Återinförd fastighetsskatt
Svar på skriftlig fråga 2019/20:2063 besvarad av Finansminister Magdalena Andersson (S)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fi2020/03493/S1
Finansdepartementet
Finansministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2019/20:2063 av Markus Wiechel (SD)
Återinförd fastighetsskatt
Markus Wiechel har frågat mig om hur jag och regeringen ser på införandet av en ny fastighetsskatt och om man har gjort någon konsekvensanalys av vad ett införande skulle innebära för enskilda och för samhället.
Förändringar av skatteregler måste alltid hanteras med stor varsamhet och omsorg om enskildas ekonomiska förutsättningar. Det fanns problem med den tidigare fastighetsskatten men det finns också problem med hur den nuvarande fastighetsavgiften fungerar och hur den har påverkat stad och land. Ett problem med dagens fastighetsavgift, som infördes av alliansregeringen, är att den är regressiv. Det innebär att avgiften blir lägre i förhållande till fastighetens värde ju högre detta värde är. Fastighetsavgiften har alltså en särskild rabatt för höginkomsttagare. Övergången till fastighetsavgift innebar dessutom stora skattesänkningar för villaägare i mer välbärgade kommuner som Danderyd, Kungsbacka och Vellinge medan skatteuttaget har ökat i framför allt landsbygdskommuner som Kiruna, Tomelilla och Mullsjö.
I och med januariavtalet finns en överenskommelse om en skattereform. Den ska bland annat bidra till att förbättra bostadsmarknadens funktionssätt. Några detaljer kring skattereformen har i det här läget inte låsts fast. När regeringen föreslår en lagändring redogör den också för konsekvenserna av förslaget.
Stockholm den 11 september 2020
Magdalena Andersson
Skriftlig fråga 2019/20:2063 av Markus Wiechel (SD) (Besvarad 2020-08-28)
Fråga 2019/20:2063 Återinförd fastighetsskatt
av Markus Wiechel (SD)
till Finansminister Magdalena Andersson (S)
De allra flesta människor vill kunna äga sin egen bostad. Det är inte bara det mest ekonomiska för enskilda utan även en form av säkerhet, då de flesta bostäder behåller eller ökar sitt värde. Att uppmuntra och underlätta för fler att ge sig in i bostadsmarknaden bör därför vara önskvärt från samhällets sida.
Likväl ser vi nu skattepolitiska förslag från bland annat Finanspolitiska rådet som skulle försvåra för privat ägande av bostad. I förslaget att återinföra en form av fastighetsskatt är det dessutom tänkt att skatten också ska omfatta bostadsrätter. Effekten av en sådan skatt skulle vara chockhöjda boendekostnader för landets småhusägare och bostadsrättshavare. Detta skulle få förödande konsekvenser och innebära ett hårt slag mot svenska hushåll, främst de med små marginaler, samt försvåra för exempelvis energieffektivisering eller andra nödvändiga renoveringar.
Flera kriser har tydligt pekat på hur allvarligt det är när bostadsmarknaden kraschar, vilket skulle vara ett troligt scenario vid ett återinförande av en variant av den tidigare så avskydda fastighetsskatten. När bostadspriserna faller väljer nämligen människor att avstå från konsumtion, vilket naturligtvis också innebär lägre intäkter för företagen med en ökad arbetslöshet som följd. Det blir med andra ord en ond spiral nedåt som riskerar att slå som hårdast mot dem som kanske allra främst skulle behöva en privat bostad. I slutändan kan detta också skapa segregerade bostadsområden, med allt vad det innebär.
Mot bakgrund av ovanstående önskas finansminister Magdalena Andersson svara på följande fråga:
Hur ser ministern och regeringen på införandet av en ny fastighetsskatt, och har man gjort någon konsekvensanalys av vad ett införande skulle innebära för enskilda och för samhället?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.