Nedläggningar av akutsjukhus

Svar på skriftlig fråga 2016/17:171 besvarad av Statsrådet Gabriel Wikström (S)

PAGE

2

Dnr S2016/06560/FS

Dnr S2016/06588/FS

Dnr S2016/06563/FS

Dnr S2016/06565/FS

Socialdepartementet

Folkhälso-, sjukvårds- och idrottsministern

Till riksdagen

Svar på frågorna 2016/17:167 av Roland Gustbée (M) Överflödiga akutsjukhus i Kronobergs län, 2016/17:171 av Thomas Finnborg (M) Nedläggningar av akutsjukhus och 2016/17:172 av Lotta Finstorp (M) Kullbergska sjukhuset i Katrineholm, 2016/17:173 av Saila Quicklund (M) Akutsjukhus i Jämtlands län

Roland Gustbée, Thomas Finnborg, Lotta Finstorp och Saila Quicklund har alla frågat mig om jag avser att verka för nedläggning av akutsjukhus i landet och hur jag i sådant fall avser att motverka orimliga väntetider och långa köer. Jag besvarar frågorna i ett samlat svar.

Som jag vid tidigare tillfällen har påtalat finns det inte någon koppling mellan regionfrågan som sådan och antalet sjukhus i Sverige. Vilka sjukhus och hur många de ska vara är en fråga för landstingen att besluta om, såväl i dag som efter en regionreform.

När det gäller frågan om tillgänglighet och köer är detta ett mångfacetterat område. Den nationella samordnaren för effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården bedömer att primärvården behöver stärkas och få ett tydligare uppdrag så att fler människor kan få sina huvudsakliga vårdbehov tillgodosedda på denna vårdnivå. Jag delar utredarens bedömning och menar att det skulle underlätta ett snabbt och nära omhändertagande och i flera fall leda till minskade behov av sjukhusvård.

En stor utmaning som hälso- och sjukvården möter handlar om att tillgodose behovet av kompetenta medarbetare, samt att använda medarbetarnas kompetens på bästa sätt. Detta är en avgörande fråga för att förbättra vården, och inte minst för att förbättra tillgängligheten. Problem med kompetensförsörjningen minskar vårdens kapacitet och därmed tillgängligheten. Omvänt kan förbättringar också öka tillgängligheten.

Regeringen har, förutom en särskild professionsmiljard och en till den kopplad överenskommelse med Sveriges Kommuner och Landsting, gett flera myndigheter i uppdrag att se över och lämna förslag inom centrala områden såsom bättre data för planering av kompetensförsörjning, ledarskap och bred samverkan mellan viktiga aktörer.

Regeringen genomför också ett flertal andra satsningar för att förbättra vården. De generella statsbidragen till landstingen höjs. Stora investeringar görs i kvinnors hälsa, insatser för att möta den psykiska ohälsan samt för att göra cancervården mer tillgänglig och jämlik.

Det är min uppfattning att färre och starkare regioner är en viktig förutsättning för att svensk hälso- och sjukvård ska utvecklas på ett positivt sätt. Det är av stor vikt för att kunna upprätthålla och utveckla hög kompetens i alla delar av landet och det är nödvändigt för att alla ska ha likvärdig tillgång till vård oavsett var i landet man bor.

Stockholm den 26 oktober 2016

Gabriel Wikström