanland. Frågan härom omfattades
snart med lifligt intresse inom länet; och utsågs vid jernvägsmöten, som höllos
i Nyköping December 1862 och i Eskilstuna Januari 1863, en komité,
som skulle taga denna angelägenhet om hand. Påföljande året 1864 verkställdes
undersökningarne, hvarefter ärendet öfverlemnades till Eders Kongl.
Maj:ts befallningshafvande för den vidare åtgärd, som af förhållandena kunde
påkallas. Men den särdeles ogynnsamma hnanciella ställning, som vid den
tiden redan inträdt, och det betryck, hvaröfver landtbrukaren då och sedermera
alltjemt klagat, framkallade nästan allmän nedstämning, så att vid det
sammanträde, som inför Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande hölls den 18
Oktober 1864, klokheten bjöd att afbida gynnsammare tillfälle för företagets
bringande till verkställighet. Sedan ett dylikt tillfälle synts erbjuda sig i
följd af Eders Kongl. Maj:ts nådiga bref den 25 Maj 1869, har detta vid
allmänt möte i Malmköping den 8 Juli samma år blifvit med stor enighet
omfattadt och framkallat förhoppning om företagets utförande under den närmaste
framtiden. Yid nyssberörda, talrikt besökta möte uttrycktes den önskan,
att ett bolag måtte bildas för att, under förutsättning af statens medverkan,
åstadkomma en jernväg i hufvudsaklig öfverensstämmelse med derför
upprättadt förslag, ifrån Oxelösund öfver Flen till Eskilstuna och vidare derifrån,
antingen öfver Qvicksund till jernväg i Westmanland eller med anslutning
till Köping— Arbogabanan, hvarjemte mötet dels beslöt att, på grund
af ofvanberörda nådiga bref, denna bana skulle hos Eders Kongl. Maj:t anmälas,
och dels utsåg en komité af 11 personer att vidtaga alla för denna
angelägenhets befordrande nödiga åtgärder. Med underdånig skrift af den
10 Augusti 1869 hafva komiterade öfverlemnat ritningar och handlingar angående
ifrågavarande jernvägsanläggning, och dervid, beträffande företagets
allmännyttiga beskaffenhet och gagn för orten, hufvudsakligen anfört: att
denna bana skulle sätta länets aflägsnare delar i en särdeles behöflig förbindelse
med stambanan och bereda tillgång till en hamnplats vid Östersjön,
som, med hänseende till sitt för sjöfarten gynnsamma läge, erbjuder vidsträckta
kommersiella fördelar; att hamnen vid Oxelösund, som endast kort
tid tillfryser, dock aldrig med starkare is, erbjuder erforderligt utrymme och
god ankarbotten samt står, genom sin lifliga ångbåtstrafik i lätt kommunikation
med Sveriges betydligaste handelsplatser; att banan skulle beröra resi 5 -

84

densstaden Nyköping med sina rika vattenfall och tillfälle till betydlig industriel
■ verksamhet, samt Eskilstuna med dess gevärsfaktori och jernmanufaktur;
att, derest en transitofart öfver Sverges fastland, emellan Nordsjön och
Östersjön, är möjlig eller sannolik, någon lämpligare riktning för densamma
icke lian anvisas än öfver Oxelösund: att, oafsedt möjligheten af en sådan
framtida rörelse, sedan Ryssland börjat anlägga jernväg till Baltischport, det
för Sverges egna kommersiella förhållanden är af synnerlig vigt, att vid östra
kusten bereda tillgång till en hamn, som erbjuder enahanda förmåner och
med hänseende till sin vigt blir lätt tillgänglig för sådana varor, som i Ryssland
företrädesvis kunna påräkna afsättning, samt att, då således nu ryska
handeln på sin sida uppsöker en öppen och tillgänglig vinterhamn, det utan
tvifvel vore att betrakta såsom en stor glömska af egna intressen, om man i
vårt land icke skyndade att tillegna sig de fördelar, som ett sådant förhållande
uppenbart erbjuder.

I afseende å banans byggnadssätt och riktning anföra komiterade, att
derest banan skulle komma att i Westmanland ansluta sig till en smalspårig
jernväg, det måhända torde vara skäl i att äfven nu ifrågavarande
bana anlägges smalspårig, samt att, såsom ett alternativ i afseende å sträckningen
norr om Eskilstuna, sedan Köping—Hults-banan numera blifvit utsträckt
till Köping, är ifrågasatt att låta banan anslutas till någon punkt å
jernvägen emellan Köping och Arboga, hvilket förslags lämplighet dock är
beroende af huru jern vägsnätet i Westmanland kommer att anläggas. Enligt
anställd okulär besigtning skulle enligt detta alternativ en tillökning i anläggningskostnaden
uppkomma af 621,642 Rall’, och banans längd förökas
med 1,69 mil.

Sedan komiterade upplyst att, i frågans närvarande skick, då man är i
ovisshet om och på hvad sätt understöd af allmänna medel för företag af
denna beskaffenhet äro att påräkna, man saknat giltig grund för uppgörandet
af en tillfredsställande plan för bolags bildande, anhålla de slutligen, att Eders
Kongl. Maj:t behagade i den nådiga Proposition, som torde komma att till
Riksdagen " aflåtas angående anslag till enskilda jernvägsbyggnader, jemväl
upptaga nu ifrågavarande företag, så att detsamma måtte i närmaste framtid
komma i åtnjutande af anslag utaf allmänna medel till möjligen högsta belopp
och på de förmånligaste vilkor, som kunna varda andra dylika företag
medgifne, tilläggande att, då anslaget antagligen kommer att utgå i förhållande
till anläggningskostnaden, till den i det ursprungliga förslaget beräknade kostnaden
5,265,381 R:dr måtte läggas den summa 621,642 R:dr, hvarmed, enligt
hvad nyss är anfördt, anläggningskostnaden på grund af aproximativ beräkning
skulle ökas, derest ett blifvande bolag skulle finna förmånligt
att låta jernvägen fortsättas till Köping—Arboga-banan i stället för till
Qvicksund.

N:o 26. Filip,stad Mobil Nordvestra Stambanan.

Med föranledande af Eders Kong''1. Maj:ts ofta åberopade nådiga bref af
den 25 Maj 1869 hölls, uppå Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes i
Wermlands län kallelse och inbjudning, allmänt möte i Carlstad den 12
Juli 1869 med dem, som intresserade sig för jernvägs anläggande emellan
Filipstads bergslags och nordvestra stambanan, vid hvithet tillfälle ett större
antal personer tillstädeskommit. Yid detta möte utsågs en komité af fem
personer för ärendets befordrande, hvilken komité, i underdånig skrift af
samma dag, anmälde detta jernvägsföretag, dervid närmare redogörande för
mötets beslut sålunda, att man, under förutsättning af statens medverkan,
förmedelst ett anslag motsvarande en fjerdedel af den beräknade kostnaden,
skulle söka att bilda ett bolag för jernvägsförbindelse emellan Filipstad och
nordvestra stambanan, samt att i planen för ett dylikt företag skulle ingå
att banan från Filipstad till Klarelfven, beräknad att jemte rörlig materiel
kosta 2,090,000 R:dr, skulle anläggas smalspårig, hvaremot från Klarelfven
till stambanan, för hvilken sträcka, i sin helhet beräknad till 750,000 R:dr,
utan materiel, kostnaden blifver beroende deraf, huruvida bibanan från nordvestra
stambanan anlägges i riktningen öster om Nedre Fryken, skulle användas
enahanda spåfvidd, som för statens stambanor finnes bestämd, så att
banan, hvilken intill Dejeforss skulle bilda en fortsättning af bibanan från
stambanan till Frykens vattendrag, må kunna ända till Klarelfven trafikeras
med statens materiel, och omlastning emellan Klarelfven och stambanan undvikas.
I en senare underdånig skrift, daterad Augusti 1869, med hvilken
ritningar och kostnadsförslag öfverlemnas, tillika med prospektus och inbjudning
till aktieteckning, uttala komiterade i ärendet vidare den öfvertygelse,
att en jernvägsförbindelse emellan Filipstads bergslag och nordvestra stambanan
är oundgängligen af nöden för beståndet och utvecklingen af provinsens
jernhandtering, samt för ett fullständigare och lättare tillgodogörande af
dess såväl malm- som skogstillgångar, hvarförutan de erinra om att, då den
bergsbruksidkande delen af provinsen funnit sin framtid i väsentlig mån beroende
af en direkt förbindelse emellan stambanan och bergslagen, detta
varit orsaken till den lifliga strid om nordvestra stambanans riktning, som
vid 1866 års riksdag utkämpades. 1 följd af de då omintetgjorda förhoppningarne
blef man betänkt på att söka den nödvändiga förbindelsen på annan
väg. Undersökningar anställdes och kostnadsförslag uppgjordes för anläggning
af smalspårig bana från Filipstad till Mobil och vidare derifrån öfver
Nilsby till Pålsta samt från Mohn till Carlslund.

36

En vid 1869 års riksdag väckt motion om allmänt bidrag för detta företag
vann det afseende, att 250,000 R:dr beviljades såsom anslag utan återbetalningsskyldighet
åt det bolag, som under samma år kunde bilda sig för anläggande
af bredspårig bana emellan Dejeforss och nordvestra stambanan.
På grund af otillräckligheten af en jernvägsförbindelse endast emellan Klarelfven
och stambanan, förmäla dock komiterade att det med visshet kan antagas,
att inom föreskrifven tid något bolag för anläggande af bredspårig bana
emellan Dejeforss (Mohn) och stambanan icke kan komma till stånd.

Slutligen framställes underdånig anhållan om nådig Proposition till Riksdagen
om statsanslag utan återbetalningsskyldighet till belopp af 684,000
R:dr, eller en fjerdedel af kostnaden för anläggande af jernväg emellan Filipstad
och Fryksta.

N:o 27. Nora—(Streck Stadra.

Komiterade, som vid ett för behandling af uppkomne frågor om jernvägsanläggningar
i trakten af Nora stad med Bestyrelsen för Nora Hushållnings-Gille
den 7 Juli 1869 hållet sammanträde, blifvit utsedde, hafva i
underdånig skrift af den 12 i samma månad framburit de åsigter, som vid
nyssberörda sammanträde enhälligt gjort sig gällande, nemligen att ej mindre
för orten än äfven för jernindustriens fromma i allmänhet tvänne jernvägars
anläggning från Nora stad i högst väsentlig mån skulle bidraga till bergsbrukets
upphjelpande. Den ena af dessa jernbanor skulle få sträckning emellan
Nora stad och Stadra egendom, belägen i vestnordvest från Nora, vid sydliga
stranden af sjön Grecken, från hvilken punkt (Stadra) dels sammanhängande
vatten kommunikationer, dels med jemförelsevis mindre kostnad utförbara
sådane sträcka sig till gränsen af Dalarne och Wermland och genom
vattenförbindelser i sednare landskapet kunna blifva sammanhängande med de
derstädes redan utförda lättare kommunikationsanstalterna. Den andra banan
åter borde i nordlig riktning från Nora stad genom Jernboås och Hjulsjö
socknar vid Svartviks grufvefält träffa den jernvägslinie, som är föreslagen
emellan Frövi station på Köping—Hults-jernväg och staden Falun, hvilken
nya riktning blifvit förklarad vara af vida större vigt och betydelse än den
del af Frövi—Falu-linien, som föreslagits emellan Frövi och sydvestra viken
af sjön Södra Hörken. I en senare underdånig skrift af den 28 Augusti
1869, med hvilken åtfölja flera ritningar, kartor och handlingar, m. m., påvisa
komiterade än flera önskvärda jernvägsriktningar norr ut från Nora, och
särskildt den i dess föregående skrift i andra punkten antydda, som nu benämnes
Nora-Wasselhyttan, och som komiterade, med åberopande af ett utaf
”Master Forbes” gifvet intyg, anse vida fördelaktigare såsom sydligaste del af

37

föreslagna jernbanan söder ut från Falun, i stället för riktningen Wasselhyttan—Frövi
(södra ändan af Frövi—Falubanan). Emellertid sätta komiterade
nu icke i fråga allmänt understöd för någon annan bana än den
emellan Nora och Stadra, men hemställa med afseende på bana norr ut från
Nora och på grund af hvad angående en sådan blifvit anfördt, det Eders
Kong!. Maj:t täcktes, i händelse af en stambanas dragande genom denna del
af Örebro — och vidare inåt Stora Kopparbergs län, i nådigt öfvervägande taga,
huruvida ej en sådan stambana med större fördel skulle kunna från Wasselhyttan
— eller den punkt på den blifvande ofvannämnda banan, som närmast
deremot kan svara — dragas till Nora stad, än till trakten af Frövi.
Deremot yttra komiterade i afseende å föreslagna banan Nora—Gfreck Stadra
att, om af den beräknade anläggningskostnaden 840,000 R:dr, en fjerdedel
kunde såsom anslag erhållas, de äro fullt förvissade derom att, med''det intresse,
som inom orten förefinnes för denna jemförelsevis mindre dyrbara anläggning
och med det trängande behof deraf, som dagligen mer och mer ger
sig tillkänna, ett bolag kan bildas för företagets bringande till verkställighet.
Efter att hafva yttrat sig om den påräkneliga trafiken å denna bana anhålla
komiterade slutligen:

att Eders Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta nådig framställning
om ett anslag, utan återbetalningsskyldighet, af 210,000 R:dr, att utgå åt
det bolag, som kan bildas för byggandet af en bredspårig jernväg jemte tillhörande
byggnader emellan Stadra vid sjön (t ecken och trakten af Nora stad.

Detta jernvägsföretag har länets Landsting i underdånighet förordat.

N:o 28. Möckeln—Dalkarlsberget- Wickern.

Vid sammanträde den 23 Mars 1864 konstituerade sig ett bolag, grundad!
på 3,117 aktier, hvardera å 100 riksdaler, motsvarande en tredjedel af
beräknade kostnaden för anläggning, med materiel, af en smalspårig jernväg
(4 fots) för lokomotiv från Dalkarlsbergs grufvefalt i Nora bergslag förbi
Wickersvik vid sjön Wickerns södra ända öfver Svartelfven vid Kortfors samt
Granbergsdalshyttan till Carlskoga faktori och sjön Möckelns norra strand, i
enlighet med uppgjorda ritningar och kostnadsförslag, hvilken jernvägsförbindelse
ansågs skola i väsentlig mån upphjelpa kringliggande orters industri,
synnerligast jernhandteringen; och omfattades förslaget med så allmänt intresse,
att vid sagde bolagsstämma 3,604 aktier redan voro upptagne af personer
inom Örebro och Wermlands län samt Göteborg med flere städer. Men
då Rikets Ständer vid 1865 års Riksdag, emot Statsutskottets tillstyrkan, afslog
Eders Kongl. Maj:ts proposition om ett låneunderstöd af allmänna medel
till två tredjedelar af beräknade kostnadssumman, nödgades bolaget, efter

38

fruktlösa försök att sammanbringa hvad bolagsmännen icke förbundit sig tillskjuta,
vid ytterligare stämma den 11 April 1867 besluta sin upplösning, och
att i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen deponera upprättade kartor och kostnadsförslag
till framtida begagnande, derifrån de nu af Jernvägs-komitén
utbekommits.

Med anledning af Eders Kong! Maj:ts nådiga bref den 25 Maj 1869
återupptogs frågan vid Carlskoga Hushallnings-Gfilles sammanträde den 13
derpåföljande Juli, då åt utsedde komiterade lemnades i uppdrag att taga angelägenheten
om hand, hvilka komiterade sedermera, i en icke daterad skrifvelse
i underdånighet anmälde företaget hos Eders Kongl. Maj:t, dervid upplysande,
att de skål, som framkallade ifrågavarande jernvägsförslag ännu förefinnas,
men i än högre grad, i anseende dertill att jerntillverkningen fortfarande
tryckes af låga försäljningspriser, hvaraf följer ett ännu större behof
af låga transportkostnader för de tunga rudimaterierna, hvarföre komiterade,
som bifoga vid tiden för ofvan omnämnda aktieteckning utfärdad tryckt prospectus,
i underdånighet anmäla ifrågavarande jernvägsanläggning ”att upp”föras
bland dem som äro förtjente utaf att komma i åtanka till erhållande
”af understöd från Statens sida för utförandet och i underdånighet bilägga de
”trafikberäkningar och öfriga uppgifter, som legat till grund för det förra bohagets
bildande”, deraf företagets stora vigt inhemtas; och hoppas komiterade
att ytterligare allvarliga bemödanden för utförandet icke skola uteblifva, derest
det lyckas vinna behöflig! understöd lika med andra allmännyttiga företag,
som med detta kunna jemföras.

N:o 29. Frövi—Falun.

1 underdånig ansökning af den 13 Juni 1865 hafva H. Mörner, Alex.
Keiller j:r och H. M. Eriksson, hvilka uppgifva sig hafva^hopp derom, att i
förening med in- och utländske män kunna bilda aktiebolag för utförande af
en jernväg från Frövi genom Lindes, Nya Kopparbergs, Grangärdes, Ludvika
och Störa Tima socknar till lämplig punkt vid Dalelfven och Falu stad, i
förbindelse med Gefle—Dala jernväg, hemställa att, da nuvarande svara kommunikationer
hämma industriens utveckling’ i dessa vidsträckta bergslager, rika
på malmer och vattenkraft, Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Rikets Ständer
att understödja det aktiebolag, som för denna jernvägsanläggning, med
lika spårvidd som statens stambanor, kan bildas, med lån till en tredjedel af
beräknade anläggningskostnaden, eller 5,472,433 R:dr, att utgå när detta
bolag, inom nästpåföljande tre år blifvit bildadt och sedan dess bolagsreglor
vunnit nådig fastställelse. En med föregående lika lydande ansökning, daterad
den 15 Juli 1865, undertecknad af V. Virgin, C. Tottie och N. Frö -

39

(ling, af Eders Kong!. Majrts Befallningshafvande i Stora Kopparbergs län
med förordande insänd, är, med tillhörande handlingar, den 11 Augusti 1865
af Eders Kong!. Maja till Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader
öfverlemnad, med befallning att tagas i öfvervägande vid upprättandet af det
generalförslag rörande understöd för allmänna arbeten, hvarmed Styrelsen egde
att före den då instundande Riksdagen till Eders Kongl. Maj:t inkomma. Med
afseende på Statsverkets dåvarande tillgångar fann Eders Kongl. Maj:t ej skäl
att den begärda nådiga Propositionen afgifva, och funno Rikets Ständer, vid
pröfning af enskilda i ämnet väckta motioner, oaktadt erkännande att den föreslagna
jernvägen vore af framstående vigt, sig icke kunna, under dåvarande
förhållanden, några medel för jernvägs-anläggningen anvisa.

Sedermera hafva, såväl Örebro som Stora Kopparbergs år 1866 församlade
Landsting i underdånighet anhållit, att Eders Kongl. Maj:t täcktes åt
ifrågavarande vigtiga ämne befordra en snar framgång. Af akten inhemtas, att
dessa underdåniga skrivelser af Eders Kongl. Maj.-t den 29 November 1866
till Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader öfverlemnades med enahanda
åläggande, som Styrelsen den 11 Augusti 1865 undfått, hvarefter, enligt
nådig skrifvelse den 11 Januari 1867, handlingarne skulle hos nyssbemälde
Styrelse förvaras.

I Mars månad 1869 upptogs den angelägna frågan åter af Örebro läns
Hushållningssällskap, som satte sig i förbindelse med Hushållningssällskapet i
Stora Kopparbergs län för vidtagande af vidare åtgärder. Kort derefter utkom
Eders Kongl. Maj:ts ofta åberopade nådiga skrifvelse af den 25 Maj
1869, i anledning hvaraf den af ofvanbemälde två hushållningssällskap utsedde,
å länens vägnar gemensamt arbetande, bestyrelsen i underdånig skrifvelse
af den 7 Juli 1869 hos Eders Kongl. Maj:t åter anmälde ifrågavarande
jern vägsföretag, dervid bifogande eu år 1865 på- dåvarande under so kningsdirektioners
föranstaltande utgifven broschyr, hvaruti de ämnen, som rörde
företagets vigt och framtida utsigter blifvit sammanfattade. I denna skrift
upplyser bestyrelsen att den financiella ställningen och de mörka utsigterna
att åstadkomma något bolag, derest anläggningskostnaden icke i väsentlig
mån kunde förminskas, föranledt en ny undersökning för kontrollering af den
år 1865 uppgjorda. Denna kontrollering verkställdes år 1867 af Majoren
Adelsköld, men lemnade det resultat, att kostnaden blef betydligt högre än
förut. Man ansåg dock otvifvelaktigt att, genom omstakning af banan delvis,
in. in. kostnaden skulle kunna nedsättas under den först beräknade, men som
man, efter att i undersökningskostnader hafva utbetalt omkring 30,000 R:dr,
nu icke förmådde åstadkomma ytterligare medel för detta ändamål, ingafs derföre
underdånig ansökning till Eders Kong]. Maj: t, att undersökning och uppgörande
af tillförlitlig plan och kostnadsförslag måtte på Statens bekostnad
åstadkommas. En dylik förnyad undersökning hade emellertid ännu icke

40

kunnat företagas vid den tid, inom hvilken handlingar och ritningar skulle
vara afgifne, hvilket föranledt bestyrelse!! i underdånighet anhålla ”att om
Eders Kongl. Maj:t skulle finna planen för jern vägsanläggning mellan Frövi
och Falun vara nöjaktigt utredd genom det kostnadsförslag och öfrige handlingar,
som förut ingifvits, Eders Kongl. Maj:t måtte täckas hos Riksdagen
begära ett anslag af 4,104,324 R:dr, utgörande en fjerdedel af det till
16,417,298 R:dr uppgående kostnadsbeloppet, att utgå till det bolag som kan
komma att bildas med nöjaktigt åtagen förbindelse att jern vägsbyggnaden utföra;
men att Eders Kongl. Maj:t, om eu ytterligare utredning skulle anses
erforderlig, täcktes med bifall till den af Örebro läns Kongl. Hushållningssällskap
redan ingifna underdåniga ansökning om förnyad undersökning genom
statsmedel, göra nådig Proposition hos Riksdagen om erhållande af eu fjerdedel
af den kostnadssumma, hvartill banan efter sådan undersökning komme att
uppgå.” Slutligen, och oaktadt bestyrelsen har sig väl bekant att en smalspårig
bana är vida billigare att anlägga än den bredspåriga, som här är
afsedd, har dock bestyrelsen stora betänkligheter mot en dylik bana af mindre
spårvidd, men vill likväl, i anseende dertill att en bana här är en lifsfråga
för orten, i fåll målet icke kunde vinnas med mindre än att spårvidden inskränkes,
och föredragande en mindre ändamålsenlig bana framför uppskof till
obestämd framtid, i sådan händelse inskränka sin anhållan derhän, ”att Eders
Kongl. Maj:t måtte, efter på Statens bekostnad skeende ny undersökning eller
reduktion af redan befintligt kostnadsförslag till blott 3Y2 fots spårvidd, göra
nådig framställning hos Riksdagen om erhållande af en fjerdedel af det belopp,
som efter en sådan plan komme att erfordras.”

N:o 30. Frövi—Linde.

På Norra Nerikes och Lindes hushållsgillens vägnar hafva S. Heijkenskjöld
och Victor Berglund, i underdånig, icke daterad, skrift, inkommen till
Civildepartementet den 14 Juli 1869, anmält eu jernvägsförbindelse emellan
Frövi och Linde, för den händelse att icke hela jernvägssträckningen Frövi—
Falun skulle komma till stånd. Påvisande hufvudsakligen lika skäl för behofvet
af denna för bergsbruket vigtiga bana, som de hvilka för öfrige
bergslagsbanor blifvit anförde, och erinrande om det företräde en bredspårig
bana här bör hafva framför en smalspårig, anhålla Gillena att derest ansökningen
för Frövi—Falubanan i dess helhet icke skulle vinna nådigt bifall,
Eders Kongl. Maj:t täcktes afgifva proposition till Riksdagen om anslag till
en fjerdedel utaf blifvande kostnadsförslagsbelopp, att utgå till det bolag, som
för anläggning af en bredspårig jernväg mellan Frövi och Linde kan blifva
bildadt. Med en senare, icke heller daterad, skrifvelse öfverlemnades den 28

41

Augusti 1869 kostnadsförslag och trafikberäkning, med upplysning derom, att
berörda kostnadsförslag grundar sig på den kontrollundersökning, som major
Adelsköld verkställt af den plan öfver Frövi—Falubanan i dess helhet, hvaröfver
kartor och profiler äro atiemnade till Styrelsen för allmänna väg- och
vattenbyggnader.

N:n 31. Uttersberg—Hörken—WessmanBarkens jernväg.

