Behovs- och solidaritetsprincipen i vården
Svar på skriftlig fråga 2020/21:178 besvarad av Socialminister Lena Hallengren (S)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2020/21:178 av Karin Rågsjö (V)
Behovs- och solidaritetsprincipen i vården
Karin Rågsjö har frågat mig om jag avser att reglera vårdmarknaden för att hindra att oönskade effekter uppstår som påverkar vårdens jämlikhet och kostnader.
Varje region ansvarar för att erbjuda en god hälso- och sjukvård åt den som är bosatt inom regionen. I fråga om effekter i hälso- och sjukvårdssystemet som uppstår till följd av etablering av olika aktörer inom regionernas vårdval behöver regionerna säkerställa att både ersättningsprinciper och uppdragsbeskrivningarna till utföraren innehåller de krav som påverkar vårdens jämlikhet och kostnader.
När det gäller regeringens insatser för hälso- och sjukvården är målet att vården ska vara jämlik och av hög kvalitet och ges efter behov. För att åstadkomma detta behöver inte minst primärvården vara enkelt tillgänglig och säkerställa kontinuitet och delaktighet för patienten. Regeringen arbetar för att fler ska kunna få träffa en och samma läkare på sin vårdcentral, vilket också leder till ökad patientsäkerhet.
Betänkandet Digifysiskt vårdval (SOU 2019:42) innehåller förslag för att digital och fysisk vård i primärvården ska kunna integreras på ett bättre sätt. Utredaren lämnar t.ex. förslag som innebär att patienten ska ges tydligare information om olika vårdgivare samt en ny funktion för listning hos
utförare. Informationen om vad valet av utförare innebär behöver vara tydlig för samtliga invånare så att patienten förstår vad det innebär att välja. Förslagen i betänkandet bereds för närvarande i Regeringskansliet.
Stockholm den 14 oktober 2020
Lena Hallengren
Skriftlig fråga 2020/21:178 av Karin Rågsjö (V) (Besvarad 2020-10-07)
Fråga 2020/21:178 Behovs- och solidaritetsprincipen i vården
av Karin Rågsjö (V)
till Socialminister Lena Hallengren (S)
Under de senaste åren har vi kunnat följa nätläkarnas framfart inom svensk sjukvård. Hur de på olika sätt lyckats kringgå de få regler som finns. Problemet är att vi har en typ av ”vilda västern”-syndrom inom svensk sjukvård vad gäller privata aktörer. Vi har fri etableringsrätt för vårdföretag, och vi har en uppseglande marknad för privata sjukförsäkringar. Nu har en aktör, Dr Kry, öppnat två vårdcentraler i centrala Stockholm. Genom en listig konstruerad ”app” förs nu listade patienter på andra vårdcentraler över till Dr Krys mottagning.
På bara en månad har 10 000 patienter listats hos Kry, viket är en extrem siffra. Listningen utgör den enskilt största inkomsten för vårdcentraler eftersom de ersätts för varje enskild patient, oavsett om denna söker vård eller ej. Vanligtvis tar det kanske tre år att bygga upp en vårdcentral med 10 000 patienter; det har Kry gjort på några veckor. De som har kopplat upp sig på Krys app får ett erbjudande att lista om sig hos Kry som måste klickas bort innan man kan få hjälp i appen. De som endast vill förnya recept möts av budskapet att de nu måste lista sig hos Kry för att använda tjänsten.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga socialminister Lena Hallengren:
Avser ministern att reglera vårdmarknaden för att hindra att oönskade effekter uppstår som påverkar vårdens jämlikhet och kostnader?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.