Ökad brottslighet i handeln

Svar på skriftlig fråga 2018/19:647 besvarad av Statsrådet Mikael Damberg (S)

Statsrådet Mikael Damberg (S)


Ju2019/01844

/POL

Till riksdagen


Svar på fråga 2018/19:647 av Lars Beckman (M)
Ökad brottslighet i handeln

Lars Beckman har frågat mig vilka åtgärder, som kommer att ge effekt i närtid, som jag avser att vidta för att vända den negativa utvecklingen i handeln rörande stölder.

Regeringen ser allvarligt på brottslighet som drabbar butiker och butiksanställda, oavsett om det rör sig om stölder, hot och våld, eller andra brott. Det är viktigt såväl för enskilda personer och företag som för samhället i stort att näringsidkare kan bedriva sin verksamhet under trygga former. För att förstärka brottsbekämpningen har regeringen vidtagit flera typer av åtgärder.

Under förra mandatperioden fastställde regeringen att Polismyndigheten behöver 10 000 fler polisanställda till 2024. Vi är fast beslutna att genomföra den planerade expansionen. Regeringen har därför i en rad budgetar föreslagit och aviserat historiskt stora resursökningar till Polismyndigheten.

Regeringen har även tagit initiativ till att se om det går att förkorta tiden det tar för rättsväsendet att utreda och lagföra vissa typer av brott. Sedan januari 2018 pågår på regeringens uppdrag en försöksverksamhet i norra Stockholm med ett snabbförfarande i brottmål. Förfarandet är inriktat på vanligt förekommande mängdbrott, såsom stöld i butik. En delutvärdering från Brottsförebyggande rådet visar att försöksverksamheten har lett till kortare handläggningstider och fler åtal. Regeringen har nyligen gett berörda myndigheter i uppdrag att förbereda en geografisk utbyggnad av försöksverksamheten till fler platser i landet.

Även lagstiftningsåtgärder har vidtagits. En ny kamerabevakningslag trädde i kraft den 1 augusti 2018, där den generella tillståndsplikt som tidigare gällt för kamerabevakning slopats. Den nya lagen medför att kamerabevakning i bl.a. butiker nu kan genomföras utan tillstånd. Lagen innebär också att det blivit lättare för polisen och kommuner att söka och få tillstånd till kamerabevakning på platser som är utsatta för brott, eller där hotbilden av andra skäl är förhöjd.

Flera straffskärpningar har gjorts vad gäller förmögenhetsbrott och brott mot person. Minimistraffet för bland annat grovt olaga hot och grovt rån höjdes den 1 juli 2017. Samtidigt skärptes straffskalan för grov skadegörelse.

Vidare fick en utredare under förra året i uppdrag att överväga ett antal frågor rörande tillgreppsbrottslighet och tillträdesförbud. Utredaren har nu, i enlighet med sitt uppdrag, lämnat förslag till bl.a. ett nytt brott som tar sikte på systematiska stölder samt en ny lag om tillträdesförbud till butiker, badanläggningar och bibliotek. Förslagen har skickats på remiss och vi ser fram emot att ta del av remissinstansernas synpunkter.

För att få bukt med problemen måste vi bekämpa både brotten och brottens orsaker. Regeringen har därför gjort en satsning på det brottsförebyggande arbetet och tagit fram det första nationella brottsförebyggande programmet på 20 år, med gemensamma målsättningar inom alla politikområden. Statliga myndigheter, kommuner, civilsamhälle och näringslivet måste alla bidra i det brottsförebyggande arbetet.

Jag ser mot den bakgrunden också positivt på det initiativ som Polismyndigheten har tagit för att tillsammans med Svensk Handel och aktörer inom dagligvaruhandeln diskutera hur ökad samverkan mellan polis och näringsliv kan bidra till att minska brottsligheten i utsatta områden.

Stockholm den 22 maj 2019

Mikael Damberg

Skriftlig fråga (Inlämnad 2019-05-13)