Enligt vid bolagsstämma den 7 Juni L 869 lemnadt uppdrag har Direktionen
för Köping—Uttersbergs jernvägsbolag, uti en icke daterad skrift (inkom
den 16 Juli 1869), hos Eders Kong!. Magt i underdånighet anmält, att
orten pa det allvarligaste önskar fortsättning af Köping-uttersbergsbanan till
Ludvika och sjön Wessman, pa sätt Statsutskottet i dess jernvägsbetänkande
vid 1869 ars Riksdag föreslagit. 1 denna sin skrift yttrar direktionen, att
Ludvika och Grangärdet utgör centralpunkten för Dalarnes och Westmaniands
bruksrörelse. Derifrån öppna sig tre naturliga, af stora höjder skarpt
begränsade, utfarts- och förbindelseleder, nemligen: en utefter Strömsholms
kanal, en genom de störa skogstrakterna kring öfre Hedströmmen med dess
betydande jernverk till Uttersberg och Köping, samt en öfver Nya kopparberget
till Frövi station å Örebro—Köpings-banan. Strömsholms kanal, med
dess fortsättning Wessman—1 iarkens jernväg, utgör för det närvarande enda
föreningen med denna punkt. Men dels blir transito-trafiken hämmad under de
lider, då kanalen är tillfrusen, hvarigenom alla direkta jernbeställningar på
utlandet omöjliggöras, och dels är kanalens riktning och trakterna deromkring
sådana, att den lokala vexeltrafiken mellan skogstrakter och malmfält näppeligen
torde kunna något väsentligen, utöfver hvad som redan skett, med denna
kommunikationsanstalt vidare befordras. En jernväg i här ifrågasatta riktning
skulle deremot lemna eu alltid öppen förbindelse med Göteborg för
transito från Ludvika och Smedjebacken, på samma gång den kunde framkalla
eu högst betydande lokaltrafik. Afståndet från Uttersberg till Ludvika
är 5,6 mil och anläggningskostnaden beräknad till 2% millioner R.dr för ett
byggnadssätt sådant som Drammensbanans med 14 éf:s skenor och så kallad
3 Va fots spårvidd. Man har tänkt sig att omkring eu fjerdedel af kostnaden
skulle genom aktieteckning kunna erhållas, och, med en fjerdedel såsom statsanslag,
det öfriga antingen direkt upplånas eller genom preference-aktier
åstadkommas.

Af direktionen begäres nu för ifrågavarande utsträckning af Uttersbergsbanan
till Ludvika, att det bolag, som för jern vägsföretagets utförande söker
att bilda sig, bidrag utan återbetalningsskyldighet måtte anslås till en fjerdedel
af beräknade anläggningskostnaden, med 625,000 Rall''.

o

42

Med en senare, icke heller daterad, skrift öfverlemnar Direktionen den
1 September 1869 vederbörliga handlingar i ärendet och nämner deri, med
anledning af undersökningsförrättarens utlåtande, i dess senare del, att Direktionen
derom för närvarande då icke kunde yttra sig, enär detaljerade undersökningar
inom den af Eders Kongl. Maj:t fastställda tiden ej hunnit verkställas
för den deri föreslagna nya riktningen, ehuru planen tycktes hafva
särdeles talande skäl för sig. Emellertid hade, uti Underdånig skrift den
24 Augusti 1869, åtskilliga personer, å Malingsbo och Klotens bruksegares
vägnar, hos Eders Kongl. Maj:t anmält den nya riktning, som antydes i slutet
af Direktionens för Köping—Uttersbergsbanan ofvan omförmälda senare skrifvelse,
i hvilken riktning förberedande undersökning under tiden blitvit verkställd;
och skulle denna undersökning gifvit vid handen att, i stället för den
föreslagna jernvägen från Uttersberg till Ludvika, för ortens jernbruk vore
af vida öfvervägande vigt om Köping—Uttersbergs jernväg fortsättes från Uttersberg
till sjön Huggen och der delade sig i två grenar, af hvilka den ena
utsträcktes till Wessman—Barkens jernväg och såmedelst komme i gemenskap
med Ludvika och Smedjebacken, men den andra åter gånge till sjön Hör ken
och dymedelst komme att ”i sig upptaga jernmalm” från det betydliga Grängesbergets
grufvefält. Med en senare, icke daterad, skrifvelse, aflemnades den
15 Oktober 1869 ritningar med tillhörande handlingar, i afseende å sålunda
ifrågakomne förändrade riktning af anmälda Köping—Uttersbergsbanans fortsättning.

I en till Jernvägskomitén ställd skrift åt den 9 Januari 1870, med hvilken
infordrad trafikuppgift för den nya riktningen åt Hörken och Lernbo
(Wessman—Barkens jernväg) aflemnas, yttrar en af Köping Uttersbergsbolagets
direktörer, att då Direktionen aflemnade handlingarne angående Köping-—Uttersbergsbanans
fortsättning, ej annat förslag fanns färdigt än för
riktningen till Ludvika, och att Direktionen icke hade bemyndigande att frångå
denna ursprungliga plan, som i sammanhang med Frövi-banans (ivägahi luffande
fyller ortens behof, men att deremot ingång till Ludvika vore mindi e
lämplig i händelse Frö vibanan icke kominer till stånd, enär en förbindelse
med Grängesberget i sådant fall, i anseende till de svara lokala hindien,
icke rimligen på enskild väg kunde åstadkommas pa ett sätt som fyllei det
mål, som med en dylik förbindelse maste afses, hvarföre farhågan för Frö vi
Ludvikabanans uppskof eller förkastande pa annat hall väckte till lif nya
förslaget om riktningen Uttersberg—Hörken—Lernbo. Med detta föislag

säges Direktionen icke hafva något att skaffa, ehuruväl Direktionen från synpunkten
af Frövibanans uteblifvande i allo skulle gilla detsamma, enär det
icke låter förneka sig att en bansträckning till Hörken (Grängesberget) och
Lernbo skulle, om möjligt, tjena öfre orterna bättre än Frövi—Ludvika och
Uttersberg—Ludvika tillsammans, hvarföre det är förtjent af afl uppmärk -

43

sannhet, helst jernvägen skulle komma att beröra de gigantiska men nu obegagnade
vattenfallen vid Lernbo, gifva Smedjebacken en beqvämare utfartsled
än öfver Ludvika och högst betydligt underlätta utsträckningen mot norr, åt
Falun, genom en för jervägsanläggning fördelaktigare terräng. Skulle Fröviförslaget
inskränkas endast till jernvägsanläggningen Frövi—Linde, som vore
både möjlig och behöflig, och dertill den ifrågasatta Lernbolinien utföras,
hvilket anses kunna åstadkommas för en summa af fyra millioner, eller, i
fall Grängesberget skulle beröras, 472 millioner, antages det att dessa bergslager
dermed voro likaväl betjenade som om Frövi—-Ludvika och Uttersberg—Ludvikabanorna,
för eu sammanräknad kostnad af 10 å 12 millioner
byggdes.

Upplysningsvis meddelas slutligen att undersökningen för banan Uttersberg—Hörken—Lernbo
(Uttersberg—Hörlten—-Wessman—Barkens jernväg)
blifvit föranstaltad af just de personer, som ega större delen af Grängesbergets
grufvefält och h vilka således borde anses hafva största fördelen af
en Frövi—Falubana.

N:o 32. Köping -Westerås—Sevalla.

Vid ett af länsstyrelsen föranstaltadt, i Westerås den 3 Juli 1869 hållet
möte har den åsigt enhälligt blifvit uttalad att, derest norra stambanan
skulle komma att utgå från Thureberg på Stockholm—Upsalalinien, och
sträcka sig öfver Sevalla upp mot Norbergs bergslag, samt vidare öfver Dalelfven
till Storvik, önskvärd! vore, att statens norra och vestra stambanesystem
blefve sammanbundne medelst jernväg emellan Köping och trakten
af Sevalla kyrka, öfver Westerås, hvarjemte man, bland annat, beslutat dels
att man borde söka bilda, ett aktiebolag för åstadkommande af denna jernvägsförbindelse,
dels att medel för anläggningskostnadens bestridande borde
anskaffas till eu fjerdedel genom statsbidrag, eu fjerdedel genom aktieteckning
och återstående hälften genom upptagande af ett amorteringslån emot
obligationer, samt dels att åt utsedde komiterade lemna i uppdrag att utfärda
inbjudning till aktieteckning och vidtaga öfrige för ändamålets vinnande
erforderlige förberedande åtgärder, hvaribland företagets anmälan hos
Eders Kongl. Maj.t. Detta sistnämnda hafva komiterade fullgjort genom underdånig
framställning af den 10 Juli 1869, i hvilken de anföra, att det här
icke är fråga om att betjena ett mindre lokal-intresse, utan att befordra
framgången af ett större och omfattande allmänt nyttigt företag, hvarföre de
fästa uppmärksamhet på den omständigheten, att ändamålet med de vestra
och norra jern vägssystemen endast ofullständigt skulle uppnås, derest icke
dessa system blefve sammanbundna med hvarandra genom en jernvägsan -

44

läggning i genaste och i (ifrigt naturligaste riktning emellan vestra systemets
ändpunkt Köping, å ena, samt Sevalla, ä andra sidan, såsom den derintill
närmaste punkten på norra stambanan, öfver Westerås med dess betydliga
rörelse och göda hamn. Naturligt är ock, att en dylik bana skulle i hög
grad underlätta afsättningen af landmannaprodukter från Upplands och Westmanlands
sädesrikaste trakter, vare sig till hufvudstaden eller bergslagerna
eller Göteborg, samt få eu betydlig persontrafik, äfvensom, när i en framtid
marknad för vår jernproduktion uppstår i Ryssland, transitotrafik från Örebro
bergslagen till Stockholm, såsom landets förnämsta exporthamn vid
Östersjön.

I afseende å banans beskaffenhet, in. in., upplysa komiterade, att det
bredspåriga systemet är i fråga att tillämpas, med beräkning att statens materiel
skulle få begagnas; och tillägga att, uppå angifne skäl, kartor och
handlingar då ännu icke kunde öfversändas. Slutligen anhålla de att ifrågavarande
jern vägsförbindelse emellan Köping och Sevalla, öfver Westerås,
måtte komma i nådig åtanka och Eders Kongl. Maj:t till Riksdagen aflåta
nådig proposition derom att, till befrämjande af berörde jern vägsanläggning,
åt det bolag, som, för utförande af densamma kommer att bildas, anslag utan
återbetalningsskyldighet måtte beviljas till belopp, motsvarande fjerdedelen af
den beräknade anläggningskostnaden.

Med komiterades senare skrifvelse den 24 Augusti 1869 aflemnas till
ärendet hörande kartor, ritningar, kostnadsförslag och tillhörande handlingar.

N:o 33. Krylbo Norbergs gruffält.

Sedan innevarande års Riksdag för sin del fattat beslut om fortsättning
af statens norra stambana öfver Sala och Krylbo vid Dalelfven till Storviks
station på Gehe-Dala jernväg och således en möjlighet derigenom blifvit öppnad
att jernverk norr och öster om Norberg snart skulle kunna erhålla sina
behof af malmer från Norbergs goda och betydliga malmfält i en långt större
omfattning än hittills kunnat, i brist af alltid tillgängliga och billiga kommunikationer,
ske, hade åtskilliga för jernhandteringens i orten utveckling
nitälskande personer den 13 sistlidne April sammanträdt i Falun för gemensam
öfverläggning om tillvägabringande af ifrågavarande bibana, hvarvid mötet,
som ansåg det vara af synnerlig vigt att denna bana anlades samtidigt
med Sala—Storviksbanan och med samma spårvidd, som statens hittills byggda
jernvägar hafva, beslöt, dels att undersökning skulle anställas och kostnadsförslag
uppgöras, samt dels att vid tillfället utsedde komiterade skulle taga
den vigtiga angelägenhetens vidare befordran om hand.

45

Vid nytt sammanträde den 28 derpåföljande Maj vid Sandviken, dä
undersökningen redan var verkställd och anläggningskostnaden beräknad, justerades
uppsatt inbjudning till aktieteckning för ifrågavarande jornvägsanläggning,
vid hvilket tillfälle 2,490 aktier, motsvarande ett teekningsbelopp
af 249,000 riksdaler, i detta aktiebolag tecknades, hvarjemte, med föranledande
af Eders Kongl. Mapts nädiga bref den 2o Maj 1869 och skrifvelse
af den 20 Augusti samma år detta jernvägsföretag af komiterade i underdånighet
anmäldes för understöd och medverkan från statens sida, I denna
anmälan visa komiterade att ifrågakomne bibana varit i sin hufvudsakliga
riktning länge afsedd; att definitiva åtgärder för dess tillvägabringande ej
förr, än som skett, kunnat vidtagas, och att företaget nu kommit å bane i
eu omfattning, som ej öfverskrider de derför intresserades sannolika krafter
samt att det ej heller är foranledt åt vågsamma spekulationer, utan framgått
af eu nödvändig utveckling af redan stadgad industri; likasom att det ej tillåter
sig anspråk på fosterlandets krafter i större män än till erhållande af
tillfällig hjelp, på de billiga vilkor, som statsmakterna finna företaget förtjena.
V idare omförmäles att en underdånig anmälan härom, ehuru länge afsedd,
icke kunnat framläggas förr än nu sker, hvarföre det icke varit möjligt att
i afseende pa tiden för anmälandet iakttaga föreskrifterna j nådiga brefvet
den 25 Maj 1869, hvadan komiterade i underdånighet uttala den förhoppning,
att Eders Kongl. Maj:t, oaktadt detta ofrivilliga dröjsmål, täcktes låta
denna fråga komma under behandling och öfvervägande i sammanhang med
redan från andra orter inkomne jernvägsanmälanden. Komiterade öfvergå
härefter till redogörelse öfver banans sträckning och beskaffenhet, samt upplysa
att kostnaden är beräknad till 808,000 riksdaler, dervid rörlig materiel
likväl ej är medtagen i beräkning, att spårvidden anses böra blifva 4,83 fot
o. s. v., hvarjemte de yttra sig om den påräkneliga trafiken. Slutligen med
omförmälande deraf, att denna jernvägsanläggning synes komma att utöfva
ett gagnande inflytande ej allenast på de orter den närmast afser att beröra,
än ock på den vigtiga näringsgren, som förnämligast deraf skulle främjas,
hvarföre ock eu snar fullbordan vore högt af behofvet påkallad, hemställa
komiterade att, sedan planer och förslag af vederbörande blifvit granskade,
Eders Kongl. Magt täcktes till nästsammanträdande Riksdag aflåta nådig proposition
om det låneunderstöd, 404,000 riksdaler riksmynt, som för foretagnts
utförande erfordras, att återbetalas ä tider och på vilkor, som Eders
Kongl. Maj:t kan finna skäligt i nåd er för Riksdagens pröfning framställa;
och som teckning till bildande åt aktiebolag för verkställandet af denna jernväg
redan kunnat taga sin början samt så fortskridit, att, under förutsättning
af statslåns erhållande till ifrågasatt belopp, nära två tredjedelar af det
erforderliga kapitalet är tecknadt, af personer och industriella associationer,
hvilkas ställning ma anses kunna betrygga företagets fullbordan, lemnar detta

deras deltagande deruti full visshet om att jern vägen för den handtering, som
redan tinnes, är af behofvet påkallad.

Vid genomgåendet af de bland ofvauberörde handlingar, hvilka komitén
vid sitt första sammanträde emottaga, befunnos trafikuppgifterna i allmänhet
vara uppgjorda efter så skiljaktiga grunder, och i vissa fall tillika
så ofullständigt, att några tillförlitliga beräkningar icke pa dem kunde grundas.
Af denna anledning uppgjordes formulär för trafikuppgifter, ^ i enlighet
med hvilket erforderligt antal blanketter, med dertill hörande .profitabel!, vederbörande
tillsändes i skrifvelse den 4 Oktober 1869, hvilka blanketter
borde ifyllda återställas inom nästpåföljande månads utgång. I en senare
skrifvelse af den 20 Oktober, anmodades de vederbörande, med hvilkas insände
handlingar nödiga kartor och ritningar icke åtföljt, eller afgifne kostnadsförslag
saknade fullständiga tekniska uppgifter att, jemväl inom utgången
af November månad, det bristande afhjelpa. Da likväl flertalet af dessa
infordrade uppgifter först under loppet af December månad inkom; då manga
upplysningar ännu mot slutet af nämnde månad uteblefvo, och da för några
anmälda banor, vid denna tid, handlingar och ritningar, med hvilkas ingifvande
anstånd blifvit hos Eders Kongl. M.aj:t begärdt, helt och hållet saknades, fann
komitén deraf, och emedan Riksdagen i sin underdåniga skrifvelse den 12 Maj
1869 anhållit om nådig proposition i ämnet till 1870 års Riksdag, nödigt
att den 27 December 1869 hos Eders Kongl. Maj:t i underdånighet anmäla
de hinder, som sålunda vållade, att den af Eders Kongl. Maj:t anbefallda
utredningen icke kunde till 1870 års Riksdag medhinnas.

Då i komiténs uppdrag ingår att uppgifva den ungefärliga kostnad,
hvartill anläggningen af de anmälda banorna antages uppgå, har komitén
genomgått och granskat kostnadsförslagen med tillhörande ritningar, samt
dervid funnit, att vederbörande undersökningsförrättare haft olika asigtei, så
väl om konstruktion, m. m., af banor med eu och samma spårvidd, som i
afseende å priser för vissa arbeten och materialier. För att närmare visa
dessa skiljaktigheter äro bifogade tablåerna litt. A, B och C upprättade, innehållande
”Tekniska uppgifter, rörande sjelfva banbyggnaden”Medelpri -

47

ser” och ”Rörliga materielens styrka och kostnad? Som jernvägsföretagen
skulle blifva allt för ojemt understödde, derest icke statens bidrag beräknades
enligt kostnadsförslag upprättade efter enahanda grunder, har komitén
ansett nödigt omarbeta samtlige inkomna förslagen, hvarvid följande
iakttagits:

Spårvidden har, utom i ett par fall, för hvilka på sina vederbörliga
ställen skäl skola uppgifva», bibehållits sådan den af vederbörande sjelfva
blifvit föreslagen; dock har, då i förslagen för de smalspåriga banorna förekomma
flera olika spårvidder, eller 4,o, 3,6, 3,5 och 3% fot, i stället antagits
en och samma, nemligen 3,6 fot, eller den som för norska smalspåriga
banorna användes. Härvid torde dock få anmärkas att, till ytterligare minskning
i anläggningskostnaden, flera banor torde kunna inskränkas till 2,6
fot, synnerligast som antagligt är att den trafik, som å dem kan förväntas,
lätteligen besörjes a dylika banor. Komitén har likväl icke lågt sistnämnda
spårvidd till grund för någon beräkning, enär tillräcklig erfarenhet beträffande
densammas lämplighet för lokomotivbanor, ännu icke, enligt komiténs tanka,
blifvit vunnen.

Räls vigten är beräknad till 15 skålp. pr fot för 4,83 och 4,1 fots, och
till 12 skålp. pr fot för 3,6 fots banorna. I förslagen förekomma visserligen
tyngre räler för flere af 4,83 fots banorna, af den anledning, att man beräknat
få använda tillstötande, redan befintliga banors materiel; men som tillåtelse
till dylikt användande icke kan med säkerhet påräknas och ersättningen
för hyrd materiel i allt fall säkerligen skulle uppgå till högre belopp än
räntan på kostnaden för egen materiel-! anskaffande, samt dertill kommer
att, enligt hvad ofvan är anfördt, komitén funnit nödigt omarbeta kostnadsförslagen
efter enahanda grunder; så har i dem alla blifvit upptagen rörlig
materiel, beräknad för ofvannämnda lättare, räler.

Hvad öfverbyggnaden i öfrig! beträffar, äro sliperna öfverallt beräknade
lika till bredd och tjocklek, hvaremot deras längd är afpassad så, att de få
ett Stycke af \l/% fot utanför hvardera rälen, d. v. s. blifva omkring tre fot
längre än måttet på spårvidden. Ballasten åter är beräknad så, att den räcker
en fot utanför hvardera ändan af sliperna, hvadan alltså dess toppbredd
blifver två fot större än sliperlängden; dess djuplek är för alla spårvidderne
densamma, eller 1,5 fot, för att öfverallt lemna lika skydd mot frostens skadliga
inverkan på banan. Med en antagen lutning å ballastens sidor af I:
i V3 blifver då ballastens bottenbredd 4 fot större än dess toppbredd.

Emedan banvallens öfre bredd, som är direkt beroende af ballastens
bottenbredd, ej bör vara större än behofvet oundgängligen kräfver, enär den
betydligt inverkar på kubikmassorna, och, i följd deraf, på kostnaden för
jordschaktningar och bergsprängningar, m. m., har komitén beräknat denna

48

bredd så, att blott 3/4 å 1 fots breda benne- (afsatser) af banvallen finnas
utanför ballasten.

Beträffande skärningarna eller utschaktningarna för banan, der den
ligger under markens plan, äro dessa öfverallt beräknade sålunda:

i jord: 8 fot bredare än banvallens (ifra bredd, så att plats beredes
på ömse sidor af banan för 4 fots breda afloppsdike^ hvilkas storlek naturligtvis
icke är beroende af spårvidden, och

i berg: 2 fot bredare än banvallen, för att å banans ena sida dels
lemna utrymme för ett afloppsdike och dels underlätta slipersutbyten.

I öfverensstämmelse med nu angifne grunder är bifogade ritning, litt.
1), å normalsektioner för de olika spårvidderna uppgjord.

Sedan, i enlighet med förhemälde sektioner, kubikmassorna blifvit omräknade,
der’skillnaden i banvallsbredden öfverstigit eu fot (för mindre skillnad
har det ej ansetts nödigt anställa eu besvärlig och tidsödande omräkning)
hafva, vid förslagens omarbetande, de priser för arbeten och materiaber,
som vid uppgörande af förslag böra upptagas lika, sa äfven beräknats,
och äro dessa priser med rödt bläck inskrifna å tablan litt. B. Härvid bör
anmärkas, att för husbyggnader, m. m. å hulvudstationerna, tre priser äro
antagne, nemligen 40,000, 30,000 och 20,000 riksdaler resp. för större städer,
för mindre städer och för köpingar eller deremot svarande platser. För
större mellanstationer äro ifrågavarande byggnader beräknade till 12,000 och
för mindre till 6,000 riksdaler. Lokomotivstall äro beräknade tdl 2,500
riksdaler för hvarje behöflig lokomotivplats. Prisen för gräfning och ballastning
hafva, ehuru mycket olika i de ursprungliga förslagen, blifvit bibehallne,
enär det måst antagas, att de blifvit lämpade efter lokala och andra förhallanden
i de särskilda orterna; dock har ett minimipris, för gräfning, af 15
riksdaler och för ballastning af 25 riksdaler pr kubikstång, beräknats, enär
dessa arbeten endast undantagsvis torde kunna betinga lägre pris, i anseende
till de långa transporter, som vid jernvägsbyggnader vanligen förekomma. 1
några få förslag är kostnad för maskinverkstäder beräknad; men då sannolikt
är, att den rörliga materielen kan få repareras vid statens, eller vid andra
i orterna befintliga mekaniska verkstäder, sä äro dylika byggnader utur
samtlige förslagen uteslutna.

Hvad rörliga materielen angår, synes af tablån litt. C. att meningarna
varit särdeles mycket delade om såväl materieleus lämpligaste styrka, som
om priset för lokomotiv och vagnar af olika slag; och varierar jemväl totalkostnaden
för materielen emellan 17,000 och 100,000 riksdaler pr mil. Komitén
har emellertid ansett att materiel för en kostnad af 60,000 riksdaler
pr mil (eller samma belopp som under de första trafikåren visat sig motsvara
behofvet så väl å stambanorna, som a de flesta enskilda jernvägar) bota i
allmänhet vara tillfyllestgörande; endast för några längre smalspåriga banor

49

har prisen kunnat beräknas till något lägre belopp, hvaremot det för helt
korta banor varit nödigt antaga ett högre, på det att de skulle kunna erhålla
sin behöriga uppsättning af lokomotiv och vagnar. Allt detta synes
närmare af ofvannämnda tablå litt. C, deri för hvarje bana är med rödt tryck
angifven den materiel med motsvarande kostnad, som blifvit i de omarbetade
förslagen beräknad.

Generalförslag öfver anläggningskostnaden för samtliga föreslagne jernvägarne
äro upprättade särskilt för 4,83 fots banorna (bilagdt under litt. E.)
och särskildt för de banor, hvilka hafva mindre spårvidd (bifogadt under litt.
F.) I dessa förslag äro, med svart tryck, införde beloppen uti'' de ursprungliga,
och med rödt beloppen i de omarbetade förslagen, hvilka sednare härhos
jemväl bifogas.

