Hur många människor som får sänkt disponibelinkomst 2016

Svar på skriftlig fråga 2015/16:16 besvarad av Finansminister Magdalena Andersson (S)

Finansminister Magdalena Andersson (S)

Dnr Fi2015/04482/E3

Finansdepartementet

Finansministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2015/16:16 av Lars Hjälmered (M) Hur många människor som får sänkt disponibelinkomst 2016

Lars Hjälmered har frågat mig hur många människor som får en sänkt disponibel inkomst 2016 som en effekt av förslagen i regeringens budgetproposition.

Målet med regeringens politik är att alla ska få del av den tillväxt och välfärd som skapas. Offentligt finansierade välfärdstjänster, t.ex. utbildning, hälso- och sjukvård samt äldreomsorg, är en central del i den svenska välfärdsmodellen och har stor betydelse för alla människor. Regeringen föreslår därför i budgetpropositionen flera satsningar på bl.a. skola och utbildning, hälso- och sjukvård samt äldreomsorgen. Effekterna av dessa satsningar beaktas emellertid inte i budgetpropositionens fördelningsanalys då de inte har en direkt effekt på hushållens disponibla inkomster. Satsningarna bidrar emellertid till att förbättra levnadsvillkoren och utjämna livschanserna mellan individer.

I budgetpropositionens fördelningsanalys redovisas den genomsnittliga förändringen av ekonomisk standard i respektive inkomstgrupp till följd av den förda politiken. Att genomsnittet för en inkomstgrupp uppvisar ett negativt utfall betyder emellertid inte att alla i inkomstgruppen får en lägre disponibel inkomst. I varje inkomstgrupp finns det personer som får en högre disponibel inkomst, personer som får en lägre disponibel inkomst och personer som inte påverkas alls av regeringens politik. Att utifrån den fördelningstabell som redovisas i budgetpropositionen dra slutsatser om hur många personer som får högre eller lägre disponibel inkomst av regeringens politik är således inte möjligt. Exempelvis innebär de något mindre avdragsmöjligheterna för ROT att endast de individer som nyttjar dessa avdrag påverkas. Används inte avdragsmöjligheterna påverkas man givetvis inte alls av dessa förändringar.


Hur många som får en högre respektive lägre ekonomisk standard till följd av de reformer som föreslås i budgetpropositionen för 2016 påverkas av den använda metoden. Redovisat efter förändring i ekonomisk standard, vilket är det mått som används i denna och tidigare budgetpropositioner och är den internationella praxisen för redovisning av fördelningseffekter, får 12 procent en högre disponibel inkomst, 40 procent en lägre disponibel inkomst och ca 50 procent påverkas inte av politiken i BP16. I den analysen ingår alla individer i befolkningen, barn och vuxna. En förändring i inkomsten för en person påverkar den ekonomiska standarden för alla i hushållet.

Ett alternativt redovisningssätt är förändringen av individuell disponibel inkomst. Denna redovisning görs normalt sett enbart för personer i befolkningen äldre än 19 år. Barn har i normalfallet inte någon egen inkomst utan deras ekonomiska situation bestäms av föräldrarnas ekonomi. Därför ingår inte barnen i denna analys. Redovisat efter denna princip får 16 procent en högre och 33 procent en lägre individuell disponibel inkomst och 51 procent påverkas inte av politiken i BP16.

Stockholm den 30 september 2015

Magdalena Andersson

Skriftlig fråga (Inlämnad 2015-09-22)