Till innehåll på sidan

Ökad bostadsojämlikhet i coronapandemins spår

Svar på skriftlig fråga 2020/21:709 besvarad av Statsrådet Per Bolund (MP)

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

DOCX

Svar på fråga 2020/21:709 av Momodou Malcolm Jallow (V)
Ökad bostadsojämlikhet i coronapandemins spår

Momodou Malcolm Jallow har frågat mig vad jag och regeringen avser att göra för att, i spåren av coronapandemin och mot bakgrund av ett införande av marknadshyror, motverka bostadsojämlikheten?

Den pågående spridningen av sjukdomen covid-19 har drabbat Sverige och världen hårt. Konsekvenserna för människors liv och hälsa är allvarliga och den djupa lågkonjunkturen påverkar jobb och framtidsutsikter.

De ojämlika boendevillkoren beror på många faktorer. Det handlar bl.a. om skillnader i disponibel inkomst och förankring på arbetsmarknaden kopplat till utbudet av bostäder på bostadsmarknaden. Därmed behöver problemet angripas på flera fronter.

Regeringen anser att det behövs omfattande insatser för att nå en socialt hållbar bostadsförsörjning och för att motverka trångboddhet. För att skapa förutsättningar för en socialt hållbar bostadsförsörjning har regeringen tillsatt en utredning som ska lämna förslag som syftar till att underlätta situationen för hushåll som har svårt att skaffa sig en bostad på marknadens villkor (Fi 2020:06). Därutöver har regeringen gett Socialstyrelsen i uppdrag att analysera och lämna förslag på åtgärder för att långsiktigt förebygga och motverka hemlöshet. Vidare lanserade regeringen 2016 ett långsiktigt reformprogram för att bl.a. motverka strukturella orsaker till segregation. I regeringens långsiktiga strategi för att minska och motverka segregation vidareutvecklas arbetet och regeringen anger inriktningen för genomförande, uppföljning och utvärdering av arbetet för att minska och motverka segregation under perioden 2018–2028 (Ku2018/01462/D).

Boverket har lämnat förslag på hur bostadsbristen i landet fortlöpande ska beräknas och presenteras. Enligt Boverket uppskattas 56 000 hushåll vara trångbodda och ha en ansträngd boendeekonomi. Det är sannolikt inom denna grupp som vi hittar de hushåll som är i störst behov av en annan bostadslösning än den de har i dag. Regeringen också har gett Boverket i uppdrag att analysera och bedöma om det förekommer att hushåll missgynnas på ett sätt som skulle kunna utgöra diskriminering när bostäder förmedlas (A2020/01472/MRB).

Regeringen har kraftsamlat för att stärka utsatta barnfamiljers ekonomi med anledning av den situation som uppstått på grund av utbrottet av sjukdomen covid-19. Boendekostnaden är den största enskilda utgiftsposten för många hushåll och för att minska risken att barnfamiljer inte kan betala sina boendekostnader har bostadsbidraget förstärkts med ett tilläggsbidrag under perioden juli till december 2020. Ett förstärkt bostadsbidrag kan också innebära ett stöd för de hushåll med barn som inte tidigare har haft bostadsbidrag men som med anledning av utbrottet av sjukdomen covid-19 har fått en stor försämring av sina disponibla inkomster och därför ansöker om, och beviljas, bostadsbidrag. Regeringen har även givit en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av reglerna för bostadsbidrag och underhållsstöd (S2018:13) som bl.a. syftar till att förbättra den fördelningsmässiga träffsäkerheten och minska skuldsättningen bland berörda hushåll.

År 2016 infördes ett investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande. Ett villkor för att få stödet är att hyran inte överstiger en viss nivå, ett annat krav är att stödmottagaren ställer rimliga krav på bostadssökandens ekonomi och inte tillämpar andra inkomstkrav än vad som följer av föreskrifter som har meddelats av Boverket. Vid månadsskiftet oktober/november i år hade investeringsstöd beviljats fler än 38 000 bostäder, varav knappt hälften, 18 200, också har färdigställts.


