Till innehåll på sidan

Offentliga upphandlingar inom FN

Svar på skriftlig fråga 2017/18:1319 besvarad av Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

DOCX


PAGE

2


Dnr

Fi2018/02101/OU

Finansdepartementet

Civilministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2017/18:1319 Offentliga upphandlingar inom FN av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

Ann-Charlotte Hammar Johnsson har frågat mig hur regeringen via den svenska representationen arbetar för att driva en svensk position för att inom FN få på plats ett modernt regelverk med fokus på resultat och bästa möjliga lösningar till bästa pris?

Rätt använd kan upphandling vara ett kraftfullt instrument för att hjälpa till att uppfylla FN:s hållbarhetsmål. FN är förvaltare av de globala hållbarhetsmålen. Det samlade FN-systemet upphandlar för nära 18 miljarder US-dollar per år. Enligt en beräkning av svenska UD motsvarade det år 2014 ca 36 procent av FN:s totala inkomster. Sverige är ett föregångsland när det kommer till strategisk och hållbar upphandling och arbetar därför för att driva frågan i såväl FN:s generalförsamling, i FN-organens styrelser som inom FN-program.

Precis som Ann-Charlotte Hammar Johansson skriver är svenska företag kända för att vara duktiga på att leverera varor och tjänster – och då särskilt att leverera hållbara och innovativa lösningar. Svenska företag behövs, och efterfrågas, i FN-systemet. Att svenska företag bearbetar FN-marknaden och ser vilka möjligheter som finns där ingår i Sveriges exportstrategi. Som en del i exportstrategin har regeringen utarbetat en strategi för affärsfrämjande gentemot FN-systemet. Den är i kraft sedan december 2015 och syftar till ett stärkt, efterfrågestyrt exportfrämjande som fungerar uthålligt, konsekvent och långsiktigt. Målet med strategin för affärsfrämjande är att svenska företag ökar och förbättrar sin marknadsbearbetning gentemot FN-systemet, att fler företag än tidigare bearbetar FN-marknaden, att bearbetningen breddas till fler svenska produkt- och tjänstesektorer än tidigare samt att innovativa svenska företag lyfts fram. Med anledning av det har Business Sweden stärkt affärsområdet Internationellt upphandlade affärer och en expert på FN-upphandling har rekryterats för att stärka arbetet på FN-representationen i New York. Den sistnämnda resursen kan också stödja det viktiga policyarbetet kring hållbar upphandling. Regeringen konstaterar att antalet svenska bolag som är registrerade i FN:s leverantörsdatabas har ökat från 380 st. år 2014 till 508 st. år 2017.

Bland annat i arbetet med Agenda 2030 har regeringen i ökande grad sett att det behövs en samlad, sektoröverskridande policy för svenskt agerande rörande hållbar upphandling i multilaterala organisationer (såsom FN). En sådan policy håller på att utarbetas. Utrikesdepartementet kommer också i samband med detta att gå ut till våra ambassader och andra utlandsmyndigheter med riktlinjer för lokalt agerande.

Stockholm den 29 maj 2018

Ardalan Shekarabi

Skriftlig fråga 2017/18:1319 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) (Besvarad 2018-05-18)

Fråga 2017/18:1319 Offentliga upphandlingar inom FN

av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

till Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)

 

På sin resa till USA våren 2016 besökte statsrådet Ardalan Shekarabi bland annat FN:s inköpsavdelning och utvecklingsprogram, UNDP, som beskrivs ha tagit fram en ny upphandlingspolicy som sägs ha inspirerats av svensk upphandling med ökat fokus på funktion, dialog och innovation. Syftet med resan var bland annat att stärka den svenska positionen i samband med FN-upphandlingar samt att föra policydiskussioner angående offentliga upphandlingar. 

Svenska företag är kända för att vara duktiga på att leverera varor och tjänster, inte minst gällande helhetslösningar där man inte enbart levererar exempelvis bussar utan en hel infrastruktur. Sverige är därmed väl kvalificerat för att kunna göra goda affärer inom ramen för FN-systemet.

Som FN-systemet i stort fungerar talas det om att kvotera ut affärer till områden som exempelvis de nordiska länderna, och det finns också inbyggt i systemet att man kräver affärsavtal i utbyte mot att ge bistånd.

Statsrådet har själv beskrivit ett arbete där svenska företag träffat olika FN-organ i syfte att bygga en plattform. Det blir då en anpassning till att ”lobba” för affärer i stället för att ställa krav på systemet med fokus på vad som ska levereras på plats i länder.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Ardalan Shekarabi:

Hur arbetar statsrådet och den samlade regeringen via den svenska representationen för att driva en svensk position för att inom FN få på plats ett modernt regelverk med fokus på resultat och bästa möjliga lösningar till bästa pris?

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.