Skrivelse (1910:30 s. 1) till domänstyrelsen angående fastställande av gränserna för vissa nationalparker

SFS nr: 1910:30 s.1
Departement/myndighet: Miljö- och energidepartementet
Utfärdad: 1910-01-21
Övrig text: Kartorna inte med här.
Upphävd: 1988-01-01
Författningen har upphävts genom: SFS 1987:938
Ändringsregister: SFSR (Regeringskansliet)
Källa: Fulltext (Regeringskansliet)

Sedan Riksdagen uti skrifvelse den 24 maj 1909 anmält, att Riksdagen bifallit en af oss till Riksdagen aflåten proposition angående åtgärder till skyddande af naturminnesmärken å kronans mark samt afsättande af vissa nationalparker, hvilka till ett antal af tio i den nådiga propositionen närmare angifvits, har statsrådet och chefen för Vårt jordbruksdepartement jämlikt nådigt bemyndigande i skrifvelse den 18 juni 1909 anmodat intendenten vid naturhistoriska riksmuseum, profesorn A.J.E.
Lönnberg att i behöfliga fall och, där han funne sådant erforderligt, med biträde af därtill lämplig person uppgöra förslag rörande de närmare gränserna för de sålunda beslutade nationalparkerna samt därefter med sådant förslag till Oss inkomma.

Med skrifvelse den 1 november 1909 har nu Lönnberg öfverlämnat dels förslag till begränsning av Garphytte, Hamra, Stora Sjöfallets, Sarjeks och Abisko nationalparker, dels följande kartor, hvarå de sålunda föreslagna gränserna finnas angifna, nämligen Sveriges geologiska undersöknings kartblad n:r 55 "Latorp", hvarå gränserna för Garphytte kronopark utmärkts, karta öfver Norrbottens län i skala 1:200,000 kartbladen n:r 7 och 8 samt 12 och 13, hvarå gränserna för Stora Sjöfallets och Sarjeks nationalparker utmärkts, samt karta öfver Norrbottens län i skala 1:200,000 kartbladet n:r 3, hvarå gränserna för Abisko nationalpark utmärkts, dels ock kartskisser öfver Garphytte och Hamra nationalparker.

Häröfver hafva infordrade underdåniga utlåtanden afgifvits af Vår vetenskapsakademi den 22 november 1909 och af Eder den 29 december samma år.

Beträffande den föreslagna omfattningen af Hamra nationalpark har Ni anmärkt, att till densamma, som enligt Vårt och Riksdagens beslut skulle omfatta ett med urskog bevuxet område om högst 20 hektar, enligt Lönnbergs förslag lagts ett område skogsmark af ungefär 20,95 hektar. Då emellertid till följd af den lilla skala, 1:20,000, hvari förberörda kartskiss öfver Hamra nationalpark blifvit uppgjord, ej med visshet kunde utrönas berörda områdes storlek, har Ni hemställt, att med fastställande af de definitiva gränserna för Hamra nationalpark måtte anstå, till dess Ni under sommaren 1910 låtit noggrant kartlägga det för nationalparken föreslagna område och därefter till Oss inkommit med yttrande och förslag i ämnet. Vidare har Ni föreslagit en ändring i gränserna för Sarjeks nationalpark, nämligen såvidt desamma angå afvittrade nybygget Aktsek.

Då Vi nu låtit detta ärende Oss föredragas, hafva Vi, i enlighet med hvad Ni hemställt, dels förordnat, att med fastställande af gränserna för Hamra nationalpark skall tillsvidare anstå, dels ock fastställt följande gränser för Garphytte, Stora Sjöfallets, Sarjeks och Abisko nationalparker, nämligen för

Garphytte nationalpark: de gränser, som finnas angifna på bilagda kartskiss litt. A;

Stora sjöfallets nationalpark: de gränser, som med här nedan angifna sträckning finnas utmärkta å bilagda karta litt. B.

Med utgångspunkt från den östligaste vinkeln af Tsåkseluoktebukten af sjön Langas, där ett invid stranden af nämnda bukt befintligt lågland slutar och berget på norra sidan om bukten börjar resa sig, går gränsen rätt upp öfver den bergås, som ligger i fortsättning österut af berget Tsåksevare och mot södra hörnet av sjön Rappokjaure, hvarefter den följer denna sjös östra strand till dess nordöstligaste vik och vidare sjöns aflopp Rappokjokk till dess utflöde i sjön Satisjaure.

