Till innehåll på sidan

Utvecklingen i Turkiet

Svar på skriftlig fråga 2019/20:2121 besvarad av Utrikesminister Ann Linde (S)

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

DOCX


Utrikesdepartementet

Utrikesministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2019/20:2121 av Markus Wiechel (SD)
Utvecklingen i Turkiet och fråga 2020/21:16 av Robert Hannah (L) Turkiets islamistiska utveckling.

Markus Wiechel har frågat mig hur jag ser på utvecklingen i Turkiet och om jag avser att agera mot bakgrund av vad vi sett på senare tid. Markus Wiechel uppmärksammar särskilt situationen för minoriteter och politiskt oppositionella i Turkiet. Markus Wiechel nämner också Turkiets agerande i Syrien respektive Irak, samt i östra Medelhavet. Robert Hannah har frågat mig vad jag gör för att säkerställa Turkiets religiösa minoriteters rättigheter med tanke på den islamisering som pågår i landet. Jag väljer att besvara frågorna samlat.

Jag har tidigare redogjort för regeringens syn på den negativa utvecklingen gällande mänskliga rättigheter och demokrati i Turkiet, på beslutet om att administrera Hagia Sofia som en moské, samt på Turkiets agerande i sitt närområde i svar på ett antal frågor, bland annat 2019/20:148 och 2019/20:1882 av Sara Gille, 2019/20:1725 av Björn Söder, 2019/20:2043 av Margareta Cederfelt, 2019/20:139 av Mats Nordberg samt frågorna 2019/20:134 och 2019/20:2046 av Markus Wiechel.

Regeringen ser med djup oro på utvecklingen i Turkiet. Det gäller inte minst respekten för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. Den turkiska konstitutionen stadgar att Turkiet är en sekulär stat med religionsfrihet. Diskriminering på grund av religion är förbjuden. Ingen religiös grupp åtnjuter någon explicit rättslig status i konstitutionen. Vissa minoriteter som de judiska, grekisk-ortodoxa och armenisk-ortodoxa har dock särskilda garantier och skydd. Andra trossamfund har betydligt sämre förutsättningar, särskilt vad avser förvärv av egendom och erkännande av egendom som religiösa samlingsplatser.

Genom reformstödet till Turkiet stödjer Sverige det turkiska civila samhället, människorättsförsvarare, media och andra aktörer som arbetar för att stärka efterlevnaden av mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. Regeringen är även pådrivande i internationella fora för att uppmärksamma kränkningar och övergrepp av de mänskliga rättigheterna.

Jag har fördömt den militära offensiven i nordöstra Syrien. Inspektionen för strategiska produkter återkallade i oktober 2019 samtliga gällande utförseltillstånd om försäljning av krigsmateriel till Turkiet. Därmed sker ingen sådan export. Regeringen hade före beslutet uttalat att Turkiets militära operation i Syrien stred mot de folkrättsliga reglerna och FN-stadgan.

Regeringen ser med allvar på den upptrappade situationen i östra Medelhavet. Sverige stödjer tydligt Cypern och Grekland vad gäller respekten för deras suveränitet och rättigheter i enlighet med folkrätten. Inom EU har regeringen särskilt betonat vikten av att skapa förutsättningar för dialog och nedtrappning.

Stockholm den 16 september 2020

Ann Linde

Skriftlig fråga 2019/20:2121 av Markus Wiechel (SD) (Besvarad 2020-09-07)

Fråga 2019/20:2121 Utvecklingen i Turkiet

av Markus Wiechel (SD)

till Utrikesminister Ann Linde (S)

 

Den 24 augusti släppte det turkiska kommunikationsministeriet en musikvideo med titeln Red Apple March. Videon var ämnad att två dagar senare användas i syfte att hylla 949-årsdagen av slaget vid Manzikert 1071, då de kristna bysantinerna, understödda av vikingar och armenier, åkte på ett nederlag.

I videon ser vi tydligt hur klipp på den moderna turkiska militären varvas med klipp på vad som ska föreställa de militära delarna av turkiska stater som sträcker sig 1 000 år tillbaka, inklusive det ottomanska riket och seldjukerna. Videon visar även de turkiska borrfartygen Fatih och Oruç Reis, som trots omfattande protester och obefintligt stöd från internationell rätt nyligen har borrat och letat efter naturgas i Medelhavet och Svarta havet.

I en del av videon kan man se den turkiske ledaren Recep Tayyip Erdoğan, som passerar en rad soldater. Detta varvas med klipp på en skådespelare som ska föreställa en osmansk sultan som gör detsamma. Man ser vidare viktiga historiska osmanska ledare, såsom grundaren av det forntida riket och en barnsoldat som går in i Hagia Sofia – den gamla kyrkan tillika världsarvet som Erdoğan till mångas fasa nyligen lät omvandla till moské. Detta till bakgrundsljudet av Erdoğan som reciterar inledningsverserna i Koranens Surah Al-Fath (”Conquest”). Med bilder på viktiga sunnimuslimska helgedomar i Mecka och Jerusalem samt blåsinstrument, som är centrala i det traditionella osmanska militärbandet, ger det en tydlig känsla av just Osmanska riket och att Erdoğan är att betrakta som det islamistiska rikets ledare. 

Vi må vara många som länge sett en oroande trend i Turkiet, där ledarskapet nu länge har förtryckt såväl religiösa, sexuella och etniska minoriteter som politiska motståndare. Det förhärligande av Osmanska riket som man nu klart och tydligt försöker sprida visar vilka ambitioner som finns och att man på intet sätt har gjort upp med sin historia. I kombination med att historiskt och kulturellt viktiga byggnader görs om till moskéer sänder detta även signaler om att det turkiska ledarskapet inte bara har en helt annan retorik än tidigare utan även är berett att agera på ett sätt som vi inte trodde var möjligt för ett antal år sedan. Detta ser vi även utanför Turkiets gränser, där man i strid med internationell rätt gått in militärt i både Syrien och Irak samt betett sig aggressivt gentemot Grekland.

Mot bakgrund av ovanstående önskas utrikesminister Ann Linde svara på följande fråga:

 

Hur ser ministern på utvecklingen i Turkiet, och avser ministern att agera mot bakgrund av vad vi har sett på senare tid?

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.