Yrkesinriktade utbildningar i gymnasieskolan

Svar på skriftlig fråga 2021/22:1769 besvarad av Statsrådet Lina Axelsson Kihlblom (S)

Statsrådet Lina Axelsson Kihlblom (S)
U2022/ Utbildningsdepartementet Skolministern Till riksdagen

Svar på fråga 2021/22:1769 av Roger Haddad (L)
Yrkesinriktade utbildningar i gymnasieskolan

Roger Haddad har frågat mig vilka risker som jag och regeringen ser inom gymnasieskolan, med tanke på efterfrågan, efter att regeringen beslutat återinföra allmän högskolebehörighet på alla yrkesprogram, och vilka åtgärder jag i så fall är beredd att ta för att motverka dessa.

En av de största utmaningarna på arbetsmarknaden i Sverige är bristen på rätt utbildad arbetskraft och många arbetsgivare hittar inte den arbetskraft som de söker. Enligt Rekryteringsenkäten 2021/22 (Svenskt Näringsliv, 2022) uppgav sju av tio företag att de haft svårt att hitta den kompetens de söker. Yrkesprogrammen är basen för industrins och välfärdens kompetensförsörjning men tyvärr har antalet elever på yrkesprogrammen sjunkit drastiskt sedan den förra regeringen tog bort den grundläggande behörigheten inom yrkesprogrammen.

För att företag ska kunna expandera och välfärden tryggas är det viktigt att yrkesprogrammens attraktivitet stärks. Därför har regeringen föreslagit att grundläggande behörighet åter ska ingå i alla yrkesprogram. Det kommer att vara möjligt att välja bort den grundläggande behörigheten om eleven så önskar. Det här förslaget har efterfrågats av branscherna och en majoritet i riksdagen har röstat för förslaget.

Ett annat problem är att runt 15 procent av eleverna som lämnar grundskolan saknar behörighet till gymnasieskolans nationella program. Det betyder att elever som verkligen skulle ha stor nytta av en nationellt beslutad yrkesutbildning, utformad i samarbete med branscherna, stängs ute.

Regeringen har även givit en särskild utredare i uppdrag att lämna förslag som bidrar till att trygga kompetensförsörjningen och att fler elever får med sig de kunskaper de behöver för att kunna försörja sig själva (dir. 2022:74). Syftet med utredningen är att det i gymnasieskolan ska finnas flera vägar till arbetslivet som tar hänsyn till behoven på arbetsmarknaden, elevers olika förutsättningar för lärande och att många elever inte är redo att göra sitt yrkesval redan i årskurs 9.

Jag vill betona att den här utredningen inte handlar om sänkta ambitionsnivåer och krav, utan om att hitta vägar för att fler elever ska komma vidare i sin utbildning och få ett arbete.

Om fler unga kan lämna gymnasieskolan med sådana kompetenser som arbetsgivare efterfrågar skulle det vara en vinst för individen, för Sveriges arbetsgivare och för hela samhället. Utbildning ska öppna dörrar, inte stänga dem.

Stockholm den 29 juni 2022

Lina Axelsson Kihlblom

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

Skriftlig fråga (Inlämnad 2022-06-22)