För bedömande af ett jern vägsföretags gagn bör det vara af vigt att
känna, icke blott om föreslagen bana genomgår en mera eller mindre befolkad
ort, utan äfven ortens tillgångar och hjelpmedel i industrielt hänseende,
åsätta taxeringsvärden, bevillning, odlade jordens och skogsmarkens utsträckning
i banans närhet o. s. v. Komitén har derföre för hvarje bana antagit
ett område, som ansetts lämpligen höra beräknas till 2 mil å ömse sidor, samt
till lika längd eller 2:ne mil, jemväl vid banans ändpunkter, allt så vidt tillstötande
vatten icke hindrat en sådan utsträckning. För de två banor, som
tillstöta riksgränsen mot Norge, har området ej blifvit räknadt längre än till
denna gräns, dessutom har, med blott ett par undantag, oinrådesgränsen antagits
sammanfalla med socknegränserna sålunda, att, der detta icke i verkligheten
vai it förhållandet, sadana afskurna socknar, efter omständigheterna,
blifvit antingen helt och hållet medräknade eller ock utelemnade. Härigenom
inträffar visserligen, att banområdets areal i allmänhet icke infaller med den
som uppkommer genom ofvan angifne bestämmelser; men endast på detta sätt
har det varit möjligt att fördelaktigt kunna begagna den officiela statistikens
hjelpmedel. De statistiska uppgifter komitén är i tillfälle att meddela, hafva,
i afseende å bergshandteringen, blifvit hemtade ur bergmästarnes i kommerskollegium
förvarade berättelser för år 1868, beträffande taxeringsvärden och
bevillning jemväl för år 1868 i kammar-rätten, samt folkmängds- och arealuppgifter
i statistiska centralbyrån, hvarvid jordbruksstatistiken varit till väsentligt
gagn. Om ock denna del af den officiela statistiken, utaf lätt förklarliga
skäl, ännu icke kan tillmätas någon större säkerhet, har man dock genom densamma
beredt sig en någorlunda god jemförelse banområdena emellan i afseende
å de särskilda egoslagens relativa storlek, som, denna statistik förutan,

7

50

icke kunnat åstadkommas, eller åtminstone ej kunnat det, utan äfventyr af
betydliga misstag. Det bör dock här anmärkas att, i anseende till de luckor
som denna statistik för åtskilliga län lemnar, sannolikhetsberäkningar någon
gång måst anställas, hvilket isynnerhet gäller Elfsborgs län, samt företrädesvis
detta läns norra hushållningssällskaps område, från hvilket jordbruks-statistiska
uppgifter ännu icke något år blifvit lemnade* Der eljest i statistiska centralbyrån
icke kunnat, med hänseende till komitens behof, erhallas tillräckliga
uppgifter, hafva sådane från orterna infordrats, och, der sa latit sig göra, med
beredvillighet blifvit lemnade. Komitén öfverlemnar härhos under

lätt. G. ett sammandrag af de för hvarje bana särskilt samlade ofvanberörde
uppgifter, innefattande statistisk tablå i afseende å folkmängd, mantal,
areal, taxeringsvärden, bevillning och jernhandtering, in. m. Med ledning
af uppgifterna i detta sammandrag har, under

Litt. 11 en tablå blifvit uppgjord, som för hvarje bana visar:

Do) Banområdets folkmängd pr qvadratmil, och hela areal, likaledes i
qvadratmil;

2:o) Odlade jordens, ängsmarkens och skogbärande markens inom banområdet
storlek, uttryckt i procent af banområdets hela areal;

3:o) Anläggningskostnaden i procent af hela taxeringsvärdet och afbevillningstaXermgsvärdet,
samt samma kostnad fördelad pa hvarje helt
mantal, hvarje 1,000 riksdaler af bevillningstaxerad fastighet och
hvarje bevillningsriksdaler, samt

4:o) medeltal pr banmil af folkmängden, odlade jorden, ängsmarken, skogbärande
marken, hela taxeringsvärdet och bevillningstaxeringsvärdet,
allt inom banområdet;

hvilka i sistnämnde punkt omförmälde medeltal, i anseende till bestämmelsen
om banområdets beräkning till 2 mil, äfven vid eu banas ändpunkter, icke kan
gagna för någon jemförelse föreslagna banorna emellan, utan hufvudsakligen
tillkommit för jemförelse emellan de inkomna trafikuppgifterna och enahanda
uppgifter för redan trafikerade banor.

Såsom ofvan blifvit omförmäldt hafva trafikberäkningar i enlighet med
utfärdadt formulär blifvit i orterna uppgjorde, och har komitén, med ledning
af officiella uppgifter angående trafiken på redan färdigbyggda jernvägar samt
å folkmängd och rörelse, m. in. anställt granskning af dessa trafikberäkningar
och dervid funnit dem i många delar sakna önskvärd tillförlitlighet. Visserligen
hade det varit ändamålsenligt om komitén varit i tillfälle att utarbeta
tillförlitlig utredning öfver den trafik, som a de ifrågasätta banorna vore att
påräkna, men komitén har under nyss omförmälde granskning kommit till den
åsigt, att sådan utredning icke, utan allt för stor kostnad och tidsutdrägt,
kunnat åstadkommas, och ändock svårligen skulle erhålla den tillförlitlighet
att deruppå något afgörande omdöme kunde grundas, hvarföre afsigten att

51

beräkna trafiken desto heldre bort öfvergifvas, som komitén ansett sig af de
ofvannämnde statistiska uppgifterna med nöjaktig säkerhet kunna bedöma banornas
vigt för orterna och det allmänna. Komitén har emellertid trott sig
böra aflemna trafikuppgifterna sådane de inkommit, och har derföre af dem
gjort ett sammandrag, som härhos under litt. J. är bilagdt.

Ehuru komitén sålunda icke varit i tillfälle att lemna en bestämd utredning
öfver blifvande trafikförhållanden, anser sig komitén dock genom
nämnde statistiska uppgifter hafva god grund för det omdöme, att alla de
banor, som här nedan förordas, komma att bära drift och underhållskostnad
samt jemväl lemna öfverskott. Om ock detta öfverskott, åtminstone under
den närmaste framtiden, icke skulle motsvara full ränta på de i företagen
nedlaggda penningarne, är det dock otvifvelaktigt att den störa nytta dessa
jern vägar medföra, så väl för orterna som för det allmänna, vida öfverstiger
de uppoffringar, som varit behöfliga för deras tillväga bringande.

Efter att i det föregående hafva dels sammanfattat hvad de inkomna
framställningarne innehålla och dels redogjort för sina egna förarbeten, öfvergår
komitén nu till sjelfva hufvudämnet.

Sedan i rikets mellersta och södra delar stambanorna, eller sådana hufvudbanor,
hvilka afse landets större och allmänna behof af lättade kommunikationer,
samt derföre af staten bekostas, redan äro färdigbyggde eller under
anläggning och till riktningen bestämda, och fråga nu är om ytterligare
system, eller ett sekundärt nät af banor, hvilka banor skulle af enskilda bolag
anläggas och hufvudsakligen bekostas, anser komitén det vara af synnerlig
vigt att jemväl ett sådant nät, om det skall kunna utöfva en välgörande
verkan på industrien i allmänhet och befordra dess utveckling, uppgöres
med afseende på stora allmänna förhållanden, dervid afstånden emellan
jernvägarna blifva så afpassade, att, med undvikande, så vidt ske kan, af konkurrensbanor,
dock i möjligaste måtto hvarje del af landet kominer inom trafikområde
af en för densamma lämplig jernväg; att sekundärnätets banor, i
likhet med stambanorna, komma att sammanbinda vigtigare platser i det inre
af landet med hvarandra eller med hamnar å kusterna; att afseende jemväl
fästes på punkter, lämpliga för anknytning af möjligen blifvande jernbanor,
till kommunikationernas vidare fullkomnande, samt att, i enlighet med hvad
komitén blifvit särskild! anbefaldt, hufvudsakligt afseende fästes vid de bansträckningar,
som befordra bergsbruket.

Med tillämpning af dessa allmänna grunder och då komitén, åt skäl

som längre fram i detta betänkande skola anföras, ansett något utlåtande
eller förslag icke erfordras beträffande Frövi—Falubanan, framställer sig, på
grund af den särskilda föreskriften i afseende å banor som befordra bergsbruket,
såsom särdeles vigtigt:

att sätta Filipstads bergslag i förbindelse med nordvestra stambanan;
att utsträcka Nora—Ervalla jernvägen längre in i Nora bergslag;
att fullständigare än hittills skett, genom lättade kommunikationer tillgodogöra
Norbergs rika malmfält, samt

att för medlersta Sveriges bergslager skaffa en [direkt utväg till Wettern.
Beträffande åter de orter inom landet, bvilka blott till någon del, eller
alldeles icke, äro att till bergslag hänföra, synes det vara tj enligt, dels att
vestra delen af riket, emellan vestra och södra stambanorna, afdelas genom
tvänne banor i sydvestlig riktning till hamnar vid vestkusten, samt dels att,
i östra delen af landet, ifrån lämpliga punkter å stambanorna och på tjenliga
afstånd, flera banor utgå till östra och södra kusterna, samt slutligen att södra
delen af landet sättes i närmare jernvägsförbindelse med Norige.

Dessa hufvudsyften i afseende å det sekundära nätet af banor har komitén
desto lättare vid tillämpningen kunnat vidhålla, som komitén i det aldra väsentligaste
haft att stödja sin plan på undersökningar för jernvägar just i de
riktningar som, enligt hvad här ofvan blifvit anfördt, böra ifrågakomma, och
för hvilka jemväl framställningar om bidrag från orterna inkommit. Likväl
får här anmärkas, att komitén icke kunnat i planen intaga någon bana i
Norrland, emedan det är obestämdt om eller hvar stambana norr om Gfefle—■
Fahlu jernväg kommer att anläggas, och komitén således saknat grund för
förslag till ett sekundärt jernbanenäts utläggande derstädes.

Förutom banor, bvilka skulle bilda det sekundära nät, hvilket här varit
omförmäldt, och hvilka, med hänseende till stambanorna, kunna jemföras med
grenarne i förhållande till trädets stam, uppkomma otvifvelaktigt fortfarande
i en lång framtid, likasom qvistar och blad från stammen och dess grenar,
inom landets jernvägsnät andra banor, hufvudsakligen betjenande särskilda
orters lokala behof, men hvilkas uppkomst och lägen blifva beroende af industriens
utveckling, och derföre icke kunna på förhand bestämmas efter en
viss uppgjord plan. Fastän gagnet af dessa banor således är af jemförelsevis
mera enskild beskaffenhet, torde banorna dock vara af den betydelse för det
allmänna, att deras anläggning bör af Staten underlättas, ehuru på ett mindre
direkt sätt än anläggningen af sekundärbanorna.

Sedan nu de allmänna grunderna för sekundärnätets bildande blifvit angifna,
får komitén för detta nät föreslå följande banor:

1 ro. Från Filipstad till Frykstad vid nordvestra stambanan, så väl för

att sätta Ostra Wermlands rika malmtillgångar i förening med skogstillgån -

•>8

garne i vestra delen af denna provins, hvarigenom ortens vidsträckta jernindustri
bör vinna betydande tillökning, som ock för att gifva Filipstads
bergslag direkt jern vägsförbindelse med stambanenätet.

Denna bana är från orten föreslagen att erhålla stambanornas spårvidd
från Frykstad till Mohn vid Clarelfven, men endast 3,6 fots spårvidd derifrån
till Filipstad, under antagande att Statens materiel skulle för den förra delen
få begagnas. Komitén har likväl, da tvifvelaktigt är om denna materiel kan
fa användas, desto heldre ansett jernvägens hela sträckning från Filipstad
till Frykstad höra beräknas efter den smalare spårvidden, som, om bolaget
skulle nödgas sjelft anskaffa materiel för den bredspåriga delen, kostnaden
härför, jemte den dyrare banbyggnaden, blefve omkring 140,000 R:dr större
än för smalspårig jernväg, derå samma materiel, sorn i alla fall måste afses
för delen Filipstad—Mohn, är tillräcklig fram till Frykstad, och räntan å
denna skillnad blefve vida större än den kostnad, hvartill omlastningen vid
Frykstad af de från Clarelfven och trakten af Mohn kommande effekter
kan uppgå.

''2:o. Från Nora till Stadra egendom vid sjön Greckcn, ifrån hvilken sjö
vattenkommunikationer dels redan finnas och dels med ej särdeles stora kostnader
kunna till Wermland och mot gränsen af Dalarne åvägabringas och
sättas i samband med andra inom Wermland redan utförde kommunikationsan
stal ter. Denna jernväg, en utsträckning af Nora—Ervalla-jernvägen, är
föreslagen att få med denna senare hiva spårvidd eller 4,83 fot.

3:o. Från Askersund till Hallsberg, hvilken bana bereder tillfälle för
Motala och andra jernverk i Östergötland och Norra Småland, att förse sig
med tackjern och malmer från medlersta Sveriges bergslager samt i allmänhet
sätter samma bergslager på kortaste väg i förbindelse med de kring Wettern
belägna landskap.

För att undvika så väl omlastning i Hallsberg af de tunga effekter, som
på denna korta bana komme att föras, som den större materiel, hvilken erfordras
om vagnarne icke skulle från stambanan kunna framgå till Askersund,
har ifrågavarande bana, som från orten är föreslagen att blifva smalspårig’
af komitén blifvit beräknad efter stambanornas spårvidd.

4:o. Från Köping öfver Westerås till Sala.

Oaktadt denna bana, med slutpunkt vid Sala, icke blifvit anmäld att
komma under komiténs behandling, har likväl, vid det förhållande att anmälda
banan Köping—Westerås—Se valla, i följd af sednaste Riksdags beslut
om sträckningen af norra stambanan, förfallit, komitén funnit nödigt hemställa
att, med bibehållande åt föreslagna riktningen Köping—Westerås, banan

54

vidare måtte fortsättas till Sala, för att såmedelst sätta Norbergs bergslag i
direkt jernvägsförbindelse med vestra och södra orterna, samt Westerås med
hufvudstaden; börande denna bana få enahanda spårvidd, som den, hvilken
för norra stambanan varder bestämd. Som emellertid någon annan spårvidd
för stambana icke varit använd än 4,83 fots, har denna vid komiténs beräkningar
för ifrågavarande bana bibehållits, hvarjemte komitén, i saknad af
detaljundersökningar för delen Westerås—Sala, approximativt beräknat kostnaden
för denna del efter samma pris pr mil, som den föreslagna banan
Köping-—Westerås—Se valla.

5:o. Från Krylbo till Norbergs grufvefalt, genom hvilken bana dessa
malmfält sättas i direkt förbindelse med norra stambanan.

I afseende å spårvidden är förhållandet med denna bana enahanda med
det nyss anförda, eller att densamma bör rättas efter den spårvidd, som för
norra stambanan varder bestämd, i följd hvaraf, utaf enahanda skäl som
blifvit vid den nästföregående banan anförda, spårvidden beräknats till 4,83
fot, hvilket äfven skett i det från orten afgifna förslaget.

Det har icke undgått komiténs uppmärksamhet, att ifrågavarande bana
skulle få än större vigt om hon utsträcktes vesterut; men som något förslag
derom icke till komitén inkommit, synes något allmännare intresse inom orten
för denna utsträckning af banan ännu icke hafva gjort sig gällande.

6:o. Från Jönköping öfver Gisslaved till Halmstad.

Denna bana, af 3,6 fots föreslagen spårvidd, berör Tabergs bergslag och
genomgår vidsträckta, på jernväg^- och vattenkommunikationer vanlottade
trakter, delvis rika på malm, skog och bränntorf, samt sätter dem i jernvägsförbindelse
med Wettern och Kattegat, äfvensom södra Halland och Halmstad,
den folkrikaste staden på vestkusten emellan Göteborg och Helsingborg,
i enahanda förbindelse med öfriga landet.

7:o. Från östra stambanan öfver Hamleby till Westervik, hvilken
bana, med en föreslagen" spårvidd af 3,6 fot, genomgår trakter med god skogstillgång,
berör jernbruk, kopparverk, gjuteri och mekanisk verkstad, anknytes
till tvänne hamnar och får till slutpunkt Westerviks stad, hvaröfver jemväl
Gotland kommer i hastigare förbindelse med det inre af fastlandet.

Då komitén icke kunnat förorda banan Westervik—Östra stambanan
(med slutpunkt vid Löfsta), men deremot funnit anmälda banan Gamleby—
Östra stambanan, (med ändpunkt vid Linghem) infalla i planen för sekundärnätet,
om denna bana från Gamleby utsträckes till Westervik, följer deraf,
att beräknade kostnaden för banan Gamle by—Östra stambanan bort tillökas
med kostnaden för den tillagda, omkring 2 mil långa delen Gamleby—

55

Westervik, hvilken kostnad komitén, i saknad af deltaljundersökningar, endast
approximativt kunnat upptaga, dervid läggande till grund det pris pr
mil, som för delen Gamleby—Östra stambanan blifvit beräknadt.

8:o. Från Wexiö till Kalmar och Carlskrona, hvilken bana, som torde
böra anläggas med stambanornas spårvidd i anseende till vigten af att, vid
tillfälle af större transport utaf trupper och krigsförnödenheter, kunna sammandraga
tillräcklig rörlig materiel, leder till den i militäriskt hänseende så
vigtiga platsen Carlskrona och sätter två residensstäder, begge med goda
hamnar, i förbindelse med landets järnvägsnät; hvarförutan denna bana, som
blir af mycken vigt för Öland, genomgår bördiga och folkrika orter, i synnerhet
inom Kalmar län och en del af Blekinge.

9:o. Från Borås till Warberg, hvilken bana, som blifvit föreslagen till
lika spårvidd med Borås—Herrljunga-banan, eller 4,1 fot, kommer att genomgå
det industriidkande Mark, hufvudorten för de sju häradernas i Elfsborgs län
väfnadsslöjd, samt sluta vid Warberg, med dess ganska goda hamn, som under
vanliga vintrar endast kortare tid är tillfrusen.

10:o. Från Flen öfver Nyköping till Oxelösund. Denna bana af 4,83
fots spårvidd, som berör Nyköping med dess hamn och betydande vattenfall,
har till ena ändpunkt Oxelösund, hvars hamn sällan och endast under en
kortare tid tillfryser, är företrädesvis af vigt genom den genväg densamma
bereder ^ den transitorörelse öfver landet som, när jernvägarne å Ryska sidan
blifvit färdiga till Baltischport eller Hangöudd, kan antagas uppstå emellan
England och det öfriga vöstliga Europa, samt Ryssland. Komitén finner
deremot den öfriga delen af anmälda banan Oxelösund—Qvicksund eller sträckan
från Flen till Qvicksund, icke vara af lika mycken vigt; och då dessutom meningarne
ännu icke synas blifvit stadgade om rätta ändpunkten i norr för
denna bana, samt om vigten af dess anslutning till bergslagsbanorna norr om
Mälaren, har komitén i sekundärnätet icke upptagit denna handel, i följd
hvaraf ock kostnaden inskränkts till den, som för förordade delens anläggning
uppkommer.

1 L:o. Från Cliristianstad till Sölvesborg. Denna bana, föreslagen med
spårvidd af 4,83 fot, utgör en fortsättning af Hessleholm—Ckristianstadbanan
och sätter södra stambanan i lämplig förbindelse med hamn vid Östersjön.

12:o. Från Mariestad till Moliolm, hvilken bana, med 4,83 fots spårvidd,
leder till residensstad och på kortaste väg sätter vestra stambanan i
förbindelse med hamn vid Wenern.

56

13:o. Från Wenersborg förbi sjön Stora Lee till norska gränsen.

Denna bana, hvilken är föreslagen med samma spårvidd som Uddevalla—
Herrljungabanan, eller 4,1 fot, har till hufvudändamål att sätta södra delen
af riket på kortare väg i beröring med Norige, än som sker genom nordvestra
stambanan. Då emellertid äfven en annan bana är föreslagen att utgå
från norska gränsen, men med sträckning genom Bohuslän öfver Uddevalla,
samt med grenbana till Krossekärrs hamn, och obestämdt är om eller när
någon bana kommer till stånd inom Norige, samt hvad sträckning en sådan
der kan erhålla, måste komiténs tillstyrkan för denna sekundärbana endast
blifva vilkorlig, enär dels frågan om anläggningen måste förfalla, om ingen
bana i fortsättning deraf inom Norige kommer till stånd, och dels banan kan
komma att få eu annan riktning sedan anknytningspunkten vid riksgränsen
blifvit närmare bestämd. Som likväl ett visst belopp för ifrågavarande kommunikationsled
bort upptagas, har komitén i sin beräkning förslagsvis intagit
den minst kostsamma, eller Wenersborgsbanan. Uddevallabanan ensam är
visserligen mindre kostsam, men då såsom hufvudsak för denna bana ingår
dess förbindelse med Krossekärrs hamn, blifver anläggningskostnaden i dess
helhet större än den för banan Wenersborg—Norska gränsen beräknade;
hvarförutan Uddevallabanan blifvit från orten föreslagen endast under förutsättning
att den fortsättes öfver Göteborg till Helsingborg. Om denna fortsättning,
såsom enskild bana, har fråga likväl ej blifvit väckt.

Då komitén, till delaktighet af det understöd som kan ifrågakomma, föreslår
de för sekundärnätet afsedda banorna uti den ordning de här ofvan intaga,
torde skälen för denna föreslagna ordning här i korthet böra uppgifvas.

Emedan å de banor, hvilka befordra bergsbruket, bort fästas synnerligt
afseende, har komitén ansett sig böra uppföra dem främst, nemligen: Filipstad—Nordvestra
stambanan, Nora—GreckStadra, Askersund—Hallsberg, Köping—Westerås—Sala
och Krylbo—Norberg, hvilka båda sistnämnda banor
här fått sin plats, emedan tiden för deras färdigblifvande bör sammanfalla
med den tid, då de delar af norra stambanan, till hvilka desamma skulle anslutas,
antagligen hunnit blifva färdigbyggda. Efter dessa banor hafva de
tvänne vägar, hvilka äfvenledes, ehuru i mindre grad, befordra bergsbruket,
nemligen Jönköping—-Halmstad och AVestervik—Gamleby—Östra stambanan,
blifvit uppförde. Bland öfriga banor torde obestridligen den i militäriskt hänseende
så vigtiga Wexiö—Kalmar—Carlskrona böra intaga första rummet,
dernäst banorna Borås—Warberg och Flen—Nyköping—Oxelösund, såsom
ledande till goda och vintertiden länge öppna hamnar;. sedermera banorna
Christianstad—Sölvesborg och Mariestad—Moholm, samt sist banan till Norska
gränsen, hvilken, i anseende till de i det föregående anmärkta obestämda förhållandena,
icke kunnat till annan plats uppföras och derföre måst af de öfrige
föregås.

57

Med iakttagande af den sålunda föreslagna ordningen samt med anteckningar
om nummer, längd, spårvidd, rälsvigt och anläggningskostnad, sammanföras
slutligen bär på ett ställe samtliga i nätet intagna banor, nemligen:

Nummer.

Banornas namn och ändpunkter.

Längd mil.

Spårvidd fot.

! Bälsvigt

Anläggningskostnad.

Hela.

Pr mil.

26

Filipstad—Nordvestra stambanan.....

6,53

3,6

12

2,915,000

446,401

27

Nora—GreckStadra.............

1,86

4,83

15

959,000

515,591

22

Askersund—Hallsberg............

2,46

4,83

15

1,284,000

521,951

32

Köping—Westerås—Sala..........

6,81

4,83

15

2,932,000

430,561

33

Krylbo—Norberg...............

1,66

4,83

15

858,000

516,867

12

Jönköping—Halmstad............

15,33

3,6

12

4,736,000

308,937

10

Westervik—Gamleby—Östra stambanan .

10,11

3,6

12

3,485,000

344,760

6

Wexiö—Kalmar—Carlskrona........

15,50

4,83

15

6,938,000

447,613

14

Borås—Warberg...............

8,00

4,1

15

2,857,000

357,125

25

Flen—Nyköping—Oxelösund........

5,94

4,83

15

2,593,000

436,532

4

Christianstad—Sölvesborg..........

2,83

4,83

15

1,247,000

440,636

21

Mariestad—Moholm.............

1,75

4,83

15

793,000

453,143

19

Wenersborg—Norska gränsen.......

8,50

4,1

15

4,126,000

485,412

Summa

87,28

35,723,000*)

(409,292)

Komitén har, af den anledning att koncession redan blifvit lemnad åt
bolag för byggande af jernväg emellan Frövi och Ludvika, eller å mer än
hälften af anmälda banan Frövi—Falun, med uppgifven afsigt att, mot vissa
vilkor, fortsätta banan till Falun, ansett sig icke böra, hvarken i förslaget
intaga banorna Frövi—Falun och Frövi—Linde, af hvilka den sednare utgör
del af den förra, eller uppgöra ett förslag, inskränkt till den del, hvarå koncession
ännu icke är lemnad, eller bandelen Ludvika—Falun; och detta destomindre,
som framställning särskildt för denna del icke inkommit, ej heller kostnadsförslag
för samma del varit att tillgå; hvarförutan de undersökningar,
hvarpå ett dylikt förslag skulle kunna approximativt uppgöras, synas vara allt
för ofullständigt utförda.

