Problematiken med Försäkringskassan för gränspendlarna

Svar på skriftlig fråga 2014/15:622 besvarad av Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S)

Dnr S2015/4189/SF

Socialdepartementet

Socialförsäkringsministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2014/15:622 av Tina Ghasemi (M) Problematiken med Försäkringskassan för gränspendlarna

Tina Ghasemi har frågat mig vad jag avser göra för att komma åt de problem dom drabbar gränspendlare. Frågan är föranledd av en artikel i Sydsvenska dagbladet den 1 juni 2015 som särskilt lyfter vissa problem som gränspendlare kan drabbas av.

För det första vill jag klargöra att det är min och regeringens uppfattning att det så långt det är möjligt ska gå att röra sig obehindrat inom Norden och på den nordiska arbetsmarknaden. Vi har alla ett ansvar för att verka för detta. Detta gäller inte minst inom socialförsäkringsområdet.

Det förekommer sedan lång tid ett tätt och nära samarbete mellan de nordiska länderna, både på politisk, tjänstemanna- och myndighetsnivå, med syfte att verka för att rörligheten inom Norden, inte minst i Öresundsregionen, ska fungera så smidigt som möjligt.

För att underlätta rörligheten för personer och företag etablerades Gränshinderrådet 2014. Rådet arbetar för att ta fram förslag på lösningar på gränshinder för att privatpersoner och företag ska kunna röra sig fritt över de nordiska nationsgränserna. Socialförsäkringsområet är ett av de viktiga områdena för rådets arbete.

De svenska och danska regeringarna har därutöver tillsatt en ny arbetsgrupp som ska titta på gränshinder mellan våra två länder för att sätta ännu mer fokus på och stärka tillväxt och sysselsättning i Öresundsregionen.

För det andra måste man dock ha klart för sig att det rör sig om rörlighet mellan självständiga stater och att alla länder har sina egna unika socialförsäkringssystem, utformade utifrån landets egna ekonomiska, sociala och kulturella förutsättningar. Det som i många fall kan uppfattas

som ett gränshinder är därför egentligen inget annat än en konsekvens av att ländernas socialförsäkringssystem skiljer sig åt sinsemellan. Så är till exempel ofta fallet med sjukförmåner där de nordiska ländernas nationella regelverk uppställer olika villkor för att bevilja sådana förmåner. Så länge man inte enas om att harmonisera regelverken på området kommer denna situation att bestå. Att socialförsäkringssystemen skiljer sig åt mellan de olika länderna kan därför inte anses utgöra ett gränshinder i sig.

För att komma till rätta med de problem som kan uppstå till följd av detta finns däremot samordningsbestämmelser avseende socialförsäkringarna, både på EU-nivå och på nordisk nivå som ska underlätta rörlighet mellan länderna. Bestämmelserna ska bland annat säkerställa att intjänade rättigheter inte går förlorade för personer som flyttar till eller börjar arbeta i ett annat land och fastställa från vilket land som en person kan få förmåner, såsom barnbidrag. Vad som ska gälla avseende utbetalning av barnbidrag i situationer där en förälder arbetar i ett annat land regleras således av detta regelverk. På EU-nivå rör det sig om förordning 883/2004 och på nordisk nivå den nordiska konventionen om social trygghet från 2012, som i vissa avseenden kompletterar förordningen. Regeringen deltar aktivt i diskussioner, både på europeisk nivå och i Nordiska ministerrådets regi, om hur dessa regelverk kan utvecklas och förbättras.

Regelverket är komplext och en stor utmaning är därför att det finns lättillgänglig information om vad som gäller för gränsöverskridande aktiviteter och öka medvetenheten om vad en person som överväger att verka på arbetsmarknaden i ett annat nordiskt land bör tänka på.

Regeringen för en aktiv dialog med svenska myndigheter med anledning av detta. Bland annat har Pensionsmyndigheten i regleringsbrevet för 2015 fått ett uppdrag om informationsgivning i gränsöverskridande situationer.

För det tredje pågår på det nationella planet ett arbete med att se över våra nationella system i förhållande till en internationell kontext. Den förra regeringen tillsatte 2014 Utredningen om trygghetssystemen och internationell rörlighet, som har i uppdrag att se över försäkringsvillkoren i de svenska sociala trygghetssystemen och deras tillämpning utifrån de nya förutsättningar som globaliseringen ger i ett unionsrättsligt och internationellt sammanhang. Syftet är att ta fram ett tydligt, hållbart och lättillgängligt regelverk avseende försäkringstillhörighet, som skapar goda förutsättningar för gränsöverskridande personrörlighet samt en effektiv och rättssäker myndighetsadministration. Utredningen ska särskilt beakta

gränshinderproblematiken och de förslag som läggs fram ska så långt som möjligt utformas så att inte nya gränshinder uppstår. Utredningen lämnar sitt slutbetänkande den 1 mars 2016.

Stockholm den 9 juni 2015

Annika Strandhäll