Till innehåll på sidan

Rimlig fördelning av notan för finanskrisen

Svar på skriftlig fråga 2010/11:606 besvarad av Statsrådet Peter Norman

Händelser

Inlämnad
2011-06-21
Anmäld
2011-06-21
Besvarad
2011-06-29
Svar anmält
2011-06-30

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 29 juni

Svar på fråga

2010/11:606 Rimlig fördelning av notan för finanskrisen

Statsrådet Peter Norman

Jonas Eriksson har frågat mig hur jag avser att verka för att förluster som uppstår i banker till följd av oansvarig utlåning fördelas rimligt mellan skattebetalarna och bankernas ägare.

Vad gäller situationen i Grekland ankommer det inte på mig att kommentera denna. Den svenska regeringens uppfattning är att existerande aktieägare inte ska gynnas av statliga stödåtgärder. Regeringen anser att om det uppstår en bankkris är utgångspunkten att det i första hand är bankernas ägare och oprioriterade fordringsägare som ska bära eventuella förluster. Skattebetalarna ska skyddas. Eventuella kostnader för att vidta åtgärder ska täckas via stabilitetsfonden. Fonden finansieras genom de stabilitetsavgifter som bankerna själva betalar.

Det eventuella stöd som lämnas bör därför villkoras så att staten får kompensation för det risktagande som följer med vidtagna åtgärder. Det kan innebära att staten övertar aktier i den krisdrabbade banken vilket säkerställer att en framtida eventuell värdetillväxt i institutet tillfaller skattebetalarna och inte de tidigare aktieägarna. För att detta ska vara en rimlig utväg krävs att det pris som betalas för aktierna avspeglar den situationen som råder där och då, utan beaktande av om staten avser att ingripa med statliga stödåtgärder.

I syfte att minska risken för att de svenska bankerna försätter sig i en situation då de inte klarar av att bära sina kreditförluster, anser regeringen att det nya kapitaltäckningsregleverket Basel III, ska implementeras fullt ut i EU. Dessutom anser regeringen att motståndskraften mot förluster i de systemviktiga bankerna bör stärkas genom högre krav på kapitalbuffertarna än vad minimikraven föreskriver.

Skriftlig fråga 2010/11:606 av Eriksson, Jonas (MP) (korrekturläst 2011-06-21)

den 21 juni

Fråga

2010/11:606 Rimlig fördelning av notan för finanskrisen

av Jonas Eriksson (MP)

till statsrådet Peter Norman (M)

Den amerikanska ekonomen Joseph Stiglitz påminner om att ett lån är en frivillig överenskommelse mellan en låntagare och en fordringsägare. Banker som långivare förväntas besitta en kompetens att bedöma risker, vilket de också tar mycket bra betalt för.

Vi upplever nu en situation där den grekiska staten befinner sig i en finansiell kris och kommer att få svårt att betala sina lån. Medier rapporterar om att det pågår en tvist om fördelningen av notan för denna: Hur mycket ska läggas över på det grekiska folket, hur mycket på skattebetalare i andra europeiska länder, hur mycket på bankerna och deras ägare?

En del påstår att bankerna inte kan ta någon större del av notan för att det skulle hota hela det ekonomiska systemet i Europa och kanske världen. Andra menar att bankernas ägare på ett oförtjänt sätt skulle hållas skadeslösa genom att det offentliga så att säga socialiserar förlusterna, såsom nu kan vara på väg att ske.

Vissa menar att det offentliga kan förhindra både att banker kollapsar och att ägarna undviker sitt ansvar genom att man övertar inte enbart bankernas förluster utan också ägandet av bankerna – åtminstone tills bankerna kan bära sina egna förluster utan att gå omkull och hota det finansiella systemet.

Mot den bakgrunden vill jag fråga hur statsrådet avser att verka för en rimlig fördelning av förlusterna på bankernas olönsamma utlåning mellan skattebetalare och bankernas ägare.

Intressenter

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.