Jämställd skolidrott

Svar på skriftlig fråga 2015/16:1548 besvarad av Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)

Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)

Dnr U2016/03622/S

Dnr U2016/03651/S

Utbildningsdepartementet

Utbildningsministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2015/16:1548 av Boriana Åberg (M) Jämställd skolidrott och fråga 2015/16:1549 av Boriana Åberg (M) Könsseparerad skolidrott

Boriana Åberg har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att alla elever, oavsett kön, ska få delta i undervisningen i skolidrott på lika villkor. Boriana Åberg har även frågat barn-, äldre- och jämställdhetsminister Åsa Regnér vilka åtgärder hon avser att vidta för att tillse att skattefinansierade verksamheter inte motarbetar jämlikhetsarbetet. Frågan har överlämnats till mig för besvarande.

Frågorna besvaras i ett sammanhang eftersom de berör samma område.

Det är viktigt att alla skolor skapar trygga arbetsmiljöer mellan flickor och pojkar. I skollagen ([2010:800], 1 kap. 4–5 §§) som tillämpas sedan den 1 juli 2011 anges att utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor.

Enligt läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr11) ska skolan aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Den anger också hur det sätt på vilket flickor och pojkar bemöts och bedöms i skolan, och de krav och förväntningar som ställs på dem, bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Skolan har därför ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster och ska ge utrymme för eleverna att pröva och utveckla sin förmåga och sina intressen oberoende av könstillhörighet.

Skolförfattningarna lämnar stort utrymme för rektorn att organisera verksamheten och detaljreglerar inte hur undervisningen planeras och genomförs. Det anmärkningsvärda med det fall som Boriana Åberg refererar till är att det ska ha avsett ett beslut om att permanent skilja på flickor och pojkar utifrån deras kön i ett helt ämne i grundskola och förskoleklass.

Statens skolinspektion är den myndighet som både beslutar om tillstånd för fristående skolor och utövar tillsyn över verksamheten. Myndigheten har granskat den könsuppdelade undervisningen för flickor och pojkar i ämnet idrott och hälsa vid den aktuella skolan. Myndigheten anser att undervisningen inte har bedrivits i strid med skolförfattningarna. Myndigheten har i sin kommunikation visserligen varit tydlig med att det är frågan om en bedömning i ett enskilt ärende och att det inte går att dra några generella slutsatser utifrån detta. Regeringen har dock initierat ett arbete med att analysera vilka förändringar i gällande bestämmelser som är nödvändiga för att tydliggöra att en omfattande separering av elever utifrån kön inte ska anses förenligt med skolans ansvar att motverka traditionella könsmönster.

Stockholm den 15 september 2016

Gustav Fridolin

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

Skriftlig fråga (Inlämnad 2016-08-31)