Den ekonomiska situationen vid växelvis boende
Svar på skriftlig fråga 2020/21:1252 besvarad av Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2020/21:1252 av Linda Lindberg (SD)
Den ekonomiska situationen vid växelvis boende
Linda Lindberg har frågat mig vad jag avser göra för att stärka situationen för särlevande föräldrar som i och med reformen får en försämrad ekonomisk situation och om jag anser att reformen fallit väl ut.
Genomförandet av reformen för att fasa ut växelvisstödet inom underhållsstödet och införa en nivå för växelvis boende inom bostadsbidraget påbörjades 2018 och i januari 2021 genomförs den sista delen genom en höjning av inkomstgränserna i bostadsbidraget. Reformen utvärderas av Inspektionen för socialförsäkringar, ISF, på regeringens uppdrag och den delrapport som Linda Lindberg refererar till studerar enbart ensamstående med växelvist boende, det vill säga den grupp som förmodades förlora ekonomiskt på reformen. ISF kommer att slutredovisa de sammantagna effekterna av reformen i december 2022.
Såväl bostadsbidrag som det utfasade underhållstödet vid växelvist boende är inkomstprövade förmåner, vilket i sig gör att gruppen som berörs har låga disponibla inkomster. Den grupp vars ekonomi simulerats i ISF:s delrapport har ofta även försörjning till någon del genom ekonomiskt bistånd vilket gör att minskningen av underhållsstöd kompenseras genom det ekonomiska biståndet.
Den tidigare utformningen innebar att förmånerna sammanlagt, vid samma inkomst, gav en förälder med växelvist boende, och därmed halvt försörjningsansvar, ett högre belopp än en förälder med barn boende hela tiden och helt försörjningsansvar. ISF konstaterar också att reformen bidrar till att skapa lika villkor för föräldrar att få tillgång till familjepolitiska stöd. Jag delar frågeställarens uppfattning om att likvärdiga förutsättningar är viktigt för barnfamiljer.
Under samma period har flera reformer ägt rum för att stärka barnfamiljers ekonomiska situation. Barnbidraget höjdes den 1 mars 2018 med 200 kronor till 1 250 kronor per månad och barn, inkomstgränserna för när inkomster börjar minska bostadsbidraget har höjts i fyra omgångar från 2018 till 2021 från 127 000 kronor till 150 000 kronor per år för ensamstående och från 63 500 kronor till 75 000 kronor per år för varje sammanboende förälder. Vidare har underhållsstödet åldersdifferentierats och höjts, mest för de äldre barnen från 1 573 kronor per barn och månad till 2 073 kronor. I den antagna budgetpropositionen 2021 höjs underhållsstödet ytterligare med 100 kronor per månad för barn upp till 15 år och med 150 kronor per månad för barn som fyllt 15 år. Höjningen träder i kraft den 1 juli 2021.
Regeringens mål med reformerna är att öka förmånernas träffsäkerhet i förhållande till barnfamiljers försörjningsbehov och förmåga. 2018 tillsatte även regeringen en särskild utredare med uppdrag att göra en översyn av reglerna för bostadsbidrag och underhållsstöd. Syftet med översynen är att öka den fördelningsmässiga träffsäkerheten och minska skuldsättningen inom bostadsbidrag och underhållsstöd.
Barnfamiljers ekonomiska situation är en prioriterad fråga för regeringen och jag kommer att följa utvecklingen.
Stockholm den 20 januari 2021
Ardalan Shekarabi
Skriftlig fråga 2020/21:1252 av Linda Lindberg (SD) (Besvarad 2021-01-14)
Fråga 2020/21:1252 Den ekonomiska situationen vid växelvis boende
av Linda Lindberg (SD)
till Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)
Den 1 mars 2018 infördes en reform som innebar att underhållsstöd till föräldrar med barn som bor växelvis fasades ut och kommer att avskaffas helt i februari 2021. Samtidigt infördes ett nytt bostadsbidrag för föräldrar med barn som bor växelvis, som ska ersätta underhållsstödet.
Syftet har varit att föräldrar ska ges likvärdiga förutsättningar till ekonomiskt stöd oavsett hos vem av föräldrarna som barnet är folkbokfört. Detta är bra, och det är viktigt att särlevande föräldrar har likvärdiga förutsättningar när det kommer till ekonomiska bidrag. Detta gäller inte minst då det kommer till boendekostnad eftersom föräldrarna förväntas erbjuda ett fullgott boende för barnen.
Enligt tidigare regler för bostadsbidrag har särlevande föräldrar med barn som bor växelvis inte haft likvärdiga förutsättningar att få ekonomiskt stöd till sitt boende, eftersom barnens folkbokföring har styrt vilket stöd som föräldern kunnat få, vilket i sig är konfliktdrivande. Reformen syftar till att justera detta.
En färsk rapport från Inspektionen för socialförsäkring (2020:10) visar att ett avskaffat underhållsstöd för barn som bor växelvis inte fullt ut kompenseras av det nya bostadsbidraget.
Analysen menar att majoriteten av de ensamstående föräldrarna får ett minskat bidrag som en direkt konsekvens av reformen. Det framgår också av rapporten att föräldrar med flera barn drabbas mer än de med färre barn samt att reformen givit större negativa konsekvenser för de med lägst inkomster.
Den innebär också större negativa konsekvenser för kvinnor än för män då bidragen i genomsnitt minskar med 870 kr för kvinnor och 500 kronor för män. Det vill säga att reformen missgynnar kvinnor mer än män.
Jag vill därför ställa följande fråga till statsrådet Ardalan Shekarabi:
Anser statsrådet att ovan nämnda reform fallit väl ut, och vad avser statsrådet göra för att stärka situationen för särlevande föräldrar som i och med reformen får en försämrad ekonomisk situation?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.