Diabetesvård
Svar på skriftlig fråga 2019/20:277 besvarad av Socialminister Lena Hallengren (S)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2019/20:277 av Camilla Waltersson Grönvall (M)
Diabetesvård
Camilla Waltersson Grönvall har frågat mig vilka konkreta åtgärder jag avser vidta för att diabetesvården i Sverige ska vara jämlik oavsett var i landet patienten bor.
Som frågeställaren skriver är diabetes en av Sveriges stora folksjukdomar. Det förebyggande arbetet är viktigt, liksom en trygg och kunskapsbaserad vård.
Regeringen investerar årligen 100 miljoner kronor i de nationella kvalitetsregistren. Ett av de mest utvecklade registren är det nationella diabetesregistret. Registren bidrar till att öka kunskapen, utveckla vården och göra den mer jämlik.
Vidare samverkar flera myndigheter med regionerna och deras nya kunskapsstyrningsstruktur. Ett exempel är Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) som arbetar nära regionerna via Rådet för nya terapier (NT-rådet). NT-rådet verkar för ett ordnat införande av läkemedel och medicinteknik för att skapa en rättvis och jämlik tillgång till nya läkemedel och medicintekniska produkter. Rådet lämnade förra året två nationella rekommendationer inom diabetesområdet, som bland annat baserades på TLV:s kunskapsunderlag inom ramen för myndighetens medicinteknikuppdrag. Uppdraget har hittills bedrivits som försöksverksamhet, men föreslås i budgetpropositionen för 2020 permanentas. Det kommer att stärka förutsättningarna för en rättvis och jämlik tillgång till medicinteknik.
Primärvården har en särskilt viktig uppgift inom diabetesvården. Inom ramen för Januariavtalet bedriver regeringen en reformering av den nära vården i syfte att stärka kontinuiteten och det förebyggande arbetet, inte minst för Sveriges diabetespatienter.
Stockholm den 6 november 2019
Lena Hallengren
Skriftlig fråga 2019/20:277 av Camilla Waltersson Grönvall (M) (Besvarad 2019-10-25)
Fråga 2019/20:277 Diabetesvård
av Camilla Waltersson Grönvall (M)
till Socialminister Lena Hallengren (S)
Diabetes är en av Sveriges folksjukdomar. Exakt hur många som har diabetes är emellertid inte fastställt utan det finns ett stort mörkertal då många lever med oupptäckt typ 2-diabetes.
Diabetesförbundet uppger att ungefär 500 000 människor i Sverige har diabetes. I det nationella diabetesregistret är ungefär 450 000 personer registrerade med någon form av diabetes. Registret är frivilligt men beräknas ha en mycket högtäckningsgrad. Merparten av diabetikerna har typ 2-diabetes. Cirka 50 000 svenskar med diabetes beräknas emellertid vara typ 1-diabetiker.
Överlag håller svensk diabetesvård mycket hög kvalitet och uppvisar goda och allt bättre resultat. Samtidigt finns det stora problem i diabetesvården, inte minst gällande omotiverat stora skillnader i vården såväl mellan som inom regioner. Ett centralt redskap för att utveckla vården och göra den mer jämlik över landet är Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Under år 2018 genomförde Socialstyrelsen en andra översyn av de nationella riktlinjerna för diabetesvård.
Ett betydande problem inom diabetesvården är emellertid bristande efterlevnad av de nationella riktlinjerna. Bristande efterlevnad leder till en sämre och mer ojämlik vård. Den bristande efterlevnaden rör dessvärre många av de rekommendationer som ingår i de nationella riktlinjerna för diabetes, och undersökning av fötter och tillgången till patientutbildning är två exempel där efterlevnaden tycks vara särskilt dålig.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga socialminister Lena Hallengren:
Vilka konkreta åtgärder avser ministern att vidta för att diabetesvården i Sverige ska var jämlik oavsett var i landet patienten bor?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.