Protokoll utskottssammanträde 2007/08:38

Miljö- och jordbruksutskottets protokoll 2007/08:38

 

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

 

 

PROTOKOLL

UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2007/08:38

 

DATUM

2008-06-17

TID

08.00-09.15

NÄRVARANDE

Se bilaga 1

 

 

 

 

§ 1

Överläggning enligt 10 kap. 3 § RO

Med hänvisning till tidigare översänt underlag från Jordbruksdepartementet (dnr 170-3136-07/08), se bilaga, överlade utskottet med jordbruksminister Eskil Erlandsson om:

 

KOM(2008) 331 meddelande från kommissionen, Fiskemöjligheter för 2009, policyförklaring från kommissionen.

 

Ordförande konstaterade att det fanns stöd för regeringens nu redovisade ståndpunkt.

 

KOM(2008) 162 förslag till Rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 423/2004 när det gäller återhämtning av torskbestånd och om ändring av förordning (EEG) nr 2847/93 inklusive SEK(2008) 389 arbetsdokument från kommissionens avdelningar som åtföljer förslag till Rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 423/2004.

 

Ordförande konstaterade att det fanns en majoritet för regeringens nu redovisade ståndpunkt.

 

S-, v- och mp-ledamöterna ville till protokollet anmäla en avvikande mening med följande lydelse: Beslut om kvoterna ska baseras på den vetenskapliga rådgivningen.

KOM(2008) 306/4 med förslag till lagstiftning inom ramen för hälsokontrollen inklusive SEK(2008) 1886 kommissionens arbetsdokument åtföljande kommissionens lagstiftningsförslag.

 

Ordförande konstaterade att det fanns stöd för regeringens nu redovisade ståndpunkt.


Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.

§ 2

Information inför Jordbruks- och fiskeråd

Jordbruksministern lämnade information inför Jordbruks- och fiskeråd den 23-24 juni 2008.


§ 3

Justering av protokoll
Protokollet från utskottets sammanträde den 10 juni 2008 justerades.

§ 4

Inkomna EU-dokument m.m.
Inkomna EU-dokument m.m. enligt bilaga 2 anmäldes och lades till handlingarna.

§ 5

Reseberättelse
Reseberättelse över utskottets resa till Brasilien den 22 februari – 3 mars 2008 anmäldes och lades till handlingarna.

§ 6

Studiebesök
Utskottet beslutade att måndagen den 17 november 2008 genomföra ett samordnat studiebesök vid Jordbruksverket och Skogsstyrelsen i Jönköping.

§ 7

Bemyndigande
Ordförande bemyndigades att justera protokollet från dagens sammanträde.

§ 8

Nästa sammanträde

Meddelades att nästa sammanträde ska äga rum måndagen den 25 augusti 2008 kl. 11.00.

 

§ 9

Ordförandes tack
Ordförande tackade utskottets ledamöter och suppleanter samt utskottets kansli för goda insatser under det gångna riksmötet.

Ola Sundell (m) framförde utskottets tack till ordförande.

 

 

Vid protokollet

 

 

Pia Blomdin Åhrling

 

Justeras den 17 juni 2008

 

 

Anders Ygeman

 

 

 

 


 


MILJÖ- OCH JORDBRUKS-

UTSKOTTET

NÄRVARO- OCH VOTERINGSFÖRTECKNING

Bilaga 1

till protokoll

2007/08:38

 

§ 1

§ 2-9

 

 

 

 

 

 

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

 

 

LEDAMÖTER

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Anders Ygeman (s)

D

 

D

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Claes Västerteg (c)

D

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ola Sundell (m)

D

 

D

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Jeppe Johnsson (m)

D

 

D

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Carina Ohlsson (s)

D

 

D

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bengt-Anders Johansson (m)

D

 

D

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bo Bernhardsson (s)

D

 

D

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Anita Brodén (fp)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ann-Kristine Johansson (s)

D

 

D

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Sofia Arkelsten (m)

D

 

D

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Jan-Olof Larsson (s)

D

 

D

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Sven Gunnar Persson (kd)

N

 

N

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Rune Wikström (m)

D

 

D

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Wiwi-Anne Johansson (v)

N

 

D

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Lena Hallengren (s) tjl. t o m 090301

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Erik A Eriksson (c)

D

 

D

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tina Ehn (mp)

D

 

