Finansieringen av den nya så kallade vårdmomsen
Svar på skriftlig fråga 2019/20:59 besvarad av Finansminister Magdalena Andersson (S)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fi2019/03282/S2
Finansdepartementet
Finansministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2019/20:59 av Lars-Arne Staxäng (M) Finansieringen av den nya så kallade vårdmomsen
Lars-Arne Staxäng har frågat mig hur skillnaden mellan den ökade momskostnaden på 1,4 miljarder kronor och regeringens kompensation på 210 miljoner kronor finansieras, och varför inte regeringen kan fatta beslut om att vård- och omsorgstjänster ska vara momsbefriade så som ordningen var före den 1 juli 2019, särskilt med tanke på att regeringen har fått ett förslag till lagändring av Vårdföretagarna, ett lagändringsförslag som redan är granskat och har visat sig inte strida mot gällande EU-direktiv.
Högsta förvaltningsdomstolen tolkade i avgörandet HFD 2018 ref. 41 mervärdesskattelagens regler i ljuset av EU-rätten och kom fram till att bemanningsföretags uthyrning av sjukvårdspersonal inte ska undantas från mervärdesskatteplikt. Skatteverket kom därefter med ett ställningstagande om uthyrning av personal inom vårdsektorn där myndigheten talar om hur man tolkar domen. Ställningstagandet tillämpas sedan den 1 juli av Skatteverket.
Hela kostnadsökningen för mervärdesskatten faller inte på privata utförare. En stor andel faller på landstingen för deras upphandling av bemanningstjänster. Sådana kostnader för mervärdesskatt får landstingen full kompensation för av staten enligt det särskilda ersättningssystem som finns för kommuner och landsting. Utöver detta kan landstingen söka en schablonersättning från staten för kostnader för mervärdesskatt som avser verksamhet som bedrivs i extern regi på uppdrag av landstingen. Schablonersättningens nivå utgår från andelen kostnader för mervärdesskatt i landstingens verksamhet. Systemets syfte är att kostnaden för mervärdesskatt inte ska påverka om landstinget väljer att utföra sjukvård i egen regi eller upphandla verksamheten från privata utförare. Ersättningen till privata vårdgivare bestäms inom ramen för de upphandlingar som landstingen genomför, inte genom beslut av riksdag eller regering.
Regeringen har därutöver i budgetpropositionen föreslagit ett tillfälligt statsbidrag till landstingen för att de ska kunna ersätta de aktörer som berörs av mervärdesskattekostnader för hyrpersonal inom vården. Satsningen omfattar 210 miljoner kronor per år under en treårsperiod och möjliggör för landstingen att underlätta för privata vårdgivare att anpassa sig till det nya rättsläget.
I budgeten aviseras även att regeringen skyndsamt ska tillsätta en utredning för att se över om det finns EU-rättsliga förutsättningar för att i stället införa en alternativ ordning som innebär att dagens effekter neutraliseras för berörda aktörer. Om sådana föreligger ska förslag lämnas.
Stockholm den 9 oktober 2019
Magdalena Andersson
Skriftlig fråga 2019/20:59 av Lars-Arne Staxäng (M) (Besvarad 2019-09-26)
Fråga 2019/20:59 Finansieringen av den nya så kallade vårdmomsen
av Lars-Arne Staxäng (M)
till Finansminister Magdalena Andersson (S)
Den 1 juli införde Skatteverket 25 procents moms på köp av vård- och omsorgstjänster. Denna så kallade vårdmoms drabbar en redan hårt pressad vård- och omsorgssektor. Köp av konsulttjänster samt av hyrläkares och hyrsjuksköterskors tjänster utgjorde 2018 en kostnad på ca 5,4 miljarder kronor. Det är en ökning med drygt 4 procent jämfört med föregående år. Kostnaderna har ökat varje år sedan 2011; ökningstakten har dock avtagit.
Utvecklingen skiljer sig stort åt i olika regioner och mellan olika områden (primärvård, psykiatri etcetera). Det är framför allt kostnaderna för inhyrda sjuksköterskor som ökar. Det blir en oerhört märklig ekvation när Skatteverket kräver 25 procents moms på denna hyrkostnad. Kommuner och regioner får kompensation för den ökade momskostnaden, men de alternativa driftsformerna ska ta dessa pengar ur eget kapital. Momskostnaden för hyrpersonal innebär en kostnad på ca 1,4 miljarder kronor per år. Det är pengar som det offentliga kompenseras för, och då uppstår den knepiga ekvationen. Var ska dessa 1,4 miljarder kronor tas ifrån? Ska vi höja skatten i alla regioner för att kompensera för Skatteverkets vårdmoms? Den rödgröna regeringen har utlovat en momskompensation till alternativa driftsformer på 210 miljoner kronor per år. I Sverige har vi 21 regioner som ska dela på den summan, och det krävs inte stora matematiska kunskaper för att räkna ut att skillnaden mellan Stockholm och exempelvis Dalarna kommer att bli enorm. Dalarna kommer inte, jämfört med de stora regionerna, att få stor del av den kompensation som staten utlovar.
Min fråga till finansminister Magdalena Andersson blir därför följande:
Hur ska skillnaden mellan den ökade momskostnaden på 1,4 miljarder kronor och regeringens kompensation på 210 miljoner kronor finansieras, och varför kan inte regeringen fatta beslut om att vård- och omsorgstjänster ska vara momsbefriade så som ordningen var före den 1 juli 2019, särskilt med tanke på att regeringen har fått ett förslag till lagändring av Vårdföretagarna, ett lagändringsförslag som redan är granskat och har visat sig inte strida mot gällande EU-direktiv?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.