Beträffande den framställning, som inkommit från Nässjö—Oskarshamns
jernvägsbolag om ytterligare understöd, har, vid det förhållande att bolaget
af 18G9 års riksdag, under vissa vilkor, erhållit anslag till det belopp, som
blifvit begärdt, eller en million riksdaler, att utbekommas när jern vägen

*) Detta belopp är visserligen beroende på de noggrannare kostnadsförslag, som komma
att af Kongl. Maj:t fastställas; men skillnaden bör ej blifva af någon väsentlig betydenhet.

8

58

blifvit färdig, och då sednaste riksdag, vid behandling af väckt fråga om ytterligare
bidrag för denna bana, förklarat, att bolaget blifvit tilldeladt allt det
statsunderstöd, som ansetts böra detsamma tillerkännas, komitén, då endast
högst vigtiga skäl borde föranleda frångående af vilkor, under hvilka statsbidrag
blifvit af Riksdagen beviljade, funnit afseende å framställningen icke
böra fästas. Till detta i och för sig i komiténs tanka tillfyllestgörande skäl
kommer ytterligare den omständigheten att, om banan, hvithet efter komiténs
mening bort ske, blifvit anlagd med mindre spårvidd, och det höga belopp
som, enligt uppgjordt kontrakt, för anläggningen skall utgå, blefve nedsatt
efter de grunder, som iakttagits vid kontrollering af kostnadsförslagen för
öfriga anmälde banor, samt då i beräkning tages att, under vissa förhållanden
bolagen för dessa banor skulle blifva skyldiga att afstå en del af nettobehållningen
på trafiken, ifrågavarande bolag kunde, utan vidare bidrag, anses redan
hafva åtnjutit jemförliga förmåner med dem som komitén föreslår för i sekundärnätet
intagna banor.

I afseende å öfriga anmälde banor anser komitén, under nuvarande förhållanden,
skäl icke förefinnas, att statsunderstöd följande banor meddelas,
nemligen:

Ro. Banan Nässjö—Hvetlanda, emedan den trakt, banan skulle genomgå,
allt för mycket faller inom andra, redan färdiga eller under byggnad varande,
banors trafikområden.

2:o. Banan Westervik Östra Stambanan (med slutpunkt vid Löfsta),
emedan denna, med belägenhet så nära Nässjö—Oskarshamnsbanan, att pa
ett ställe afståndet endast blefve omkring en mil, icke rimligtvis bör ifrågakomma,
då nyssnämnda bana, inom hvars trafikområde den förra sålunda delvis
skulle falla, redan är under utförande; i synnerhet då Westervik, som
ostridigt är en för jernväg lämplig och vigtig ändpunkt, i allt fall, enligt
komiténs förslag, sättes öfver Gamleby i förbindelse med landets jernvägsnät.

3:o. Banorna Lamhult—Warberg, Smålands Stenar - Falkenberg TV urberg
Halmstad, Jönköping -Wernamo och Borås Ris,slaved, hvilka dels utgöra
alternativa-, dels sammanbindningsbanor, till de i sekundärnätet intagna
banorna. Hvad särskilt ifrågavarande sammanbindningsbanor angå, måste
de, tillsvidare åtminstone, anses vara öfverflödiga, emedan, endast under förutsättning
af högt uppdrifven industri och tät befolkning, deras anläggande
kunde tillstyrkas.

59

4:o. Banan Uddevalla—Norska gränsen—Krossekärr, af skäl, som redan
i det föregående blifvit, vid behandling af frågan angående banan Wenersborg—Norska
gränsen anförda; och

5:o. Banan Kropps Hjortshög -Billesholm, emedan denna skulle utmynna
å banan Helsingborg—Hessleholm, som visserligen är från orten föreslagen,
men ansetts icke böra i sekunuärnätet upptagas, och hvars utförande
såsom lokalbana först i eu framtid torde ifrågakomma, då deremot här nedan
särskild! omnämnda banan Billesholm — Wall åk ra utmynnar vid station å
redan färdig bana.

I sammanhang härmed har icke bort lemnas oanmärkt att, om en bana
emellan Motala och Mjölby skulle före anmälda banan Wadstena—Mjölby
komma till stånd, denna sednare banas riktning, sådan den från orten blifvit
föreslagen, icke synes lämplig, enär densamma kunde betydligen förkortas
genom att dragas mera direkt mot Motala—Mjölbybanan, i stället för att
utmynna vid Mjölby.

Alla anmälda jernvägar, som hvarken ingått i sekundärnätet, eller blifvit
afstyrka, anser komitén vara att hänföra till lokalbanor, för hvilka, enligt
hvad ofvan blifvit anfördt, ett system på förhand icke kan uppgöras, men
som, i den mån de komma till stånd, kunna anses tillhöra ett tertiärt nät af
banor. Något särskildt yttrande af komitén angående hvar och en af dem
torde således icke erfordras; men enär komitén, på sätt ofta blifvit åberopadt,
fått i uppdrag att fästa särdeles afseende vid banor, som befordra bergsbruket,
har komitén derföre ansett sig bland dessa lokalbanor böra, såsom varande
af sistnämnde beskaffenhet, särskilt omnämna banorna: Skyllberg—Motala,
(möjligen med utsträckning till Mjölby), Billesholm—Wallåkra, Möckeln—■
Dalkarlsberget—Wickern, Uttersbergsbanans fortsättning norrut samt banan
Dunsjö—Norrköping.

Härjemte bifogas under Litt. K eu af P. Ottonius utgifven karta, hvarå
alla ifrågakomne, af komitén behandlade, jernvägar äro med röd färg utmärkta;
hvarjemte å en annan karta i mindre skala (bifogad under Litt. L),
alla färdiga, under anläggning varande, beslutade och föreslagna jernvägar
äro med olika färger betecknade, på sätt den å kartan utsatta förklaring
närmare angifver.

Beträffande sättet att understödja utförandet af de i sekundärnätet upptagna
banorna, anser komitén det af 1869 års riksdag framställda, eller direkt
anslag till högst Y4 af anläggningskostnaden, vara det lämpligaste, enär

60

staten derigenom bättre undgår att inblandas i de särskilda bolagens affärsförhållanden,
än som kan ske genom tillämpning af något annat understödssätt,
såsom genom lån, räntegaranti o. s. v. Detta anslag borde visserligen
tilldelas banorna i mån, som do hafva större eller mindre behof af understöd
för att komma till stånd, men som säkra grunder saknas för att rättvist kunna
gorå en dylik fördelning, är komitén af den åsigt, att anslaget bör utgå för
alla banorna med samma del eller en fjerdedel, af anläggningskostnaden, dock
med förbehåll att, då nettobehållningen af trafiken öfverstiger en viss procent
af anläggningskostnaden, bestämd andel af detta öfverskott tillfaller staten.
Härigenom komma de banor, som bära sig väl och som möjligen bort erhålla
ett mindre anslag, att afstå någon del af sin inkomst till staten, hvaremot
de sämre lottade banorna äro derifrån befriade intill dess de blifvit upptrafikerade.
Att staten, i den mån understödd bana blifver vinstgifvande, erhåller
någon del af vinsten, synes dessutom vara så mycket billigare, som staten,
genom det lemnade anslaget, väsentligen befordrat företaget.

Då komitén alltså ansett skäligt att, under vissa förhållanden, staten
erhåller del af den inkomst jernvägen lemnar, är det nödigt att bestämma
det belopp, hvartill bolagets nettobehållning bör hafva uppgått innan statens
rätt att erhålla utdelning inträder. Denna nettobehållning synes lämpligen
böra antagas till 41/2 procent af hela anläggningskostnaden, svarande mot 6
procent af den del utaf samma kostnad, som bolaget bort tillskjuta, med hvilken
procent, ränta och amortering, under vaidiga förhållanden, kunna bestridas.
Beräkningen bör likväl grundas på anläggningskostnaden enligt faststäldt
förslag, på det staten må undgå att inblandas i bolagens byggnadsekonomi.
Den inkomst, som öfverskjuter ofvanberörde 4xj% procent å anläggningskostnaden,
anser komitén böra lika fördelas emellan staten och bolaget;
och torde en sådan fördelning belinnas så mycket billigare, som bolaget åtnjuter
sex procent på sin del af anläggningskostnaden innan staten erhållit
någon utdelning, hvilken utdelning ändock ej uppgår till sex procent på statens
utlaggda medel förr än bolaget redan erhållit åtta procent pa sitt tillskott.

För befordrande åter af lokalbanorna, torde staten icke böra vidkännas
någon väsentlig uppoffring, utan endast understödja dem med lånebidrag,
enär, såsom ofvan blifvit anfördt, dessa banor hufvudsakligen betjena särskilda
orters lokala behof, och gagnet af desamma således är af jemförelsevis
mera enskild beskaffenhet. Ifrågavarande lånebidrag, föreslår komitén
böra bestämmas till högst hälften af anläggningskostnaden, emedan banorna
icke kunna anses vara af den vigt för det allmänna, att deras uppkomst bör
med högre belopp af staten befordras. I afseende å vilkoren för låneunderstöd
till dessa banor, hvilka torde vara närmast jemförliga med andra industriella
företag, som af staten understödjas och för hvilka sednaste riksdag
bestämt annuiteten till 8 procent, deraf 5 procent ränta, har komitén, då jern -

61

vägsbyggnader väl i allmänhet först efter flera års tid lemna större behållen
afkastning, ansett en längre amorteringstid för dem vara behöflig och derföre
föreslagit annuiteten till 7 procent, deraf 5 procent ränta, med hufvudsakligen
samma ränte- och amorteringsfrihet, som för förstnämnde lån.

Då Riksdagen hittills till Kongl. Maj:ts disposition öfverlemnat icke
obetydliga statsbidrag, som utgå till åtskilliga företag, hvilka afse industriens
befrämjande, anser komitén, att så väl fördelningen, som bestämmandet af
säkerheten för ifrågavarande, äfvenledes för mera enskilda företag afsedda
låneunderstöd, hvilka ock äro af jemförelsevis mindre betydenhet i förhållande
till öfrige jern vägsanslagen, destoheldre bör öfverlemnas till Kongl. Maj:t,
som Riksdagen svårligen lär kunna på ett mera tillfredsställande sätt derom
besluta, äfven om dess af allmänna och vigtiga ärendens behandling nog upptagna
tid skulle sådant medgifva.

Under antagande, som framdeles i detta betänkande skall närmare utvecklas,
att eu million riksdaler bör af staten kunna årligen användas till
understöd åt enskilda jernvägsbyggnader, och då komitén funnit det vara åt
vigt, att sekundärbanornas anläggande i möjligaste måtto först befordras, har
med afseende tillika derå, att ett system bort uppgöras för den närmaste
tiden af 12 till 15 år, komitén ansett att, af nyssnämnda belopp, eu million
riksdaler, årligen borde till sekundärbanorna utgå 700,000 riksdaler, dåderas
färdigblifvande kan motses inträffa inom 13 år.

1 följd af hvad alltså för sekundärbanorna blifvit föreslaget, återstå

300,000 riksdaler årligen att under 13 år till lokalbanorna användas.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, föreslår komitén:

Do) att 700,000 rdr årligen, under 13 år, ställas till Kong!. Maj:ts disposition,
att användas till understöd åt sekundärnätet tillhörande jernvägar,
i den ordning de här ofvan blifvit föreslagna, samt i enlighet
med följande vilkor och bestämmelser:

a) kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kongl. Maj:t, som ock
närmare bestämmer de ställen, hvilka jernvägen skall beröra;

b) hvarje jernväg tilldelas ett statsunderstöd motsvarande en fjerdedel
af anläggningskostnaden, efter det fastställda kostnadsförslaget, att lyftas
i mån af arbetets fortgång, på sätt och vid de tider Kongl. Maj:t
bestämmer;

c) så snart jernvägs nettobehållning öfverstiger 4Y2 procent af anläggningskostnaden,
enligt det fastställda kostnadsförslaget, tillfaller hälften
af öfverskjutande delen utaf nettobehållningen i all framtid staten;

d) i hvarje jernvägsbolags direktion insätter Kongl. Maj:t eu ledamot
och utser en revisor att deltaga i granskningen af förvaltning och
räkenskaper. Ersättning till sålunda utsedd direktör och revisor bekostas
af bolaget, och

62

é) Bolaget underkastas i öfrigt alla de vilkor och kontroller som af
Kongl. Maj:t pröfvas nödiga.

2:o) att om bolag icke fullgör vilkoren för anslags utfående, statsunderstödet
må lemnas till näst i ordningen varande jernväg, för hvilken
föreskrifna vilkor i afseende å medlens lyftning äro uppfylda. Efter
sålunda i ordningen uppflyttad jernväg återinträder likväl den förbigångna
i sin rätt till understöd.

3:o) att 300,000 rdr årligen, under 13 år, ställas till Kongl. Maj:s disposition
att användas till låneunderstöd för anläggande af sådana lokalbanor,
som Kongl. Maj:t pröfvar deraf förtjenta, med följande vilkor och
bestämmelser:

ä) kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kongl. Maj:t, som ock
närmare bestämmer de ställen, hvilka jernvägen skall beröra;

b) lånen meddelas till högst hälften af anläggningskostnaden, enligt det
fastställda kostnadsförslaget;

c) annuiteten å dessa lån beräknas till sju procent, deraf fem procent
ränta å det oguldna kapitalbeloppet;

d) räntefrihet beviljas till högst tre år, dock icke utöfver ett år från den
tid vid hvilken, enligt den fastställda planen, jernvägen skall vara färdig
och för trafik öppnad;

e) amorteringen inträder 3 år från sistnämnda tidpunkt;

/) lånen lemnas mot den säkerhet, som Kongl. Maj:t finner för godt i
nåder bestämma, och

g) bolaget underkastas i öfrigt alla de vilkor och kontroller som af
Kongl. Maj:t pröfvas nödiga.

4:o) att de här ofvan såväl under l:o) som 3:o) omförmälda jernvägar
må, då Kongl. Maj:t så pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig
ersättning undfå upplåtelse af sådan för jernvägsanläggningen erforderlig,
kronan tillhörig, jord, som står under dess omedelbara disposition
; dock att, när fråga är om boställsjord eller annan åt enskild
person med åborätt, eller annorledes, upplåten kronojord, ersättning
derför af bolaget bör lemnas i enlighet med gällande expropriationslag;
och dels kostnadsfritt begagna sådana å kronans egor belägne
kalk- och stenbrott, som kunna vara disponibla;

5:o) att hvad som af ifrågavarande anslag 700,000 och 300,000 riksdaler,
under något år icke åtgår, till annat år för ändamålet reserveras.

SB

Vid uppgörande af förestående förslag til] ett system för enskilda jernvagars
anläggning under den närmaste tiden, har komitén icke underlåtit att
fasta behörig uppmärksamhet vid, såväl statens förmåga att, utan allt för stora
uppoffringar, bidraga till detsammas genomförande, som ock dess inflytande
pa landets allmänna arbetsförhållanden.

, förra hänseendet har komitén ansett sig höra utgå från den åsigt som
under de senaste Riksdagarne gjort sig allt mera och mera gällande och
som komitén helt och hållet delar, att statens upplåning för jern vägsbyggnadernas
fortsättning icke borde utsträckas längre, än att annuiteten å, för
sådan t ändamål upptagne lån, ej öfverstiger det belopp, hvarmed nettobehållmngen
å statens jern vägstrafik kan anses årligen ökas. I annat fall skulle
jernvägsbyggnaderna komma att, på ett, för öfriga statsintressen skadligt, sätt
nedtynga budgeten, och då någon fast hållpunkt sålunda icke vore gifven
anslagsbeloppen sannolikt komma att vackla mellan alltförmycket och alltforhtet.
Att med bestämd visshet förutse denna tillökning, är naturligtvis
omöjligt, men sannolikhetsberäkningar, hvilka, om de med nödig försigtighet
uppställas, icke böra allt för mycket slå felt, kunna dock, med ledning0 af redan
vunnen erfarenhet, göras. Sådana beräkningar hafva ock blifvit uppgjorde
af cheferne för statens jernvägsbyggnader och trafikstyrelse och åternnnas
i de promemorier, som blifvit inlemnade till statsutskottet vid 1867
ars Riksdag. Den förre, som utgår från året 1867, med en då trafikerad
banlangd af 100 mil med 60,000 riksdalers bruttoinkomst pr mil och antager
eu årlig successiv tillökning af 5 proc., kommer till det resultat, att totala
trafikinkomsten af dessa 100 mil skulle 1884 utgöra 13,096,700 riksdaler
Deri sednare åter uppställer beräkningen från 97 mils år 1868 trafikerad banlangd,
med äfvenledes 60,000 riksdaler brutto inkomst samt en årlio- tillökn.
m£ £290,000 riksdaler, och erhåller derigenom ett inkomstbelopp år 1880
af 9,o90,000,. eller om beräkningen fortsättes till år 1884, 10,750,000 riksdaler.
Da härtill läggas de delar af nordvestra banan som, sedan 1868 blifva
eller ar 1871 blifva för trafik öppnade, samt norra och östra banorna
hvilka antagligen blifva fullbordade under de sju närmaste åren, hvarigenom
sammanlagda längden af statens jernvägar kommer att utgöra omkring 140
mil och den sannolika inkomsten af dessa banor äfven beräknas skulle brutto
trafikinkomsten år 1884 kunna antagas uppgå till (enligt chefens för'' byggnadsstyrelsen
beräkning) omkring 18 millioner och enligt generaldirektörens i trall
kstyrelsen, omkring 15 millioner, motsvarande, med 60 proc. afdrag för omkostnader,
en nettoinkomst af, i förra fallet 7,200,000 riksdaler och i det
sednare 6,000,000 riksdaler. Tillägger man de båda sista årens erfarenhet

64

så befinnes, enligt trafikstyrelsens officiella berättelser, netto trafikinkomsten
pr banmil hafva utfallit pa följande sätt, nemligen.

år 1860 .......''........... 9,247 riksdaler.

„ 1861.................. 7,568

„ 1862 .................. 10,704 „

„ 1863 .................. 14,234 „

„ 1864 .................. 16,688 „

„ 1865 .................. 22,365 „

1866 .................. 24,145 „

„ 1867 .................. 24,243 „

1868 .............•....19,212

„ 1869 .................. 26,880 „

utvisande under åren 1862 — 1869 en årlig medeltillöknmg i rundt tal ax

2,300 riksdaler pr banmil. .

Med antagande att från och med 1872 tillökningen i nettoinkomst pr
banmil blifver den nyssberäknade å då trafikerade omkring 111 mil jernväg,
skulle tillökningen i nettoinkomst år 1884 blifva 3,318,900 riksdaler. Antages
vidare att norra och östra stambanorna, tillsammans omkring 29 mil, år
1878, då de sannolikt äro för trafik öppnade, gifva en nettoinkomst af

290,000 riksdaler, och att medeltillökningen pr banmil jemväl utgör 2,300
riksdaler pr år, bestiger sig trafikinkomsten å dem år 1884 till 690,200
riksdaler. Hela den ökade nettoinkomsten å statens jernvägar skulle således
sistnämda år uppgå till 4,009,100 riksdaler, motsvarande en årlig medeltillökning
under 13 år af omkring 308,000 riksdaler.

Ehuru af dessa beräkningar sålunda synes framgå, att den sannolika
tillökningen i trafikinkomst, under de närmaste åren, skulle medgifva en ännu
högre upplåning än 4 millioner, anser dock komiten, i betraktande af den
osäkerhet, som alltid måste vidlåda dylika probabilitetskalkyler, försigtigheten
bjuda att, med nedsättande af den beräknade medeltillökningen i trafikmkomst
med omkring 20 proc. till 240,000 riksdaler, icke öfverskrida den lånesumma,
hvarå sistnämnde belopp utgör 6 procents annuitet och har derföre, då komitén
äfvenväl trott sig kunna antaga att stambanorna ej komma att fortsättas
med lägre årligt anslag än tre millioner riksdaler, ej ansett sig böra föreslå
högre belopp för enskilda jernvägar än en million riksdaler. Härvid bör anmärkas,
att genom räntor och kapitalafbetalningar å de till lokalbanorna föreslagna
7lån samt möjligen genom utdelning från sekundärbanorna en icke obetydlig
inkomst kommer att tillfalla staten; men som denna inkomst möjligen
torde blifva behöflig för att ersätta den brist, som emot förmodan något år
kan uppstå i ofvanberäknade trafikbehållning, har komitén ej ansett sig höra
taga densamma i beräkning. Komitén har ej heller förbisett att, efter år
1878, medel icke vidare torde erfordras för de beslutade norra och östra

03

Vid uppgörande af förestående förslag till ett system för enskilda jernvagars
anläggning under den närmaste liden, liar komitén icke underlåtit att
fasta behörig uppmärksamhet vid, såväl statens förmåga att, utan allt för stora
uppoffringar bidraga till detsammas genomförande, som ock dess inflytande
pa landets allmänna arbetsförhållanden.

I förra hänseendet har komitén ansett sig böra utgå från den åsigt, som
under de senaste Riksdag™ gjort sig allt mera och mera gällande och
som komitén helt och hållet delar, att statens upplåning för jernvägsbyggnadernas
fortsättning icke borde utsträckas längre, än att annuiteten å för
sadant ändamål upptagne lån, ej öfverstiger det belopp, hvarmed nettobéhållmngen
å statens jern vägstrafik kan anses årligen ökas. I annat fall skulle
jernvagsbyggnaderna komma att, på ett, för öfriga statsintressen skadligt, sätt
nedtynga budgeten, och då någon fast hållpunkt sålunda icke vore gifven
anslagsbel öppen sannolikt komma att vackla mellan alltförmycket och allt-’
forntet. Att med bestämd visshet förutse denna tillökning, är naturligtvis
omöjligt, men sannolikhetsberäkningar, livilka, om de med nödig försigtighet
uppställas, icke böra allt för mycket slå felt, kunna dock, med ledning af redan
vunnen erfarenhet, göras. Sådana beräkningar hafva ock blifvit uppgjorde
af cheferne för statens jernvägsbyggnader och trafikstyrelse och återfinnas
i de promemorier, som blifvit inlemnade till statsutskottet vid 1867
ars Riksdag Den förre, som utgår från året 1867, med en då trafikerad

banlangd af 100 mil med 60,000 riksdalers bruttoinkomst pr mil och antager
en årlig successiv tillökning af 5 proc., kommer till det resultat, att totala
trafikinkomsten af dessa 100 mil skulle 1884 utgöra 13,096,700 riksdaler
Den sednare åter uppställer beräkningen från 97 mils år 1868 trafikerad banlangd,
med äfvenledes 60,000 riksdaler brutto inkomst samt en årlig tillökTf
rfniS00! riksdaler, och erhåller derigenom ett inkomstbelopp år 1880
åt 9,o90,000, eller om beräkningen fortsättes till år 1884, 10,750 000 riksdaler
Da härtill läggas de delar af nordvestra banan som, sedan 1868, blifvit
eller ar 187 i blifva för trafik öppnade, samt norra och östra banorna
hvilka antagligen blifva fullbordade under de sju närmaste åren, hvarigenom
sammanlagda längden af statens jernvägar kommer att utgöra omkring 140
mil och den sannolika inkomsten af dessa banor äfven beräknas, skulle brutto
trafikinkomsten ar 1884 kunna antagas uppgå till (enligt chefens för byo-o--nadsstyrelsen beräkning) omkring 18 millioner och enligt generaldirektörens i trafikstyrelsen,
omkring lo millioner, motsvarande, med 60 proc. afdrag för omkostnader,
en nettoinkomst af, i förra fallet 7,200,000 riksdaler och i det
sednare 6,000,000 riksdaler. Tillägger man de båda sista årens erfarenhet

64

så befinnes, enligt trafikstyrelsens officiella berättelser, netto trafikinkomsten
pr banmil hafva utfallit på följande sätt, nemligen:

år 1860 .......''........... 9,247 riksdaler.

„ 1861 .................. 7,568

„ 1862 .................. 10,704

„ 1863 .................. 14,234 „

„ 1864 .................. 16,688 „

„ 1865 .................. 22,365 „

„ 1866 .................. 24,145 „

„ 1867 .................. 24,243 „

„ 1868 ............. 19,212 „

„ 1869

utvisande under åren 1862 — 1869 en årlig medeltillökning
2,300 riksdaler pr banmil.

Med antagande att från och med 1872 tillökningen i nettoinkomst pr
banmil blifver den nyssberäknade å då trafikerade omkring 111 mil jernväg,
skulle tillökningen i nettoinkomst år 1884 blifva 3,318,900 riksdaler. Anta -

i

rundt tal af

ges vidare att norra och östra stambanorna,

tillsammans omkring 29 mil, år

1878, då de sannolikt äro för trafik öppnade, gifva en nettoinkomst af

290,000 riksdaler, och att medeltillökningen pr banmil jemväl utgör 2,300
riksdaler pr år, bestiger sig trafikinkomsten å dem år 1884 till 690,200
riksdaler. Hela den ökade nettoinkomsten å statens jernvägar skulle således
sistnämda år uppgå till 4,009,100 riksdaler, motsvarande en årlig medeltillökning
under 13 år af omkring 308,000 riksdaler.

