Stöd för förnybar diesel i lantbruket

Svar på skriftlig fråga 2018/19:817 besvarad av Statsrådet Jennie Nilsson (S)

Statsrådet Jennie Nilsson (S)


N2019/02237/JL

Näringsdepartementet

Landsbygdsministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2018/19:817 av Jens Holm (V)
Stöd för förnybar diesel i lantbruket

Jens Holm har frågat mig om jag avser att verka för att framtida stöd till lantbruket inte utgår från användningen av fossila drivmedel.

Statens jordbruksverk (Jordbruksverket) fick av regeringen uppdraget att föreslå utformning av ett ekonomiskt stöd till lantbruksföretag som har drabbats av torkan under sommaren 2018. Utgångspunkten för stödet var att möjliggöra en snabb och smidig utbetalning och att stödet skulle stötta företagen, oavsett produktionsinriktning, i den svåra situationen och begränsa torkans långsiktiga konsekvenser för svensk livsmedelsproduktion. Jordbruksverkets beräkningsunderlag för krisstödet baseras på antalet djurenheter eller djur för animalieproducenter och antalet hektar för växt- och spannmålsodlingen. Krisstödet utgår inte från förbrukningen av fossila drivmedel. Jordbruksverket planerar att påbörja utbetalningen av krisstödet den 5 juli 2019 och kommer då betala ut drygt en miljard kronor i en första omgång.

En omställning till förnybara bränslen är en nödvändighet för att Sverige ska kunna uppnå klimatmålen. Det främsta styrmedlet för omställning till biodrivmedel är den nyligen införda reduktionsplikten, dvs. att drivmedelsföretagen ska blanda in biodrivmedel av tillräcklig mängd för att minska utsläppen. Reduktionsplikten innebär att svenska dieselkonsumenter, inklusive jordbruket, i dag använder den högsta andelen förnybara drivmedel i EU. Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna har i januariavtalet kommit överens om att successivt skärpta reduktionsnivåer ska införas för tiden efter 2020, med följden att inblandningen av biodrivmedel kommer att öka.

För att uppnå livsmedelsstrategins mål behöver konkurrenskraften stärkas i livsmedelskedjan, där ett flertal olika insatsområden har identifierats. En nackdel för svenska producenter är ett högre kostnadsläge som marknaden i många fall har svårt att ersätta. Trots återbetalningen av skatt för diesel som används i jordbrukets arbetsmaskiner har Sverige höga bränsleskatter jämfört med många andra EU-länder. För att stärka både konkurrenskraften och jordbrukets klimatarbete är regeringen beredd att titta på ytterligare insatser för att stödja en utveckling mot ett mer klimateffektivt och fossiloberoende jordbruk.

Stockholm den 8 juli 2019

Jennie Nilsson

Skriftlig fråga (Inlämnad 2019-06-25)