Till innehåll på sidan

Digitaliseringen i Sverige

Svar på skriftlig fråga 2017/18:1522 besvarad av Finansminister Magdalena Andersson (S)

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

DOCX


Fi2018/02464/S3

Finansdepartementet

Finansministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2017/18:1522 av Hans Rothenberg (M)
Digitaliseringen i Sverige

Hans Rothenberg har frågat mig vad jag och regeringen gör för att tillse att regeringens och riksdagens vilja i förhållande till implementeringen av digitaliseringsstrategin i praktiken genomförs av Kronofogdemyndigheten, så att Sverige följer eIDAS-förordningen.

Avseende det exempel som Hans Rothenberg tar upp om elektroniska löpande skuldebrev vill jag börja med att säga att Kronofogdemyndigheten gör samma bedömning som Högsta domstolen vad avser möjligheten att grunda verkställighet av en fordran på ett elektroniskt löpande skuldebrev. Det innebär att verkställighet bara kan ske om gäldenären ställs i samma säkra position vid betalning och anteckning på skuldebrevet som vid anteckning vid ett löpande skuldebrev i pappersform.

I det fall som Hans Rothenberg refererar till har Högsta domstolen bedömt att det rört sig om ett enkelt skuldebrev och därför återförvisat målet till Kronofogdemyndigheten. Återförvisningen grundade sig alltså inte på frågan om verkställighet kan ske med stöd av ett elektroniskt löpande skuldebrev eller ej.

eIDAS förordningen reglerar bl.a. att myndigheter ska erkänna e-legitimationer som är utfärdade i andra europeiska länder och vilka säkerhetskrav som ska ställas på betrodda tjänster. Kronofogdemyndighetens handläggning av elektroniska löpande skuldebrev står inte i strid med bestämmelserna i förordningen och lyder dessutom under nationella formkrav som regleras bl.a. i utsökningsbalken och skuldebrevslagen. De krav som där ställs innebär att man ska kunna avgöra om ett skuldebrev är en originalhandling och på den handlingen kunna anteckna gjorda betalningar. I dag är detta inte tekniskt möjligt med ett elektroniskt löpande skuldebrev.

Vad gäller Kronofogdemyndigheten arbete för till att implementera regeringens digitaliseringsstrategi arbetar myndigheten nu intensivt med att ersätta ålderdomliga it-system med nya. Det är ett omfattande arbete som beräknas vara klart 2020. Parallellt med detta stora arbete pågår utveckling av digitala tjänster som kan användas när de nya systemen är på plats. Inom en överskådlig framtid kommer alltså Kronofogdemyndigheten ha förutsättningar att skapa digitala lösningar för allmänhet och företag.

Stockholm den 6 juli 2018

Magdalena Andersson

Skriftlig fråga 2017/18:1522 av Hans Rothenberg (M) (Besvarad 2018-06-18)

Fråga 2017/18:1522 Digitaliseringen i Sverige

av Hans Rothenberg (M)

till Finansminister Magdalena Andersson (S)

 

Det finns en rad hinder av praktisk natur för att Sverige ska kunna genomföra målsättningen om en digitalisering av samhället. Inom förvaltningen finns ett antal indikationer på att processen för att undanröja hinder går för långsamt för att nå uppsatta mål. Ett sådant exempel är den långsamma anslutningen till Sveriges landsnod för utländska e-legitimationer eller Kronofogdemyndighetens vägran att handlägga elektroniska löpande skuldebrev, trots att HD uttryckligen uttalat att lagrummet är teknikneutralt.

Regeringens prioriteringar när det gäller digitaliseringen är tydliga. Till detta kommer att eIDAS-förordningen gäller som svensk lag. De rättsliga komplikationer som kan uppstå och frågan om hur man ska tolka gällande rätt inom detta område har prövats av Högsta domstolen den 2 november 2017 (dom Ö 5072-16). Där yttrade HD följande ståndpunkt:

”Ett elektroniskt skuldebrev ställt till viss man eller order kan anses vara ett löpande skuldebrev endast under förutsättning att en gäldenär som erlägger betalning kan på informationsteknisk väg ställas i samma säkra position som när anteckning sker på en skuldebrevshandling eller när han återfår handlingen”.

Trots detta anger Kronofogdemyndigheten följande så sent som i maj 2018:

”Löpande skuldebrev som upprättats i elektronisk form kan inte läggas till grund för verkställighet.

Ansökan om verkställighet som grundas på ett sådant skuldebrev kommer att avslås. Du kan läsa beslutet i sin helhet via länken.”

Även om en övergång till en elektronisk hantering inte skulle effektivisera Kronofogdemyndighetens verksamhet så skulle det skapa betydande vinster för samhället och effektivisera kreditväsendet. Digitala rutiner innebär att myndigheternas handläggning kan effektiviseras på ett sätt som på sikt leder till betydande kostnadsbesparingar och inte minst en bättre rättssäkerhet.

Mot denna bakgrund vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson:

 

Vad gör ministern och regeringen för att tillse att regeringens och riksdagens vilja i förhållande till implementeringen av digitaliseringsstrategin i praktiken genomförs av Kronofogdemyndigheten, så att Sverige följer Eidas-förordningen?

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.