Reformering av Världsbankens röstsystem

Svar på skriftlig fråga 2008/09:1207 besvarad av Finansminister Anders Borg

Finansminister Anders Borg

den 18 september

Svar på fråga

2008/09:1207 Reformering av Världsbankens röstsystem

Finansminister Anders Borg

Max Andersson har frågat statsrådet Gunilla Carlsson om hur biståndsministern avser att agera i de nu pågående förhandlingarna inom Världsbanken för att säkerställa att reformen av röstsystemet leder till en mer demokratisk, legitim och effektiv internationell institution. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Till en början skulle jag vilja konstatera att jag delar Max Anderssons åsikt om att reformen om deltagande och representation i Världsbanken är viktig och angelägen. Att stärka Världsbankens legitimitet, trovärdighet och ansvarsskyldighet är en högt prioriterad fråga för Sverige. Sedan den överenskommelse som träffades vid FN:s konferens för utvecklingsfinansiering i Monterrey 2002 har Sverige aktivt verkat för att öka tillväxt- och utvecklingsländernas inflytande och deltagande i Världsbanken.

Reformen om deltagande och representation i Världsbanken sker i två steg. Genom den första delen av reformen, som beslutades i oktober 2008, har vi nått en bit på vägen. Det är positivt att det kommer att inrättas ytterligare en stol i exekutivdirektörsstyrelsen för de afrikanska länderna söder om Sahara. Vidare drev Sverige att andelen så kallade basröster skulle öka för att öka röststyrkan hos mindre medlemsländer, och den dubblering som har beslutats är glädjande även om Sverige ville gå ännu längre. Ett annat viktigt beslut som fattades är att rekryteringen av högste chef till Världsbanken ska vara meritbaserad och transparent och öppen för kandidater från alla medlemsländer. Det är inte bara i styrelsen och det formella beslutsfattandet som det är viktigt att ytterligare integrera utvecklingsländerna, utan även i den faktiska verksamheten. Banken uppmuntrades därför förra hösten att ytterligare öka mångfalden i rekryteringen och verka för ytterligare decentralisering av bankens verksamhet i fält.

För att den första delen av reformen ska kunna genomföras krävs till viss del ändringar i Världsbankens stadgar, vilket måste ratificeras av en majoritet av ägarländerna. Regeringen presenterar inom kort en proposition till riksdagen med begäran om bemyndigande att godkänna dessa ändringar av stadgarna för Världsbanken.

Den andra delen av reformen diskuteras för närvarande, och förväntas avslutas i samband med Världsbankens vårmöte 2010. Låt mig reda ut Max Anderssons frågetecken kring regeringens ståndpunkt i de pågående förhandlingarna gällande den andra fasen av reformen. Sverige verkar för att öka tillväxt- och utvecklingsländernas inflytande i Världsbanken. Medlemsländernas inflytande bör spegla deras relativa styrka i världsekonomin, vilket det finns bred samsyn om bland medlemsländerna. Utöver detta har medlemsländerna kommit överens om att kriterier som svarar mot Världsbankens verksamhet ska kunna ingå i reformen. Sverige anser inte att folkmängd svarar mot bankens verksamhet. Genom att inkludera den komponenten gynnas främst stora tillväxtländer. Dessa länder anser vi i stället bör premieras för sina växande ekonomier, och uppmuntras att bidra till bankens fattigdomsminskande verksamhet. För att öka de fattigaste ländernas röststyrka vore det i stället bättre att öka antalet basröster, vilket Sverige fortsatt driver.

Samtidigt som utvecklingsländerna står i fokus bör inte de länder som bidrar stort till Världsbanken förlora incitament att fortsatt göra så, och nya givarländer bör uppmuntras att bidra. Detta är en princip som Sverige anser viktig att framhålla i nästa del av reformen. Bidrag till Världsbankens Internationella utvecklingsfond, IDA, vars verksamhet riktar sig till de fattigaste länderna, anser vi vara ett kriterium som på ett tydligt sätt svarar mot Världsbankens verksamhet. Det är också viktigt för mig och regeringen att säkerställa att vi har ett inflytande över hur de svenska skattepengarna vi bidrar med till Världsbanken används. Vår nordisk-baltiska valkrets är den femte största givaren till IDA, och den näst största givaren till Bankens så kallade trust funds.

Max Andersson skriver att Europa har 8 av 24 stolar i Världsbankens styrelse. Detta är något missvisande eftersom vissa av dessa valkretsar är blandade grupper av tillväxt- och utvecklingsländer samt europeiska länder, vilka valt att ha europeiska exekutivdirektörer i styrelsestolarna. Det är också viktigt att komma ihåg att de europeiska länderna de senaste åren bidragit med ungefär två tredjedelar av den totala volymen biståndsmedel till bankens verksamhet i de fattigaste länderna. Europas styrelserepresentation reflekterar vidare ganska väl dess ägarandelar i Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken, IBRD.

Icke desto mindre, jag håller med Max Andersson att det är av yttersta vikt att EU agerar konstruktivt i förhandlingarna, vilket är något som Sverige verkar för som EU-ordförandeland. Europa bör verka för att reformerna som genomförs premierar länders ekonomiska utveckling över tid samt stärka incitamenten att bidra med resurser till bankens verksamhet. Därmed kan det säkerställas att Världsbanken i slutändan blir en mer effektiv, representativ och legitim institution med fortsatta resurser att hjälpa sina klientländer att återhämta sig efter den globala ekonomiska krisen.

Händelser

Inlämnad: 2009-09-04 Anmäld: 2009-09-10 Besvarad: 2009-09-18 Svar anmält: 2009-09-21
Skriftlig fråga (Inlämnad 2009-09-04)