Hbtq-organisationers mötesfrihet

Svar på skriftlig fråga 2018/19:767 besvarad av Statsrådet Mikael Damberg (S)

Statsrådet Mikael Damberg (S)



Svar på fråga 2018/19:767 Hbtq-organisationers mötesfrihet

Robert Hannah (L) har frågat mig vad jag avser att vidta för åtgärder för att säkra att hbtq-organisationers rätt till mötesfrihet inte begränsas av högerextrema organisationers närvaro.

Alla individer oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck ska kunna känna sig trygga i Sverige och inte utsättas för brott. Att någon utsätts för trakasserier och misshandel på grund av sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck är oacceptabelt och ett hot mot grundläggande fri- och rättigheter. Brott som begås mot enskilda personer för att hindra dessa från att mötas, utföra sina uppdrag och uttrycka sina åsikter kan aldrig accepteras.

I Strategi för en stark demokrati – främja, förankra, försvara från 2018 redogör regeringen för de utmaningar för demokratin som är särskilt viktiga att bemöta, bl.a. ett hotat demokratiskt samtal och antidemokratiska aktörer, samt för regeringens åtgärder för en stark demokrati. En sådan åtgärd är den nationella planen mot rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott som regeringen antog 2016. Planen utgör ett samlat grepp om arbetet mot alla former av rasism och hatbrott inom ett antal särskilt viktiga strategiska områden som regeringen har identifierat, däribland ett mer aktivt rättsväsende.

Flera myndigheter har fått särskilda uppdrag och intensifierat sitt arbete på området. Polismyndigheten har höjt ambitionsnivån avseende hatbrott och andra brott som hotar de grundläggande fri- och rättigheterna. Inom Polismyndigheten finns nu en nationell kontaktpunkt för dessa frågor och så kallade demokrati- och hatbrottsgrupper i de tre största städerna. Avsatta resurser finns även i övriga polisregioner och resurserna ska utöver utredning också arbeta med brottsofferstöd, utbildning, samverkan och andra trygghets- och förtroendeskapande åtgärder. Polismyndigheten avser att i satsningen på hatbrott även inkludera ett mer utvecklat brottsförebyggande arbete, främst genom en utökad kontakt och dialog med organisationer som företräder grupper som riskerar att utsättas för hatbrott, t.ex. RFSL. Polismyndigheten intensifierar även insatserna mot it-relalaterade brott, däribland hatbrott.

Flera lagstiftningsåtgärder har vidtagits, t.ex. utvidgades och förtydligades det straffrättsliga skyddet för transpersoner genom lagändringar som trädde i kraft i juli 2018 och januari 2019 och som innebär att transpersoner skyddas fullt ut av hatbrottslagstiftningen. Regeringen arbetar också med direktiv till en utredning som ska överväga om det bör införas ett förbud mot rasistiska organisationer och ett särskilt straffansvar för deltagande i en sådan organisation.

Inför årets Almedalsvecka kommer Polismyndigheten att vara på plats med en särskilt uttagen polisresurs med t.ex. utredare specialiserade på demokrati- och hatbrott. Polisens uppdrag i Almedalen är att den upplevda tryggheten ska öka och även ge de människor som önskar möjlighet att utöva sin grundlagsskyddade rättighet att uttrycka sin åsikt. Samtidigt ska polisen upprätthålla ordning och säkerhet samt ingripa vid eventuella brott.

Människors lika värde och rätten för envar att vara den man är, att uttrycka sig, att mötas och att delta i den demokratiska processen utgör fundament i vårt samhällsbygge. Regeringen kommer även fortsättningsvis att arbeta intensivt för att dessa grundläggande värden ska skyddas och upprätthållas.

Stockholm den 26 juni 2019

Mikael Damberg

Skriftlig fråga (Inlämnad 2019-06-13)