Ehuru af dessa beräkningar sålunda synes framgå, att den sannolika
tillökningen i trafikinkomst, under de närmaste åren, skulle medgifva en ännu
högre upplåning än 4 millioner, anser dock komitén, i betraktande af den
osäkerhet, som alltid måste vidlåda dylika probabilitetskalkyler, försigtigheten
bjuda att, med nedsättande af den beräknade medeltillökningen i trafikinkomst
med omkring 20 proc. till 240,000 riksdaler, icke öfverskrida den lånesumma,
hvarå sistnämnde belopp utgör 6 procents annuitet och har derföre, då komitén
äfvenväl trott sig kunna antaga att stambanorna ej komma att fortsättas
med lägre årligt anslag än tre millioner riksdaler, ej ansett sig böra föreslå
högre belopp för enskilda jernvägar än en million riksdaler. Härvid bör anmärkas,
att genom räntor och kapitalafbetalningar å de till lokalbanorna föreslagna
lån samt möjligen genom utdelning från sekundärbanorna en icke obetydlig
inkomst kommer att tillfalla staten; men som denna inkomst möjligen
torde blifva behöflig för att ersätta den brist, som emot förmodan något år
kan uppstå i ofvanberäknade trafikbehållning, har komitén ej ansett sig böra
taga densamma i beräkning. Komitén har ej heller förbisett att, efter år
1878, medel icke vidare torde erfordras för de beslutade norra och östra

65

stambanorna, men anser det icke tillhöra dess uppgift att afgifva förslag om
huruvida de här ofvan, för stambanebyggnader, beräknade 3 millioner årligen,
från sagde tid höra användas till fortsatt byggande af stambanor, förökad t
bidrag till enskilda jernvägar eller annuiteten för dessa millioner möjligen
statsverket besparas, hvilket sednare hufvudsakligen torde böra blifva beroende
af, huruvida den beräknade tillökningen i tratikinkomst visar sig vara att
fortfarande påräkna.

Men det är icke allenast ur finansiella skäl, som komitén hemtat stöd
för den åsigt, att de 4 millioner R:dr, som blifvit föreslagna att årligen utgå till
järnvägsbyggnader, ä.r en lämplig summa, som ej gerna bör öfverskridas.
Äfven med hänsyn till den vigtiga omständigheten, att landets arbetskrafter
ej böra allt för mycket dragas från näringarne, torde detta belopp vara att
anse såsom ett maximum. Med dessa 4 millioner möjliggöres nemligen anläggande
af omkring 4% mils stats- och något öfver 8 mil enskilda* banor;
således tillsammans öfver 12 mil jernvägar årligen, eller samma våglängd som
i medeltal byggdes under åren 1855—1867. Lägges nu härtill dylika byggnadsföretag
som, utan statens mellankomst, redan pågå och sannolikt än vidare
skola uppkomma, så lärer den gräns kunna anses vara uppnådd, som
icke, utan högst vigtiga skäl, bör öfverskridas.

Sedan komitén sålunda sökt fullgöra sitt uppdrag att föreslå eu plan
för enskilda jern vägsbyggnader under den närmaste framtiden, tillåter sig
komitén här antyda några af de fördelar som, enligt dess förmenande, genom
en sådan plans antagande och fastställande skulle uppkomma. Dessa äro:

att statens financer och nödiga upplåningar kunna på ett mera tillfredsställande
sätt ordnas, då de betydliga utgifter, som jernvägsbyggnader medföra,
äro på förhand och för en icke allt för kort tidsperiod kända och bestämda
;

att de särskilda orterna, som kunna beräkna vid hvad tid och till hvilket
belopp statens bidrag utfaller, sättas i tillfälle att bilda bolag och i god
tid vidtaga förberedande åtgärder för sina jernvägsanläggningar;

att industriella anläggningar kunna, och säkerligen äfven skola förberedas
och uppstå å tjenliga platser, som hittills blifvit obegagnade af ovisshet
om och när nödiga kommunikationer kunde erhållas;

att de industriidkare inom landet, som tillverka jernvägsmateriel, kunna
med någorlunda visshet beräkna den årliga åtgången deraf, samt

9

60

att de ständigt återkommande och på Riksdagarnes öfriga arbeten skadligt
inverkande jern vägsstrider na blifva i väsentlig mån förekomna.

De af undertecknade Elworth och Taube mot detta betänkande afgifne
reservationer bifogas.

Komiterade framhärda

Med djupaste vördnad, trohet och nit

Stormäktigste, Allernådigste Konung!

Eders Kong!. Maj:ts

underdånigste, tropligtigste
tjenare och under säter.

Gr. LAGERBJELKE.

Fredrik Alexander Funk.

Cael Ievarsson.

Hj. Elworth.

F. Bbummeb.

A. Taube.

Warberg den 29 Augusti 1870.

Adolf Helander.

67

Reservationer.

Dä komitén afstyrkt bifall till den framställning, som inkommit från
Nässjö—Oscarshamns jernvägsäktiebolag om statsunderstöd till ett belopp motsvarande
en fjerdedel af jernvägens anläggningskostnad, med afdrag af den
vid 1869 års Riksdag redan beviljade millionen, och jag icke kunnat biträda
detta afstyrkande, torde härnedan få afgifvas skälen för denna min afvikande
åsigt.

Om man på kartan betraktar det af komitén föreslagna nätet af sekundära
jernvägar, synes obestridligt, att den landsträcka i sydöstra delen af
riket, som är belägen mellan banorna Westervik— Gamleby — Östra stambanan
och Wexiö—Kalmar, blefve, i jemförelse med andra trakter, som skulle förses
med sekundärbanor, alltför vanlottad på kommunikationer, om ej en bana derigenom
framdrages. Hade nu icke Nässjö—Oscarshamnsbanan redan varit
under utförande, utan endast föreslagen, är väl otvifvelaktigt att komitén inrangerat
densamma bland sekundärnätets banor, såsom särdeles lämpligt belägen,
ungefär midt emellan ofvannämnda båda jernvägar och delande landet
så att öfverhufvud ingen ort erhåller mera än tre mil till närmaste jernväg;
i dylikt fall hade naturligtvis äfven denna bana, i likhet med öfriga
sekundärbanor blifvit föreslagen till ett statsbidrag motsvarande V4 af anläggningskostnaden,
sådan den efter granskning af komitén kommit att beräknas.
Utan att afvakta de allmänna bestämmelser för statsunderstöd till
enskilda banor, som kunde vara att förvänta, företog emellertid bolaget för
denna jernväg anläggningen så snart sistlidne års Riksdag beviljat den genom
enskild motion begärda millionen, och icke vore det billigt om bolaget
för denna sin företagsamhet, om ock oförsigtig, skulle förlora likställigheten
med de bolag, som kunna uppstå för andra sekundärbanor, i synnerhet om i
betraktande tages, dels att den omförmälda millionen erhölls under betydligt
strängare vilkor både för lyftandet oeh användandet än som för ifrågasatta
sekundärbanorna skulle komma att föreskrifvas, och dels att en hufvudsakligen
bidragande orsak till anslagets beviljande var lindrandet af hungersnöden
i Småland, i anledning af hvilken staten eljest sannolikt måst vidkännas
andra uppoffringar.

I följd af det nu anförda anser jag att bolaget för Nässjö—Oscarshamns
jernväg borde, under enahanda vilkor som för de i sekundärnätet föreslagna
banor, i statsunderstöd erhålla 1/4 af beräkneliga anläggningskostnaden,
hvilken jag, med ledning af ett från Direktionen inkommet kostnadsfri»

68

slag, slutande på G,620,146 rdr, och med tillämpning af de för förslagens
omarbetande antagna allmänna bestämmelser, funnit utgöra 6,046,000 rdr,
hvadan det belopp bolaget skulle erhålla utöfver redan beviljade millionen
uppginge till 511,500 rdr.

Slutligen får jag, angående det hufvudskäl komitén anfört för sitt afstyrkande,
eller att ”endast högst vigtiga skäl borde föranleda frångående af
vilkor, under hvilka statsbidrag blifvit af Riksdagen beviljade,” anföra att
ehuru denna regel i allmänhet är fullt rigtig bör dock, då nu är fråga om
fastställandet af nya allmänna grunder för anläggandet af enskilda banor i
landet, den visserligen redan påbörjade, men onekligen sekundärnätet tillhörande
Nässjö—Oscarshamnsbanan med fog kunna intagas såsom första maskan
i detta nät och således äfven i understödsväg lika med öfriga sekundärbanor
behandlas.

Warberg den 29 Augusti 1870.

Hj. Elworth.

Emot komiténs förslag angående sättet för enskilda jernvägsanläggningars
befrämjande medelst direkt statsbidrag till en fjerdedel af anläggningskostnaden,
får jag härmed reservera mig, emedan jag anser att det lätt kan
locka och uppmuntra till företag, som för Bolagen blifva högst betungande
och för landets kredit skadliga. Ett dylikt bidrag kan för Bolagen blifva
betungande så till vida, att då återstående trefjerdedelar af anläggningskostnaden
svårligen kan inom landet anskaffas, måste utländska Entreprenörer
anlitas, hvilka återigen å sin sida, för att göra sig betäckta för kapitalrabatt
och ränteförlust under byggnadsåren, å de obligationer och preferansaktier
som till dem utlemnas, äro nödsakade upptaga anläggningskostnaden betydligt
högre än hvad den i verkligheten behöfver uppgå till — far Bolaget på detta
sätt en betydligt förökad skuld, som nära nog omöjliggör dess ernående af en
oberoende ställning. Då nu dessa af Bolagen utfärdade och till Utlänningar
lemnade värdepapper (sannolikt endast för sekundärbanorna uppgående till
cirka 30,000,000 R:dr Runt) troligen till stor mängd komma att spridas i
marknaden, och till billigt pris utbjudas, kan detta ej annat än skada såväl
Bolagens egen som äfven landets kredit; och ehuru man visserligen icke kan
begära att Statsmakterna skola befatta sig med enskilda Bolags finansiella

69

ställning, böra de väl ändock icke på sådant sätt bidraga till företagens utförande,
att det blifver för landets kredit skadligt, och för de enskilda Bolagen
onödigtvis betungande. Nässjö—Oscarshamnsbanan är ett talande och varnande
exempel på följderna af Statsbidrag till en mindre del af anläggningskostnaden,
hvilket, som ofvan är nämndt, framkallar utländska Entreprenörer
och Ingeniörer, samt en större mängd utländsk materiel, än som numera torde
vara behöfligt, och kan sålunda äfven betraktas som ett högst egendomligt sätt
att uppmuntra och befrämja inhemsk industri. Jag anser lån till 2/3 af anläggningskostnaden
och emot 4% ränta samt andel i vinsten, då nettobehållningen
öfverstiger 4% å sagde kostnad, vara både för Staten och de enskilda
Bolagen fördelaktigare än det af komitén förordade Statsbidraget till
en fjerdedel och andel i vinsten, då nettobehållningen först öfverstiger 4y2%
å förstnämnde kostnad; ty i förra fallet får Staten tidigare tillgodonjuta andel
i vinsten, hvarförutom ränteförlusten blifver mindre, och såvida man icke anser
att största fördelen ligger i att göra största förlusten, kan väl icke gerna någon
tvekan uppstå om hvilketdera sättet som för Staten är det fördelaktigaste,
och hvad de enskilda Bolagen i allmänhet vidkommer, torde lika litet böra
betviflas hvilketdera bidraget de heldst åstunda. Nu är det visserligen sannt,
att för lån till 2/3 af anläggningskostnaden erfordras större summor än till
V4 deraf; men som Staten har bättre kredit än enskilda Bolag, torde den äfven
lättare kunna anskaffa penningar på billiga vilkor, och om nu lånen måste
upptagas utomlands så, antingen Staten eller enskilda bolag upplåna dem,
torde hvad man egentligen menar med landets skuld ej blifva hvarken större
eller mindre för det, utan beroende endast på de vilkor, hvartill lånen kunna
erhållas. Dessutom bör litet hvar medgifva, att om Staten vill befrämja ett
företag, så skall • det ske på ett sätt som hjelper och icke stjelper; ty i annat
fall kan dess hjelp så gerna undvaras. Det är dessutom temligen påtagligt,
att de flesta om än icke alla af komitén föreslagna jernvägar skola tillbringa
Statsbanorna en ökad såväl trafik som inkomst, hvarigenom den så ofta påpekade
uppoffringen å Statens sida, då den befrämjar och understöder dylika
bibanor, kanske ändå icke torde vara så synnerligen stor som vid första påseende
tyckes, och i alla händelser har komitén obestridligen rätt i sin förmodan,
att om inkomsterna'' ”åtminstone under närmaste framtiden icke skulle
motsvara ränta på de i företagen nedlagda penningarna, är det dock otvifvelaktigt,
att den stora nytta, dessa jernvägar medföra såväl för orterna som det
allmänna, vida öfverstiger de uppoffringar, som varit behöfliga för dess tillvägabringande.

1 (ifrigt kan jag icke inse, att man genom det ena eller andra understödssättet
mer eller mindre undgår att inblanda sig i Bolagens enskilda affärsförhållanden;
emedan om, på sätt komitén föreslagit, Kongl. Maj:t skulle
tillsätta en Direktionsledamot, måste han väl ändock i denna egenskap ha

70

rättighet och skyldighet att, på samma gång han bevakar Statens intresse,
äfven inblanda sig i Bolagets enskilda angelägenheter; ty i annat fall hvad
har han i Direktionen att göra?

Af hvad här ofvan är antydt angående sättet för företagens understödjande,
följer äfven att jag måste reservera mig emot den af komitén uppställda
finansplanen, hvars uppgörande och framställande dessutom, enligt mitt
förmenande, icke tillkommit komitép, emedan ”sättet för deras (jernvägarnes)
utförande — — vare sig genom direkt anslag eller på annat sätt” icke gerna
kan vara detsamma som sättet för medlens anskaffande, eller anvisning hvarifrån
de skola tagas.

Tillika får jag reservera mig emot komiténs förslag att jernvägen Wexiö —
Carlskrona skall af Staten understödjas på samma sätt som öfriga sekundärbanor.
Om man utgår från den kanske icke så oriktiga föreställningen, att
den som har största direkta nyttan af ett företag bör äfven i främsta rummet.
till dess utförande bidraga, och hvilken åsigt tyckes göra sig allt mer
och mer gällande — synnerligast då det rörer enskilda jernvägsanläggningar
— och då det väl icke gerna kan förnekas, att Staten har sjelf en ganska
stor fördel af att sätta Carlskrona, med dess många Kronan tillhöriga dyrbara
etablissementer — i närmare förbindelse med hufvudstaden och öfriga
vigtigare orter i landet, samt dertill kommer att Carlskronas strategiska vigt
icke bör förbises — hvilket komitén äfven har insett och derföre föreslagit
att banan skall byggas med samma spårvidd som Statsbanorna, men skulle
vi icke sjelfva inse platsens stora vigt, så är det högst sannolikt att, i händelse
af krig, fienden gör det så mycket mera, och har han en gång fått
fäst fot der, torde det blifva svårt nog att utdrifva honom från detta nya
Gibraltar — och om nu dessa förutsättningar äro riktiga, borde väl Staten
ändå på ett mycket verksammare sätt bidraga till jernvägssträckans Wexiö—
Carlskrona utförande än med blott låneunderstöd, och torde denna jernväg
snarare böra byggas af Staten — men med bidrag från Kommunerna.

Warberg den 29 Augusti 1870.

A. Taube.

Rättelser.

Sicl. 10, rad. 22 uppifrån, står: Emalida—Wexiö, bör vara: Emmaboda—Wexiö.

30, „ 9 nedifrån, „ Galagårda,

„ Gatugårda.

Lill, A.

Tekniska uppgifter utur samtliga jern vägsförslagen, rörande banbyggnadeii.

B a n o r n a

s

S e k t i o n

o c It Öfverbyggnad.

_

-

N:o.

N a m n.

IT* i

p:

K ™ 1

ö C: |

*■ !
P ^

8 5’ i.

P %■

P-1 p !.

ro’ jl

Skärnings-

bredd

_ P

Ballastens

Slipernas

Liälsvigt

per fot.

1

|

N:o.

-n

f-

|

n 5T

i

jord. i

berg.

t" ro

S

öfre 1
redd.jl

nedrei

redd.!

djup-

lek.

dimensioner. j

afstånd.

Mil.

Fot. |

Fot. j

Fot.

rot. i

Fot. 1

i

Fot. 1

Fot.

Fot.

Fot.

skalp, j

Med 4,83 fots spårvidd.

|

f

1

1

I

1

Malmö—Ystad— Trelleborg .

7,15

1 : 100

2,000

24

16

9,5

14

1,5

8,0 — —

2,5

15 <|

9

2 a

Helsingborg—Hessleholm . ■ ■

7,28

1 : 100

1,000

27

16

9,5

14

1,5

8,0 — —

2,5

15

10

2b

Kropps Hjortshög— Bittes-

11

holm............

1,25

1 : 50

600

23

15

i0 :

13

1,0

8,0 — —

3,0

12

3

Wallåkra—Billesholm ....

1,34

1 : 80

1,000

24

16

10!

14,5j

1,5

8,0 — —T—

3,0

15

11 Va

4

Christianstad — Sölvesborg . .

2,83

1 : 100

1,500

30

18

10 i

14,5

1,5

8,o — —

2,5

v

5

Carlshamn—Wislanda . . ■

7,10 1: 60

1,000

24

16

10

14

8,0 X 0,5 X 0,4

2,5

15 |

12

6

I Vexiö —- Kalmar— Carlskrona

15,50!

1 : 100

1,500

30

18

18 1

12

16,5

1,0

9,0 - —

8,0

18

7

Nässjö — Ilvetlanda......

3,56

1 : 80

2,000

24

16

15

10 ,

13

1,0

9,0 X 0,6 x 0,5

3,0

15

8

Nässjö — Oscar sliamn.....

14,00

1: 60

1,056

24

16

16

10

14

1,5

9,0 X 0,6 x 0,5

3,0

15

13

17

Skara—Vestra Stambanan. .

2,56

1:100

2,000

| 28

18

11

15,5

1,5

9,0 X 0,7 X 0,5

3,0

20

15

21

Mariestad—Moliolm.....

1,75

1 : 100

1,000

! 23

15

15

10

13

1,0

7,6 x 0,7 x 0,5

3,0

15

16

24

Mjölby — Wadstena......

1.87

1 : 75

1,400

•23

15

15

10

13

1,0

7,6 x 0,7 x 0,5

3,0

15

20

25

Oxelösund— Flen—Qvicksmul

11,24

1 : 60

800

23

16

15

10

13

1,0

7,6 x 0,7 X 0,5

3,0

15

26 b

Mohn—Nordvestra stambailan

1,42

1 : 60

1,000

25

16

18

10,5

lo

1,0

8,5 X — X 0,5

45

JU

27

Nora—Greckstadra......

1,86

1: 62

1,000

22

18

18

- - -

3,0

22,5

22

32

Köping— Westerås—Sevalla .

4,81

1:100

2,000

: 25

17

18

1 10

14,5

1,5

. 8,5 x 0,7 x 0,5

3,0

20

23

33

Krylbo—Norberg.......

1,66

1: 60

1,500

24

16

16

i10

14

1 1,5

8,0 x 0,7 x 0,5

2,5

1 20

För samtliga banor med denna

''

26 a

spårvidd uro de omarbetade

i

1

28

förslagen beräknade enligt vid-

!

1

1

stående gemensamma mätt be-

i

s tämmelser. nemligen.....

24

18

16

i 10

14

1 1,5

8,0 X 0,7 X 0,5

45

15

Med 4,1 fots spårvidd:

1

!

po

b

00

o

801

) 23

17

15

9

13,5

1,5

7,0 X 0,7 X 0,5

2,5

15

] 14

H y.

Borås—Gisslaved......

7,30

Il: 60

801

) 23

15

15

9

13,5

1,5

7,0 x 0,7 x 0,5

2,5

17

jl8

Lidköping—Håkantorp . . .

2,43

1: 250

10,00(

24

15

9

1,0

7,0 x 0,8 x 0,5

2,5

T5

119

Wener sborg—Stora Lee—

Norska gränsen .....

8,5C

1: 60

1,00(

J 24

15

15

9

1,5

7,0 — —

2,5

ro

31

Förslagen till banor med de.u-

na spårvidd äro beräknade

enligt vidstående mått bestäm-

1

.

meker, nemligen...... ■ ■

—''

j 23

1 17

15

9

13

1,5

7,0 X 0,7 x 0,5

9 r.

Wjt*

15

Banornas

Namn.

Med 3,6 fots spårvidds

Wester vilt—Östra stambanan
mmelby—Östra stambanan
mhult—• Wernamo— War berg

...........

Smålands stenar—Falkenberg
—Halmstad—Wurberg .

Jönköping—G isslaved—-Halmstad
............

Sektion o c h Öfverbyggnad.

Jönköping—Wernamo . . .
Ulricehamn—Wartofta . .
Hjo—Sten storp.......

Uddevalla — Norska gränsen
med bibana till Krossekän

Askersund—-Hallsberg ....

Motala—Hallsberg med bi-j
banan Dunsjö—Norrköping \

Filipstad—Mohn.....

Möckeln — Dalkarlsberget

Wickern........

kör samtliga dessa'' banor ii ro
de omarbetade förslagen beräknade
enligt vidstående gemensamma
måttbestämmelser,
nemligen.........

Med 3,68 fots spårvidd:

Utter sberg—Hörken — Wessman—Barken
......

|

p; 1

K 5P

P O:

Ö fcs» j

r5 £* 1

Skärnings-

bredd

P

Sf g

Ballastens

Slipernas

dälsvigt

0? i

CP

|

3 c/j
crq p

p ce 1

p" 1

ro*

jord. ;i

!

berg

• ro

g

öfre

iredd.

nedre

iredd.

djup-

lek.

dimensioner.

afstånd.

per fot.

Mil. |

Fot. |

Fot.

Fot.

Fot.

1

Fot.

Fot.

Fot.

Fot.

Fot.

skalp.

13,37

1

1: 60i

1,000

20

13

13

1,5 i

6,0 X 0,7 X —

2,5

12

8,11

1 : 60

700

20

12

12

8

11,6

1,2

6,0 X 0,9 X 0,45

3,0

12,1

15,20

1 : 60

1,000

21

14

18

8

12,5

1,5

6,0 X 0,8 X 0,5

2,5

12

12,60

1: 60

1,500

21

14

13

8

12,5

1,5

6,0 X 0,8 x 0,5

2,5

12

15,33

1 : 60

800

(20 :
121

18 |
14 |

13

8

12,5

1,5

6,0 X 0,8 x 0,5

i 2>8I
) 2,5 t

12

7,40

1: 60

1,000

20

14

12

8

11,0

1,0

6,0 X 0,8 x 0,5

2J5

12

3,44

1 : 100

3,000

24

13

13

8

11,6

1,2

7,0 x 0,7 x 0,5

2,7

13

3,54

1: 60

1,000

19

!

12

8

11,7

1,25

6,0 X 0,6 X 0,5

2,5

12

9,52!

1: 60

1,000

18

14

13

8,5

12,1

(M|

6,75 X — X 0,5

3,0

14

1 : 50

i

1 2,01

2,46

1 : 50

1,000

i 22

16

14

8,5

13,0

1,5

6,5 X 0,7 X 0,5

3,0

12

14'',1

1 : 100

1 : 70

| 1,000

20

13

13

8

12,5

1,5

6,0 x 0,7 x —

2,8

12

5,11

1 : 60

1,000

j 15

14

13

8

12,0

1,2

6,5 X — X 0,5

2,5

10

! 3,19

1 : 42

i 800

1

21,5

15

13,5

|

9 •

12,0

1,0

7,0 X —■ X 0,5

2,5

12

22

10

14

8,5

12.5

1.5

6.5 x 0.7 x 0,5

45

12

6,75

1: 6C

1,000

21

15,1

13

8,5

11,£

1,0

6,5 X 0,7 x 0,5

3

14

22

16

14

8,5

12,5

1,5

6,5 x 0,7 X 0,5

2,5

14

Litt B.

Medelpriser för åtskilliga i de olika jernvägarnes kostnadsförslag upptagna arbeten och materialier in. in.

Underb

y g g n a

a.

ö f v e r b y g g n a d.

Stations-

och

H usb

y g g nader

m. m

(Kriga

kostnader

Banornas

Q

er*

P

er*

SO

cT

w

o

Trummor.

Plåna väg-ö fy er gångar.

ps

Oq

O

p

1

Hälst

llbehör.

CD

PU

»-3

o

m

Vändskifvor.

Stationshus in

m.

