Regelkrockar som påverkar situationen för asylsökande i Sverige
Svar på skriftlig fråga 2021/22:1446 besvarad av Statsrådet Anders Ygeman (S)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2021/22:1446 av Petter Löberg (S)
Regelkrockar som påverkar situationen för asylsökande i Sverige
Petter Löberg har frågat mig vad jag och regeringen avser att göra för att de människor som hamnat mellan stolarna får en dräglig tillvaro i Sverige i väntan på utvisning eller förnyad prövning.
Personer som söker asyl i Sverige omfattas av lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA). Om en asylsökande får avslag på ansökan upphör rätten till bistånd enligt den lagen som huvudregel när personen lämnar landet eller, om det inte är uppenbart oskäligt, när tiden för frivillig avresa löper ut, eller när avlägsnandebeslutet vinner laga kraft. Om ett beslut om avvisning eller utvisning inte kan verkställas finns möjlighet att ansöka om inhibition eller ny prövning enligt 12 kap. 19 § utlänningslagen. Om detta beviljas finns möjlighet att efter anmälan återfå bistånd enligt LMA.
Regeringen har den 16 september 2021 beslutat att tillsätta en utredning om ett ordnat initialt mottagande av asylsökande. Utredningen ska bland annat utvärdera konsekvenserna av de förändringar som gjordes 2016 i lagen om mottagande av asylsökande m.fl. gällande reglerna om när rätten till bistånd upphör. Om det bedöms lämpligt ska utredningen föreslå nödvändiga författningsändringar eller andra åtgärder. Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 augusti 2023.
Stockholm den 20 april 2022
Anders Ygeman
Skriftlig fråga 2021/22:1446 av Petter Löberg (S) (Besvarad 2022-04-08)
Fråga 2021/22:1446 Regelkrockar som påverkar situationen för asylsökande i Sverige
av Petter Löberg (S)
till Statsrådet Anders Ygeman (S)
Även om det av naturliga skäl föreligger starkt fokus på att hantera de akuta flyktingströmmarna från det avskyvärda kriget i Ukraina finns det människor som befunnit sig länge i Sverige och som i dag befinner sig i en bekymmersam sits. Vi har exempelvis personer från Afghanistan och Etiopien/Eritrea som har fått avslag på sin asylansökan men där olika typer av verkställighetshinder föreligger.
Ett exempel på ett sådant läge är från november 2021 då Migrationsverket beslutade om ett tillfälligt utvisningsstopp av tigreaner till Etiopien. Detta var ett högst rimligt beslut utifrån rådande säkerhetsläge i regionen. Det finns från denna region minst 400 öppna ärenden i nuläget. Vad som händer med denna grupp, och andra i liknande situation, är att man vid avslaget får betydligt sämre villkor och ekonomiskt stöd än vad man hade som asylsökande, men ändå är tvungen att vara kvar i Sverige. Ersättningen är minimal och man har helt enkelt svårt att klara sig på egen hand. Detta är på många sätt en ohållbar situation i längden.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Anders Ygeman följande:
Vad avser statsrådet och regeringen att göra för att de människor som hamnat ”mellan stolarna” får en dräglig tillvaro i Sverige i väntan på utvisning eller förnyad prövning?
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.