Därifrån går gränslinjen midvattens genom sistnämnda sjö i riktning västnordväst till sjöns västra ända, därpå mot norr genom det vattendrag, som utgör aflopp för sjön Petsats, sedan åter mot nordväst midvattens genom Petsjaure och Kakirjaure, vidare genom vattendraget från sjön Teusajaure och midvattens genom denna sjö till dess nordvästra ända, därifrån genom vattendraget från Suorkejaure och genom denna sjö samt vidare längs vattendraget från Autajaure till denna sjös sydvästra hörn.
Därifrån fortsätter gränsen genom den i sydvästlig riktning löpande dalgången till en trekantig mindre sjö samt därifrån längs dess utlopp i hufvudsakligen sydsydvästlig riktning till sjön Luoktanjarkajaure och öfver denna i samma hufvudriktning genom sundet mellan den västligaste af de stora öar, som ligga i sjöns midt, samt en i sjön utskjutande udde.
Sedan går gränsen längs stranden af den stora breda udde, som begränsar Vaisaluokte, samt tvärs öfver denna viks öppning till mynningen af det vattendrag, som utgör utloppet från sjön Kåtjasjaure. Detta vattendrag utgör gränsen ända till utflödet från Kåtjasjaure, där denna sjö mottager ett större tillflöde Snjutjottesjokk, som i sin tur utgör gräns, till dess sistnämnda vattendrag mottager ett tillflöde från den dalgång, som leder upp till sjön Vardojaure. Gränsen går sedan längs detta tillflöde samt öfver småsjöarna västsydväst om Vardojaure, vidare öfver denna sjö till dess östra ända, därifrån genom dalgången till den västligaste sjön i den sjökedja, hvars tredje och östligaste länk är Gasajaure, samt längs efter dessa sjöar och det dem förbindande vattendraget mot öster samt slutligen från Gasajaure till Tjäurajaure längs det dem förenande vattendraget. Från sistnämnda sjö går gränsen mot sydost längs det i samma riktning gående vattendraget och fortsätter längs dalen, som genomflytes af Kukkesvaggejokk till sjön Letsijaure, genom hvars norra del gränsen går midt öfver till Situoädnoälfvens utlopp från sistnämnda sjö, därifrån längs Situoädnoälfven till den punkt, där denna vid en utvidgning gör en krök i sydostlig riktning, och går gränsen från denna utvidgning i nordostlig riktning till det ställe, där vattendraget Sluggajokk mottager tilflöde af en bäck från sydost. Därifrån följer gränsen Sluggajokk till dess utflöde i sjön Rissajaure och går vidare genom denna sjö längs vattendraget till sjön Petsaure, som gränsen genomlöper midvattens ned till Ausjokks utlopp i densamma. Gränsen följer därefter Ausjokk, tills gränsen vid en myr tager af i en i det närmaste rät vinkel i nordnordostlig riktning, och går vidare genom en i nämnda riktning sig sträckande djup ravin och därefter längs en liten beck till dennas utflöde i sjön Langas något väster om Saltoviken.
Härifrån går gränsen midvattens genom sistnämnda sjö fram till gränsens utgångspunkt vid Tsåkseluoktebukten.

Sarjeks nationalpark: de gränser, som med här nedan angifna sträckning finnas utmärkta å bilagda karta litt. C.