Hus m. m. för
rörliga materielen.

p

3

CD__

S-I

tr

p> >•
PB pu

1 g

g* E

!

t»*

p: in

3 S

& 2

3 ^
pr

cd

ö

fel

p"

p;

Oq

er

aq

o

Oq

ps

B

m

w

P^

— P:

3 Oq

p_.

o

A

t*

CD

5 s !>“

o

w

P

pr

B P

P-

S Bs

fB go
K-b Et
O:. O
t5

cd e-*
ca

CD

B 2!

pu

CD

N:o

Namn.

B

Oq

3 5*
p crq

PY P

CD

B

3 Cu

P no

P-i i

5 CD
• ►-*

5’

aq

B

aq

B.

B*

ep

c
cr
er

f

o

p

p

O:

CD

B

CD

aq

aq

p

cd

CD

1

och

bultar.

Spik.

P 2.

0q

P

in

B

P

pr

ce

C:

O

b’

P-j

CD

8- K
g B

® g.

1

£■. ca

§ r s

CD r -i

r* o

g. 1 g

§ s 5

j ? f

CD

S o

p B

r** o

» pr

b SB

cd

er

o

eu

p

B

aq

o

i—'' CD

CD -t

''S

O

O <

u>

CD

B

|

Rdr pei

Kuh.stg-.

Infot.

Qvdr.stg.

L.fot.

K.stg.

Styck.

Styck.

Styck.

Styck.

Styck.

Styck.

L.fot.

L.fot

Knb.stg

Styck.

Otr.

Mil.

! Skarf.

Otr.

Styck.

L.fot.

L.fot.

Styck.

Styck.

Styck.

Station.

Station.

Station.

Styck.

Styck.

Styck.

Styck.

Mil.

''Irland.

Proc.

Med 4,83 fots spårvidd.

1

Malmö— Ystad—-Trelleborg .

18,30

0,90

0,50

0,25

348

2500

200

150

1,50

0,25

49,90

1,75

6,00

7476

12,70

0,34

4,14

350

6000

48420

57920

40220

10000

6500

2400

2500

3000

600

15

N:o

i

2 a

Helsingborg—Hessleholm. . .

18,80

0,90

0,50

0,25

290

2500

200

125

1,0

0,20

38,10

1,75

6,00

7076

12,70

0,33

3,79

350

7000

■ —

37050

14058

6500

2100

3000

494

15

51

2 a

2 b

Kropps Hjortskog — Billes-

kolm............

15,10

1,00

0,44

0,25

510

165

—.

200

100

0,17

20,00

1,50

6,00

9000

2,50

_

0,06

0,30

2,85

2259

4840

349

18

It

2 b j

3

Wallåkra—Billesholm . . . .

26,25

0,54

0,20

533

370

1500

2000

250

120

0,75

0,15

35,00

1,50

5,75

9900

2,5 C

0,06

0,30

3,56

400

2700

—•

4000

2500

1800

1440

700

10

51

Q

u

4

Christianstad—Sölvesborg . .

27,15

1,50

0,40

0,20

—-

300

2550

250

100

0,10

40,00

1,50

6,00

12721

3,00

0,09

0,30

4,21

400

2500

65000

20000

15000

5000

1000

1800

3000

456

15

T)

4

5

Carlshamn — Wi slända ....

21,24

0,90

0,40

loa

700

300

1000

1000

230

120

0,75

0,10

29,16

0,75

6,00

9000

2,50

13,00

0,15

3,04

250

5000

21000

4125

1600

4500

500

750

1658

285

15

,,

5

6

Wcxiö—Cd!mar—Carl skrona

26,63 *

*

tf

137

1365

260

1240

1850

450

150

0,19

35,00

1,32

6,60

1G25011

tf

0,36

4,32

330

3000

75500

53400

50000

20750*

tf

1500

458

15

6

7

Nässjö—IJvetlanda......

28,15 *

*

tf

100

616

256

3150

260

180

1,0

0,10

36,00

1,00

6,50

4638

14,00

0,20

3,13

300

5000

41325

6350

3000

2400

1200

1200

2500

287

15

5?

7

17

Skara— Wostra Stambanan .

22,90 *

tf

0,20

92

150

_

0,22

32,40

1,00

7,50

10946

14,00

0,16

3,43

2000

22000

11500

6000

2000

500

1000

1953

400

7

17

21

Mariestad—Moholm . ... .

23,45

116

197

260

180

1,0

0,10

30,00

1,00

7,00

3851

14,00

0,20

3,28

300

5500

43250

6350

2000

240.0

1000

5000

522

15

11

21

24

Mjölhy— Wadstena ......

23,44 *

__

tf.

tf

100

388

219

4424

1990

260

180

1,0

0,10

35,00

1,00

6,50

5259

14,00

0,20

3,18

300

5500

2500

45750

6350

2000

2400

1000

1500

5000

518

15

11

24

25

Oxelösund—Flen—Qvicksund

24,27 *

_

tf

tf

116

402

173

3957

1684

260

180

1,0

0,10

30,70

1,00

7,00

3190

14,00

0,20

3,25

300

6000

2500

61400

—-

7500

140001

(1000/

2400

1500

5000

391

15

V

25

26 b

Molin—Nordvestra stambanan

16,00

0,91

0,30

0,20

120

900

290

1800

2500

150

100

0,125

20,00

1,10

7,50

9515

12,00

0,22

4,99

300

8000

15000

4000

2000

2000

3521

360

13

51

26 b

27

Nora--Greck Stadna . . . .

31,45 *

1,10

tf

0,20

120

1075

330

2000

5000

200

100

0,125

20,00

1,10

6,50

6290

13,25

0,28

4,25

250

6000

12000

4000

2000

2000

1500

2689

303

5

51

27

32

Köping— West er ås—Se valla .

22,45

0,30

0,20

120

331

2000

2500

200

100

0,17

20,00

1,10

6,50

8281

13,00

0,25

3,94

300

8000

2000

24000

21000

10000

(70001

(2000/

2000

2000

2000

2500

435

14

51

32 j
!

33

Krylbo—Norberg .......

24,92

1,0

8 % af grina.

1

120

805

501

-

300

100

0,08

35,00

1,00

7,00

12600

3,50

12,00

—"

0,35

4,68

300

4000

300

10500

2000

3000

1000

150

15

11

33

Medelpriser, beräknade i de om-

IV5

1

f Skåne,

, 1,60/

( 40000)

per

Lokomo-

tiv.

arbetade förslagen, äro . . .

1,00

0,40

0,20

120

--

250

100

1,0

{ 0,12

j 1,261

6,50

7200

2,0

— -

0,06

0,30

350

6000

2500

{ 30000)
[ 200001

12000

6000

2500

3000

1000

1500

8000

---

15

(0,10

1,00 J

Med 4,1 fots spårvidd.

>

14

Borås—/Härberg.......

15,00

0,50

0,20

no

1187

354

1200

1100

200

40

BO

0,10

15

0,75

5,80

6336

1,76

0,058

0,25

2,82

300

2500

2000

40000

10000

3000

2000

750

1600

461

10

N:o

14

14''A

Borås—Gisslaved ......

21,57

1,00

0,50

0,20

no

2875

288

1100

200

so

1,0

0,08

30

0,75

7,50

8100

2,25

0,07

0,25

3,95

325

2500

2000

12000

8000

3000

2000

1500

1704

220

10

51

14''A i

18

Lidköping—Håkantorp . . .

20,70

1,00

0,50

0,25

1380

394

3000

3000

300

125

—•

0,10

30

0,70

6,0

7200

2,0

13

0,25

3,13

300

2500

41000

_

12000

4000

5000

1000

1500

4115

455

15

11

18

19

TFener slör g—Norska gränsen

21,15

1,00

0,50

0,25

150

1653

528

1500

3000

300

125

1,0

0,10

30

0,60

5,25

7200

2,0

10

0,25

2,92

300

2500

12000

5000

1000

2500

--

2000

2914

397

15

51

19

Medelpriser i omarbetade försla-gen ..............

1,00

0,40

0,20

120

250

100

1,0

0,10

/ 0,75(

t 0,80)

6,50

7200

2,0

0,06

0,30

35C

6000

-

| 40000/
/ 30000/

12000

6000

per

Lokomotiv.

2500

3000

1000

1500

3000

15

!

Med fots spårvidd.

v

9

Westervik—Östra stambanan

21,34

0,70

0,30

0,20

125

1254

441

1500

2500

300

100

1 2,0 1
l BO j

0,10

32,10

0,50

6,0

5400

1,50

13

0,25

2,58

200

2500

60000

15000

4000

3000

100

3000

321

15

N:o

9

10

Gamleby—Östra stambanan .

18,82

0,30

0,15

136

1547

322

1222

2000

150

50

j 3,0 1
l 1,50/

0,12

24,34

0,60

6,50

5505

12

0,25

2,54

200

__

2000

16000

10000

8000

5000

1800

2400

276

15

51

10

11

Lamhult—Wernamo— War-

-

berg............

20,66

1,00

0,50

0,20

103

634

254

1200

1100

200

40

BO

0,08

30

0,40

7,50

2400

0,60

0,045

0,25

2,83

200

---

2000

40000

12000

8000

3000

2000

1500

1044

239

10

11

UV*

Smålands Stenar — Falken-

berg—Halmstad — Warberg.

20,50

0,6,0

0,10

100

226

200

50

1,25

0,06

25

0,d5

7,50

2400

0,60

0,045

0,25

2,78

200

2000

25000

11000

1400

4000

2000

1200

1250

293

10

55 ,

liv*

12

Jönköping— Gisslaved— Halm-stad .............

16,20

0,60

}0,40

jo,70

0,201

0,10/

122

1367

366

1200

2200

1200

■300

50

100

1,0

1,25

0,10)

0,06

0,051

25,30

| 0,60

1 0,45

6,00

7,50

5100 (
2400J

1,50

-

0,045

0,25

2,67

200

(2500/
(2000/

60000

(15000

112000

4500

3500

3000

1500

30001
20001
10001

(1200
{ loa j

3000)

1400}

284

Ilo)

tio/

-

12

13

Jönköping—Wernamo ....

12,40

0,33*

tf

100

163

1800

1000

200

35

—■

0,05

25

0,35

7,0

2400

.0,60

0,045

0,25

2,50

150

1500

___

3500

1500

1000

__

1784

213

10

13

15

U IriceJiamn— Wartofta . . .

23,50

0,60

0,30

0,25

150

1130

350

1500

2500

300

100

Bo

0,10

30

0,60

6,50

5400

1,50

10

0,25

2,85

300

2500 |

30000

i

10000

3000

;

100

2907

461

15

15

16

Hjo — Stenstorp ........

20,00

0,60

0,30

0,10

675

265

1500

300

100

Bo

0,05

30

0,50

6,0

5400

1,50

13

0,20

2,34

200

_____

1

2500

30000

i

i

1500

5000

2000

100

1695

226

15

55

16

20

Uddevalla—Norska gränsen.

24,20

0,3O

0,20

115

1298

255

2000

2500

150

100

0,125

SO

1,00

G,50

5716

12

0,20

0,20

2 81

3001

j

2000

16000 i

7500

(8000/

1500

2000

2000

1504

384

14

20

22

Askersund—Hallsberg ....

22,40

jO, 501
10,70}

0,40

0,10

j 80j

llOOf

11331

315

1370

(2000

(3000

1501

300)

100

0,10

t

25

0,60

7,50

7200

2,0

13

2,61

1

250

2500 i
(

20000

15000

4000

(2000)

10000

_

100

3000

221

{“}

51

22

23

Motala—-Hallsberg......

(20,90 \

119,93 j

0,70

0,40

0,20

125

897

390

1324

2550

300

100

Bo

0,10

126,0 (
127,68/

0,60

7,50

7200

2,0

13

0,25

2,96

250

1

2500

36840

15000

4000

20000

3000

100

3000

325

15

11

23

26 a

Filipstad—Malm...... .

27,00

116

1780

330

1800

3000

150

100

0,125

25

0,75

7,50

5008

12

0,18

2,55

200

1200

16000

10000

8000

17000(
(2500/

1500

2000

1500

2055

306

8

55

26 a

28

Möckeln — Dalkarlsberget —

j 7500
\ 5000

32001
. 2200)

Wi ekern..........

30,20

r. % af

gräfn.

100

279

1510

255

92

Bo

0,10

30

1,00

6,50

4234

—•

14

0,25

2,75

300

—-

2500

5000

1000

208

15

15

28

Medelpriser i omarbetade första-

«

("•“(

| 4000o]

per

Lokomotiv.

ofen...... ........

__

0,90

0,40

0,20

120

.....

225

75

Bo

0,10

.....

6,50

5760

1,60

0,06

0,25

300

5000

2000

{ 30000|

12000

6000

2500

3000

1000

1500

3000

15

l 0,75)

1 200001

Med 3,68 fots spårvidd.

31

Uttersberg—Hörken— Wess-

i

man—Barkens jernväg. . .

24,90

1,00

0,30

0,20

121

1500

282

2500

150

100

Bo

0,125

22,20

0,80

6,50

5897

12

0,20

2,94

300

2000

7000

7000

12000

1500

2000

2500

2500

158

13

M:o

31

Medelpriser i omarbetade förslå-

per

get...............

0,90

0,40

0,20

120

225

75

Bo

0,10

-—

0,80

6,50

7200

2,0

0,06

0,25

350

5500

--

12000

6000

2500

8000

1000

1500

3000

''—~

15

Amu. En ensam stjerna (*) i stället för utsatt pris i någon kolumn, betyder att kostnaden, som der bordt förekomma, är inbegripen uti det förut på samma rad utsatta och med stjerna betecknade belopp.

lätt C.

Rörliga materielens styrka och

Banornas

Lokomotiv

Personvagnar

Godsvagnar

Reservdelars

kostnad.

Materielens

kostnad

Högt

e klass.

Lägre klass.

Täckta.

Öppna.

N:o.

Namn.

Längd.

Vigt.

Antal.

Pris
pr st.

Antal.

Pris
pr st.

Antal.

Pris
pr st.

Antal.

Pris
pr st.

Antal.

Pris
pr st.

i summa.

pr mil.

Mil.

C:tr.

R:dr

It: dr

R:dr

It: dr

R:dr

R:dr

R:dr

R:dr

Med 4,83 fots spårvidd.

1

Malmö—Ystad—Trelleborg .

7,151

432

5

36,000

__

_

_

180,000

25,175

5

30,000

6

6,200

14

4,400

8

3,200

90

2,100

15,650

479,050

67,000

2a

Helsingborg — Hessleholm . . .

7,28

432

4

36,000

3

7,000

12

4,500

10

3,570

30

2,600

11,300

344,000

47,252

5

4

10

8

85

13,900

436,800

60,000

2b

Kropps Hjortskog — Bittes-

halm.............

1,251

■—

- -

i

1

2

31

3,600

107,500

86,000

3

Walläkra -- Billesholm ■ ■ ■ ■

1,34

r

_

I

_

_

_

_

_

1

1

2

31

3,300

107,200

80,000

4

Christianstad — Sölvesborg . ■

2,831

480

_

__

_

_

_

1

-

2

2

6

4

25

5,700

169,800

60,000

5

(Jarl slumra — Wislanda . . ■ ■

7,10)

540

3

43,000

5

5,300

7

4,300

5

3,300

75

2,400

22,000

404,100

56,915

1

5

3

8

6

90

--

14,000

426,000

60,000

6

[Vexla— Kalmar— Carlshrona

15,501

468

564

_

.....

__

_

1,550,000

100,000

i

10

7

*

24

16

190

30,800

930,000

60,000

7

Nässjö—Hvetlanda......

3,56

3

30,000

4

4,750

4

4,250

7

3,000

75

1,400

252,000

70,786

1

2

2

4

4

50

5,800

213,600

60,000

17

Skara— [Vestra Stambanan .

2,56)

400

2

30,000

....

6

3,000

_

20

1,800

__

114,000

44,531

i

2

2

- .

5

4

20

4,400

153,600

60,000

21

Marie stad—Moholm . ... .

1

1,75)

357

2

24,000

2

4,750

4

4,250

2

3,000

.

20

1,400

_

108,500

62,000

i

--

2

2

5

4

20

4,800

154,000

88,000

24

Mjölby— Wadstena ......

1,87)

450

2

30,000

2

4,750

3

4,250

3

3,000

30

1,400

133,250

71,258

i

.-

2

2

5

4

20

4,140

153,340

82,000

25 ,

Oxelösund— Flen— Qvicksund

11,24

357

450

12

27,000

14

5,500

28

4,250

14

3,000

160

1,400

786,000

69,990

!

Flen—Nyköping—Oxelösund

5,94

_

r

4

4

10

6

65

11,900

356,400

60,000

27

Nora■— Greck Stadna.....

1,86

-

_

_

_

_

--

1

3

2

28

3,200

111,600

60,000

32 ,

Köping— Wester ås—Sevalla .

4,81)

r

Köping—Westerds Sala

6,81 1

4

5

10

8

84

11,600

408,600

60,000

i

33

Kryllo—Norberg.......

1,66

600

__

<

1

3

2

_

30

3,600

116,200

70,000

Med 15,(18 fots spårvidd.

31

Utter sberg— Ilörken— Wess-

man—Barkens jernväg . .

6,7 5|

432

6

25,000

3

6,000

6

4,000

6

3,500

170

1,000

383,000

56,741

s

5

30,000

4

5,800

8

4,100

6

3,000

92

1,800

15,400

405,000

60,000

ad uti samtliga derin iigsförslagen.

Banornas

Lokomotiv

Personvagnar

Godsvagnar

Reservdelars

kostnad

Materielens

kostnad

Högre klass.

Lägre klass.

Täckta.

Öppna.

N:o.

Namn.

Längd.

Vigt.

Antal.

Pris
pr st.

Antal.

Pris
pr åt.

Antal.

Pris
pr st.

Antal.

Pris
pr st.

Antal.

Pris
pr st.

i summa.

pr mil.

Mil.

C:tr.

It:dr.

R:dr.

R:dr.

R:dr.

R:dr.

R:dr

R:dr.

R:dr

Med 4,1 fots spårvidd.

14

Borås— Wurberg.......

8,oo

400

8

27,000

10

4,000

20

3,500

10

1,500

120

1,100

10,000

483,000

60,375

1

61

30,000

4

6,000

12

4,250

6

3,100

100

1,900

16,400

480,000

60,000

14''/2

Bords— Gissla ved.......

7,301

450

6

32,000

30

2,500

10

1,500

90

1,050

10,000

386,500

52,945

J

1

*_

6

2

12

6

—-■

85

14,900

438,000

60,000

18

Lidköping—Hällan torp ....

2,43

--

2

2

4

4

•—

20

■—

6,400

145,800

60,000

19

Wenersborg—Norska gränsen

8,50

340

4

30,000

2

6,000

4

4,000

40

1,300

20,000

220,000

25,883

500

6

4

12

10

no

15,000“

510,000

60,000

Med B,G fots spårvidd.

9

Westervik— Östra. Stambanan

13,37

430

_

''-

802,000

60,000

__

8

25,000

8

5,800

24

4,100

16

3,000

ISO

1,800

5,700

668,500

50,000

10

Gamleby—Östra Stambanan .

288

6

25,000

4

4,500

8

3,500

8

2,100

50

1,200

272,800

33,638

Western; i k—Gamlehy—Östra

J

384

7

5

14

12

'' _„

135

15,650

556,050

55,000

11

Lamhult—- Wernamo— IVar-

berg.............

15,20

300

6

24.000

_

15

1,800

10

1,000

120

750

__

271,000

17,829

8

8

~—

24

16

200

7,200

760,000

50,000

1172

Smålands Stenar—Falkenberg

Halmstad Wurberg. . . .

12,60

6

25,000

12

2,000

100

900

264,000

20,952

_

9

——

8

__

24

|_ -

16

180

14,200

756,000

60,000

12

Jönköping—Gisslaved—Halm-

stad.............

15,33

430

25,000

2,000

900

442,000

28,832

8

8

24

16

200

13,700

766,500

50,000

13

Jönköping— Wernamo.....

7,40

360

4

24,000

_

10

1,800

10

1,000

80

750

___

184,000

24,864

''

«._

5

__

-—

12

7

90

12,800

370,000

50,000

15

Ulricehamn— Worlof ta . . . .

3,44)

372

3

25,000

3

5,500

3

2,500

40

1,062

15,500

157,000

45,040

8

-—

2

5

4

—■

45

__

6,300

206,400

60,000

16

Hjo- - Stenstorp........

3,54

^372

3

20,000

3

5,000

_

_

30

1,000

5,000

110,000

31,073

i

-

3

2

5

4

48

6,900

212,400

60,000

20

Uddevalla — Norska gränsen

med bibana till Krossekärr

9,52j

432

8

25,000

6

6,000

12

4,000

6

3,500

160

1,500

545,000

57,248

7

6

12

12

145

15,200

571,200

60,000

22

Asker sund—Hallsberg . . . .

2,46

c

_

_

_

_

110,400

44,878

_

2

2

3

4

22

3,000

147,600

60,000

23

Motala — Hallsberg jemte Dun-

sjö—Norrköping......

14,11

430

840,000

59,532

12

8

24

16

180

29,800

846,600

00,000

26

Filipstad Molin.......

5,11

384

5

21,000

3

5,000

6

3,500

3

3,000

150

700

255,000

49,902

i

Filips frid—Frgksta/l ......

6,53

_

4

4

- --

8

6

100

5,150

359,150

60,000

\

28

Möckeln — Dalkarlsberget —

Wickern...........

3,19

320

3

25,000

—-

3

2,000

60

750

126,000

39,499

3

3

—•

50

8,100

191,400

60,000

Normalsektioner

, £ ö i''

omarbetade förslag-en

4,83 £ o t .s ,*s p å rvi <1 d.

i? Bank.

m e cL ö f V e r\>y g-mad..

Is*

........

Skämiiv

- —

Imii

^■1

b 6T

TO'' %''

SP

it x* v ± d d.

i Berg

2 § Skänxing.
a) i jord.

1? B ct ri k.

med öfVe rby ytrna (t

Ti i 11. D

MåKbestämmelser.

Sp fir \''i cl de r.

o

4-, ad fo ts

6 i fots

3, ö fots

fot

fot

fot

Slxperrvcts liavqcU....._ _ .. _ .. _ _

S, o

X O

6. s

df ... bredd'' (i loppen j . _________

0, r

0, T

0, i

______ÖÄ__________ 1/ orlrle It-_____________________________

**

i__

Oj .5

0. *

_____ dS__________ afstånd. från* b i > förandra,__

2. 3

2 ö

Ballastens öfre bredd . __________ _____ ________ .

It), 0

Ad

_____d = _______ tf o c fc Le k ........ _ .......... _

i, 3

r-- - -

1, 3

i, 3

öfver hcbU&isploavat.

_______d ° 1)0 ttcribredd _________ ________________________________

1b, O

!d, o

12 5

Sorl 1

16, o

15^o

14-, o

Sledrrunaa.rnrs bottmbredd, ~t jord_________________

26 o

23. o

I Sf

i

____________d."______________ ________dt-------, i, berg________

18, o

1Z, o 1

16, o

Dikenas öfre bredd, i jord __ ___________________

4, 0

4 o

6 o,

____(LS____ _ d?______, v bero ______________

Z, o

2, 0

--- -L- -----

Z 0

__________d° djur) -.............. .............- ......

l O

1, 0

1, 0

__d=- bottenfyre-cLd_________ -__________________________________

_ Jf. ° ....

1, 0

l. o

lätt. E.

(icitera]-Förslag öfver tMiläggiimgskostnaden för Banor med 4,83 fots spårvidd.

td

p

T~ " .........—=-----1------

“T-

-----------

-15—,——-

o

HJ

0

P

CC

Banornas namn och ändpunkter.

Banorna

s Maximi-

Räls-

Hela

i A n 1 ä

§• g n i n g s

k o s t n a

len fördelad p

er mil.

Kostnadsförslaget upprättadt

längd.

lutninger

vigten

anläggnings-

Öfver-

|

I

3

pr fot

kostnaden.

Under-

! Stations- och

Rörlig

Ofri ga

Summa.

af

o

År

CD

hS

i

i

j byggnaden

byggnaden.

husbyggnader

materiel.

kostnader.

1

Malmö— Ystad—Trelleborg.....

i 7,15

1:100

1

j 15 it

3,950,000

167,839

145,763

120,524

25,175

92,832

552,133

N. F. Frykholm........

!

! |

1866j

(

»

3,560,000

157,168

142,325

50,692

67,000

80,215

497,900

|

2 a

Helsingborg—Hessleholm......

| 7,28

1: 100

15 it

2,943,000

1

j 110,716

137,830

47,675

47,252

60,785

404,258

N. F. Frykholm........

1869

7,28

2,ÖU7,ÖOU

j 98,609

131,924

39,127

60,000

55,917

385,577

2b

; Kropps Hjort shög—Billeshohn......

''I 1,25

1:50

1

12 it

280,916

69,210

102,686

8,796

44,041

224,733

W. Gagner...........

1866

1,25

It u.

