Införsel till Sverige av smittade levande djur

Svar på skriftlig fråga 2018/19:827 besvarad av Statsrådet Jennie Nilsson (S)

Statsrådet Jennie Nilsson (S)



Svar på fråga 2018/19:827 av Magnus Oscarsson (KD)
Införsel till Sverige av smittade levande djur

Magnus Oscarsson har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen avser vidta för att förhindra införseln till Sverige av levande djur som bär på smittor, exempelvis PRRS, paratuberkulos eller resistenta tarmbakterier.

I mars 2016 antogs Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 av den 9 mars 2016 om överförbara djursjukdomar och om ändring och upphävande av vissa akter med avseende på djurhälsa (djurhälsolag), som i stora delar ska börja tillämpas i april 2021. Denna förordning, som syftar till att förhindra smittspridning utan onödiga handelshindrande effekter, är en ramförordning som ska kompletteras med mer detaljerade bestämmelser. Förordningen tydliggör att djurhållare har ett ansvar för att inte bara bekämpa djursjukdomar när de dyker upp, utan också att hålla djur på ett sådant sätt att smittspridning förhindras. Den klargör också – tillsammans med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/6 av den 11 december 2018 om veterinärmedicinska läkemedel och om upphävande av direktiv 2001/82/EG som antogs i december 2018 och som börjar tillämpas i januari 2022 – att antibiotika ska användas restriktivt. Bland annat blir det förbjudet att använda antibiotika rutinmässigt, för att kompensera för brister i verksamheten eller till grupper av friska djur i förebyggande syfte. En förbättrad djurhållning och minskad antibiotika-användning i hela EU innebär att risken för spridning av sjukdomar och antibiotikaresistenta bakterier minskar, vilket självklart är positivt även för Sverige.

EU:s djurhälsoförordning anger vilka särskilda smittskyddsbestämmelser som ska gälla för olika sjukdomar. Vilka sjukdomar som ska omfattas av dessa bestämmelser avgörs av vilka sjukdomar som listas. Vilka åtgärder som ska vidtas mot respektive sjukdom avgörs av hur sjukdomarna kategoriseras. Beslut om listning och kategorisering har redan tagits på EU-nivå och är i flera delar helt i linje med Sveriges önskemål. Sjukdomarna paratuberkulos och PRRS har listats i förordningen, vilket är en förhandlingsframgång för Sverige. Däremot har sjukdomarna kategoriserats på ett sätt som gör att Sveriges befintliga införselregler måste ses över i samband med att förordningen börjar tillämpas.

Fram till april 2021 sker ett omfattande arbete för att anpassa svensk djurhälsolagstiftning till alla delar av den nya EU-förordningen. Det gäller även införselreglerna. Regeringen har tillsatt en särskild utredare (Dir. 2018:111) som ser över vår nationella lagstiftning om smittsamma djursjukdomar i syfte att anpassa lagstiftningen till EU:s nya djurhälso-förordning. Utredaren ska överväga vilka kompletterande nationella bestämmelser som krävs, bl.a. vilka bestämmelser i nuvarande svensk lagstiftning som kan och bör behållas och om det finns behov av och möjlighet att införa nya bestämmelser. Den nya lagstiftningen ska säkerställa ett gott smittskydd och därmed tillvarata djurskydds-, folkhälso-, miljö- och produktionsekonomiska intressen. Uppdraget ska redovisas senast den 31 december 2019.

Parallellt med utredningen tar Statens jordbruksverk i samarbete med näringen och Statens veterinärmedicinska anstalt fram förslag på åtgärder som kan vidtas med stöd av EU:s djurhälsoförordning för att förhindra spridning av paratuberkulos och PRRS bland svenska djur.

Jag och regeringen anser att det är mycket angeläget att vi behåller vår goda djurhälsa och låga antibiotikaanvändning, samtidigt som vi påverkar andra länder att följa efter.

Stockholm den 11 juli 2019

Jennie Nilsson

Skriftlig fråga (Inlämnad 2019-06-27)