D

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

SUPPLEANTER

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Staffan Appelros (m)

N

 

N

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Aleksander Gabelic (s)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Anna Bergkvist (m)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Helén Pettersson i Umeå (s)

D

 

D

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Betty Malmberg (m)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Eva Selin Lindgren (c)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Alf Eriksson (s)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Karin Granbom (fp)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Catharina Bråkenhielm (s)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Sven Yngve Persson (m)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Fredrik Lundh (s)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Irene Oskarsson (kd)

D

 

D

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ulf Berg (m)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Jacob Johnson (v)

D

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Christin Hagberg (s)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Jan Andersson (c)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Per Bolund (mp)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Lars Tysklind (fp)

D

 

D

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ulla Andersson (v)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Karin Svensson Smith (mp)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Cecilia Widegren (m)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Helene Petersson i Stockaryd (s)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Dan Nilsson (s) ers. t o m 090301

N

 

N

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

D = Närvarande och deltagit i beslutet

N = Närvarande

 

 


Bilaga

RD Dnr 170-3136-07/08

Slutlig

 

Underlag inför överläggning med MJU den 17 juni 2008

 

 

 

2008-06-13

 

 

 

Jordbruksdepartementet

 

Skogs- och lantbruksenheten

Helena Vängby

helena.vangby@agriculture.ministry.se

 

 

Miljö- och jordbruksutskottet

 


Hälsokontroll av den gemensamma jordbrukspolitiken: Förslag om rådets förordning om system för direktstöd, förslag om ändring av rådets förordning om den samlade marknadsordningen, förslag om ändring av rådets förordning om stöd för landsbygdsutveckling och förslag om ändring av rådets beslut om strategiska riktlinjer för landsbygdsutvecklingen

 

Dokumentbeteckning

KOM (2008) 306/4

 

Kommissionens förslag till

 

rådets förordning om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd för jordbrukare inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare

 

rådets förordning om ändring av den gemensamma jordbrukspolitiken genom ändring av förordningarna (EG) nr 320/2006, (EG) nr 1234/2007, (EG) nr 3/2008 och (EG) nr […]/2008

 

rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 1698/2005 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU)

 

rådets beslut om ändring av beslut 2006/144/EG om gemenskapens strategiska riktlinjer för landsbygdsutvecklingen (programperiod 2007–2013)

 

SEC 2008(1886)

Kommissionens arbetsdokument åtföljande förslaget - konsekvensanalys


 

Rättslig grund och beslutsförfarande

Artikel 36 och 37 i EG-fördraget. Rådet fattar beslut med kvalificerad majoritet efter att ha inhämtat Europaparlamentets yttrande.

Bakgrund

För att rådet skulle kunna uppnå en kompromiss om 2003 års reform av jordbrukspolitiken, krävdes det att ett visst antal översynsklausuler inkluderades i förordning (EG) nr 1782/2003 om direktstöd.

 

Mot denna bakgrund offentliggjorde kommissionen den 20 maj 2008 förslag till rättsakter inom ramen för översynen av 2003 års reform av den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP), även kallad ”hälsokontrollen”. Samtidigt offentliggjordes den konsekvensanalys som ligger till grund för förslaget. Utgångspunkt för lagstiftningsförslag och analys är kommissionens meddelande av den 20 november 2007. Det franska ordförandeskapet har som målsättning att rådet ska uppnå en politisk överenskommelse om förslaget före slutet av november 2008 samt att förslaget ska antas formellt den 18 december för att träda i kraft den 1 januari 2009.

 

Konsekvensanalysens innehåll kan sammanfattas med att kommissionen finner att 2003 års reform har haft huvudsakligen positiva verkningar och att det inte är vare sig nödvändigt eller önskvärt att vidta några ytterligare mer genomgripande reformer under innevarande finansiella perspektiv (fram till 2013). Kommissionen konstaterar dock samtidigt att marknadsvillkor och omvärldspolitik har utvecklats på ett sätt som inte kunde förutses när 2003 års reform beslutades och att de instrument som finns tillgängliga inom GJP behöver uppdateras och anpassas.

 

Förslagen överensstämmer i stora drag med den handlingslinje som drogs upp i kommissionens meddelande om hälsokontrollen. Syftet med hälsokontrollen är främst att i ljuset av vunna erfarenheter utvärdera hur 2003 års reform av GJP fungerar idag och att anpassa den nuvarande GJP så att den blir enklare och effektivare och gör det möjligt att tillvarata nya möjligheter och att handskas med nya utmaningar.

