Tillgång till geodata för att förebygga och bekämpa skogsbränder

Svar på skriftlig fråga 2018/19:710 besvarad av Statsrådet Per Bolund (MP)

Statsrådet Per Bolund (MP)


Fi2019/02240/SPN

Finansdepartementet

Finansmarknads- och bostadsministern

biträdande finansministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2018/19:710 av Lars Beckman (M)
Tillgång till geodata för att förebygga och bekämpa

skogsbränder

Lars Beckman har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att de brister som Brandskyddsföreningen har synliggjort i sitt remissvar inte ska begränsa möjligheterna i sommar att effektivt ta del av geodata för att bekämpa skogsbränder i alla delar av landet.

Jag instämmer i Brandskyddsföreningens uppfattning att geodata är av oerhört stor vikt för kartläggning av bland annat markägarförhållanden, en brands utbredning och brandspridningsprognoser. Under förra sommarens bränder bidrog Lantmäteriet med det material som behövdes för att upprätta en så kallad geocell i Länsstyrelsen i Gävleborgs stab i Färila. Geocell är Lantmäteriets resurs som på plats vid en krisinsats kan ge insatsspecifikt stöd med geografisk information och kartprodukter till chef, stabsfunktioner, fältpersonal, media samt under vissa förutsättningar även till tekniska system. Under sin närvaro tog geocellen löpande fram aktuella lägesbilder över brandområdena, ungefär 600 kartor om dagen. Under våren 2019 har Lantmäteriet, i nära dialog med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, utvecklat denna förmåga.

Under 2018 gav regeringen även Lantmäteriet i uppdrag att genomföra laserskanning av Sveriges skogsmark (N2018/03101/SK). Våren 2019 gav regeringen Skogsstyrelsen och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i uppdrag att uppdatera, utveckla och tillgängliggöra digitala kunskapsunderlag med skogliga grunddata med hjälp av Lantmäteriets laserskanning (N2019/01449/SK). Skogliga grunddata består av flera typer av kartor som beskriver skog och mark. Sådan kunskap kan ha stor betydelse för insatser vid uppkomna skogsbränder. För uppdragens genomförande har myndigheterna tilldelats 12 000 000 kronor fr.o.m. 2018. Skogsstyrelsen ska tillhandahålla dessa skogliga grunddata öppna och avgiftsfria, för att de ska komma hela samhället till gagn och bidra till att möta samhällsutmaningar, exempelvis klimat, miljö, hälsa, digitalisering och ett inkluderande och hållbart samhälle.

I sin fråga hänvisar Lars Beckman till PSI-direktivet och det uppdrag som regeringen den 2 maj gav Lantmäteriet att analysera budgetära konsekvenser av myndigheters tillgängliggörande av värdefulla datamängder. PSI-direktivet, dvs. Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/98/EG av den 17 november 2003 om vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn, har genomförts i Sverige genom lagen (2010:566) om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen (PSI-lagen). Inom kort väntas EU fatta beslut om ett omarbetat PSI-direktiv. Det omarbetade PSI-direktivet väntas innehålla ett förslag om att värdefulla datamängder, dvs. handlingar vars vidareutnyttjande är förknippat med stora samhällsekonomiska vinster, ska tillgängliggöras avgiftsfritt, vara maskinläsbara, åtkomliga via gränssnitt för tillämpningsprogram samt förenliga med villkor för öppna licenser. Detta är en förändring av direktivet, och har således inte utretts tidigare. För att förändringarna ska kunna införas är det både viktigt och nödvändigt att förutsättningarna för detta utreds väl.

Tillgången till geodata är, förutom tekniska system och juridiska regelverk, även beroende av finansiering. Budgetpropositionen 2019 lades fram av en övergångsregering. Jag kan konstatera att den budget som Moderaterna och Kristdemokraterna lade fram och som riksdagen sedan antog inte hanterade frågan om långsiktig finansiering av öppna geodata och inte heller innehöll några förstärkningar av Lantmäteriets anslag för öppna geodata.

Stockholm den 11 juni 2019

Per Bolund

Skriftlig fråga (Inlämnad 2019-06-04)