Bristen på hantverkare
Svar på skriftlig fråga 2019/20:727 besvarad av Utbildningsminister Anna Ekström (S)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
U2020/
00049/GV
Utbildningsdepartementet
Utbildningsministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2019/20:727 av Lotta Finstorp (M)
Bristen på hantverkare
Lotta Finstorp har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder på nationell nivå för att öka antalet sökande till de gymnasiala hantverks-utbildningarna.
Jag delar Lotta Finstorps engagemang för gymnasiala hantverksutbildningar. De traditionella hantverksyrkena fyller en viktig funktion både i ett kulturhistoriskt perspektiv, men också i ett hållbarhetsperspektiv där hantverkare inom dessa yrken bidrar genom att t.ex. underhålla och renovera möbler, interiörer och kulturföremål.
Inom gymnasieskolans hantverksprogram finns utbildningar som leder mot yrken som finsnickare, guld- eller silversmed, urmakare, glasblåsare och tapetserare. Denna typ av utbildningar har ofta ett begränsat elevunderlag. För mindre hantverksyrken kan skolhuvudmän ansöka hos Statens skolverk eller Statens skolinspektion om att få anordna riksrekryterande utbildning, vilket ger möjlighet till större elevunderlag och bättre förutsättningar att bedriva en viss utbildning. Riksrekryterande utbildningar inom små hantverksyrken finns bl.a. för guldsmed, glasblåsare och båtbyggare.
Även på eftergymnasial nivå finns möjlighet att utbilda sig inom hantverksyrken med kulturhistoriska kopplingar. Inom yrkeshögskolan finns, förutom de breda utbildningar som ska svara mot arbetslivets behov, även utbildningar inom smala yrkesområden som modist, förgyllare, dekormålare och musikinstrumentmakare. Dessa utbildningar syftar till att bevara yrkeskunnande inom yrken där det finns mycket få utövare, även om det inte finns ett självklart arbetsmarknadsbehov.
Ungas möjligheter att söka hantverksutbildningar påverkas naturligtvis också av utbildningsutbudet. När det gäller utbud av utbildningar vill jag särskilt nämna planerings- och dimensioneringsutredningen (U 2018:01) vars syfte bl.a. är att trygga regional och nationell kompetensförsörjning, effektivisera resursutnyttjandet och förbättra tillgången till ett allsidigt brett utbud av utbildningar av hög kvalitet. Utredningen ska bl.a. vid behov föreslå hur utbildning inom gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna kan planeras och dimensioneras inom ramen för en regional planeringsmodell. Utredningen ska redovisa sina förslag den 1 juni 2020.
Attraktionskraft för yrkesprogrammen generellt sett är en viktig fråga som regeringen driver tillsammans med parterna på arbetsmarknaden. Det sker bl.a. genom trepartssamarbetet inom ramen för World Skills Sweden (WSS) vars insatser i stor utsträckning handlar om att locka fler unga kvinnor och män att välja en gymnasial yrkesutbildning. I BP har 15 miljoner kronor avsatts för att finansiera verksamheten inom WSS.
Antalet elever som går yrkesprogram har tyvärr sjunkit väsentligt sedan reformen av gymnasieskolan 2011, där bland annat möjligheten att läsa kurser för grundläggande behörighet till högre utbildning försämrades. Regeringen beslutade våren 2018 en proposition med förslag som innebar att kurser som ger grundläggande behörighet till högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå skulle ingå i grundupplägget på alla nationella yrkesprogram i gymnasieskolan. Regeringen bedömde att detta skulle göra yrkesprogrammen mer attraktiva. Tyvärr röstades förslaget ned i kammaren.
Stockholm den 15 januari 2020
Anna Ekström
Skriftlig fråga 2019/20:727 av Lotta Finstorp (M) (Besvarad 2020-01-09)
Fråga 2019/20:727 Bristen på hantverkare
av Lotta Finstorp (M)
till Utbildningsminister Anna Ekström (S)
De globala målen och Agenda 2030 är en ambitiös agenda för hållbar utveckling, som världens länder antagit.
Under de 17 huvudmålen finns 160 delmål, och Stockholms Hantverksförening har gått igenom alla delmål utifrån den brist på hantverkare vi har i Sverige. De fann att åtminstone 40 av delmålen inte kommer att kunna nås på grund av bristen på hantverkare.
Medelåldern bland de yrkesverksamma hantverkarna är hög, och pensionsavgångarna kommer inom en snar framtid att medföra stora behov av nyutbildad arbetskraft. Detta innebär inte bara att vissa yrken i framtiden helt riskerar att dö ut, det riskerar också statusen inom hantverkskunnandet.
Det finns över 300 hantverksyrken, och ett väldigt tydligt exempel är att det de närmaste åren kommer att behövas 8 000 personer till trä- och möbelindustrin, både ersättningsrekryteringar och nyrekryteringar. Detta samtidigt som utbudet av utbildade snickare är mycket begränsat – och dessutom minskar.
Årligen avläggs ca 60 000 gesällbrev i Polen och runt 160 000 i Tyskland. I Sverige har vi varken samma tradition eller omfattning av att utfärda gesällbrev.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga utbildningsminister Anna Ekström:
Avser ministern att vidta några åtgärder på nationell nivå för att öka antalet sökande till de gymnasiala hantverksutbildningarna?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.