 

De regelverk som berörs omfattar förordningarna om direktstöd, den samlade marknadsordningen och landsbygdsutveckling. Föreslagna ändringar av dessa regelverk kan sammanfattas enligt följande:

 

o        Alla delvis kopplade stöd frikoppas fullt ut och införlivas i gårdsstödet, med undantag för am- och dikobidrag samt får- och getbidrag. Arealstöd, utsäde och humle frikopplas fullt ut fr.o.m. 2010. Slakt- och handjursbidrag frikopplas fullt ut och införlivas i gårdsstödet fr.o.m. 2010. MS tillåts dock att under en


övergångsperiod (2010 – 2011) fortsätta betala sådana bidrag upp till 50 % av den nivå som gäller idag.

o        Den lägre gränsen för stödutbetalningar höjs till 250 euro per kalenderår och/eller 1 hektar stödberättigande jordbruksmark.

o        Den obligatoriska trädan avskaffas.

o        På området för tvärvillkor stryks vissa mindre relevanta verksamhetskrav. Samtidigt kompletteras reglerna om god jordbrukshävd med vissa nya normer avsedda att inkludera skydd för vatten och förbättra skyddet för biologisk mångfald.

o        Energigrödepremien avskaffas fr.o.m. 2010.

o        Medlemsstaterna ges möjlighet att anpassa sina nationella gårdsstödsmodeller i syfte att utjämna stödrätternas värde mot en mer enhetlig nivå. De som idag tillämpar en historisk modell tillåts övergå till en regionaliserad modell. En utveckling i motsatt riktning tillåts däremot inte.

o        Användningsområdet för särskilt stöd (det s.k. nationella kuvertet) utvidgas, i syfte att skapa instrument för att lösa de specifika problem som kan följa i spåren av fortsatt frikoppling och avvecklingen av mjölkkvoter. Särskilt stöd ska bl.a. kunna betalas för att lindra specifika problem som drabbar jordbrukare inom mjölk-, nötkötts-, får- och getkötts- och rissektorerna i ekonomiskt eller miljömässigt känsliga områden, förutsatt att den berörda sektorn är fullt införlivad i gårdsstödet. Särskilt stöd ska även kunna användas som bidrag till betalning av premier vid skördeförsäkring eller som stöd åt gemensamma fonder för att täcka förluster vid djursjukdom.

o        Genom ändringar av den samlade marknadsordningen, ska tillämpningen av åtgärder för utbudsstyrning (främst intervention) minskas och vissa produktionsbegränsningar och marknadsstöd fasas ut.

o        Interventionsnivån för foderspannmål sätts till noll och intervention avskaffas helt för durumvete, ris och fläskkött.

o        Kvotsystemet för mjölk upphör att gälla den 31 mars 2015 och kommer inte att förlängas. För att möjliggöra en mjuklandning för sektorn föreslås att systemet ska fasas ut genom en gradvis kvotökning med 1 % per regleringsår fr.o.m. 2009/10 t.o.m. 2013/14.

o        Budgeten för landsbygdsutveckling förstärks för att möjliggöra en ökad satsning på åtgärder inom områdena för klimatförändring, förnybar energi, vattenförvaltning och biologisk mångfald. För det ändamålet föreslås att den obligatoriska moduleringen ska öka stegvis till dess att man når en total ökning med 8 %-enheter år 2012. Därtill föreslås s.k. progressiv modulering i tre steg för betalningar som överstiger ett visst tröskelbelopp. Den grundläggande procentsatsen ska i det fallet ökas med mellan 3-9 % för belopp över 100 000 euro.

o        Medel som härrör från ökad modulering stannar i den medlemsstat där de har genererats och öronmärks för åtgärder på områdena för klimat, förnybar energi, vatten och biologisk mångfald.


o        Medel som inte utnyttjas inom landsbygdsprogrammet till de utpekade områdena inom miljö- och klimat återgår till gemenskapens budget.

o        Nationell medfinansiering för fullt återflöde är enligt kommissionens förslag ett krav.

