Till innehåll på sidan

En europeisk klimatlag

Svar på skriftlig fråga 2019/20:710 besvarad av Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

DOCX


M20

19

/

02259

/Kl

Miljödepartementet

Miljö- och klimatminister

n

samt vice statsminister

n

Till riksdagen


Svar på fråga 2019/20:710 av Helena Antoni (M)

En europeisk klimatlag

Helena Antoni har frågat mig hur jag ämnar verka för att Sverige ska driva på för en klimatlag på EU-nivå, som nämnt av statsministern i anförandet om EU-deklarationen den 13 november 2019.

Regeringen delar uppfattningen att klimatkrisen är en av vår tids största frågor och att vi behöver agera med effektiva och handfasta lösningar både på nationell, europeisk och global nivå för att motverka den globala uppvärmningen i enlighet med Parisavtalets 1,5-gradersmål. Som en del i detta arbete har regeringspartierna tillsammans med Centerpartiet och Liberalerna slagit fast att Sverige ska driva på för en europeisk klimatlag, vilket även utgör en av regeringens prioriteringar för EU:s lagstiftningsperiod 2019–2024. EU har enats om lagstiftning till 2030 för att genomföra sitt åtagande under Parisavtalet, men det saknas fortfarande en övergripande klimatlag likt den svenska klimatlagen som antogs 2017.

Regeringen anser att en klimatlag på EU-nivå bör skapa ett långsiktigt och övergripande ramverk för EU:s klimatomställning genom att lägga fast det långsiktiga utsläppsmålet om netto-noll utsläpp i hela EU till senast 2050 samt vägledande principer för hur omställningen ska understödjas genom framtida lagstiftning. Sveriges övergripande prioriteringar för en klimatlag förankrades med riksdagen i Miljö- och jordbruksutskottet den 12 december 2019.

Arbetet för en europeisk klimatlag har redan påbörjats. Under miljörådet
den 19 december överlämnade jag ett brev till kommissionärerna Frans Timmermans och Virginijus Sinkevičius som bland annat redogjorde för Sveriges prioriteringar för en klimatlag. Ett brev som mer utförligt redogör för Sveriges ståndpunkt har också delats med de övriga medlemsstaternas regeringar. Med detta som grund kommer regeringen att aktivt driva frågan om en europeisk klimatlag i kontakter med kommissionen och andra medlemsstater på olika nivåer.

Kommissionen avser att presentera ett förslag om en klimatlag för EU i mars 2020 som en del av den så kallade gröna given, vars målsättning
bland annat är att Europa ska bli världens första klimatneutrala kontinent. Regeringen kommer att återkomma till riksdagen när förslaget presenterats och jag ser fram emot att diskutera denna viktiga fråga vidare.

Stockholm den 15 januari 2020

Isabella Lövin

Skriftlig fråga 2019/20:710 av Helena Antoni (M) (Besvarad 2019-12-20)

Fråga 2019/20:710 En europeisk klimatlag

av Helena Antoni (M)

till Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)

 

Klimatkrisen är vår tids största fråga och någonting som inte kommer att lösa sig själv. Sverige, EU och världen står inför många helt avgörande klimatutmaningar, vilket kräver fler samarbeten på alla nivåer. Tyvärr finns det länder och aktörer som inte har samma bild av klimatkrisen och som på många sätt motarbetar eller nedprioriterar utvecklingen på detta område. Förra veckan hölls klimattoppmötet i Madrid, ett möte som jag tror att många lade stor vikt vid och hade höga förhoppningar på.

Statsministern nämnde i sitt anförande om EU-deklarationen den 13 november 2019 att ”Sverige ska därför driva på för en klimatlag på EU-nivå”. Klimatkrisen kräver att vi agerar här och nu med effektiva och handfasta lösningar för att stoppa den globala uppvärmningen i tid. 

Med tanke på det ovan nämnda om vikten av att agera starkt och om svårigheterna att få medlemsstater att samarbeta är min fråga till miljö- och klimatminister Isabella Lövin:

 

Hur ämnar ministern verka för att förverkliga det som statsministern sa om en europeisk klimatlag?

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.