Stockholm den 2 december 2020

Per Bolund

Skriftlig fråga 2020/21:709 av Momodou Malcolm Jallow (V) (Besvarad 2020-11-26)

Fråga 2020/21:709 Ökad bostadsojämlikhet i coronapandemins spår

av Momodou Malcolm Jallow (V)

till Statsrådet Per Bolund (MP)

 

I en ny artikelserie har Delmos bett forskare analysera hur covid-19 påverkar segregationen och vad som kan göras åt det. I artikeln ”Boendesegregation och covid-19 i Sverige” konstaterar professor Eva Andersson att coronapandemin inte minst har tydliggjort de skillnader i dödlighet och annan ojämlikhet som redan före pandemin fanns mellan bostadsområden med olika socioekonomisk sammansättning. Även professor Tapio Salonen och filosofie doktor Martin Grander visar i sitt artikelbidrag ”Ökad ojämlikhet i boendet i spåren av coronapandemin” vad trångboddhet och en ojämlik bostadssituation får för konsekvenser under pandemin.

Det är i bostadsområden med hög andel låginkomsttagare och lågutbildade och med en koncentration av hushåll bestående av personer som kommit till Sverige under senare år som befolkningen är mest utsatt för pandemins verkningar och konsekvenser. Forskarna menar att det är ett alldeles för förenklat resonemang att påstå att den stora smittspridningen i dessa områden enbart skulle handla om att invånarna inte förstått budskapet om social distansering. Grander och Salonen visar i sin artikel hur utsattheten i stället hör intimt samman med trångboddhet och ekonomisk utsatthet.

De konstaterar krasst att coronaviruset inte är något jämlikt virus utan snarare har blottlagt djupgående klyftor i samhällsstrukturen. Krisen som det har fört med sig är speciell på så vis att den har stort fokus på hemmets betydelse. När många av oss jobbar hemifrån blir det tydligt att det är de som har låga inkomster och som saknar valmöjligheter i arbetslivet som drabbas hårdast. Att både bo trångt och sakna möjlighet till hemarbete gör helt enkelt utsattheten dubbelt så stor.

De båda forskarna menar att bakgrunden till dagens situation är en bostadspolitik som under decennier skapat ökade klyftor i svenskarnas boendestandard. Den enskilda orsak man främst pekar ut som ansvarig för detta är att den statliga bostadspolitiken övergavs under 1990-talet. Bostadsbyggande och bostadsförsörjning överlämnades då i stället helt åt marknaden att sköta.

Salonen och Grander bedömer att risken är stor att pandemin kommer att öka ojämlikheten än mer och menar att det krävs en bostadspolitisk systemförändring för att inte förvärra klyftorna ytterligare. De lyfter i sin artikel därför fram ett antal bostadspolitiska reformer som de menar är centrala om vi ska värna utsatta hushålls ställning på den svenska bostadsmarknaden framöver. Reformerna skulle enligt artikelförfattarna ge betydande genomslag som kan minska ojämlika boendevillkor och motverka dessas yttringar i form av exempelvis trångboddhet och därmed också konsekvenser av smittsjukdomar som coronapandemin. De vill bland annat se en reformering av bostadsbidraget och en neutralitet i beskattningen av olika upplåtelseformer, eftersom de anser att det är ett problem att det ägda boendet så länge och så tydligt har premierats ekonomiskt genom diverse bidrag. De pekar också ut vikten av att bevara allmännyttans billiga hyresrätter i stället för att sälja ut desamma.

Alla åtgärder som föreslås i artikeln är reformer som även vi i Vänsterpartiet länge efterfrågat inom det bostadspolitiska området men där vi inte fått gehör hos regeringen.

Mot bakgrund av detta vill jag fråga statsrådet Per Bolund:

 

Vad avser statsrådet och regeringen att göra för att, i spåren av coronapandemin och mot bakgrund av ett införande av marknadshyror, motverka bostadsojämlikheten?

Intressenter

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.