Sänkta krav i skolan

Svar på skriftlig fråga 2021/22:1770 besvarad av Statsrådet Lina Axelsson Kihlblom (S)

Statsrådet Lina Axelsson Kihlblom (S)
U2022/02500 Utbildningsdepartementet Skolministern Till riksdagen

Svar på fråga 2021/22:1770 av Roger Haddad (L)
Sänkta krav i skolan

Roger Haddad har frågat mig om jag ser några negativa konsekvenser för skolväsendet om regeringen ändrar gränsen för godkänt samt slopar betyget F och om jag i så fall har för avsikt att ta några initiativ.

Låt mig börja med att slå fast att jag vill ha en skola där kunskap och bildning står i fokus och där varje elev möts av höga förväntningar och tydliga krav. Samtidigt ska det alltid finnas en väg framåt för alla elever.

Regeringen har vidtagit en lång rad åtgärder för att varje elev ska utvecklas så långt som möjligt och för att kunskapsresultaten i svensk skola ska fortsätta att förbättras. Samtidigt kan jag konstatera att det under lång tid har varit en alldeles för stor andel elever som inte blir behöriga till nationella program i gymnasieskolan. Det betyder att de elever som kanske allra mest behöver en nationellt beslutad yrkesutbildning stängs ute. Vi vet även att de som inte har en gymnasieutbildning kommer att få det väldigt svårt på arbetsmarknaden.

Regeringen är inte ensam om den här uppfattningen. Flera aktörer, bl.a. Betygsutredningen 2018, och dessförinnan Statens skolverk, Institutet för arbetsmarknads‑ och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) och OECD har problematiserat och pekat på konsekvenserna av dagens system för övergången från grund- till gymnasieskola.

Den 9 juni 2022 beslutade regeringen att en särskild utredare får i uppdrag att lämna förslag som bidrar till att trygga kompetensförsörjningen och att fler elever får med sig de kunskaper de behöver för att kunna försörja sig själva (dir. 2022:74). Utredningen ska bl.a. analysera för- och nackdelar med hur dagens system för övergången från grund- till gymnasieskola är konstruerat, samt vid behov lämna förslag på förändringar för att elever som haft svårt att nå målen i grundskolan ska ges bättre möjligheter att förbereda sig för arbetslivet. Utredningen ska vidare beakta förslagen i betänkandet I mål – vägar vidare för att fler unga ska nå målen med sin gymnasieutbildning (SOU 2022:34), som remitterades den 22 juni 2022.

Regeringen vill inte sänka kraven i skolan och jag vill betona att regeringen inte har lämnat förslag eller tagit ställning i dessa frågor eller till om och hur något behöver ändras. Att utreda frågan om övergångar mellan grundskola och gymnasieskola handlar inte om sänkta ambitionsnivåer, utan om att hitta vägar för att fler elever ska komma vidare i sin utbildning och få ett arbete. Om fler unga, även de som haft svårt att nå målen i grundskolan, kan lämna gymnasieskolan med sådana kompetenser som arbetsgivare efterfrågar skulle det vara en vinst för individen, för Sveriges arbetsgivare och för hela samhället. Utbildning ska öppna dörrar, inte stänga dem.

Det är viktigt att identifiera och åtgärda brister i skolsystemet. Jag är dock ödmjuk inför att dessa frågor är förenade med svåra avvägningar och att för- och nackdelar med olika alternativ behöver analyseras noggrant. Det behövs helt enkelt ett bättre kunskapsunderlag för att komma fram till om förändringar behöver göras och hur dessa i sådana fall bör utformas. Det är därför som regeringen har tillsatt en utredning inom området.

Stockholm den 29 juni 2022

Lina Axelsson Kihlblom

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

Skriftlig fråga (Inlämnad 2022-06-22)