En stark försörjningsberedskap
Svar på skriftlig fråga 2020/21:674 besvarad av Statsrådet Mikael Damberg (S)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2020/21:674 av Pål Jonson (M)
En stark försörjningsberedskap
Pål Jonson har frågat mig om jag har för avsikt att ta några initiativ för att stärka försörjningsberedskapen här och nu som ett komplement till den utredning som ska tillsättas.
Att stärka Sveriges försörjningsberedskap är en central del i det arbete som ansvariga myndigheter, regioner, kommuner och näringsliv ska genomföra under kommande försvarsbeslutsperiod för att stärka det civila försvaret. Regeringens historiska satsning på 4,2 miljarder kronor på det civila försvaret ska bl.a. användas för detta ändamål. Covid-19 pandemin har tydligt aktualiserat behovet av att vi även har tillgång till nödvändiga varor och tjänster under fredstida kriser.
Det här är ett arbete som behöver ske målinriktat över tid. Det är många aktörer som är och kommer att bli ansvariga för att säkerställa Sveriges försörjningsberedskap och det handlar om stora investeringar. Vi måste återuppbygga vår försörjningsberedskap på ett klokt och kostnadseffektivt sätt vilket kommer kräva gedigna beslutsunderlag. I ett första steg har regeringen uppdragit åt Totalförsvarets forskningsinstitut att analysera vissa övergripande frågor om nationell försörjningsberedskap.
Detta innebär inte att arbetet hos ansvariga aktörer ska sättas på paus under det kommande utredningsarbetet. Tvärtom måste arbetet fortgå. Regeringen instämmer exempelvis i Utredningen om hälso- och sjukvårdens beredskaps bedömning att den statliga beredskapslagringen bör utökas för vissa varor samt att det kan finnas skäl att se över behoven av tillverkningsberedskap för ett begränsat antal produkter. Regeringen anser också att livsmedelsberedskapen behöver byggas upp och bedömer att uppbyggnadsarbetet kan påbörjas hos Livsmedelsverket, Statens jordbruksverk och Statens veterinärmedicinska anstalt.
Utvecklingen av försörjningsberedskapen har kommit olika långt inom olika områden och ett omfattande analysarbete avseende försörjningsberedskap pågår redan inom ett flertal ansvariga myndigheter utifrån deras respektive ansvarsområde. Regeringen kommer bl.a. att besluta om anvisningar för det civila försvaret för kommande försvarsbeslutsperiod, regleringsbrev till myndigheterna samt inriktning för en sammanhängande planering för totalförsvaret.
Därutöver ska ett tvärsektoriellt näringslivsråd inrättas under perioden 2021–2025 där näringslivet och branschorganisationer ska delta i utvecklingen av svensk försörjningsförmåga inom totalförsvaret.
Jag är övertygad om att regeringen kommer att ha anledning att återkomma till frågan om försörjningsberedskap flera gånger under tiden som utredningen tar fram sitt betänkande. En erfarenhet från pågående pandemi är att händelseutvecklingen kan ske mycket snabbt och oväntat, så ytterligare initiativ kan komma att behöva tas inom området.
Stockholm den 2 december 2020
Mikael Damberg
Skriftlig fråga 2020/21:674 av Pål Jonson (M) (Besvarad 2020-11-24)
Fråga 2020/21:674 En stark försörjningsberedskap
av Pål Jonson (M)
till Statsrådet Mikael Damberg (S)
Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) redovisade den 16 november det uppdrag myndigheten hade fått av regeringen att ta fram ett underlag rörande nationell försörjningsberedskap. Redovisningen från FOI är en omfattande genomgång av hur beredskapen ser ut på ett antal viktiga områden i händelse av att stora störningar i viktiga flöden skulle uppstå i händelse av kris och krig.
FOI:s redovisning ska, tillsammans med en rad andra underlag från Försvarsmakten, MSB med flera, fungera som underlag till en utredning om nationell försörjningsberedskap.
Frågan om att bygga upp en stark försörjningsberedskap är mycket viktig för Sveriges möjligheter att klara sig i händelse av kris och krig. Inte minst nu under pandemin har vi sett vad som kan hända när försörjningskedjorna inte fungerar. Det handlar om att allt från livsmedels- och läkemedelsförsörjning till transporter, digitala tjänster och energiförsörjning måste fungera.
Det är bra att regeringen genomlyser hur försörjningsberedskapen ska stärkas. Problemet är bara att det går väldigt långsamt. Som det ser ut nu så kommer vi inte att komma att få några skarpa förslag från regeringen i ärendet före valet hösten 2022. Tyvärr går mönstret igen från regeringens agerande när det gäller hela det civila försvaret. Saker fastnar i utredningar, som den om ansvar, ledning och samordning i det civila försvaret, vilken ännu inte är klar.
Som läget är nu så går det civila försvaret i otakt med utvecklingen av det militära, och det är oroande. Regeringen bör kunna ta initiativ som stärker försörjningsberedskapen redan här och nu i stället för att hänvisa allt till utredningar.
I FOI:s redovisning skrivs att det redan i dag finns åtgärder att vidta. Det gäller till exempel viss utökad lagerhållning (omsättningslager) och förberedelser för produktionsomställning hos de företag som har erforderlig teknik och kunskap. Det finns även bra exempel på hur vissa aktörer har organiserat sitt arbete på ett framgångsrikt sätt under coronapandemin.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Mikael Damberg:
Avser statsrådet att ta några initiativ för att stärka försörjningsberedskapen här och nu som ett komplement till den utredning som ska tillsättas?
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.