 

Konsekvenser av förslaget:

Förslaget innebär först och främst en avsevärd teknisk förenkling av regelverket om direktstöd, genom att reglerna i förordning (EG) nr 1782/2003 kodifieras och ersätts av en ny förordning från vilken obsoleta bestämmelser har rensats bort. Vidare föreslås åtgärder som väsentligt kan minska den administrativa bördan för såväl lantbrukare som nationella myndigheter (t.ex. en höjd lägsta gräns för stödutbetalningar, borttagande av obligatorisk träda och ökad frikoppling).

 

Förslaget innebär att det svenska handjursbidraget frikopplas fullt ut och införlivas i gårdsstödet fr.o.m. 2010. Detta är i linje med de målsättningar som sattes upp då gårdsstödet infördes.  

 

Beträffande frikopplingen av övriga stödordningar, t.ex. fiberväxter och potatisstärkelse, föreslås i vissa fall en obligatorisk övergångsperiod, för att bearbetningsindustrin ska få möjlighet att anpassa sig. Som längst löper dessa övergångsperioder t.o.m. 2013. Därefter kommer allt direktstöd i Sverige att vara fullt frikopplat.

 

Det är kommissionens avsikt att intervention ska återgå till att vara ett rent säkerhetsnät. Av det skälet sätts interventionsnivån (dvs. den kvantitet som kan köpas in för intervention) för foderspannmål till noll. Det föreslås dock inte någon sådan ändring för brödvete. Resultatet av detta är att spannmålspriser över lag kommer att balanseras kring priset för brödvete, som i sin tur kan balanseras genom intervention. Det är dock knappast sannolikt att spannmålsintervention alls kommer att tillämpas ens på längre sikt, med tanke på att marknadsprognoserna visar att världsmarknadspriset kommer att ligga kvar på en betydligt högre nivå än interventionspriset.

 

Vad beträffar de budgetära konsekvenserna av förslaget, är det möjligt att utgifterna för den gemensamma jordbrukspolitiken kan komma att minska, t.ex. genom att tillämpningen av intervention begränsas och att vissa marknadsstöd tas bort. Ett eventuellt beslut om att höja nivån för obligatorisk modulering skulle leda till en ökad överföring av medel från jordbrukspolitikens första pelare till dess andra pelare. Kravet på nationell medfinansiering av användningen av modulerade medel innebär att det totala stödet inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken ökar.




 

Förslag till svensk ståndpunkt

 

Övergripande

Regeringens övergripande prioriteringar inför hälsokontrollen omfattar full frikoppling av alla direktstöd, förenkling av gårdsstödsystemet, avveckling av alla kvarvarande prisstöd och produktionsbegränsningar, ett ökat relativ fokus på landsbygdsutveckling samt en minskning av de totala utgifterna för jordbrukspolitiken. Riskhanteringssystem bör i princip hållas utanför den gemensamma jordbrukspolitiken.

 

Den allmänna och långsiktiga målsättningen är en avreglerad och marknadsorienterad jordbrukssektor samt kraftiga minskningar av utgifterna för jordbrukspolitiken, inklusive en utfasning av nuvarande direktstöd. Beslut inom ramen för ”hälsokontrollen” bör jämna vägen för ytterligare jordbruksreformer och sänkta utgifter i samband med den bredare budgetöversynen. Hälsokontrollen får inte lägga hinder i vägen för en sådan utveckling.

 

Kommissionens förslag innebär i sin helhet att den gemensamma jordbrukspolitiken utvecklas i en riktning som ligger i linje med regeringens övergripande prioriteringar. Regeringen kan därför inta en i grunden positiv inställning till förslaget.

 

Systemet med direktstöd

En viktig prioritering för regeringen är att förenkla systemet med samlat gårdsstöd. Regeringen anser således att förslaget om att ersätta förordning (EG) nr 1782/2003 med en ny kodifierad rättsakt är utmärkt. Regeringen har också fått gehör för sina förslag om regelförenkling på ett antal punkter, vilket är positivt. Det finns dock synpunkter som inte har beaktats och som bör föras fram under förhandlingarna i rådet.

 

Detta gäller i synnerhet förslaget om att inte alla djurstöd omfattas av frikoppling. Den övergripande ståndpunkten är att alla direktstöd ska frikopplas fullt ut så snart som möjligt och senast före 2013.

 

Regeringen är också kritisk till att det införs nya former av stöd inom ramen för de s.k. nationella kuverten som inte helt uppfyller de kriterier för ”gröna”, dvs. icke-handelsstörande, stöd som föreskrivs i WTO:s jordbruksavtal (”gröna boxen”).

