Protokoll utskottssammanträde 2008/09:2

Skatteutskottets protokoll 2008/09:2

 

SKATTEUTSKOTTET

 

 

PROTOKOLL

UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2008/09:2

 

DATUM

2008-09-30

TID

11.00 – 13.15

NÄRVARANDE

Se bilaga 1

 

 

 

 

Offentlig utfrågning om tullfrågor

Generaltulldirektör Karin Starrin, överdirektör Ted Stahl, processägare för Brottsbekämpning Lennart Nilsson och processägare för Effektiv handel Ulf Rolander informerade om Tullverkets arbete,  då främst det brottsbekämpande arbetet, samt svarade på utskottets frågor (program, se bilaga 2).

 

En stenografisk upptagning från sammanträdet (se bilaga 3).

 

 

 

 

 

 

 

JUSTERAS

 

 

 

Lennart Hedquist

 


 

SKATTEUTSKOTTET

NÄRVAROFÖRTECKNING

Bilaga 1

till protokoll

2008/09:2

 

 

§

§

 

 

 

 

 

LEDAMÖTER

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

Lennart Hedquist (m), ordf.

X

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Lars Johansson (s), vice ordf.

X

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Annicka Engblom (m)

X

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Laila Bjurling (s)

X

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ulf Berg (m)

X

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Jörgen Johansson (c)

X

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Raimo Pärssinen (s)

X

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Gunnar Andrén (fp)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Christin Hagberg (s)

X

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Lena Asplund (m)

X

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Fredrik Olovsson (s)

X

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Lennart Sacrédeus (kd)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Fredrik Schulte (m)

X

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Marie Engström (v)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Britta Rådström (s)

X

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Åke Sandström (c)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Helena Leander (mp)

X

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

SUPPLEANTER

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Jessica Polfjärd (m)

X

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Hans Olsson (s)

X

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Walburga Habsburg Douglas (m)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Birgitta Eriksson (s)

X

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Göran Montan (m)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Karin Nilsson (c)

X

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Lars U Granberg (s)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Agneta Berliner (fp)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Jörgen Hellman (s)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Gustav Blix (m)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Gunilla Carlsson i Hisings Backa (s)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Lars Gustafsson (kd)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Cecilie Tenfjord-Toftby (m)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Peter Pedersen (v)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Karl Gustav Abramsson (s)

O

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Per Åsling (c)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Peter Rådberg (mp)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Lars Tysklind (fp)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kent Persson (v)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Karin Svensson Smith (mp)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Catharina Bråkenhielm (s)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Lennart Axelsson (s)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Staffan Danielsson (c)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Anna Lilliehöök (m)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

N = Närvarande

V = Votering

 

 

X = ledamöter som deltagit i handläggningen

O = ledamöter som härutöver har varit närvarande          

                                                                                           2008-10-01


Offentlig utfrågning om tullfrågor

Tid och plats

Tisdagen den 30 september 2008 kl. 11.00 – 13.00 i Skandiasalen.

 

Ärendet

Arbetet i Tullverket är uppdelat i olika processer. Processen Effektiv handel verkar för att förenkla den legala godstrafiken, medan processen Brottsbekämpning verkar för att hindra och stoppa illegala varor i trafikflödena. Avsikten med utfrågningen är att belysa förändringarna av Tullverkets arbete och då främst det brottsbekämpande arbetet.

 

Från Tullverket kommer Karin Starrin, generaldirektör, Ted Stahl, överdirektör, Lennart Nilsson, processägare för Brottsbekämpning och Ulf Rolander, processägare för Effektiv handel.

 

Program

1.

Skatteutskottets ordförande Lennart Hedquist hälsar deltagarna väl-komna.

 

2.

Tullverket presenterar verkets uppdrag att kontrollera varuflödet, säkerställa konkurrensneutral handel och bidra till ett säkrare samhälle. Vidare presenteras verkets ekonomi och processerna Effektiv handel och Brottsbekämpning

 

3.

Tullverket redogör för det fortsatta förändringsarbetet, utvecklingen och verkets ominriktning av arbetet.

 

4.

Tullverket informerar om hur arbetet med kontroller vid Sveriges gränser har utvecklats och hur framtidens kontroller kommer att se ut vid inre respektive yttre gräns.

 

5.

Tullverket redogör för vilka förändringar som den nya tullkodexen medför för verkets arbete närmast avseende bestämmelserna om förhandsanmälan, auktoriserade ekonomiska aktörer och riskhantering.

 

6.

Tullverket informerar om arbetet för att motverka att varumärkesförfalskade och piratkopierade varor kommer in i landet, kontrollen av införsel av vapen, kontroll av näthandel med alkohol och alkoholkontroller.

 

7.

Utfrågningen avslutas.

 

I anslutning till varje punkt kommer det att finnas möjlighet att ställa frågor till Tullverkets representanter.

