Till innehåll på sidan

Målet om sjukpenningtal

Svar på skriftlig fråga 2018/19:155 besvarad av Statsrådet Annika Strandhäll (S)

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

DOCX


S2019/00543/SF

Socialdepartementet

Socialförsäkringsministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2018/19:155 av Nooshi Dadgostar (V)
Målet om sjukpenningtal

Nooshi Dadgostar har frågat mig om jag ämnar verka för att de kvantitativa målen gällande sjukpenningtalen inte återinförs i kommande regleringsbrev.

Våra socialförsäkringar är en central del i den svenska modellen och har under lång tid bidragit till att skapa trygghet och motverka ekonomisk utsatthet. De har också bidragit till ökad jämställdhet, en rättvisare fördelning av de ekonomiska resurserna och medverkat till hög sysselsättning, social sammanhållning och en hållbar tillväxt.

Jag delar inte Nooshi Dadgostars uppfattning att fokus har legat på att försämra den allmänna sjukförsäkringen istället för att investera i välfärden. Samhällsmålet för sjukpenningtalet infördes i Försäkringskassans regleringsbrev år 2015 i samband med att regeringen antog ett brett åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. Då befann vi oss i en situation där sjukfrånvaron hade ökat kraftigt under flera år och prognoserna pekade mot fortsatt uppgång. Åtgärdsprogrammet inbegrep ett stort antal satsningar och flera parter, bland annat Försäkringskassan, arbetsgivare och hälso- och sjukvården. Det var nödvändigt för att möta samhällsutmaningen med ökande sjukskrivningar. Långa passiva sjukskrivningar är inte bra för någon – varken arbetsgivare, den enskilde som blir sjuk, hälso- och sjukvården eller staten. I det arbetet behöver samhällets alla delar samlas och bidra. Det får aldrig vara enbart en enskild myndighets ansvar. Vi kan nu se att flera aktörer tillsammans har lyckats bryta den negativa trenden i sjukfrånvarons utveckling. Det är viktigt att alla aktörer fortsätter att se sitt eget ansvar för och delaktighet i en låg och stabil sjukfrånvaro över tid.

Frågan om Försäkringskassans mål i regleringsbrevet bereds för närvarande i Regeringskansliet.

Stockholm den 20 februari 2019

Annika Strandhäll

Skriftlig fråga 2018/19:155 av Nooshi Dadgostar (V) (Besvarad 2019-02-06)

Fråga 2018/19:155 Målet om sjukpenningtal

av Nooshi Dadgostar (V)

till Statsrådet Annika Strandhäll (S)

 

Sjukförsäkringen är ett gemensamt finansierat skydd mot inkomstbortfall när personer drabbas av sjukdom och får nedsatt arbetsförmåga. Det är en del av den svenska modellen och ett viktigt fundament i en välfärdsstat.

Regeringen satte 2016 ett kvantitativt siffermål gällande sjukpenningtalen, och det reglerades till nio sjukdagar per år. Detta har påverkat handläggningen av sjukpenningen mycket negativt. Det kvantitativa målet har inte lett till att fler har blivit friska utan att fler sjuka personer har blivit av med sin ersättning.

Inspektionen för socialförsäkringen har visat att förutsägbarheten i försäkringen har minskat och att målet riskerar både rättssäkerheten och tilltron till socialförsäkringen och förtroendet för Försäkringskassan. Av den anledningen har Vänsterpartiet varit kritiskt till det kvantitativa målet. I stället för att investera i hälsofrämjande insatser, rehabilitering och ökad bemanning i välfärden har fokus legat på att försämra den allmänna sjukförsäkringen med fler avslag – vilket gör människor ännu sjukare.

För att kunna skapa möjligheter till en långsiktig och stabil sjukförsäkring behöver styrningen förändras. I det senaste regleringsbrevet till Försäkringskassan har det kvantitativa siffermålet tagits bort, vilket Vänsterpartiet anser vara ett steg i rätt riktning.

Mot bakgrund av vad som anförts ovan vill jag fråga statsrådet Annika Strandhäll:

 

Ämnar statsrådet verka för att de kvantitativa målen gällande sjukpenningtalen inte återinförs i kommande regleringsbrev?

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.