497,000

71,358

128,160

58,050

86,000

54,026

397,600

3

Wall åter a—Billeshohn........

1,34

1:80

15 it

398,000

96,524

114,921

35,104

1

50,466

'' 297,015

Ax. Adelsvärd.........

1868

1,34

l

554,000

93,512

133,787

39,642

80,000

66,492

4137433

4

Ghristianstad—Sölvesborg . . .

2,83

1: 100

17 it

1,400,000

173,838

151,857

88,461

80,542

494,698

C. Adelsköld..........

1865

1

2,83

15 //

1,247,000

136,196

124,049

52,329

00,000

68,062

440,(530

5

Carlshamn — Wislanda . . . J

7,10

1: 60

15 it

2,427,000

87,759

109,173

24,494

56,915

63,488

341,829

W. Gagner...........

1869

|

7,10

>/

2,684,000

99,121

122,891

39,725

60,000

56,291

■378,028

6

, Wexiö — Kalmar—GarlsJcron a..... j

15,50

1 : 100

18 it

9,756,000

!

157,820

155,574

102,672

100,000

113,346

629,412

Th. Weman...........

1865

15,50

15 it

6,938,000

143,939

124,835

42,355

60,000

76,484.

147,618

7

Nässjö—Hvetlanda..... 1

3,56

1: 80

15 it

1,606,563

147,626

112,376

52,486

70,786

67,991

451,265

G. Nerman...........

1865

j

3,56

1,555,000

154,94 1

127.143

36,534

60,000

58,180

436,79b

17

Skara— Westra stambanan........|

2,56

1: 100

20 it

817,214

74,310

130,552

41,406

44,531

28,425

319,224

i C. R. Wedelin och |

1869

(A. Ih. Wallenius . \.....

1

2,56

15 t/

040,000

67,479

125,012

67,070

oO.OOO

51,142

870,703

21

Mariestad—Mohohn ... J

1,75

1: 100

15 it

676,753

83,147

128,079

49,518

62,000

63,970

386,714

G. Nerman ...........

1864

I

1,75

T 03,000

90,571''

123,840

68,085

88,000

42,639

153,143

22 a

Asker sund—Hallsberg...... )

2,46

1: 50

12 it

F

ö r e s 1 a

gen m

5 d 3,6 f

0 t s s p

i r v i d d.

\ L. Broorné )

1869

15 it

) C. Adelsköld i

1 |

1

2,4 6

1,284,000

2ol,726

119,313

68,756

40,000

72,156

521.951

| 24

Mjölig— Wadstena............ ]

1,87

1: 75

15 it

792,322

87,638

114,727

75,857

71,258

74,222

423,702

G. Nerman...........

1864

j

''

1,87

808,000

87,441

126,858

71.289

82,000

64,497

432,085

25

Oxelösund—Flen — Qvicksund . . .

11,24

1:60

15 it

5,265,381

125,558

117,024

78,321

69,990

77,974

468,867

G. Nerman...........

1864

[ Flen—Nyköping—Oxelösund.......

5,94

2,593,000

126,343

124,37 }

59.461

4,0,000

40.355

186,582

26 b

Molin — Nordvestra stambanan...... 1

1,42

1:60

20 it

646,000

118,451

179,198

86,199

71,080

454,928

E. Sandell............

1869

1

B 6 i'' it k

ti a 4 t i i

1 3,6 f o

t s e p :i

i v i d d

-

Nora—G veck St adr a....... j

1,86

1:62

22,5 it

840,000

210,907

152,458

51,054

37,194

451,613

E. Sandell...........!

1867

1

1

1,80

15 it

050,000

206.830

120,6711

j 2,780

60,000

75,300

515,591

! 32

Köping— Westerås—Sevalla......

4,81

1: 100

20 it

2,000,000

125,764

142,156

•67,321

80,559

415,800

E. Sandell............

1869

Köping— Westerås—Sala........1

6,81

15 it

2,932,000

116,803

120,499

55,464

60,000

77,795

430,561

33

Kr allo—Norbera...... )

1,66 i

1: 60

20 it

808,000 1

216,363 |

168,674 !

I

32,078

69,631

486,746

G. Lilliehöök..........

1870

1

1,66

15 it

858,000

217,849

126,202 j

38,735

70,000

64,081

516,867

Summor och medeltal

70,92

--k

31,018,000

129,882 |

126,805

49,511

63,047

68,121

437,366

r

''

|

(29,7 % i

20 o;

/o

11.3 %

M,1 °/0

15, G %

100 %)•

Litt. F.

Generalförslag

öfver anläggningskostnaden för feanor med 4,i,

8,fi ocli 3,68 fots spårvidd.

Banornas

Banornas namn oc h ä n d p u n k t e r.

Banornas

^Maximi-

Räls-

Hela

Anläggnings

kostnaden förd

e 1 a d per m i 1.

Kostnadsförslaget upprättadt

I

g

i B

e

längd.

lutningen.

vigten
pr fot.

anläggnings-

kostnaden.

Under-

Öfver-

Stations- och

Rörlig

Öfriga

Summa.

af

År

A n m ä r k ning a r. :

o

i r*

byggnaden.

byggnaden.

! husbyggnader.

materiel.

kostnader.

14

Borås — Warberq.......................j

8,00

1: 80

15 //

2,489,000

88,962

101,675

31,780

60,375

33,333

311,125

J. E. Hagdahl.........

1869

1

8,00

2,857,000

85,982

116.460

45,422

60,000

49,261

357,125

! 14%

Borås—Gisslaved.......................!

7,30

15 it

j 3,156,000

166,330

142,230

27,258

52,945

43,566

432,329

7,30

1 : 60

1 J. E. Hagdahl.........

1869

t

i 3,250,000

170,478

117,934

37,274

60,000

59,520

445,206

i

2,43

4,1 fots spårvidd.

18

Lidköping—Håkantorp....................J

1 : 250

15 It

898,100

106,573

115,428

78,674

68,908

369,583

C. Adelsköld ..........

1865

1

2.43

1,029,000

104,373

123,246

69,568

60,000

66,270

423,457

19

Wener sborg—Stora Lee—Norska gränsen..........j

8,50

1: 60

15 it

3,744,650

212,283

105,931

24,684

25,883

71,765

440,546

C. Adelsköld...........

1868

i

8,50

4,126,000

200,719

116,374

35,146

60,000

73.173

485,412

9

Westervik—Östra stambanan.................j

13,37

1: 60

12 it

5,771,000

185,594

93,823

31,431

60,000

60,806

431,654

C. Adelsköld...........

1869

t

13,37

j 6,047,000

199,095

100,399

37,990

50,000

64,797

452,281

10

Gamleby—Östra stambanan..................j

8,11

1: 60

12 it.

2,431,735

100,406

92,138

24,745

33,638

48,917

299,844

J. M. Ekströmer........

1869

1

10,11

3.485,000

109,085

96.484

36,579

55,000

47,612

344,760

11

Lamhult—Wernamo—Warbor g ...............^

15,20

1: 60

12 it

4,158,000

100,621

102,115

23,274

17,829

29,894

273,733

J. Westman...........

1869

1

15,2(

4,946,000

102, G2t>

99,429

30,657

50,000

42,683

325,395

ii y.

Smålands Stenar—Falkenberg—Halmstad— Warberq • • • !

12,60

1: 60

12 it

3,043,214

69,889

100,068

25,751

20,952

24,866

241,526

J. Westman..........

1869

t

12,60

4,007,000

75,661

96,717

46.377

60,000

39,261

318,016

12

Jönkönina—Gisslaved Halmstad...............)

15,33

1 : 60

12 it

4,202,019

75,281

97,428

36,868

28,832

35,695

274,104

i ^ C. Adelsköld j

1869

1

15,33

»

4,736,000

80,204

97,012

38,602

50,000

43,119

308,937

{J. Norrman \

13

Jönköping—Wernamo.....................!

7,40

1: 60

12 it

1,492,000

47,174

89,808

18,411

24,864

21,864

201,621

J. Norrman...........

1869

1

1

7,40

2,047,000

60,015

96,674

34,878

50,000

35.055

276,622

15

Ulricehamn— Wartofta....................j

3,44

1 :100

13 it

1,294,000

125,345

100,472

47,853

45,640

56,853

376,163

C. Adelsköld...........

1867

1

3,44

12 //

1,322,000

124,010

99,483

44,707

60,000

56,042

384,302

16

Hjo—Stenstorp........................j

3,54

12 it

862,200

60,403

84,201

30,654

31,073

37,226

243,557

1: 60

0. Adelsköld...........

1869

1

3,54

1.139,000 j

76,! 53

99,253

12,881

60,000

43,464

321.751

3,6 fots spårvidd.

20 a

Uddevalla—Norska gränsen.................j

6,65

1: 60

14 it

3,000,000

189,262

110,585

33,075

51,879

66,326

451,127

E. Sandell............

1869

t

!

''3,65

12 tf

3,184.000

203,417 .

104,402

? 1,579

60,000

68,880

471,278

20 b 1

Grenbanan från d:o d:o vid Smedberg till Grebbestad och j
Krossekärrs hamn....................j

2,87

1: 50

14 it

1,550,000

182,439

116,709

80,819

69,686

90,417

540,070

E. Sandell............

1869

1

2,87

i 2 //

1,534,000

. 204,927

110,126

77,579

60,000

81,863

531.495

Asker sund—Hallsberg ....................{

2,46

12 it

1,040,900

174,635

99,083

48,797

44,878

55,737

423,130

\ C. Adelsköld /

/ L. Broomé 1

22 a

1: 50

1869

1

B e

räknad

till 4,83 fots s p å 1

v i d d.

(

0,84

12 //

368,900

201,151

74,455

54,807

64,762

43,992

439,167

D

Asker sund—Espetud...................../

Q,84

1: 50

465,000

1 DS,662

100,605

104,012

78,572

71,720

553,571

L. Broomé............

1870

j

,

6,46

12 it

j 2,854,000

104,696

108,767

38,036

59,442

53,456

364,397

23 a

Motala—Hallsberg ......................j

1:100

108,219

C. Adelsköld...........

1869

I

6,40

I 2.361.000

97,852

45,474

60,000

53,935

365,480

23 b

1

7,65

12 it

2,825,900

118,870

109,176

2 5,2 5 ±

59,608

56,494

369,399

i

Grenbanan från d:o d:o vid Dunsjö till Norrköping . . . J

1: 70

C. Adelsköld .....

1869

7,65

| 2,884,000

125,486

98,882

35,288

60,000

57,338

376,994

4

Filipstad—Molin.......................|

5,11

1: 60

10 it

i 2,090,000

173,630

92,391

48,314

49,902

44,765

409,002

26 a

2,915,000

174,423

E. Sandell............

1869

, 1

6,53

13 it

98,110

49,516

55,000

69,292

446,401

3,10

12 P

1,075,631

111,315

98,994

29,794

39,499

57,586

337,188

28

Möckeln—Dalkarlsberget— Wickern.............1

1 : 42

A. ö. Svedelius.........

1865

3 v)

1,201,000

116,700

100,720

44,317

60,000

51.752

■■■'';7i.>,48<,:

,

6,75

14 it

3,020,000

175,558

104,345

49,406

56,741

61,357

447,407

Öl
u 1

TTifprshprn - Tf ml: p v — WPRSman—TlftvliPWR i p/i Ain rist . . . . ''

1 : 60

E. Sandell............

1869

3,68 fots spårvidd.

0,7;;.

3,000.000

173,814

108,361

42,592

60,000

59,677

144.444

_1_____,

Ö u in i -1 o r och m ■ d ■<• 11 - l

148,10

r„.

; <''>,485,0oo

128,179

102.607

40,786

56,081

53,190

381,243

t

(33,6 %

26,9

10,7 %

14,7 #

14,1

10(i %).

lätt. fr.

Statistisk Tablå för af Komité!! behandlade jernvägslinier.

Banornas namn och ändpunkter.

mängd.

A r e a

Mantal.

Tunnland.

Åker

Naturlig

odlad jord. j

| Skogbäran
i de mark.

Taxeringsvärden år 1868

a

1

2 a
2b

3

4

5

6

7

8
9

10

11

11 Va

12

13

14

14''4 |

15 i

16 i

17 i

18

19

20

21
22
23

24

25

26

27

28

31

32

33

Malmö — Ystad—Trelleborg .
Helsingborg—Hessleholm . . .
Kropps Hjortshög — Billes holrn.

............

Wallåkra—Billeshohn ....
Christian siad—Sölvesborg . .
Carlshamn— Wi slända ....
Wexiö— Kalmar—Carlskrona

IS ässja—liv (Hända......

| Nässjö—Oscar shamn.....

I Westervik—Östra stambanan .
Grandeby —Östra stambanan .
Lamhidt — Wernamo— War terg.

............j

Smålands Stenar—Falkenberg \
— Halmstad— Wurberg . .

■Jönköping— Gisslaved—Halmstad
........ .

Jönköping— Wernamo.

Borås—W''arberg . . .

Borås—Gisslaved . . .

Ulriceh amu— Wartofta
Hjo—Stenstorp ....

Skara—Vestra stambanan
Lidköping—Håkantorp . .
Wenersborg— Norska gränsen
Uddevalla—Norska gränsen—

Krossekärr.........

Mariestad—Moholm.....

Askersund—Hallsberg ....
Motala—Hallsberg och Dunsjö—Norrköping
......

W(läst ena—Mjölby......

Oxelösund — Flen — Qvicksund
Flen—Nyköping— Oxelösund .
Filmstöd— Nordvestra stambanan
......

Nora—Greck Stadna.....

Möckeln—Balkarisberget —

Wickerv...........

Utter slör g — Hörken— Wessman—Barkens
jernväg .
Köping— West er ås— Sevalla .
Köping—Westerns—Sala .
Krylbo—Norberg.......

187,436; 2697,a| 347,158; 26,6631

158,196) 2065,2

104,934

108,375

101,123

117,039

220,009

54,533

115,566

99,128

113,605

112,042

110,686 2444,9.

1307.1
1460,9

1267.2

1495.7

3089.0

1225.2

1969.3

1884.1

2163.8

2417,7

228,479

185,534
203,040
145,560
82,294
180,839
52,517
89,3411
99,308)
151,566

102,691)

21,042
21,907)
44,659)
110,0501
227,936''
103,329)
159,356;
131,166)
74,4411

26,590

153,498

49,398

52,663

109,873

218,483

704,539

230,136

614,905

587,175

506,293

102,452) 173,976| 407,384
110,865 214,698

124,589!

78,603;

105,912;

70,547)

81,97:’,

76,537

84,204

90,233

114,926

2338.5

1366.7
1881,1

1164.5

2052.2

1744.2
2042,0
1735,c

1509.7

156,225

126,540
65,004|
92,971!
36,621j
99,867|
126,360)
173,113)
236,903)
140,772)

187,169;

134,553^

59,800)

89,578)

116,357!

56,130)

52,593

22,110)

108,283;

109,744: 1671,9
52,544) 902,3
57,569) 1194,

179,363] 3587,3
64,730; 1617,3
111,131) 2871,9
58,083) 1425,8

75,503! 509,8

i *

42,250) 757,9:

41,595) 572,1

47,559! 502,4
81,911)2553,2
91,001) 2645,1
32,590) 452,6

123,931) 42,829;

80,285

98,723

18,766!

46,315)

278,373; 122,443)
125,329 40,652

211,489 83,673!

99,089! 47,101

450,287

362,430

112.543
230,480

77,312

122.543
111,821
115,919
472,413

164,544!

105,803

219,755

664,965

156,314

381,118

221,260

■Egendom (Egendom för hvilken bevillning erlägges,

fri jra:;

Jordbruks- j Annan
bevillning. j fastighet. fastighet.

S u tit m a.

6,913,915) 130,454,934)

2,459,770; 79.213,808!

i

26,354,284'' 156,809,218
13,023,040; 92,236,848

Bevillning år 186

Öb

å jord- ) ,
i a

bruks
fastig
het.

annan;
fastig- I
het.

Inkomst.!

S ui

39,137 13,182. 76,137
23,761 6,518 37,996

Jernhandteringen år 1868.

Tillverkning vid diverse och de
så kallade ädlare Terken år 1868.

Centner.

Mainmpp- i Tackjernsfordriug.
j tillverkning.

Gjutgods tillverk -

Stångjerns- j Jwnroanu ,

faktur och j a
tillverk- 0, ... Summa.

)sta!tillverk-l

nillg. I rnmr

2,242,850

2,417,250

2,269,168

1.197,290

10.860,620;

674,300)

1,352,050

1,224,005

3.951,450

62,023,308

69,384,608)

46,702,010)

38,203,790)

69,862,875)

24,365,110)

49,529,930!

49,139,000)

61,258,206)

12,413,200:
11,708,700!
9,139,290
4,543,627
14,081,411.
1,683,730!
4,098,82o|
3,921,670)
8,614,383

74,436,508

81,093,308

55,841,300

42,747,417

83,944,286

26,048,840!)

53,628,755|!

53,060,670

69,872,589.1

18,603

20,813;

14,013

11,461

20,956

7,309)

14,863;

14,743

18,379

6,209)

5,856)

4,573;

2.273

7,041

846;

2,012)

1,963)

4.3061

35,288)

34,018)

28,913

15,158)

45,790

4,741

11,965!

ll,49o]

25.017)

128,456

68,275)

60,100

60,687

47,499

28,892

73,787

12,8961)

28,84oj|

28,196!

47,702

i Öfrige !

Koppar. I bergverks j Summa, j
produkter, j

3,167 j 16,202j|
- — ! 3,611 i

23,398
43,170
63.578
81,759
åo, 5o0
16,600

1,755,3301 40.523,500

2,383,900) 42,970,500

43,857,205j) 12,153) 1,6711 9,057) 22,88lj 51,190

3,333,705

6,422,784 49,393,284]) 12,890! 3,215) 19,424 35,5291

15,363;
6,255 )
9,420
61,343)
58,156 )

13,035
3,611 ;

3,611 |-------i 3,61 lf

3,611 j----j---| 3,611.1

7,380 ; -----—. j 9,611) 16,99l|j

2,293 ) 4.390 j 2,456 j 32,537

5,936) 6,054 j 53,833; 124,356

----)------) 368) 70,201

4,185) 110,914

39,839! 256,845

6,627 ) 8,923

21,913] 98,200

19,831 | 96,971 21,726) 213,284

17,7991 3,53é

9,332

2,203

2,880,850

1,829,680

1,957,350;

1,076,200

1,236,760)

1,811,625

1,955,800

1,947,105

1,506,075

1,475,025

1,101,330

46,534,000
30,561,500
30,494,200
17,196,600
35.837,850
39,157,881!
46,022,610]
47,671,220]
43,758,575!

38,692,725)

27,940,037!

796,830! 30,235,041

1

5,303,790; 90,470,978
1,869.480) 37,495,681
4,866,599) 56,409,220
1,766,060; 30,968,915

11,589,075

8,623,600

4,504,473;

2,681,086)

1,961,247!

4,269,412;

3,907,661!

2,894,733

8,105,931

7,720,630

2,331.101

2,992,722

o3,oo2,o5ti

4,569,562

9,178,238

4,628,393

58,123,075

39,185,100)

34,998,673

19,877,686

37,799,097

43,427,293

49,930,271

50,565,953

51.864,506)!

46,413,355

30,271.138

13,962)

9,167;

9,152|

5,162''

10,755

11,745

13,807

14,309

13,128

5,801)
4.3121
2,251 j
1,343;

9841
2,1361
1,958
1,450
4,051

123,853; 23,757] 474.714j| 1,603,338; 30,808,667) 6,785,058

! 1 21 I

11,609) 3,862
8,382l 1,166
33.227,763]) 9,069] 1,496

124,023,533

42,065,243

65,587,458

35,597,308 9,288: 2,313) 11,819) 23,420

37,593.725

58,856 18,923) 312,618
56,818; 20,443) 305,7/44

36,770
198,760!
203,896)
48,026

93,944]

57,368)

76,678

35,753!

416,780

331,043

456,088

255,475

978,075. 20,242,375] 2,574,099) 22,816,474

i ]

514,900: 20,080,970: 2,300,011! 22,440.981

27,138; 16,776
11,250) 2,289
10,91 1 4,586

29,8401
; ! 9,588''
j 15,650
10,063,
8,090)
11,468]
10.832;
9,157)
23,100)

20,235]

9,114;

8,181

62,799

10,235

24,159

249,825 |
260.164 I

18,980

600

600

49,603!)

33,067;)

27,053jj

16,568!

19,829

25,349

26,597

24,916

40,279

35,706

18,662

18,746

106,7131 16,835

23,774] —---

45,659 304,815

62,677 !
S2.386 |

6,181 ;

1,641 ! 21,768
3,535) 32,341

9,237) 3,397) 24,602;

304,815

1,641 | 5,798

--! 3,450

2,712
1,336

50,719

2,445
8,080
4,404) 182.849

5,071) 1,286

9,989)

795,505) 19,729,300
3,998,864; 40,522,827
4,086,899, 42,765,046
672,160) 11,766,770

3,040.562) 22,769,862
9,030,449: 49,553,276
9,062.597! 51,827,643
2,052,340) 13,819,110)

6,022 1.179 10,058!

|

5,920) 1,522 9,844
12,148 4,52l)23,50l)
12,822; 4,535) 23,809)
3,521| 1,004) 6,097;

37,236) 2,416,445! 676,910

Kilipstads
bergslag

1,020,460
16,3461) 2,635,612 ! 954,664

! |

17,259i; 2,222,682 ; 934,053

| | |

17,286]] 2,231,282) 1,061,908;

40,170] 55.385 ---

41,166]] 55,385; 9,865,1

10,622j] 1.307,475 I 593,686 )

166,988

335,447

28,394

104,887

104,887

12,787

7,464

446,544

52.883

174,712

28,406

1,204 |

381 ]

|

100

5,680

94

1,119

1,616

3,456

3,456

16,849 i

15,401 ]
1,572 j
11.782

115,922

85,535

13,829

2,929

291,962 i 5,658 I 3,391.578

83,060

2,584

336,011

384,106

94!

33,719

5,666;

6,768

4,79i

70.085

19,296

9,652

366,023

943,142

147,076

611,030

448,501

182

182

182

1,108

1,897

78

230

26,635

1,764

7,865

182 :

;

182 ;
182 :
1,108
1,897 ■
78 !
1,994 )
7,865 !

26,635 |

187

187

7.865

311,328

7,865

187 ;
187 ;

560,640 560,640

— j 561,345
j 705

121

121

54

11

561,345

705

175

132

-i 278,587; 12.367

9,948) 3,911,552
3,447.689

12,649

12,718 593,526! 60,236 3,959,665
18,503 192,7061 39,660 306,254

18,503) 204,755) 39,660) 328,168

ll,12o] 158,022) 55,750 2,126,053

12,649

4,708 1,466

1,404 3,147

1,404 ! 3,147

1,661 i 1,248

6,174
4,5o 1
4,551
2,909

Litt. H.

Banornas nummer.

Banornas namn och ändpunkter.

1

Banans I

längd:

mil.

i

i

|

Banområdets

Af banområdets hela
areal utgör i procent:

|

Folk- j
mängd peri
qvadrat-miL

Hela

areal i
qvadratmil.

Odlade

jorden.

Ängs-marken. 1

Skog-

bärande

marken.

1

Malmö—Ystad—Trelleborg..............

j

7,15

8,597

21,804

68,8

5,3

5.2

2 a

Helsingborg—Hessleholm..............

7,28

4,416

35,822

27,5

12,4

18,5

2b

Kropps Hjortshög—Billeshohn...........

1,25 i

6,998

14,995

53,2

6,2

14,2

3

Walläkra—Billeshohn................

1,34

6,886

15,739

55,7

6,0

14,5

4

Christianstad—Sölvesborg . ... ..........

2,83

4,725

21,400

29,4

9,0

22,2

5

Carlshamn— Wislanda .........-.....

7,10!

2,901

40,348

9,0

11,8

23,4

6

Wexiö — Kalmar—Carlskr ona . ...........

15,50

3,245

67,805

11,5

14,5

44,8

7

Nässjö—Hvetlanda.................

3,56

2,000

27,260

8,3

16,4

36,5

8

Nässjö—Oscar shamn.................

14,00 ;

1,754

65.910

5,9

10.5

40,3

9

Westervik — Östra stambanan............

13,37

1,853

53,484

8,0

10,6

47,4

10

Gamleby—Östra stambanan............ •

8,11

2,637

43,085

15,2

7,5

50,8

Westervik—Gamleby—Östra stambanan......

10,11

2,637

43,085

15,2

7,5

50,8

11

Barnkull— Wernamo— Warberg...........

15,20

2,033

t>o, 124

8,0

13,7

32,0

11 Va

Smålands Stenar—Falkenberg—Halmstad—Warberg

12,60

2,509

44,106

15,3

10, S

21,0

12

Jönköping— Gisslaved — Halmstad.........

15,33

2,053

60,667

9,0

13,3

32,1

13

Jönköping—Wernamo................

