Till innehåll på sidan

Regeringens flygskatt

Svar på skriftlig fråga 2017/18:1523 besvarad av Finansminister Magdalena Andersson (S)

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

DOCX


Fi2018/ 02465/SE

Finansdepartementet

Finansministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2017/18:1523 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) Regeringens flygskatt

Ann-Charlotte Hammar Johnsson har frågat mig vilka vinster jag ser med att göra det dyrare för svenskar att flyga.

Sverige ska bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer och flyget står idag för stora klimatutsläpp, som har ökat kraftigt under de senaste decennierna och bidrar till den globala uppvärmningen. Regeringens ambition är att fossila bränslen ska fasas ut ur transportsektorn. Riksdagen har därför, på förslag från regeringen, beslutat om en skatt på flygresor för att bidra till att flyget i större utsträckning bär sina egna klimatkostnader och för att minska utsläppen från flyget. Regeringen bedömer att flygskatten med den utformning som föreslagits i budgetpropositionen för 2018 kan minska klimatpåverkan med 85 000–168 000 miljoner ton koldioxidekvivalenter, med höghöjdseffekten inräknad. Det är ett viktigt steg i rätt riktning för att flyget för första gången ska bidra till klimatomställningen.

Flyget har stor betydelse för Sveriges ekonomi och konkurrenskraft och spelar en viktig roll genom att tillgodose människors och näringslivets behov av långväga resor och transporter, såväl inrikes som utrikes. Flyget är också viktigt för jobb, tillgänglighet och tillväxt i hela landet. Många faktorer spelar in när det gäller lönsamhet för specifika flyglinjer. Flyget är en utmaning för klimatet och utgör samtidigt en del av transportsystemet som ska bidra till en miljömässigt, ekonomiskt och socialt hållbar utveckling i alla delar av landet. Det är därför viktigt att förutsättningarna för transport av människor och varor i hela Sverige fungerar. Enligt våra bedömningar kommer flygskatten leda till en minskning av det totala antalet avresande resenärer från svenska flygplatser med ca 2,4 procent, motsvarande 487 000 resenärer per år, jämfört med om skatten inte införts. Trots detta prognosticerar Transportstyrelsen att antalet passagerare från svenska flygplatser kommer att öka med i genomsnitt tre procent per år fram till 2024.

Regeringen bedömer att skatten endast kommer ha en mindre effekt på sysselsättningen. Eftersom antalet passagerare förväntas öka de närmaste åren väntas sysselsättningen både inom turistnäringen och inom flygbranschen att öka jämfört med nivåerna innan skatten infördes.

Stockholm 6 juli 2018

Magdalena Andersson

Skriftlig fråga 2017/18:1523 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) (Besvarad 2018-06-18)

Fråga 2017/18:1523 Regeringens flygskatt

av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

till Finansminister Magdalena Andersson (S)

 

I Svenskt Näringslivs nya rapport Jobbskaparnas bokslut. En inventering av regeringens initiativ 2014-2018 antyds att 53 av de 92 reformer om företagande som den rödgröna regeringen har genomfört sedan år 2014 har varit skadliga för näringslivet i Sverige.

Exempelvis har regeringen nyligen infört en flygskatt som innebär att resor inom Sverige och EU blir 60 kronor dyrare, resor utanför EU blir 250 kronor dyrare och längre resor blir 400 kronor dyrare.

Sverige, ett avlångt land uppe i norra Europa, är beroende av flyg för vår konkurrenskraft och handel och för att människor snabbt och enkelt ska kunna ta sig till andra länder, och då inte bara länder dit det är enkelt att ta sig med tåg. Vi vinner ingenting på att isolera oss.

Riksdagens utredningstjänst har i en beräkning visat att den nya flygskatten riskerar att leda till en minskning av antalet inrikes resenärer med upp till 1,2 miljoner människor. Varianter på flygskatt har tidigare införts i Danmark, Nederländerna och Irland men samtliga dessa länder har sedan avskaffat den på grund av dess ytterst negativa konsekvenser för ekonomin. Miljöeffekterna har också varit ytterst begränsade. SAS har redan aviserat att man kan tänka sig att flytta längre flygningar till Köpenhamn, och Norwegian har ställt in sin planerade rutt mellan Karlstad och Alicante.

Det är inte bara resenärerna som drabbas vid en flygskatt utan den riskerar också att leda till färre arbetstillfällen. International Air Transport Association, IATA, har beräknat att införandet av flygskatten i Sverige hotar minst 10 000 arbetstillfällen inom flygindustrin, på flygplatser samt inom hotell- och restaurangbranschen. Sverige behöver ett modernt flyg som fortsätter att utvecklas i stället för att avvecklas. En flygskatt i Sverige innebär bara att problemen flyttas – den löser dem knappast.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson:

 

Vilka vinster ser ministern med att göra det dyrare för svenskar att flyga?

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.