Gränslös vård i Norden

Svar på skriftlig fråga 2014/15:527 besvarad av Gabriel Wikström (S), statsråd

Gabriel Wikström (S), statsråd

Dnr S2015/3615/FS

Socialdepartementet

Folkhälso-, sjukvårds- och idrottsministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2014/15:527 av Cecilia Widegren (M) Gränslös vård i Norden

Cecilia Widegren har frågat mig vilka konkreta åtgärder jag avser att vidta i syfte att stärka patienternas möjlighet att fritt välja vård, oavsett geografiska nationsgränser, för att stärka det nordiska samarbetet och för att öka tillgängligheten för patienter.

Inom ramen för Nordiska ministerrådet finns sedan länge ett väl inarbetat samarbete som gäller hälso- och sjukvårdsfrågor utifrån många olika aspekter. En av dem är patientrörlighet, som blivit extra aktuellt under senare år med anledning av Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/24/EU av den 9 mars 2011 om tillämpningen av patienträttigheter vid gränsöverskridande hälso- och sjukvård, patientrörlighetsdirektivet. Patientrörlighetsdirektivet har redan idag betydelse för det nordiska samarbetet på området, eftersom det syftar till att underlätta för patienter att få tillgång till en säker gränsöverskridande hälso- och sjukvård av god kvalitet samt uppmuntrar till samarbete mellan medlemsstaterna.

År 2013 bad Nordiska ministerrådets generalsekreterare och de nordiska hälso- och sjukvårdsministrarna tidigare statsrådet Bo Könberg att ta fram en rapport om förstärkt nordiskt samarbete om hälso- och sjukvård. Förslagen skulle kunna genomföras på 5-10 års sikt. Rapporten med totalt 14 förslag på områden såsom stärkt samarbete om högspecialiserad vård, psykiatri, sällsynta diagnoser och patientrörlighet i norden redovisades i juni 2014. Förslaget om patientrörlighet innebär att länderna ska pröva att i förhållande till EU:s patientrörlighetsdirektiv ytterligare vidga rättigheterna att få vård i något av de andra nordiska länderna. Rapporten innehöll också en rekommendation att de nordiska länderna bör utvärdera effekterna för patienterna av de nordiska ländernas nyligen beslutade implementering av EU:s patientrörlighetsdirektiv.

Nordiska ministerrådet har hittills beslutat att arbeta vidare med några av förslagen, däribland högspecialiserad vård, sällsynta sjukdomar och stärkt nordiskt samarbete på psykiatriområdet. Ännu har inget beslut tagits om att påbörja arbete med vidgad patientrörlighet. Den nya lagstiftningen behöver först tillämpas under en period, innan den utvärderas.

Stockholm den 20 maj 2015

Gabriel Wikström

Skriftlig fråga (Inlämnad 2015-05-12)