7,40

1,944

40,430

6,9

14,4

38,7

14

Borås— Warberg ..................

8,00

2,984

35,490

11,2

7,3

13,7

14 Va

Borås—Gisslaved ..................

7,30

1,870

37,726

4,2

10,3

26,4

15

Ulricehamn—• Wartofta...............

3,44

2,640

31,050

13,9

16,2

10,8

16

Hjo—Stenstorp...................

3,54

3,472

22,045

j 24,8

11,0

24,0

17

Skara—Westra stambanan.............

2,56

3,743

22,494

33,3

10,1

21,5

18 *

Lidköping—Håkantorp...............

2,43

4,059

22,228

46,1

4,3

22,5

19

Wenersborg—Norska gränsen ...........

8,50

2,966

38,753

15,7

12,1

52,7

20

Uddevalla—Norska gränsen—Krossekärr.....

9,52

3,428

32,011

| 16,7

5,8

22,2

21

Mariestad—Moholrn.................

1,75

3,280

16,627

j 20,9

4,9

27,5

22

Askersund—Hallsberg................

2,46

2,970

19,379

22,0

10,3

49,0

23

Motala—Hallsberg och Dunsjö—Norrköping . . .

14,11

3,291

54,491

22,1

9,7

52,7

24

Wadstena—Mjölby................

1,87

4,106

15,765

34,3

11,1

42,8

25

Oxelösund—Flen—Qvicksund............

11,24

2,533

43,876

20,8

8,2

37,5

Flen—Nyköping—Oxelösund............

5,94

2,168

26,796

16,o

7,6

35,7

26

Filipstad—Nordvestra stambanan.........

1 5,11
i 1,42

2,442

30,923

17,3

3,3

66,3

27

Nora—Greck Stadna................

1,86

1,912

22,099

11,5

3,7

61,1

28

Möckeln — Dalkarlsberget— Wickern........

3,19

1,826

22,782

10,8

3,9

58,0

31

Uttersberg—Wessman—Barkens jernväg.....

6,75

1,313

36,214

4,4

11,2

49,7

32

Köping— West er ås — Sevalla............

4,81

2,782

29,438

29,2

8,4

48,6

Köping— Wester ås—Sala..............

6,81

2,434

37,380

23,6

8,9

52,7

33

Krylbo—Norberg...................

1,66

1,600

20,380

10,2

7,6

54,2

j Ij

I Anläggningskost- ||
nåden i procent af j

Af anläggningskostnaden,
fördelad, belöper på

Medeltal per bantnil af

hela

taxe-

rings-

värdet.

bevill-nings- |
taxe-rings- |
värdet. I

hvarje j
helt |
mantal. !

hvarje 1000
rdr af be-villrdngs-taxerad
fastighet.

hvarje
b e vin-ning?-riksdaler

Folk-

mängden.

Odlade

jorden.

Ängs-

marken.

Skog-

bärande

marken.

Hela

taxeringsvärdet.

Berillnings-

taxeringsvärdet.

2,17

2,27

1,320

22,7

27,7

26,215

48,554

3,729

3,719

22,898,341

21,931,360

|| 2,96

3,04

1,359

30,4

41,1

21,730

31,330

14,106

21,085

13,007,777

12,669,897

0,65

0,67

380

6,7

8,3

83,947

148,427

16,834

39,518

61,343,487

59,549,207

0,66

0,68

380

6,8

9,1

80,877

151,523

16,348

39,301

62,321,312

60,517,394

2 21

il

2,30

1,013

23,0

27,0

35,732

51,433

15,781

38,824

20,533,735

19,731,909

!! 6,n

6,28

1,795

62,8

92,9

16,484

11,872

15,500

30,772

6,189,381

6,020,749

j 7,57

8,55

2,323

S5,5

97,2

14,194

11,667

14,706

45,454

6,116,445

5,415,760

5.87

5,96

1,269

59,6

120,6

15,318

14,752

29,025

64,645

7,506,500

7,317,090

I; _

_

__

8,255

6,382

11,382

43,922

3,927,200

3,830,625

11,12

11,40

3,209

114,0

214,4

7,414

7,420

9,811

43,917

4,060,185

3,968,636

3,79

4,00 1

1,292

40,o

58,6

14,008

18,689

9,179

62,428

9,102,840

8,615,609

4,72

5,00

1,611

50,0

73,1

11.237

14,992

7,363

50,078

7,302,081

6,911,235

: 10,84

11,28

2,046

112,8

216,2

7,371

6,740

11,446

26,802

3,000.824

2,885,342

1 7,74

8,11 ''

1,639

81,1

112,8

8,785

12,399

8,799

17,039

4,109,300

3,920,102

7,76

8,15

2,025

81,5

95,5

8,127

8,254

12,209

29,373

3,979,381

3,791,459

1 4,99

5,22

1,498

52,2

61,9

10,622

8,785

18,183

48,977

5,542,538

5,295,284

|l 7,73

8,16

1,519

SI,6

105,6

13,239

11,621

/ >4:7 £>

14,068

4,619,503

4,374,834

l| 15,51

16,35

2,791

163,5

196,2

9,664

5,017

12,271

31,572

2,864,916

2,717,491

3,13

3,49

644

34,9

66,7

23,829

28,211

32,869

21,839

11,347,633

10,988,109

j 2,52

2,62

653

26,2

44,9

21,621

35,695

15,856

34,617

12,779,356

12,267,597

1 1,83

1,90

465

19,0

35,7

32,892

67,622

20,544

43,680

20,267,996

19,504,012

Il 1,96

2,03

593

20,3

41,3

37,133

97,491

9,099

47,703

21,610,312

20,809,034

jl 7,73

7,95

2,733

79,5

102,4

13,521

16.561

♦12,789

55,578

6,278,892

6,101,707 !

9,75

10,05

2,792

100,5

130,7

11,528

13,018

4,499

17,284

5,030,292

4,875,352

| 2,53

2,62

879

26,2

42,5

30,025

45,877

10,723

60,459

17,927,124

17,297,793

3,44

3,52

979

35,2

62,4

23,402

40,131

18,827

89,331

13,831,135

13,507,221

I 4,06

4,23

1,462

42,3

49,2

12,712

19,728

8,867

47,127

9,165,650

8,789,761

!’84

1,92

499

19,2

34,0

34,615

67,021

21,739

83,590

23,494,504

22,494,782

i! 6,88

7,39

; 1,687

73,9

106,1

9,887

18,816

7,444

33,907

6,268,154

5,835,183

6,94

7,28

! 1,819

i

72,8

110,7

9,778

16,645

7,929

37,249

6,290,129

5,992,813

| 7,52

7,84

5,781

78,4

79,1

14,766

24,237

4,649

92,900

7,670,658

7,356,893

4,26

4,45

1,339

44,5

62,1

22,715

31,643

10,174

168,070

12,792,768

12,266,921

5,23

5,35

2,099

53,5

69,6

13,039

17,812

6,409

95,841

7,195,167

7,033,756

12,73

13,18

5,971

131,8

173,6

7,046

5,447

13,917

61,745

3,491,196

8,373,311

4,13

4,47

867

44,7

55,1

17,029

41,322

11,929

68,8 24

11,133,501

10,302,136

5,24

5,65

| 1,109

56,5

71,2

13,363

29,939

11,260

66,973

8,210,652

7,610,520

5,92

6,21

1,896

62,1

80,8

19,614

28,931

21,532

153,900

8,729,681

8,324.766

Litt. I.

Uppgift på beräknad årlig inkomst å toreslagne jernvägarne.

G

o d s

C e n

t n e

r.

Boskap.

Passagerare.

N:o.

1'' r å n ändpunkt till ä ndpunk t.

O

P po

Pj PJ
!D P-*

T» M

i—*

w O

3 ^

w

2; P" §
er c 3

wg-E-

*

^ KP?

po tv P

^ p co p
pa TV pj

3 £=S’S

p

g or W

P-< e-t- a
£$■ P »''
3^3

P H- 1

g 8 e
% g ,3

a r? ''ö

O M P

O

O:

O p*
o P
* P

s*r aq
ro g.

?? B

§ §

P4 -

3 SL

P p*

3 ro

_ ro
a o a

3 o p

ro P^

Ct-

pi, o o
►— p er
roa

X g1 ro_

p p

Cp1*

50 ^ P

Ul

P

§ s.

p* ^

a

O: eu

PT p

P5 J

Ul

pr

o

39

a

O

Cu

P

pr

U1

g; I

1*0 a

p g

g o
eg g.

P

P

“ Hi

''P P:

o a

3; K*

O: ZB.
a pu

2

O

O

P-.
ro IB

P* _

09

ro

Summa

Centner.

Summa

Centnermil.

P''

O:

a

ro

Inkomst. !

>

P

p

Inkomst.

P

P

Inkomst.

Diverse

inkomster.

Summa

Summarum

inkomst.

O

P-*

r* S“ ° “

& » w*
g

® g. g-

* §

p £ B

PT po

ro eg r-

a ro

8

♦* ep

* • 3-

P ^ ro

? g. »

^ eu

ert-

PT r~T~

• O

ro

a

“ 1

09

rf-

B

po

ro

ro

R:dr.

It: dr.

R:dr.

Jt.dr.

E:dr.

1

Malmö—Ystad—Trelleborg ..............

7,2

5,995

996,118

4,125

93,500

12,700

32,440

335,000

4,139

Krita.

200,000

255,900

1,939,917

4,648,212

3,9

179,648

6,490

18,585

350,000

143,550

34,183

375,966

2 a

2b

Helsingborg—Hessléholm...............

7,3

6,050

514,950

89,125

1,015,240

3,500

12,475

251,500

16,200

139,125

2,048,165

8,514,939

3,4

284,954

2,155

4,716

91,700

118,423

8,000

416,093

3

Wallåkra—Billesholm.................

1,3

1,990

68,690

7,000

1,502,500

1,500

3,000

30,000

4,000

Tegel och lera.
626,000

4,600

2,249,280

2,875,053

2,4

68,540

1,295

971

19,900

5,685

—.---

75,196

4

Christianstad— Sölvesborg...............

2,8

12,000

92,000

5,800

55,200

18,500

46,900

228,000

25,500

Färsk fisk.

45,000

20,000

549,100

1,034,280

3,9

40,817

800

970

92,000

61,800

8,350

111,937

5

Carlshamn Wislanda.................

7,1

11 750

199,900

8,900

110,000

27,500

101,900

580,000

31,200

Tegel.

18,000

72,200

1,161,350

6,242,893

2,9

182,147

970

2,307

88,330

124,110

10,000

318,564

G

Wexiö—Kalmar—Carlskrma.............

15,5

59,500

204,100

28,700

11,400

102,150

77,520

1,198,400

44,300

Fisk.

51,500

171,000

1,948,570

9,047,495

4

367,984

16,475

37,317

171,200

295,449

28,500

729,250

7

8

3,6

14

219,000

286,200

3,600

38,050

3,600

84,500

20,000

165,018

300,000

3,150,000

50.000

52.000

596,500

4,200,968

1,419,250

19,089,379

3

44,737

782,858

2,000

8,800

1,000

28,185

15,000

13,125

1,500

60,362

997,299

Nässjö—Oscar shamn..................

41,700

15,500

Krono-effektor.

15,000

84,000

4,1

98,185

177,755

8,500

9

Wester vik—Östra stambanan.............

13,4

75,500

294,000

28,000

329,000

320,000

66,500

1,190,000

23,500

----

78,500

2,405,000

14,129,100

3

423,873

4,000

13,036

118,000

123,900

5,000

565,809

10

11

Ga.ml.ptnj

8,1

15,2

5,500

1,100

200,790

247,400

27,500

9,000

278,000

17,000

90,840

74,500

16,700

23,500

294,350

598,000

8,250

52,000

Tegel.

59,100

Torf.

50,000

10,500

67,000

991,530

1,139,500

3,288,797

8,740,410

4

131,551

349,616

4,090

14,350

5,555

20,020

61,700

157,442

6,194

12,922

205.000

540.000

Lamhv.lt

4

59,400

m

Smålands Stenar—Falkenberg—Halmstad — Wurberg

12,6

14,800

384,900

71,500

113,000

109,100

54,200

1,283,000

87,700

Bränntorf.

118,000

101,100

2,337,300

10,243,570

4

409,743

22,250

19,472

125,200

177,397

18,388

625,000

12

Jönköping Gisslan ed—Halmstad . .........

15,3

44,100

68,600

60,850

147,000

382,853

26,500

1,011,000

13,050

Diverse.

50,000

345,500

2,149,453

10,910,451

4

436,415

17,800

18,924

57,500

122,340

22,321

600,000

13

Jönköping— Wernamo.................

7,4

32,600

98,800

30,200

175,000

137,400

7,100

168,000

34,700

Kalk.

93,000

24,200

801,000

2,800,000

4

112,000

3,000

3,920

38,000

40,860

5,220

162,000

14

Borås— Warberg ...................

8

96,750

126,800

26,700

3,000

11,300

38,000

262,000

11,600

37,400

613,550

2,063,405

5 4

112,504

1,226

108,769

14,500

237,000

in

Borås—Gisslaved ..... .............

7,3

83,500

64,000

100,000

5,000

104,500

35,000

245,000

15,500

Glasvaror.

21,000

56,800

730,300

2,820,400

141,020

2,150

2,150

100,000

10,000

253,170

15

Ulricehamn— Warto/ta................

3,4

18,700

56,600

89,200

4,200

3,600

11,700

47,000

14,300

Glasvaror.

60,000

4,450

309,750

910,575

8

72,840

650

1,291

16,100

12,158

3,705

90,000

IG

17

Hjo—Stenstorp ........

4,400

7,500

123.000

307.000

45.000

50.000

400

5,000

5,500

14,200

15,000

250,000

40,000

12,200

18,400

40,500

21,700

494,700

470,600

1,082,850

959,730

4,0

49,811

500

800

46,000

31,774

4,490

86,875

84,000

Skara— Vestra stambanan ..............

2,6

5,000

4

38,389

5,700

6,700

56,000

35,920

2,890

18

19

20

T Ad,kanin n— Hd.k.n.n.t nr r> .....

2.4

8.5

9.5

11,000

30,200

21,500

178.000

382.000
399,400

100,000

150,700

3,000

95,000

10,000

11,000

3,000

40.000
145,000

23.000

80,000

140,000

37,500

60,000

30,000

41,500

60,000

26,850

50,000

542,000

1,030,750

555,900

1,154,460

4,238,125

2,059,680

5

57,723

254,288

104,430

300

510

60,000

40,800

45,300

4,467

1,000

6,730

108,000

332,958

215,200

20,000

(i

10,000

13,752

43,750

63,918

Uddevalla —Norska gränsen—Krossekärr ......

5

60,290

21

22

1,8

2,5

65,500

27,000

57,000

85,100

28,500

2,000

35,000

122,000

12,000

3,600

73,000

-*

10,500

19,000

22,900

Sten.

108,000

Papper.

1,030

46,000

65,300

444,000

564,230

567,600

1,023,090

4,8

4,6

27,204

47,443

3,900

2,000

1,125

45.000

40.000

22,100

6,071

2,000

56,500

73,243

Asker sund—Hallsberg.................

Motala—Hallsberg och Dunsjö—Norrköping . . . .

224,800

1,117,600

4,400

5,119

15,400

70,500

23

14,1

38,400

355,850

13,200

675,100

25,600

286,100

38,850

Böcker.

2,030

189,690

2,742,420

11,399,228

4, t

469,225

2,530

544,844

24

Mjölby— Wadstena..................

1,9

50,000

145,000

23,000

5,000

90,000

40,000

285,000

44,000

-----

172,000

844,000

1,283,630

5

64,201

1,000

17,600

11,393

3,406

80,000

25

26 a

Oxelösund—Flen— Qvicksund.............

Filipstad — Molin....................

11,2

5,1

46,300

185,000

78,000

5,100

22,000

44,000

522,000

342,500

484,000

52,700

15,000

155.000

125.000

87,800

10,000

191,000

5,000

1,109,400

1,261,000

5,763,430

4,657,180

4

3,9

230,537

180,560

2,000

10,800

48,800

16,840

79,492

30,000

34,000

354,829

210,000

26 b

27

1 4

100 000

25 000

141,000

619,000

30,000

875 000

10,000

10,000

1 810 000

2,570,200

3,3

84,460

88,500

___

_____

20,000

8,000

10,000

____

94,460

94,500

Nora— Gr ecb Stadna............. . . . .

1,9

500

29,000

40,000

530,000

510,001

30,000

200,000

500

Skiffer.

10,000

1,293,000

1,631,700

4,780

1,220

0,4

0,6

28

29

30

31

32

33

Möckeln— Dalkarl sberg et — Wickern.........

3,2

14 8

452,200

182,000

634,200

1,474,560

96,835

96,835

0,8

4,8

Utter sberg—Hörken—Wessman—Barken ......

124.000

165.000

1,410,000

90,000

548.001

455.001

2,100

30,000

54,500

130,000

5,200

46,200

15,000

Foder.

30,200

Tegel.

1 1,000

19,100

68,000

2,290,300

1,002,700

7,023,790

3,548,110

3,196,000

3,1

2,5

219,551

89,153

98,600

27,500

67,000

41,825

78,310

2,000

263,376

168,595

3,500

4,000

840

1,132

Krylbo—Norberg ................ . . .

m

20,000

50,000

1,450,000

100,001

40,000

200,000

j 5,000

1,880,000

26,400

125,000

-Zj / f A Jj.

''ftorätuj

Ö XMaJung

''• • Träns tratt (i

Haquef

IStet'' Alalunn

Flöda

Hiirnös

ÖRECHlWn

Säde r tors

V'' T) 7

S.lTHKR / /

HEbfMOKÅ

•n

Slitsa» d

Ö SKRÄMMA ti

''11#^
4SP

✓v Gj/siruje

idsvold

Os tin ark

Gråtig ärde

IxONGSYLXGfTR

r Grisslekattut

''fi^suia:

Jj tidvika.

''(•bark eu

Aubnqen

S(eters to ett

IIoktroj

rU

KA l mul n

Itr vim)

aruxes

Eidssko q .

Klöf ten
Frognrr
Lilleettöm

Harm närby

''^Högsta, I

)

Wamérd

\Y \

«;

X fio/ijiarlMig
dtdngiand/wttemt ^

\

PHmpyga» .'';.^\/3o2ei£L

i\ V ‘GrythrUeluA.

W™ |P>®

OSA

< Harf sto ^ TJPSALÄ^

^ékarlottenber^^L ^ ^ ^

s4.moh

CHRISTIANIA

■ PM

u7

Sill me

Sijernvik.

\ -B. i

Ottebo''''

\ „ • ''

Kanisbcrq

fhrmmJ&U J

Furusund

Bérn.rhaminui^L . .

m # ovuruoo

MM

4 4 \

Gisslurbo

ynräuij

0

Kols r <1

u. - \>

Lavungen.

. v

l.nnglanda

S‘T";

/ W - -;?#

wHyjjs

v *.\vi

i /CKTr» . ^

// 8^É

tf i rv tinasTixEKVM,^

\""ts

'' / A''Ki/

sföjntiye.

). Ä-?V 4''XE-j

\ /STOCKHOLM

vA

4r:

£ L jyV "£. ^ -

i'', < \JMÅ \

Jr CL 1 $%. Z ''/A

! \ a: M i \

N YSerdnffrjÖy

J4

Simon*™B wnstap

'' ESPUTCKA

yorttetorg

•Dalara

Svarta

ÅMÅI.* I

BilliiujsJors

STRÖMSTAD

Ifiissbottnii*- -*Z

Vik

<54!

*M "^~V —s-*-kn; >,

Kreiväi, ''

SkvUb&tq

.a.ae-ca. 3Z\£

:4il

.. ^

^ ?/

4S

MAKiESTAT!

i . - iP \// /é

ZfJ -o --y V~J- ,. .V

V.

''''Köaeti -

Eknas

luvijtr

Z..3:Z''fZ :

Oxelösund

■J c-ö^-yv

Krossa kärr

Melby fc$rafv*&törs —s

QiuCrsebo

GAsa-va ^4 ■ ■ - A T ? V e n"''

NORRKÖPING

N ^ V .*.?

& -a

Afew.

söderköpTxc’

''Lin.g han. v ^

^Kulinge Sjögertun- 7

-r r 4J?i_ A

Mjölby Mdlidcb 5 \ a-sto

Vjöullbacka

.

KauuktuUt''

V° ^ -- ''4

7 ''

^ M /''.?•

/ / (tz

- /.t//r o It,.

''gista* ''Tung 1 f

** ''z\ / \ 7 ,1

Hakamtmjj t 4 \ 4 4
\ t { Karg / ifejtOTpM

7 H RufbyijöL

1 Motstå.*5’" £ otV~

Carlsborif

äf

J\

WADSTKXA

zm a

\. 417/MÅ /./ c

KAHA.^ Harr, hem. i

KKNNINGF

Got stia Sand

It ån inuti

Odcshoa k

Mli o.rltohn

M

. Walde marsvin

Oroust

o> *^V . Hredum-\%.

^ :st

, iLXEdets

Åtvidaberg .,

SI-nrlurida

Lots ta

«

r.REXXA

b 0T0.''Ä1 aas.

Ä is»/

FÄRG

''''d''Vx, .-j /

MARSTRAND « KON.GELF

Hornsten*

littfipelshumu

,v / 11/ \ X-»-r

s.S/% '' \

-■ % ÄrfaAi

jt ‘Hona

n.HICEHAMX JOXKiim

BOKAS

GÖTEBORG -x \ \ / Fin slutjjn.

Torser

A Hög sundet

/M J )

\ äFMT.SJC

V/

Hellirujsfo

Gölingsloyp

JCONGSB^fKA

K\

GOTLAND

Misterhult

Tigchobn

Hvett anda

liHntehavm

Skillin ga rgd -

örlida

Ljuqarn

OSCAR8H.OJK

Stockfiol-}

Blida

>WeT7lOJTU''

Kornians
-Fastarp j
öforuji. /‘Xfjungbj

SrnÅl?stcnia

oLaryd

T.anihiilt ■

Kabbel ed

.. \ mö

Äråkeiruun. . \ v^A >■ _

re wj ^

Hoburqcu

Seia.aa"

3) QjjH-SjG.''

BORGHOLM

K ''r Slö inge

■ To U s torp

Krdketorf»

ITicn/tuu/a

^ ÖL. VXD

BruirialinH -

HM (skutt -

•AbborskiJt

Xförbvlnnqa

ÄSTl^Cl''

Wassmolöeev''

■ Mollekuila

bakuti

IVarnaly

Bostad

''Edenberga

Tåg

Orkclljun-qa,

Tar/kov

Eiigeltofta

T.N6ELH0I.M

B tiggeri ro

Bröms

ChriKlianopol

Hokad-al.

Titten f>v

Höljande ''Zf

Kulla Gnmiar.

Oljunqbj

Hess/efta trä.

J r

" Mr -^y- I

Vin slaf

Beckaskog

söltHsbohg

IIF.T.SIXCB(»<; T

Uehnnrför^m V ,-

Rostdngaé ''Jk /,,

Zer^dlakra

\ m xöbbdtf,

AsmimJt0AfXrl,Z,,„~ SUlla3^<^’>0

\ .Vegeb^rga*

~''yy^~ftFfh£itlan:''m A

Beteckning

Statsbanor, fullbordade

bexUttadt

JLVSH "V Wdlsi

Enskilda, banor, /unbordade.

KÖPENHAMN

/''Brösorp

AJcarpjW*/''

f.öfves

under arbete

Korum

$ilhlUldxipbcUWP, (tf'' komitén förcskuj/UL.

aJ''st\ rrkt,a

UMBRHAS

HAMN

,■fF .TometUla

/^\ . . xtiammetihog

obo- Jåyäfens torp

Hcd eberqa.

SKANOR
FALSTERBO •

Lokalha/wr, från Orlema. föreslagna.

Östra, Tor»

TreflabOTS -

Korsöer

Ueu. Stål;. Liifi.lur.

Bilagor

till

JemvägsdTndersökmngs-Koniiténs underdåniga Betänkande

den 29 Augusti 1870.

Lätt. A. Tekniska uppgifter.

» B. Medelpriser.

» C. Rörliga materielen.

» D. Normalsektioner.

» E. Generalförslag för 4,83 fots banor.

» F. D:o » 4,1, 3,6 och 3,68 fots banor.

» G. Statistisk tablå å folkmängd, areal, m. m., inom banområdena.
» H. Tablå utvisande folkmängd per qvadratmil, arealen af olika
slags mark i procent af banomradet, m. in.

» I, Uppgifter, från orterna, å banornas beräknade årliga inkomst.
» K. Karta i större skala öfver alla i Komitén behandlade jernvägar "■)•
» L. Karta i mindre skala utvisande Komiténs förslag för ett sekundärt
jernvägsnät m. in.

*) Förvaras i Kong!. Oivil-Departementet.

Tillbaka till dokumentetTill toppen