 

Regeringen är positiv till förslaget om att höja den lägre gränsen för enskilda stödutbetalningar, eftersom det bidrar till att minska den administrativa bördan. Det är också välkommet att den obligatoriska trädan avskaffas.


 

Regeringen välkomnar att medlemsstaterna får möjlighet att se över sina nationella gårdsstödsmodeller och delar kommissionens förhoppning om att fler medlemsstater ska gå över till en schablonmässig beräkning av stödrätternas värde.

 

De föreslagna ändringarna av tvärvillkoren välkomnas. De verksamhetskrav som kommissionen föreslår ska strykas saknar egentlig anknytning till jordbruksverksamhet och står inte i rimlig proportion till den administrativa kostnad som tvärvillkorstillämpningen innebär. Regeringen är också positivt inställd till att reglerna om god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden kompletteras med avseende på skydd för biologisk mångfald och skydd för vatten.

 

Den samlade marknadsordningen

Enligt regeringens ståndpunkt bör alla åtgärder som syftar till marknadsstöd och utbudsstyrning (dvs. exportbidrag, intervention, privat lagring och kvotsystem) helt avvecklas så snart som möjligt och senast före nästa finansiella perspektiv (2013).

 

Regeringen är i princip av den uppfattningen att spannmålsintervention helt bör avskaffas och anser åtminstone att brödvete bör behandlas på samma sätt som foderspannmål.

 

Regeringen delar kommissionens uppfattning att mjölkkvotsystemet inte bör förlängas efter den 31 mars 2015 och kan också stödja förslaget om att fasa ut systemet genom att höja kvoterna med 1 % per regleringsår fr.o.m. 2009/10 t.o.m. 2013/14.

 

Nya utmaningar

Sverige anser att i dagens pelarstruktur inom den gemensamma jordbrukspolitiken bör  ett ökat relativt fokus läggas på miljö- och landsbygdsåtgärder. Miljö- och hållbarhetsaspekter, som t.ex. klimat, god vattenstatus och biologisk mångfald, är viktiga utmaningar för framtiden. Dessa områden kan till viss del utgöra gränsöverskridande kollektiva nyttigheter och har relevans för de svenska miljömålen samt de miljöfrågor som pekats ut av regeringen som särskilt prioriterade. Havsmiljön är en viktig fråga för svensk del, framför allt med avseende på Östersjön. Genom Göteborgsslutsatserna har EU, och därmed varje medlemsland, åtagit sig att hejda förlusten av biologisk mångfald fram till 2010. SE har dock erfarit att det kan bli svårt att uppfylla dessa åtaganden och det kan följaktligen krävas särskilda åtgärder om 2010-målet ska kunna uppnås.

 

Grundprincipen om att förorenaren ska betala för sin påverkan är vägledande. Det är för övrigt viktigt att främja samstämmigheten mellan EU:s olika politikområden för att säkerställa en hållbar utveckling.


 

Ökad modulering och progressiv modulering

 

Ståndpunkten beträffande ökad modulering är ännu inte färdigberedd.

 

Regeringen är negativt inställd till progressiv modulering, eftersom en sådan åtgärd skulle kunna medföra risk för uppdelning av jordbruksföretag, ökad administrativ börda samt minskad transparens.

Fackuttryck

 

Direktstöd: Kopplat och frikopplat stöd som beviljas direkt till jordbrukare enligt de stödsystem som förtecknas i bilaga I till rådets förordning (EG) nr 1782/2003.

 

Frikopplat stöd: Direktstöd som är frikopplat från produktion. Syftet med stödet är främst att garantera lantbrukarna en viss inkomst. Dessa kan sedan själva bestämma vad de vill producera, samtidigt som de har garantier för att samma belopp betalas ut i stöd, oavsett vad eller vilka kvantiteter de producerar. Stödet betalas ut även om lantbrukaren väljer att avstå från produktion så länge tvärvillkorskraven uppfylls.

 

Frikoppling: Stödbelopp som varit kopplade till produktion frigörs och införlivas i det samlade gårdsstödet.

 

Gemensam marknadsordning: EU:s regelverk för hur marknaden inom en viss jordbrukssektor ska balanseras genom olika åtgärder.

