Till innehåll på sidan

Höjning av arbetsgivaravgifter

Svar på skriftlig fråga 2022/23:481 besvarad av Finansminister Elisabeth Svantesson (M)

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

DOCX
Fi2023/01173 Finansdepartementet Finansministern Till riksdagen

Svar på fråga 2022/23:481 av Niels Paarup-Petersen (C)
Höjning av arbetsgivaravgifter

Niels Paarup-Petersen har frågat mig om jag kommer att agera för att leva upp till regeringens vallöften om att inte höja skatter och samtidigt säkra att kostnaden för Sveriges företag att anställa sänks. Frågan är ställd mot bakgrund av att den tillfälliga nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för 19–23-åringar upphör att gälla den 31 mars 2023.

Den tillfälliga nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för 19–23-åringar infördes 2021 som en tidsbegränsad åtgärd i syfte att motverka de negativa effekterna för unga på arbetsmarknaden som spridningen av covid-19 gett upphov till. I samband med införandet beslutades det att nedsättningen ska upphöra att gälla den 31 mars 2023. Uttaget av arbetsgivaravgifter kommer därefter att återgå till normal nivå.

I budgetpropositionen för 2023 har regeringen valt att prioritera andra åtgärder framför en förlängning av den tillfälliga nedsättningen, bl.a. en förstärkning av nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för personer som arbetar med forskning eller utveckling. Regeringen avser att under mandatperioden återkomma med förslag som gör det mer lönsamt att arbeta och enklare att driva företag i Sverige.

Stockholm den 29 mars 2023

Elisabeth Svantesson

Skriftlig fråga 2022/23:481 av Niels Paarup-Petersen (C) (Besvarad 2023-03-23)

Fråga 2022/23:481 Höjning av arbetsgivaravgifter

av Niels Paarup-Petersen (C)

till Finansminister Elisabeth Svantesson (M)

 

Finansminister Elisabeth Svantesson förklarade i juli 2022 sin syn på skatter i Sverige: ”Svenska folket är ett av världens mest beskattade folk. Att staten inte kan finansiera och prioritera de mest viktiga uppgifterna utan att höja skatten ytterligare, det tycker jag är befängt.” 

Finansministern förtydligade sedan sitt perspektiv kring regeringar som höjer skatter: ”Det är bara lata regeringar som måste höja skatten.”

Därför kan det te sig överraskande att regeringen nu höjer skatten för ungdomar i arbete.

Svenska företag betalar varje år svindlande 177 miljarder kronor mer i arbetsgivaravgifter än genomsnittet för resterande OECD.  Men enligt regeringen och Elisabeth Svantesson räcker inte det.

Den 1 april genomförs en dramatisk höjning av arbetsgivaravgiften för unga mellan 19 och 23 år, från dagens 19,73 procent till 31,42 procent – en ökning med nära 12 procentenheter.

Totalt innebär höjningen en ytterligare kostnadsökning för svenska företag på 8 miljarder kronor. Det motsvarar ungefär 25 000 anställda.

Flera företagsledare har påpekat att Sverige nu går in i en lågkonjunktur med ökande arbetslöshet. Att i det läget höja arbetsgivaravgiften för 19–23-åringar är, försiktigt uttryckt, fel väg att gå. Detta enligt svenska företagsledare alltså.

Regeringen påstår sig vara borgerlig, men agerar tvärtom när de höjer kostnaden för att anställa. Och att göra det dyrare att anställa unga människor samtidigt som ungdomsarbetslösheten är hög är helt oförståeligt.

Enligt Konjunkturinstitutet skulle sänkta arbetsgivaravgifter både sänka inflationen och höja BNP. Men istället väljer regeringen att höja arbetsgivaravgifterna. Trots att man i valet garanterade att inga skatter skulle höjas.

Vad Sverige enligt Centerpartiet skulle behöva nu är en politik som inte gör det dyrare att driva företag och som inte slår mot unga. Eftersom finansministern har höjt skatter på arbete innebär det, med hennes egna ord, att regeringen är lat och att regeringens politik är befängd. 

Med anledning av detta vill jag fråga finansminister Elisabeth Svantesson:

 

Kommer ministern att agera för att leva upp till regeringens vallöften om att inte höja skatter och samtidigt säkra att kostnaden för Sveriges företag att anställa sänks?

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.