Svar på fråga 2019/20:2141 av Ellen Juntti (M)
Internetrelaterade sexuella övergrepp mot barn
Ellen Juntti har frågat mig om jag avser agera så att Polismyndigheten ges rätt verktyg för att hantera internetrelaterade sexuella övergrepp mot barn.
Regeringen ser mycket allvarligt på sexualbrott, särskilt sexualbrott mot barn. Ett flertal åtgärder har vidtagits för att förbättra möjligheterna att bekämpa den här typen av brott och nya initiativ tas fortlöpande.
I utredningar om brott begångna över internet är information om abonnemang, t.ex. vilken person som innehar en viss ip-adress, en avgörande uppgift att få tillgång till. Regeringen har därför sett till att nya regler om datalagring har kunnat införas. Den 1 oktober 2019 kunde huvuddelen av de nya reglerna träda i kraft. Med den nya lagstiftningen har lagringstiden också förlängts för uppgifter om internetåtkomst från sex till tio månader. Ytterligare en förbättring trädde i kraft den 1 april 2020 då operatörerna blev skyldiga att lagra alla uppgifter som är nödvändiga för att identifiera gärningsmannen oavsett vilken teknik som används (t.ex. även om så kallad NAT-teknik används, där tusentals användare kan dela på en och samma ip-adress). Det innebär förbättrade möjligheter för polisen att utreda internetrelaterade sexualbrott mot barn.
Den 1 april 2020 infördes också ett nytt hemligt tvångsmedel i den brottsbekämpande verksamheten, hemlig dataavläsning. Också detta stärker polisens förmåga. Det nya tvångsmedlet bedöms kunna leda till bättre och mer effektiva möjligheter att få del av information som tidigare inte har varit tillgänglig, t.ex. krypterad och anonymiserad information. En utredare har även haft i uppdrag att ta fram förslag till regler om en skyldighet att registrera uppgifter om abonnemang för kontantkort. Syftet är att underlätta användningen av tvångsmedel för att hämta in uppgifter om elektronisk kommunikation. Uppdraget har redovisats och är just nu på remiss.
Den internetbaserade brottsligheten tar inte hänsyn till nationsgränser och det internationella samarbetet är därför mycket viktigt för bekämpningen av internetrelaterad brottslighet, inklusive nätbaserade sexualbrott. Sverige arbetar intensivt för att kunna tillträda Europarådets konvention om it-relaterad brottslighet, vilken kommer att ge Sverige ökade möjligheter att utreda, och hjälpa andra länder att utreda, brott av det här slaget. Därutöver pågår olika initiativ inom ramen för EU-samarbetet för att ytterligare underlätta inhämtandet av elektronisk bevisning. Inom ramen för Europol fortsätter det operativa polissamarbetet att utvecklas med Sverige som en aktiv deltagare. Under sommaren har också EU-kommissionen presenterat en femårig strategi för effektivare bekämpning av sexuella övergrepp mot barn, där flera ambitiösa initiativ aviseras.
I november 2019 gav regeringen Polismyndigheten i uppdrag att säkerställa att rätt kompetens finns att tillgå i verksamheten för att bekämpa it-relaterad brottslighet och tillvarata digital information och bevisning. En första delredovisning ska lämnas senast den 1 oktober 2020. Regeringens förstärkning av Polismyndigheten fortgår enligt plan och vi är nu halvvägs mot målet om 10 000 fler anställda till 2024. Vi ser i nuläget heller inga tecken på att covid 19-pandemin inverkar negativt på myndighetens förmåga att utföra sitt uppdrag.
Åtgärder vidtas också på straffrättens område. Den 1 maj 2020 höjdes minimistraffet för grovt barnpornografibrott från fängelse i sex månader till fängelse i ett år. Därutöver har 2020 års sexualbrottsutredning i uppdrag att bl.a. överväga och ta ställning till vilka principer som bör gälla för straffansvaret för sexualbrott på distans och utnyttjande av barn för sexuell posering, och analysera om utformningen av relevanta straffbestämmelser bör ändras.
Stockholm den 16 september 2020
Mikael Damberg