 

Gårdsstödsmodeller: När systemet med samlat gårdsstöd infördes 2003 gavs medlemsstaterna möjlighet välja mellan tre olika modeller för tillämpning av frikopplat stöd:

-          en historisk modell, där stödrättigheterna är baserade på de stödbelopp som den enskilde jordbrukaren har erhållit under en referensperiod;

-          en regional modell, där stödrättigheten är baserad på ett enhetligt regionalt arealstöd,

-          en hybridmodell, som innehåller inslag av både den historiska och den regionala modellen.

 

Intervention: Utbudsstyrande åtgärd som innebär att produktionsöverskott på marknaden köps upp till garantipris av offentliga interventionsorgan för att hållas i lager.

 

Jordbrukspolitikens första pelare: Det samlade gårdsstödet, övriga direktstöd samt de gemensamma marknadsordningarna.

 

Jordbrukspolitikens andra pelare: Stöd för landbygdsutveckling.


 

Kopplat stöd: Produktionsstöd eller arealstöd knutet till en viss typ av sektor.

 

Modulering: Minskad utbetalning av direktstöd och överföring av motsvarande belopp till programmen för landsbygdsutveckling. Härigenom minskas det totala direktstödsbelopp som varje år ska beviljas en jordbrukare med en viss procentsats. När modulering gjordes obligatoriskt i samband med reformen 2003 sattes den årliga procentsatsen till 3% för 2005, 4% för 2006 och 5% från 2007 fram till 2012. Användning av modulerade medel kräver nationell medfinansiering.

 

Nationella kuvertet: Enligt artikel 69 i förordning (EG) nr 1782/2003 kan varje medlemsstat kvarhålla upp till 10 % av det nationella utgiftstaket för direktstöd, att användas för att främja särskilda typer av jordbruk som är viktiga för att skydda och förbättra miljön eller för att förbättra kvaliteten och saluföringen av jordbruksprodukter. I förslaget om ny gårdsstödsförordning (artikel 68) får åtgärden en ny benämning (”särskilt stöd”) och ett avsevärt utvidgat tillämpningsområde. 

 

Riskhantering: Åtgärder för att begränsa pris- och produktionsriskers inkomstpåverkan.

 

Systemet med samlat gårdsstöd: Övergripande regelverk för frikopplat direktstöd.

 

Tvärvillkor: De krav inom folkhälsa, djurhälsa, växtskydd, miljö, djurskydd samt skötselkrav för åkermark och betesmark som lantbrukaren måste följa för att erhålla fullt gårdsstöd. Om en lantbrukare inte uppfyller dessa krav kommer de direktstöd som han/hon har rätt till att sänkas eller dras in helt och hållet under ifrågavarande år.

 


Bilaga

RD Dnr 170-3136-07/08

 

Underlag inför överläggning med MJU den 17 juni 2008

 

 

 

2008-06-13

 

 

 

Jordbruksdepartementet

 

Jakt, fiske och sameenheten

Karin Victorin

karin.victorin@agriculture.ministry.se

 

 

Miljö- och jordbruksutskottet

 


Policyförklaring från kommissionen om fiskemöjligheter för 2009

 

Dokumentbeteckning

KOM(2008)331

Meddelande från kommissionen, Fiskemöjligheter för 2009, Policyförklaring från kommissionen

Rättslig grund och beslutsförfarande

-

Bakgrund

Varje år fastställer EU fiskemöjligheter, dvs. fiskekvoter samt dagar till havs, för europeiska fiskare i europeiska vatten. Unionens beslut grundas på förslag från kommissionen. Under 2006 presenterade kommissionen ett meddelande om en arbetsmetod för fastställandet av fiskemöjligheter. Detta var i syfte att undvika de långdragna fiskeförhandlingarna om kvoter som ägde rum på ministerrådsmötena i december varje år. Bl.a. föreslog kommissionen att man skulle ha ökad framförhållning genom att tidigare under året förankra förslaget till fiskemöjligheter bland fiskeintressenterna i de särskilda regionala rådgivande nämnder som inrättats. Vidare skulle man försöka undvika komplicerade förhandlingar i december genom att inrätta långsiktiga förvaltningsplaner för ett antal arter och för övriga arter inrätta vissa mekanismer för TAC-sättning så att detta skulle ske med ökad automatik. Kommissionens policyförklaring för fiskemöjligheterna för 2009 är ett led i framförhållningsarbetet. I denna preciserar kommissionen sina avsikter för fiskemöjligheterna för 2009 som bl.a. innehåller principer för TAC:sättning, men som också preciserar ett antal parallella åtgärder som kommissionen definierat som nödvändiga för att uppfylla den gemensamma fiskeripolitikens åtagande om ett hållbart utnyttjande av bestånden.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen stödjer kommissionens arbete med ökad framförhållning och arbetet med att förenkla och underlätta de årliga besluten om fastställandet av fiskemöjligheter. Regeringen är också positiv till de övriga åtgärder som föreslås för att uppnå ett mer hållbart utnyttjande av bestånden så som förbättring av tekniska regleringar i syfte att minska utkast samt ökad regionalisering i förvaltningen av fiskeansträngning.

