Till innehåll på sidan

Nekat uppehållstillstånd för personer som bott i Sverige länge

Svar på skriftlig fråga 2018/19:198 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

DOCX


J

u2019/00483/POL

Justitiedepartementet

Justitie- och

migrations

ministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2018/19:198 av Anders Åkesson (C)
Nekat uppehållstillstånd för personer som bott i Sverige länge

Anders Åkesson har frågat om jag anser att det finns möjlighet att undersöka om man ska kunna identifiera sig på ett annat sätt när man ansöker om arbetstillstånd, till exempel genom id-kort eller liknande, i de fall det är omöjligt för den enskilde att styrka sin identitet med ett pass.

Jag vill först upprepa vad jag framhöll i ett tidigare svar på en liknande fråga nämligen att utgångspunkten är att den som får avslag på sin asylansökan ska lämna landet.

Sverige behöver ha kontroll över vilka som kommer hit, bl.a. för att kunna upprätthålla den inre ordningen och säkerheten. Vi har också åtaganden inom EU- och Schengensamarbetet att kontrollera tredjelandsmedborgares inresa och bosättning här.

Vid ansökan om uppehållstillstånd är därför utgångspunkten att identiteten ska styrkas med ett giltigt pass. Det kan göras undantag från detta krav i ärenden där den berörda personen kan ha svårt att förete ett pass, t.ex. vid familjeåterförening från länder utan fungerande myndigheter eller när man söker asyl. Migrationsverket gör bedömningen av om identiteten är klarlagd i det enskilda fallet.

Uppehållstillstånd för arbete beviljas som huvudregel före inresan till Sverige, alltså då sökanden normalt befinner sig i sitt hemland och kan förete ett pass. Tillståndet beviljas för begränsad tid, bl.a. för att Migrationsverket vid en förlängningsprövning ges möjlighet att kontrollera att villkoren för tillståndet varit uppfyllda. Migrationsöverdomstolen har i praxisbildande avgöranden klargjort att tidsbegränsade uppehållstillstånd endast kan beviljas den som har ett giltigt pass.

Huvudregeln att identiteten ska styrkas med giltigt pass gäller följaktligen också när en f.d. asylsökande ansöker om tidsbegränsat uppehållstillstånd för arbete genom den särskilda möjligheten till s.k. spårbyte. Ett skäl till det är att det annars skulle vara möjligt att kringgå passkravet genom att man först ansöker om asyl och därefter om arbetstillstånd inifrån Sverige. Jag tycker att den ordning som gäller är rimlig.

Stockholm den 26 februari 2019

Morgan Johansson

Skriftlig fråga 2018/19:198 av Anders Åkesson (C) (Besvarad 2019-02-11)

Fråga 2018/19:198 Nekat uppehållstillstånd för personer som bott i Sverige länge

av Anders Åkesson (C)

till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

 

Familjen Park i Fågelfors, som varit i Sverige i tio år och som flytt från Nordkorea, ska utvisas. Familjen har tidigare ansökt om asyl och fått avslag och har nu ansökt om arbetstillstånd. Huvudregeln är att den som ansöker om arbetstillstånd ska styrka sin identitet med pass, men familjen Park kan inte få pass eftersom de är nordkoreanska flyktingar. Familjen ska därför utvisas till Sydkorea.

Jag har tidigare frågat statsrådet Morgan Johansson vad han avser att göra för att liknande situationer som familjen Parks inte ska uppstå i framtiden. Statsrådet skriver i sitt svar att det generellt utformade regelverket för arbetstillstånd innebär att vissa personer hamnar i kläm. Vidare understryks att regeringen följer utvecklingen på området noga.

Mot bakgrund av detta vill jag ställa en följdfråga till justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

 

Anser ministern att det finns möjlighet att undersöka om man ska kunna identifiera sig på ett annat sätt när man ansöker om arbetstillstånd, till exempel genom id-kort eller liknande, i de fall det är omöjligt för den enskilde att styrka sin identitet med ett pass?

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.