Fler jobb

Svar på skriftlig fråga 2016/17:500 besvarad av Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson (S)

PAGE

2

Dnr

A2016/02397/A

A2016/02407/A

A2016/02408/A

A2016/02409/A

A2016/02410/A

A2016/02411/A

A2016/02412/A

A2016/02413/A

A2016/02416/A

A2016/02424/A

A2016/02425/A

A2016/02426/A

A2016/02427/A

A2016/02431/A

A2016/02432/A

A2016/02433/A

A2016/02434/A

Arbetsmarknadsdepartementet

Arbetsmarknads- och etableringsministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2016/17:497-498, 500-502, 504-505, 507-509 och 511-517 av Helena Bouveng (M) Fler jobb

Helena Bouveng har frågat mig om hur många jobb jag uppskattar att halveringen av RUT-avdraget kommer att skapa och om statsministern har meddelats detta antal. Helena Bouveng har även ställt liknande frågor till 16 av mina statsrådskollegor.

Frågorna handlar i samtliga fall om regeringens bedömning av om den förda politiken leder till fler jobb. Frågorna har överlämnats till mig. De besvaras gemensamt.

Den tidigare regeringen lämnade efter sig en hög arbetslöshet. Långtidsarbetslösheten bet sig fast på en hög nivå och ungdomsarbetslösheten var så omfattande att Sverige fick stöd av EU för att bekämpa den. Regeringens mål om lägst arbetslöshet i EU2020 vägleder den ekonomiska politiken. Målet ska nås genom att antalet kvinnor och män som arbetar och antalet arbetade timmar i ekonomin ökar. Målet är ambitiöst och stället stora krav på politisk handlingskraft.

Det är glädjande att se att utvecklingen på arbetsmarknaden förbättras. Sedan regeringen tillträdde har arbetslösheten sjunkit, inte minst bland ungdomar. Samtidigt har sysselsättningen ökat både i antal och som andel av befolkningen. Sedan regeringen tillträdde har sysselsättningen ökat med mer än 120 000 personer och arbetsmarknaden förväntas fortsätta stärkas kommande år. I Arbetsförmedlingens senaste prognos beräknas sysselsättningen öka med drygt 100 000 personer åren 2017 och 2018.

Regeringen har under mandatperioden prioriterat investeringar framför kortsiktiga skattesänkningar. Varje budget har haft fokus på fler jobb och varje budget har också lett till fler jobb. Regeringens jobbagenda består av tre delar: investeringar i bostäder, klimatomställning och infrastruktur; en aktiv närings- och innovationspolitik för fler och växande företag; samt investeringar i kompetens och matchning. Det är väl avvägda investeringar som gör att vi kan möta de utmaningar Sverige står inför. Fortsatta investeringar är en förutsättning för att arbetslösheten ska fortsätta att minska och sysselsättningen öka.

Arbetslösheten är dock hög i vissa grupper samtidigt som arbetsgivare upplever att det är svårt att hitta rätt kompetens. Bristen på arbetskraft i många sektorer begränsar utveckling och tillväxt. För att stärka människors jobbchanser och förbättra matchningen på arbetsmarknaden har ett nytt kunskapslyft påbörjats. Den aktiva arbetsmarknadspolitiken har stärkts och särskilda åtgärder för att få nyanlända i arbete har byggts ut i snabb takt. En 90-dagarsgaranti för unga byggs ut och ungdomsarbetslösheten är den lägsta på 13 år. Mer kommer dock att behöva göras, särskilt för att de som nu bygger sina liv i Sverige snabbare ska komma i arbete. Regeringen föreslår en utökning av kunskapslyftet, fortsatta steg i omläggningen av arbetsmarknadspolitiken, förbättrade etableringsinsatser för nyanlända och moderna beredskapsjobb i staten.

Sedan regeringen tillträdde har investeringarna i bostäder och infrastruktur stärkts för att stimulera ekonomin och öka människors möjligheter att finna en bostad, kunna flytta och pendla dit jobben finns. Efter en lång tid med alltför låg byggtakt ökar bostadsbyggandet kraftigt och den höga takten väntas bestå. Genom ökade investeringar i bostäder skapar vi jobb här och nu och förutsättningar för nya jobb på sikt.

En väl fungerande infrastruktur för transporter och resor bidrar till sysselsättning, minskade utsläpp och konkurrenskraft i hela landet. Regeringen har stärkt järnvägsunderhållet och tagit viktiga steg för att främja hållbara transporter. Regeringen avser att lämna en proposition med förslag till ekonomiska ramar för en nationell plan för 2018–2029.

Sverige står starkt i den globala konkurrensen, men en aktiv närings- och innovationspolitik krävs för att bygga vidare på våra styrkor. Innovationsrådet har initierat fem samverkansprogram. Det statliga

riskkapitalet utvecklas. Propositionen för forskning, innovation och högre utbildning kommer att ge långsiktiga förutsättningar för Sverige som kunskapsnation.

Stockholm den 22 december 2016

Ylva Johansson