Fackuttryck

TAC = totalt tillåten fångstmängd

Fiskeansträngning/Fiskeeffort = båtens storlek gånger fisketiden

Utkast  = oönskad fångst som kastas överbord  

 


Bilaga

RD Dnr 170-3136-07/08

 

Underlag inför överläggning med MJU den 17 juni 2008

 

 

 

2008-06-13

 

 

 

Jordbruksdepartementet

 

Jakt, fiske och sameenheten

Karin Victorin

karin.victorin@agriculture.ministry.se

 

 

Miljö- och jordbruksutskottet

 


Översyn av förordning om återhämtning av torskbestånden i Nordsjön

 

Dokumentbeteckning

KOM(2008) 162 - Förslag till rådets förordning om en översyn av förordning (EG) nr 423/2004 vad gäller återhämtning av torskbestånd och ändring av förordning (EG) nr 284/93

Rättslig grund och beslutsförfarande

Artikel 37 i EG-fördraget. Rådet fattar beslut med kvalificerad majoritet efter att ha hört Europaparlamentet

Bakgrund

Ett förordningsförslag om en revidering av torskåterhämtningsplanen för Nordsjön från 2004 lades fram den 2 april 2008. Den nu gällande torskåterhämtningsplanen hade som målsättning att säkra en återhämtning av torkbestånden till säkra nivåer, i enlighet med biologisk rådgivning, inom fem till tio år. STECF (kommissionens vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommitté) har dock konstaterat att resultatet från minskningar av TAC:er, tekniska åtgärder och kompletterande fiskeansträngningsförvaltning har varit långt ifrån tillräckliga för att minska fiskedödligheten till nivåer som tillåter en återhämtning av torskbestånden inom angivna tidsramar. Den långsamma återhämtningen har gjort det nödvändigt att se över villkoren i nuvarande återhämtningsplan. I samråd med intressenter har kommissionen identifierat ett antal brister och föreslår nu ett antal åtgärder i syfte att effektivisera återhämtningsplanen.

 

En första allmän genomgång av förslaget har ägt rum i rådsarbetsgruppen för fiskeripolitik. Sverige är en av få medlemsstater som i huvudsak stödjer kommissionens förslag. Flertalet medlemsstater anser att det nya förslaget är alltför långtgående


framförallt beträffande de föreslagna principerna för begränsningar av TAC:er samt rörande inkluderandet av Keltiska havets torskbestånd.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen stödjer kommissionens ambitioner att förbättra nuvarande torskåterhämtningsplan. Regeringen är mycket positiv till att systemet med begränsning av fiskeansträngning revideras och förenklas i syfte att skapa en mer verksam effortreglering som ger medlemsstaterna större möjligheter till prioriteringar och flexibilitet i syfte att återuppbygga bestånden. Regeringen är positiv till att fiskeansträngningen nu fördelas per område och fiskekategori i stället för på fartygsnivå som i nuvarande system.

 

Begreppet fiskedödlighet, som är ett relativt begrepp och inte direkt kopplat till mängden fisk, har av forskarna bedömts vara ett mer användbart mått än biomassa för att reglera fisket. Den föreslagna nivån för fiskedödlighet på 0,4 är en bra utgångspunkt, men fiskeridödligheten bör dock på sikt relateras till beståndens sammansättning, t.ex. genom mått på populationsstruktur eller förekomsten av andra indirekt hotade arter eller bestånd. Förslaget förutser vidare att kvoterna ska sänkas med 25 procent när beståndet befinner sig under säkra biologiska gränser. Regeringen anser att vetenskaplig rådgivning ska vara tongivande för besluten om kvoterna. För att undvika beslut om alltför omfattande fiske när bestånden befinner sig under biologiskt säkra gränser kan regeringen vid förhandlingarna inom EU acceptera kvoter som innebär en sänkning med minst 25 procent per år.

