Till innehåll på sidan

Tillväxt i hela landet

Svar på skriftlig fråga 2018/19:202 besvarad av Statsrådet Jennie Nilsson (S)

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

DOCX


N2019//00638/HL

Näringsdepartementet

Landsbygdsministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2018/19:202 av Betty Malmberg (M) Tillväxt i hela landet

Betty Malmberg (M) har frågat mig vilka åtgärder jag är beredd att vidta för att lokala avväganden ska kunna ges ökad tyngd så att relevant lagstiftning inte motverkar dessa kommuners möjligheter att utveckla sin landsbygd.

Kommunerna i Sverige har ett starkt mandat att planera för bostadsbyggande. Grunden är den översiktsplan och de detaljplaner som kommunen upprättar. I planeringen behöver kommunen ofta göra en avvägning mellan olika angelägna intressen, där skyddet för brukningsvärd jordbruksmark utgör ett av de intressen som kommunen ska beakta. Under planprocessen ska länsstyrelsen ta till vara och samordna statens intressen och ge råd i fråga om sådana allmänna intressen som hänsyn bör tas till vid beslut om användningen av mark- och vattenområden.

Enligt miljöbalken är jordbruk av nationell betydelse och av miljöbalken framgår att brukningsvärd jordbruksmark enbart får bebyggas om det behövs för att tillgodose ett väsentligt samhällsintresse och om detta samhällsintresse inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att ta annan mark i anspråk.

Regeringen anser att skyddet för brukningsvärd jordbruksmark är en viktig princip. Jordbruksmarken är en resurs vars användande måste ses i ett långsiktigt perspektiv, inte minst utifrån behovet av att säkra en livsmedelsförsörjning både nu och för kommande generationer. Samtidigt ger miljöbalken kommunerna möjlighet att planera för bebyggelse på jordbruksmark om förutsättningarna i lagtexten är uppfyllda.

Översiktsplaneutredningen har lämnat förslag på en utvecklad översiktsplanering (SOU 2018:46). Förslagen syftar bland annat till att säkerställa att kommunerna är tydliga i sina intentioner för hur mark- och vattenområden bör användas och hur olika samhällsintressen bör beaktas vid planering och byggande. Staten bör också bli tydligare i sin återkoppling angående kommunernas översiktsplaner. På så sätt ska tydligare förutsättningar ges för var bostadsbyggande kan ske. Översiktsplane-utredningens förslag har remitterats och bereds nu inom Regeringskansliet.

Regeringen vill reformera bostadsmarknaden så att människors behov kan mötas och reglerna förenklas. I avtalet som Socialdemokraterna och Miljöpartiet de gröna slutit med Centerpartiet och Liberalerna anges bland annat att planprocessen ska förenklas och förkortas för att göra byggandet snabbare och billigare.

Avtalet innebär flera förslag som ska förbättra möjligheterna att arbeta, bo och leva på landsbygderna. Bland annat ska strandskyddslagstiftningen ses över för en ökad differentiering och ett ökat lokalt inflytande. Dessutom ska enklare regler för byggnation utanför detaljplanelagt område införas.

Stockholm den 20 februari 2019

Jennie Nilsson

Skriftlig fråga 2018/19:202 av Betty Malmberg (M) (Besvarad 2019-02-13)

Fråga 2018/19:202 Tillväxt i hela landet

av Betty Malmberg (M)

till Statsrådet Jennie Nilsson (S)

 

Förra året antog riksdagen en politik för Sveriges landsbygder. Det övergripande målet för densamma lyder "en livskraftig landsbygd med likvärdiga möjligheter till företagande, arbete, boende och välfärd som leder till en långsiktigt hållbar utveckling i hela landet". Det låter bra men det är också ett mål som förpliktar.

En tredjedel av Sveriges befolkning bor på landsbygden. Lokalt företagande och lokal service är viktiga parametrar för att folk ska vilja bo kvar och att kommuner ska lyckas attrahera nya boende dit. Det är därför förvånande att myndigheter i vissa fall försvårar detta. Olika genomgångar visar dessutom att kommunerna tolkar lagen olika, till exempel då det gäller att tillåta byggande på åkermark. Undertecknad har vid flera tillfällen motionerat om att skyddet av åkermark bör öka och att större hänsyn måste tas till klassningen av jordbruksmark vid eventuell exploatering. Men jag är också realist. Det finns till exempel kommuner med en mycket stor andel åkermark, ända upp till drygt 80 procent av landarealen, där hushållning med den mest produktiva jordbruksmarken poängteras i respektive kommuns översiktsplan. I dessa fall blir det förstås märkligt om jordbruksmark med lägre bördighet inte kan bebyggas.

Med hänvisning till ovan vill jag fråga statsrådet Jennie Nilsson:

 

Vilka åtgärder är statsrådet beredd att vidta för att lokala avväganden ska kunna ges ökad tyngd så att relevant lagstiftning inte motverkar dessa kommuners möjlighet att utveckla sin landsbygd?

Intressenter

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.