Sportskytte och EU:s vapendirektiv

Svar på skriftlig fråga 2018/19:781 besvarad av Statsrådet Mikael Damberg (S)

Statsrådet Mikael Damberg (S)


Ju2019/

02264

/POL

Ju2019/02265/POL

Justitiedepartementet

I

nrikesministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2018/19:781 och 2018/19:782 av Alexandra Anstrell (M)

Sportskytte och EU:s vapendirektiv

Alexandra Anstrell har frågat kultur- och demokratiministern med ansvar för idrottsfrågorna hur hon ser på framtiden för sportskyttet i Sverige mot bakgrund av regeringens förslag till hur 2017 års ändringsdirektiv till EU:s vapendirektiv ska implementeras i svensk lag som kraftigt kommer att begränsa förutsättningarna att utöva sporten.

Alexandra Anstrell har även frågat kultur- och demokratiministern hur hon tänker se till att Sveriges sportskyttar har möjlighet att behålla in ledande position inom sporten när flygbolag i stor utsträckning sannolikt kommer att förbjuda dem att medta sina vapen eftersom dessa kommer att klassas som krigsmateriel?

Frågorna har överlämnats till mig att besvara.

Sverige har sedan lång tid tillbaka haft en vapenlagstiftning som håller en hög internationell skyddsnivå. Den uppfyller därmed redan i dag i många avseenden de krav som ställs i ändringsdirektivet.

På grund av flera stora terroristattacker som inträffade under 2015 påskyndades uppdateringen av EU:s vapendirektiv. Syftet med ändringsdirektivet är att på ett proportionellt sätt motverka att skjutvapen missbrukas för brottslig verksamhet eller vid terroristattacker. Genom ändringsdirektivet får vi en gemensam miniminivå inom EU för bl.a. märkning, registerföring och förvaring av skjutvapen.

Redan under förhandlingarna av direktivet arbetade regeringen aktivt för att de nya reglerna inte skulle bli onödigt betungande för jägare och målskyttar. Även vid genomförandet av direktivet i svensk lagstiftning har fokus varit att de nya reglerna i så liten utsträckning som möjligt ska medföra olägenheter för jägare och målskyttar.

Det är angeläget att möjligheterna att bedriva sportskytte inte i onödan försvåras. Sverige är dock givetvis – i likhet med alla andra EU-länder – skyldigt att genomföra de ändringar som krävs för att möta kraven i ändringsdirektivet. Regeringens utgångspunkt i lagrådsremissen har varit att ändringarna genomförs på miniminivå, dvs. förslagen ska inte gå längre än vad direktivet kräver.

Enligt bilagan till ändringsdirektivet flyttas vissa vapen som tidigare kategoriserats som kategori B-vapen upp till kategori A (förbjudna vapen). Detta följer av ändringsdirektivet, inte av regeringens förslag. Det är alltså en missuppfattning att regeringens förslag leder till omklassificering eller att kategoriseringen görs i regeringens förslag till lag. Klassificeringen av vapen gäller lika inom hela EU.

Inom EU gäller minimiregler för flygsäkerhet. Det är tillåtet för enskilda medlemsländer att ha strängare regler. Det är också upp till varje flygbolag att bestämma om vapen ska få transporteras. Om flygbolagen väljer att neka någon att flyga är det på grund av egna riktlinjer, inte på grund av svensk rätt. De lagändringar som regeringen föreslagit kommer inte att påverka möjligheten för målskyttar – varken svenska målskyttar eller andra EU-medborgare – att flyga med vapen.

Stockholm den 26 juni 2019

Mikael Damberg

Skriftlig fråga (Inlämnad 2019-06-14)