 

När det gäller behovet att minska utkast av torsk anser regeringen att kategorierna för maskstorlekar i Skagerrak och Kattegatt för fiskfiske ska anpassas till Nordsjön och bedrivas med 120 mm maska i bottentrål. Vidare bör man så långt som möjligt försöka frikoppla det riktade torskfisket från fiske där torsk förekommer som bifångst samt från fisken helt utan torsk (räk- och kräftrist). Detta bör göras genom incitament för att styra över fisket mot skonsammare redskap.

Fackuttryck

Fiskeansträngning/Fiskeeffort = båtens storlek gånger fisketiden

Utkast  = oönskad fångst som kastas överbord

Kräft-/räkrist = galler i trålen som sorterar bort oönskad fisk

Fiskfiske = Till skillnad från t.ex. skaldjursfiske

 


MILJÖ- OCH

JORDBRUKSUTSKOTTET

                2008-06-17

                                                                                                               Bilaga 2

                                                                                                         till protokoll

                                                                                                           2007/08:37

 

Till MJU inkomna EU-dokument m.m. 3 - 12 juni  2008

Beteckning

Dokument- datum

Ankomst- datum

Kammar- anmälan datum

Utskott

Rubrik

KOM(2008) 321

2008-05-20

2008-06-05

 

Miljö- och jordbruksutskottet

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt regionkommittén De stigande livsmedelspriserna - Riktlinjer för EU:s agerande

KOM(2008) 307

2008-05-20

2008-06-05
Inkom på engelska 2008-05-23

 

Miljö- och jordbruksutskottet

Rapport från kommissionen till Europaparlamentet och rådet om sektorn för lin och hampa
{SE(2008) 1905}

KOM(2008) 324

2008-06-04

2008-06-09

 

Miljö- och jordbruksutskottet

Förslag till rådets förordning om bevarande av fiskeresurserna genom tekniska åtgärder
{SEC(2008)1977}
{SEC(2008)1978}

 

 

 

16

 
 


 


Beteckning

Dokument- datum

Ankomst- datum

Kammar- anmälan datum

Utskott

Rubrik

SEK(2008) 1977

2008-06-04

2008-06-09

 

Miljö- och jordbruksutskottet

Arbetsdokument från kommissionens avdelningar. Konsekvensanalys av kommissionens förslag till rådets förordning om bevarande av
fiskeresurserna genom tekniska åtgärder i Atlanten och Nordsjön […]
Ansvarigt GD: GD FISH
Dagordningen: 2006/FISH/004
Sammanfattning av konsekvensanalysen av förslaget till rådets förordning om bevarande av fiskeresurserna genom tekniska åtgärder
{COM(2008) 324}{SEC(2008) 1978}

KOM(2008) 336

2008-05-28

2008-06-11

 

Miljö- och jordbruksutskottet

Förslag till rådets förordning ändring av förordning (EG) nr 1234/2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna, vad gäller handelsnormerna för fjäderfäkött

KOM(2008) 345

2008-06-10

2008-06-11

 

Miljö- och jordbruksutskottet

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter som inte är avsedda att användas som livsmedel (förordning om animaliska biprodukter)
(framlagt av kommissionen) {SEK(2008)1994}{SEK(2008)1995}


 

Beteckning

Dokument- datum

Ankomst- datum

Kammar- anmälan datum

Utskott

Rubrik

SEK(2008) 1995

2008-06-10

2008-06-11

 

Miljö- och jordbruksutskottet

Arbetsdokument från kommissionens avdelningar som åtföljer
förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter som inte är avsedda att användas som livsmedel (förordningen om animaliska biprodukter)
Sammanfattning av konsekvensanalysen KOM(2008) 345 slutlig
SEK(2008) 1994

KOM(2008) 343

2008-06-10

2008-06-12

 

Miljö- och jordbruksutskottet

Förslag till rådets beslut om likvärdighet av skogsodlingsmaterial som producerats i tredjeland

Återrapport

2008-06-12

2008-06-12

 

Miljö- och jordbruksutskottet

Rapport från möte i Miljörådet den 5 juni 2008