Nationalparkens gräns sammanfaller med gränsen för Stora Sjöfallets nationalpark från här ofvan omnämnda utvidgning af Situoädnoälfven i nordost öfver sjöarna Letsijaure, Tjäurajaure, Gasajaure och Vardojaure till den punkt i nordväst, där Snjutjottesjokk och Kissurisjokk sammanflyta. Därifrån följer gränsen sistnämnda vattendrag uppför dess lopp, till dess detsamma mottager ett tillflöde på berget Låutaks västra sida. Gränsen går därefter i sydlig riktning uppför denna bäck samt fortsätter vidare i dess hufvudriktning utefter bergets fot öfver de därstädes befintliga små sjöarna och det lilla vattendraget Låutakjaurats till dess mynning i bäcken Låddejokk (Laotakjokk). Gränsen följer därpå sistnämnda bäck i en båge mot väster, till dess bäcken gör en skarp krök rakt västerut, hvarest gränsen lämnar Låddejokk och går mot sydväst i sänkan mellan Mattåive (Madåive) och Unna Påravaratj längs den där framrinnande lilla bäcken till Melädno. Gränsen går sedan uppför detta vattendrag till Alkajaure samt öfver denna sjö till mynningen af Sarvesjokk och vidare uppför detta vattendrag, till dess att det mottager ett tillflöde, som framrinner i sänkan mellan Tuoddaratj (Tuoddarats) i väster och Tjågurris i öster, samt vidare mot söder på västra sidan om Vassjatjåkko (Vassjapakte) och längs Vassjajokks vattendrag ned till den lilla sjön Tarreluopal, som utgör nationalparkens slutpunkt i sydväst.
Från Tarreluopal går gränsen mot öster och följer först en liten bäck, som kommer från norra sidan af det fjäll, som åt öster begränsar sistnämnda plats, och fortsätter sedan utefter Låptåvakjaures vattendrag, till midt för sänkan söder om Kåbrek, där den går mot öster, följande en bäck, som utfaller i Njåtsosjokk. Gränsen följer sedan detta vattendrag utför dess lopp, till dess att det mottager tillflödet Såkokjokk (Matirjokk), därifrån uppför sistnämnda vattendrag, till dess detta gör en tvärkrök mot norr. Där lämnar gränslinjen Säkokjokk och fortsätter rakt mot öster öfver Påreksjöarna. Vid sjökedjans östra ända kröker gränsen något åt söder mot västra ändan af berget Kalak, där den snart träffar och sammanfaller med en bäck, som rinner mot öster mellan Kalaktjåkko i norr samt Norra Sjabtjakvare i söder mot vattendraget till sjön Rittak, vidare utefter sistnämnda vattendrag och genom sjön Rittak och dess fortsättning Taurejuädno till sjön Ketek (Keddek), därefter genom sistnämnda sjö till mynningen af Suppatjokk samt uppför detta vattenflöde ett stycke mot norr, hvarefter gränsen åter böjer mot öster och nordost och går genom sänkan mellan Tjakkeli i norr samt Aleb Tjantjasvarto (Aleb Tjaktjavarats) upp till sjön Laitaure (Laidaure), som träffas vid Tjuovvetnjarka. Därifrån följer gränsen södra stranden af sistnämnda sjö västerut, till dess norr om berget Tjakkeli nybygget Aktseks sydvästra rågång möter, hvarefter nybyggets rågångar utgöra nationalparkens gräns till den punkt, där norra rågången skäres af bäckfåran mellan bergen Passåive i väster och Tåresåive i öster. Därefter följer gränsen denna bäckfåra norrut upp till en tvärkrök, som göres af bäcken Abmojokk, hvilken sedermera från denna krök följes uppför sitt lopp till Abmojaure. Genom denna sjö går gränsen vidare längs dalgången upp mot Valak och längs en bäck på dess östra sida till Situojaure, genom denna sjö till mynningen af Situoädno samt uppför detta vattendrag till den hä r ofvan omnämnda utvidgning af älfven, där gränsen för Stora Sjöfallets nationalpark möter.

Abisko nationalpark: de gränser, som med här nedan angifna sträckning finnas utmärkta å bilagda karta litt. D.

Med utgångspunkt från södra stranden af Torneträsk omkring 2,200 meter sydost om Björklidens järnvägsstation går den västra gränslinjen öfver midten af Nuoljatunneln, vidare öfver toppen af Nuoljafjället till toppen af Slåttatjåkko (Tsasinnjaskatjåkko) och därifrån öfver Kårsovaggejokks dalgång rätt mot berget Kårsonjuonjes nordöstligaste kägelformiga åsända samt vidare i något sydvästligare riktning längs fjällåsen till den lilla bäck, som infaller i sjön Påtsojaures västra ända. Därifrån går gränsen rakt mot sjöns sydligaste ända, omkring hvilken den svänger, och fortsätter i nordostlig riktning, tills den träffar den bäck, som utgör Påtsojaures utflöde till Kamajokk. Sedan följer gränsen först nyssberörda bäck och sedan Kamajokk ett stycke uppför dess lopp till den punkt, där Kamajokk från öster mottager Siellajokks tillflöde. Sistnämnda bäcks sydligaste grenar utgöra gräns till den punkt, där dessa förgreningar börja och där bäcken ungefär vinkelrätt träffas af en linje, dragen längs den tvära branten af fjället Kerons eller Kieronas mot Abiskodalen vända sida. Följande denna linje går gränsen vidare utefter Kieronasluttningen till Tjåmokasjokk och sedan längs denna bäck, till dess att den förenar sig med Palimjokk, och längs denna till björkskogsgränsen. Därifrån fortsätter gränsen i nordnordostlig riktning öfver Nissonjokk till östra sidan af sjön Njakajaure, som helt inneslutes i nationalparken.
Från Njakajaure går gränsen längs en myrartad sänka i terrängen ned mot järnvägen, som skäres 119 meter nordväst om kilometerstolpen 1507.
Från järnvägen går sedan gränsen rakt ned mot stranden af Torneträsk och ut i sjön öster om holmen, Abiskosuolo, hvarefter gränsen norr om samma holme i västlig riktning fortsätter till utgångspunkten.