Sveriges bistånd till Palestina
Svar på skriftlig fråga 2020/21:161 besvarad av Statsrådet Peter Eriksson (MP)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Utrikesdepartementet
Utrikesministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2020/21:161 av Elisabeth Björnsdotter Rahm (M) Sveriges bistånd till Palestina
Elisabeth Björnsdotter Rahm har frågat mig om jag och regeringen avser agera mot den palestinska ledningen om det inte blir ”rejäla förändringar i sättet som landet leds på”, i likhet med hur jag uttryckt mig om Belarus.
Sveriges relationer med Palestina är goda, och vi har löpande politisk dialog med det palestinska ledarskapet. I denna dialog har vi varit och kommer att fortsätta vara tydliga i vårt budskap om behovet av demokratiska reformer, inklusive vikten av att hålla val, och respekt för mänskliga rättigheter i Palestina.
På samma sätt har Sveriges strategi för utvecklingssamarbetet med Palestina, som antogs i juni, en tydlig inriktning på bland annat respekt för mänskliga rättigheter, stärkande av demokrati, rättsstatens principer och jämställdhet. I den nya strategin har regeringen stärkt uppdraget till Sida att bidra till genomförande av demokratiska val, inklusive i östra Jerusalem.
Jag välkomnar president Abbas besked till FN:s generalförsamling den 25 september att det nu pågår förberedelser för val både till den palestinska myndighetens lagstiftande församling och till presidentposten. Genomförande av val vore ett viktigt steg framåt i demokratisk riktning, kan förbättra förutsättningarna för inompalestinsk försoning och kan i förlängningen stärka förutsättningarna för en återupptagen fredsprocess.
Stockholm den 14 oktober 2020
Peter Eriksson
Skriftlig fråga 2020/21:161 av Elisabeth Björnsdotter Rahm (M) (Besvarad 2020-10-05)
Fråga 2020/21:161 Sveriges bistånd till Palestina
av Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)
till Statsrådet Peter Eriksson (MP)
Statsrådet Peter Eriksson meddelade den 18 augusti 2020 att delar av det svenska biståndet till Belarus dras in. Det handlar om två olika projekt som får indraget bistånd, ett stöd som uppgick till 25,5 miljoner kronor. ”Det var inte ett helt självklart beslut, men vi ser ju att regimen använder vilka medel som helst mot den egna befolkningen. Och då är det viktigt att markera”, sa statsrådet till Dagens Nyheter. På frågan om vad det betyder rent konkret svarade Peter Eriksson att ”vi behöver se att det blir rejäla förändringar i sättet som landet leds på”.
Det är viktigt att svenskt bistånd används för att stärka demokratiska värderingar. Med anledning av det ställningstagande statsrådet gjort mot Belarus finns det anledning att ställa sig frågande till vad den konkreta skillnaden är jämfört med Palestina.
President Mahmoud Abbas är nu inne på sitt 15:e år av en fyraårsperiod. I minst elva år har det palestinska folket förvägrats rätten att i fria och rättvisa val välja sin ledare. Human Rights Watch har rapporterat att palestinska myndigheter och säkerhetsstyrkor begår systematiska övergrepp mot mänskliga rättigheter, inklusive användandet av tortyr och våld mot den palestinska civilbefolkningen. Sverige har betalat 22,5 miljoner kronor till den palestinska miljömyndigheten.
Detta liknar den situation vi nu ser i Belarus, vilken resulterade i att statsrådet frös delar av det svenska biståndet dit.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Peter Eriksson:
Avser statsrådet och regeringen att agera mot den palestinska ledningen om inte det blir ”rejäla förändringar i sättet som landet leds på”, i likhet med de krav som ställs på Belarus?
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.