Till innehåll på sidan

Utvisningsbeslut med verkställighetshinder

Svar på skriftlig fråga 2020/21:56 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

DOCX


Ju2020/03310/POL

Justitiedepartementet

Justitie- och migrationsministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2020/21:56 av Katja Nyberg (SD)
Utvisningsbeslut med verkställighetshinder

Katja Nyberg har frågat mig hur jag och regeringen ämnar arbeta för att verkställa beslut med verkställighetshinder och hur jag ser på Sverigedemokraternas förslag om diplomatiska påtryckningar samt ett system med diplomatic assurances.

Utvisningsbeslut ska naturligtvis verkställas när så är möjligt och sett över tid, från 2014 fram till 2019, så har ungefär 90 procent av besluten rörande personer dömda till utvisning på grund av brott också verkställts.

I frågor om utvisning på grund av brott måste Sveriges internationella åtaganden som följer av bland annat Europakonventionen och Genèvekonventionen beaktas. En utlänning får t.ex. aldrig utvisas till ett land om det finns skälig anledning att anta att denne där skulle kunna vara i fara att straffas med döden eller utsättas för kroppsstraff, tortyr eller omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning.

Regeringen är angelägen om en fungerande ordning och beslutade därför den 30 april 2020 att tillsätta en utredning som ska göra en bred översyn av lagstiftningen om utvisning på grund av brott och lämna förslag på en skärpt reglering som ger förutsättningar att i fler fall än i dag utvisa utlänningar som begår brott. I utredarens uppdrag ingår att föreslå åtgärder som, med bibehållen rättssäkerhet, kan effektivisera verkställigheten av beslut om utvisning på grund av brott. Utredaren ska även se över om det bör införas en möjlighet för åklagaren att återkomma med yrkande om en ny påföljd när utvisningen har beaktats i domen men utvisningsbeslutet inte har kunnat verkställas. Utredaren ska presentera sina förslag senast den 30 juni 2021.

Härutöver har regeringen de senaste åren vidtagit en rad åtgärder för att i fler fall än idag möjliggöra utvisningar av personer dömda till utvisning på grund av brott till länder dit det tidigare varit svårt, till exempel Afghanistan och Marocko. Det arbetet har lett till att fler kunnat utvisas. Regeringen kommer även framöver att arbeta intensivt med återvändandefrågorna, bland annat genom en fortsatt dialog med hemländerna.

Stockholm den 23 september 2020

Morgan Johansson

Skriftlig fråga 2020/21:56 av Katja Nyberg (SD) (Besvarad 2020-09-16)

Fråga 2020/21:56 Utvisningsbeslut med verkställighetshinder

av Katja Nyberg (SD)

till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

 

Mer än 10 procent av alla utvisningsdömda brottslingar utvisas aldrig. Grova brottslingar, ofta återfallsförbrytare, är kvar i Sverige för att deras utvisning inte kan verkställas på grund av diverse verkställighetshinder.

Poliser berättar hur de upprepade gånger gripit utvisningsdömda brottslingar som sedan släpps ut på gatan. Brottsoffer tvingas leva i skräck när kriminella som våldtagit, misshandlat eller rånat dem går fria för att de inte kan utvisas. Att inte heller glömma är att varje kriminell som befinner sig i vårt land utgör en potentiell säkerhetsrisk. Redan i dag uppgår antalet till tiotusentals.

Samtidigt är det praxis att utländska medborgare får straffrabatt med 10–20 procent på grund av att de döms till utvisning. Detta även om utvisningen aldrig verkställs. Det innebär i praktiken att de får kortare fängelsestraff än svenska medborgare som begått samma brott.

Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

 

Hur ämnar ministern och regeringen arbeta för att faktiskt verkställa utvisningsbeslut med verkställighetshinder, och hur ser ministern på Sverigedemokraternas förslag om diplomatiska påtryckningar samt ett system med ”diplomatic assurances”?

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.