Polisens förmåga att lösa bostadsinbrott

Svar på skriftlig fråga 2010/11:586 besvarad av Justitieminister Beatrice Ask

den 20 juni

Svar på fråga

2010/11:586 Polisens förmåga att lösa bostadsinbrott

Justitieminister Beatrice Ask

Kerstin Haglö har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att förbättra ledarskapet och styrningen inom och gentemot polisen för att medborgarna ska kunna känna förtroende för att även brott såsom bostadsinbrott utreds inom rimliga tider.

Polis och åklagare har ett lagstadgat ansvar att utreda brott som faller under allmänt åtal, med vissa undantag. Myndigheterna måste kunna agera och reagera kraftfullt, kompetent och effektivt mot all typ av brottslighet. Regeringen har dock känt en oro för att utredningar av mindre grova brott inte har ansetts tillräckligt angelägna att utreda, med längre handläggningstider och lägre uppklaring som följd.

I maj 2009 gav därför regeringen Rikspolisstyrelsen, Åklagarmyndigheten och Domstolsverket ett gemensamt mängdbrottsuppdrag. Syftet med uppdraget har varit att få myndigheterna att öka effektiviteten och förbättra samverkan vid hanteringen av mängdbrott, för att därigenom kunna korta handläggningstiderna och öka lagföringen. Genom uppdraget har regeringen tydligt framhållit vikten av att rättsväsendet agerar med kraft även mot sådana brott som drabbar många människor i deras vardag, såsom bostadsinbrott. Uppdraget slutredovisades i maj 2010 men regeringen har beställt ytterligare återrapporteringar av hur arbetet fortskrider och vad det har resulterat i. Dessa rapporter kommer att lämnas till regeringen i oktober 2011.

Rikspolisstyrelsen följer noga hur uppklaringsprocenten för olika typer av brott utvecklas och rapporterar det till regeringen. Statistiken är ett nödvändigt verktyg för att få kunskap om verksamheten. Mot bakgrund av den låga uppklaringsprocenten för bostadsinbrott genomförde Rikspolisstyrelsen i höstas en särskild inspektion av polismyndigheternas hantering av dessa brott. För närvarande pågår också en inspektion av arbetet med lokala brottsplatsundersökningar. Dessa inspektioner ger ytterligare underlag till det arbete som redan pågår inom polisen med att bland annat förbättra de inledande utredningsåtgärderna i anslutning till att brott har begåtts, stärka den kriminaltekniska kompetensen och förbättra rutinerna för salivprovtagning för dna-analys (så kallad registertopsning).

För att öka polisens möjligheter att agera mot brottslingar som genomför mängdbrott av seriekaraktär har Rikspolisstyrelsen beslutat att inrätta en nationell förstärknings- och samordningsfunktion avseende mängdbrott vid Rikskriminalpolisen. Denna funktion kommer att förbättra polisens möjligheter att bekämpa organiserade grupper som genomför bostadsinbrott på flera olika platser i landet och avyttrar stöldgodset i Sverige eller utlandet.

Jag vill betona att regeringens förväntan om fler uppklarade mängdbrott inte bara gäller de brott som är enklast att utreda. Den förväntan omfattar också sådana brott som är svårare att angripa och som därigenom ställer högre krav på verksamhetens kapacitet. Det är därför av största vikt att den brottsutredande förmågan används rätt och utvecklas, och att chefer på alla nivåer inom landets polismyndigheter känner ansvar för detta. Om inte har man missförstått sitt uppdrag.