Till innehåll på sidan

Bristande säkerhet i Svenska kraftnät

Svar på skriftlig fråga 2018/19:145 besvarad av Statsrådet Anders Ygeman (S)

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

DOCX


M2019/00278/

Ee

Miljö- och energidepartementet

Energi- och digitaliseringsminister

Till riksdagen


Svar på fråga 2018/19:145 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) Bristande säkerhet i Svenska kraftnät

Ann-Charlotte Hammar Johnsson har frågat mig vilka brister i regeringens hantering av säkerheten inom myndigheterna i allmänhet, men Svenska kraftnät i synnerhet, jag ser.

Låt mig börja med att säga att jag ser allvarligt på de brister som har fram-kommit hos Svenska kraftnät. Säkerhetsfrågor ligger högt på regeringens dagordning. Myndigheter som bedriver verksamhet som till någon del är av betydelse för Sveriges säkerhet måste också bedriva ett systematiskt säkerhetsskyddsarbete.

Det pågår nu flera genomgångar av bristerna inom Svenska Kraftnät. Men för att slutsatserna från dem ska tas om hand på ett bra sätt och leda till konstruktiva åtgärder så är det en fördel att ha en ny ledning på plats som inte har varit del av de processer som nu granskas. Regeringen har därför beslutat om en tillförordnad generaldirektör för Affärsverket Svenska Kraftnät.

Regeringen har på flera sätt tagit initiativ till att modernisera och anpassa regelverket som styr vilka åtgärder som verksamhetsutövare ska vidta för att skydda säkerhetskänslig verksamhet. Regeringen har prioriterat arbetet med en ny säkerhetsskyddslag för att förstärka skyddet för de mest skyddsvärda verksamheterna i samhället. Den nya lagen, som innebär en ambitionshöjning på området, träder i kraft den 1 april 2019. Redan för ett år sedan infördes dock en skyldighet för statliga myndigheter att samråda med Säkerhetspolisen och Försvarsmakten inför utkontraktering av viss verksamhet. Regeringen har också tagit initiativ till en ny utredning på området som den 30 november 2018 överlämnade betänkandet Kompletteringar till den nya säkerhetsskyddslagen (SOU 2018:82). Betänkandet, som bl.a. innebär utökad kontroll vid utkontraktering, upplåtelse och överlåtelse av säkerhetskänslig verksamhet samt en betydande förstärkning av tillsynen på området, remitteras för närvarande.

Regeringen kommer fortsatt att agera för att öka medvetenheten kring vikten att säkerhetsskyddsarbetet. Det pågår bl.a. arbete med att vidareutveckla myndighetsstyrningen i Regeringskansliet gällande frågor om säkerhetsskydd och informationssäkerhet.

Stockholm den 13 februari 2019

Anders Ygeman

Skriftlig fråga 2018/19:145 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) (Besvarad 2019-02-04)

Fråga 2018/19:145 Bristande säkerhet i Svenska kraftnät

av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

till Statsrådet Anders Ygeman (S)

 

I juli 2017 uppdagades det som numera är känt som säkerhetshaveriet på Transportstyrelsen. När det som inte fick hända faktiskt hände väcks rimliga frågor av allmänheten och oss moderater.

Har regeringen slarvat eller underlåtit att sköta sitt ansvar som ytterst ansvarig för myndigheter och affärsverk i Sverige? Hur har två så stora och systemviktiga myndigheter kunnat brista så allvarligt i sitt säkerhetsarbete? Hur mycket visste egentligen regeringen? Detta är några exempel på befogade frågor.

Det finns uppenbarligen mer att göra. Svenska kraftnät ansvarar för att det svenska stamnätet är säkert. Säkerhetsbrister, misstanke om jäv och andra oegentligheter är djupt oroande för en så systemviktig aktör som Svenska kraftnät.

Nyligen rapporterade medier om att utländska it-tekniker ska ha fått tillgång till system som styr drift och övervakning av stamnätet för el. Man skulle kunna åsamka samhället och medborgare stor skada med onda uppsåt.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Anders Ygeman:

 

Vilka brister i regeringens hantering av säkerheten inom myndigheterna i allmänhet, men Svenska kraftnät i synnerhet, ser statsrådet?

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.