Till innehåll på sidan

Ojämlikhet och väntetider i hjärt-kärlsjukvården

Svar på skriftlig fråga 2019/20:1003 besvarad av Socialminister Lena Hallengren (S)

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

DOCX


S2020/00983/FS

Socialdepartementet

Socialministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2019/20:1003 av Camilla Waltersson Grönvall (M)
Ojämlikhet och väntetider i hjärt-kärlsjukvården

Camilla Waltersson Grönvall har frågat mig vilka nya konkreta nationella åtgärder jag avser att vidta för att de omfattande regionala skillnaderna i kvalitet och väntetider inom hjärt-kärlsjukvården ska minska.

Det är mycket glädjande att svensk hjärt- och kärlsjukvård håller hög medicinsk kvalitet. Samtidigt behöver tillgängligheten och jämlikheten förbättras. Den nationella vårdgarantins tidsgräns om 90 dagar, inte 30 som frågeställaren nämner, gäller även inom hjärt- och kärlsjukvården.

För att vården ska bli mer jämlik behöver nya behandlingsmetoder spridas så att de kommer alla patienter till del. Tillgång till rätt kompetens är en förutsättning för detta. Regeringen stöder en långsiktig kompetens-försörjning i hälso- och sjukvården. Under 2020 investeras närmare tre miljarder kronor för insatser för att förbättra förutsättningarna för vårdens medarbetare. Regeringen har även inrättat ett nationellt vårdkompetensråd som ska samordna, kartlägga och verka för en effektiv kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvården.

Under 2020 avsätter regeringen också närmare tre tillgänglighetsmiljarder för att korta väntetiderna. Likaså avsätter regeringen 275 miljoner kronor för att ta fram personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp inom bl.a. stroke och hjärtsvikt. Syftet är att öka jämlikheten, effektiviteten och kvaliteten i



vården och att undanröja onödiga väntetider. Jag och regeringen följer utvecklingen noggrant.

Stockholm den 4 mars 2020

Lena Hallengren

Skriftlig fråga 2019/20:1003 av Camilla Waltersson Grönvall (M) (Besvarad 2020-02-25)

Fråga 2019/20:1003 Ojämlikhet och väntetider i hjärt-kärlsjukvården

av Camilla Waltersson Grönvall (M)

till Socialminister Lena Hallengren (S)

 

Svensk hjärt-kärlsjukvård står sig mycket väl gällande medicinsk kvalitet vid en internationell jämförelse. Detta visar återigen kvalitetsregistret Swedehearts årsrapport för 2019. Swedeheart är det kvalitetsregister som startade 2009 genom en sammanslagning av fyra befintliga kvalitetsregister. Det är i dag ett världsledande kvalitetsregister, som bland annat möjliggör god och kostnadseffektiv forskning baserad på verkliga patienter.

Tyvärr visar samtidigt Swedehearts årsrapport att skillnaden mellan det sjukhus som lyckas uppnå högst kvalitet jämfört med det som har lägst kvalitet är hela fyra gånger. Det är helt oacceptabelt. Sollefteå sjukhus når högst sammanlagd kvalitet, 10 poäng på den elvagradiga kvalitetsskalan. Sämst är Skellefteå sjukhus på plats 71 med 2,5 kvalitetspoäng. Däremellan återfinns exempelvis fyra sjukhus i Region Stockholm bland de elva bästa sjukhusen.

Det är viktigt att se alla framsteg som svensk hjärt-kärlsjukvård har uppnått de senaste åren. Kvaliteten har ökat, dödligheten i hjärtinfarkt har halverats, färre patienter återinsjuknar och fler lever med högre livskvalitet. Det är mycket bra resultat. Men det räcker inte om Sverige ska leva upp till hälso- och sjukvårdslagens portal om jämlik vård efter behov för alla patienter.

Väntetiderna för att till exempel byta hjärtklaff med hjälp av kateteringrepp ökar stadigt. Ungefär hälften av patienterna får vänta mer än 60 dagar från beslut om vård till ingrepp. Vårdgarantins gräns är egentligen 30 dagar. Den dubbla väntetiden anses vara den absolut längsta acceptabla väntetiden, detta beroende på att förkalkad aortaklaff är ett allvarligt hälsotillstånd. Att då hälften av patienterna får vänta längre i vårdkön än vad som är godtagbart enligt medicinsk bedömning är självfallet helt orimligt.

Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga socialminister Lena Hallengren:

 

Vilka nya konkreta nationella åtgärder avser ministern att vidta för att de omfattande regionala skillnaderna i kvalitet och väntetider inom hjärt-kärlsjukvården ska minska?

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.