Det kommunala utjämningsystemet

Svar på skriftlig fråga 2017/18:1470 besvarad av Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)

Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)


Fi2018/02357/K

Finansdepartementet

Civilministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2017/18:1470 av Markus Wiechel (SD)
Det kommunala utjämningssystemet

Markus Wiechel har frågat mig om jag eller regeringen avser att vidta åtgärder för att säkerställa att det ställs krav på att kommuner som erhåller stöd genom det kommunala utjämningssystemet, eller på annat sätt säkerställa att det sker en bättring avseende olika kommuners hushållning med våra gemensamma resurser.

Kommunerna och landstingen har genom den kommunala beskattningsrätten ett långtgående ansvar för finansiering av sina olika verksamheter. Det är fullmäktige i varje kommun och landsting som tar ställning till huruvida kommunallagens krav på en god ekonomisk hushållning har uppfyllts. Ansvarsutkrävande sker ytterst genom kommun- och landstingsval.

Staten bidrar till finansiering av de kommunala verksamheterna bl.a. genom det generella statsbidraget. Det är kommunerna och landstingen som själva har att avgöra hur generella statsbidrag ska användas, utifrån lokala förutsättningar, behov och prioriteringar. Det generella statsbidraget fördelas via det kommunalekonomiska utjämningssystemet, som syftar till att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för kommuner och landsting trots strukturella skillnader vad gäller t.ex. åldersstruktur och skatteunderlag. En grundläggande princip i systemet är att utjämning ska ske för opåverkbara faktorer och inte för faktorer såsom exempelvis ambition, effektivitet och val av skattesats eller avgiftsnivåer.

Jag har inte för avsikt att ändra dessa principer. Däremot är det viktigt att säkerställa att det kommunalekonomiska utjämningssystemet fungerar som det är tänkt och hålls uppdaterat. Därför har en särskild utredare fått i uppdrag att se över om kostnadsutjämningen i tillräcklig grad fångar upp strukturella kostnadsskillnader mellan kommuner och mellan landsting. Utredarens förslag ska lämnas senast den 1 oktober 2018.

Stockholm den 20 juni 2018

Ardalan Shekarabi

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

Skriftlig fråga (Inlämnad 2018-06-11)