Handlingsplan för barn med skyddade personuppgifter i för- och grundskolan
Svar på skriftlig fråga 2020/21:3303 besvarad av Utbildningsminister Anna Ekström (S)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Meddelande om uteblivet svar på fråga 2020/21:3303
av Marléne Lund Kopparklint (M) Handlingsplan för barn med skyddade personuppgifter i för- och grundskolan
Som utgångspunkt besvarar en övergångsregering inte interpellationer eller skriftliga frågor. Vissa frågor, bl.a. frågor som rör EU-ärenden eller rena sakförhållanden, kan det dock bli aktuellt att besvara. Bedömningen är att denna skriftliga fråga inte är sådan att den bör besvaras av en övergångsregering. Frågan kommer därför inte att besvaras
Stockholm den 30 juni 2021
Malin Ekhamre
Skolenheten
Skriftlig fråga 2020/21:3303 av Marléne Lund Kopparklint (M) (Inte besvarad 2021-06-28)
Fråga 2020/21:3303 Handlingsplan för barn med skyddade personuppgifter i för- och grundskolan
av Marléne Lund Kopparklint (M)
till Utbildningsminister Anna Ekström (S)
Länsstyrelsen i Östergötland har tagit fram en handlingsplan för elever med skyddade personuppgifter i skolan. Detta är föredömligt och borde som regel finnas i alla Sveriges län för barn och unga inom för- och grundskolan.
Skyddade personuppgifter får man om det finns risk för att man ska utsättas för hot eller våld. Det finns cirka 4 800 barn och ungdomar, upp till 19 år, med skyddade personuppgifter. Många unga med skyddade personuppgifter har bevittnat våld i sina familjer och själva varit utsatta för våld. Att bevittna våld mot en närstående kan leda till att den unga berövas sin grundläggande trygghet i livet. Unga med sådana erfarenheter kan känna skuld och skam över att inte ha kunnat skydda sin förälder och kan vara oroliga för vad som kan hända medan de är i förskolan eller i skolan. Barn har rätt till en trygg uppväxt, fri från alla former av våld. Trots detta vistas varje år flera tusen barn i skyddat boende för att de ska komma bort från våldsamheter. Många av dessa barn får flytta runt till olika skyddade boenden, som drivs av olika aktörer, för att skyddas från våldsutövaren.
- Vem vet vad om mig?
- Vem kan jag prata med om jag blir rädd?
- Vad ska jag säga till mina kamrater om de vill leka efter skolan?
- Vad ska jag säga om min hemlighet till kompisarna?
- Jag är orolig för att gå till skolan själv.
- Tänk om pappa hittar mig.
Detta är frågor som Sveriges stadsmissioner samlat när de presenterade en modell för skyddat boende med barnrättsperspektiv, och det är frågor som våldsutsatta barn inte alltför sällan ställer till sig själva och omgivningen och som det är viktigt att bemöta på rätt sätt.
Ett barns rättigheter ska gälla oavsett om man bor i skyddat boende eller inte. En vårdnadshavare som bor i skyddat boende ska inte behöva försaka barnets skolgång av säkerhetsskäl. Skolgång ska inte innebära att skyddet undanröjs för att båda vårdnadshavarna måste godkänna beslut gällande barnens skolgång.
Att bo på skyddat boende är en extraordinär situation för ett barn, och en sådan situation borde rimligtvis innebära undantag såsom att enbart en vårdnadshavare har rätt att godkänna skolgång.
Med hänvisning till ovanstående vill jag ställa följande fråga till utbildningsminister Anna Ekström:
Hur säkerställer ministern att våldsutsatta barn som bor på skyddat boende omfattas av en strukturerad handlingsplan inom skolan, som exempelvis den som länsstyrelsen i Östergötland har tagit fram?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.