Seminariet kommer att tas upp stenografiskt.


 

Offentlig utfrågning om tullfrågor den 30 september 2008

 

 

Ordföranden: Det här är ett öppet utskottssammanträde med skatteutskottet. Vi har valt att göra det öppet eftersom vi tror att det finns väldigt många, både i riksdagen och utanför riksdagen, som är nyfikna och vill höra lite mer om tullens verksamhet. Därför ska jag be att få hälsa välkommen Karin Starrin, generaldirektör för Tullverket, Ted Stahl, överdirektör, Lennart Nilsson, processägare för Brottsbekämpning, och Ulf Rolander, processägare för Effektiv handel.

 

Det här öppna sammanträdet kommer att pågå till ungefär klockan ett. Vi kommer inte att göra något avbrott, utan det blir i en följd.

 

Jag förklarar härmed detta sammanträde öppnat.

 

Jag vill inledningsvis, inte minst för våra tittare via SVT, säga att arbetet i Tullverket, som är en av de myndigheter som vi i skatteutskottet har som ansvarsområde, är uppdelat i olika processer. Processen Effektiv handel verkar för att förenkla den legala godstrafiken. Processen Brottsbekämpning verkar för att hindra och stoppa illegala varor i trafikflödena.

 

Avsikten med den här utfrågningen är att belysa förändringarna i Tullverkets arbete och främst det brottsbekämpande arbetet. Vi har talat lite grann om hur upplägget av den här utfrågningen skulle vara. Jag vill markera att utfrågningen tar upp olika punkter. Vi kommer att kunna ställa frågor efter varje punkt. Då är det viktigt att vi i utskottet inte ställer frågor på sådant som vi är medvetna om kommer senare så att vi inte bränner av frågorna på fel avsnitt.

 

Det första avsnittet som vi ska behandla efter det att Karin Starrin har gett en övergripande bild av Tullverkets situation är en presentation av Tullverkets uppdrag att kontrollera varuflödet, säkerställa konkurrensneutral handel och bidra till ett säkrare samhälle. Sedan presenterar man också verkets ekonomi och processerna Effektiv handel och Brottsbekämpning.

 

Efter att vi har ställt frågor på dessa områden övergår Tullverket till att redogöra för det fortsatta förändringsarbetet i Tullverket, utvecklingen och ominriktningen av arbetet.

 

När vi är färdiga med det kommer Tullverket att informera om arbetet med kontrollen vid Sveriges gränser, hur den har utvecklats och hur framtidens kontroller kommer att se ut vid inre respektive yttre gräns.

 

Efter det att vi har avverkat den punkten kommer Tullverket att redogöra för vilka förändringar som den nya tullkodexen medför för verkets arbete avseende bestämmelserna om förhandsanmälan, auktoriserade ekonomiska aktörer och riskhantering.

 

I det sista avsnittet kommer Tullverket att informera om arbetet för att motverka att varumärkesförfalskade och privatkopierade varor kommer in i landet, kontroll av införsel av vapen, kontroll av näthandel med alkohol och alkoholkontroller.

 

Alla som sitter här, och även ni som lyssnar, märker alltså att vi har ett rätt ordentligt pensum. Det förutsätter att vi har en viss disciplin så att vi ställer frågor som är relevanta i sammanhanget.

 

Nu överlämnar jag ordet till Karin Starrin.

 

Karin Starrin: Herr ordförande! Vi från Tullverket uppskattar mycket att vi får komma hit och föra de här diskussionerna. Vi känner att vi har ett oerhört viktigt uppdrag. Det är stimulerande och intressant att jobba med de här frågorna. Jag vill redan nu uttrycka vår uppskattning av det intresse som ni ledamöter visar för våra frågor.

 

Jag har en bild som visar vårt övergripande uppdrag. Vi ska, precis som ordföranden nämner, kontrollera varuflödet, säkerställa konkurrensneutral handel och bidra till ett säkrare samhälle. Det är så vi brukar sammanfatta vårt uppdrag.

 

Den här bilden visar också vårt uppdrag. Det är taget ur budgetpropositionen. Det är den sammanställning som finns där. Vi ska säkerställa eftersträvande av tull‑, skatte- och avgiftsintäkter på ett rättssäkert och för samhället ekonomiskt sätt samt på ett sätt som är kostnadseffektivt och enkelt för företag och medborgare. Brottslighet på tullområdet ska förebyggas och bekämpas. Medborgare och företag ska ha förtroende för Tullverkets verksamhet. Det är vårt övergripande uppdrag. Det stimulerar oss verkligen att jobba utifrån det.


Vi har vår vision som vi har presenterat för skatteutskottet tidigare. Det är oerhört viktigt att vi strävar efter att uppnå Vision 2012 och håller fast vid den. Vi vill återigen betona hur viktigt det är att vi samverkar inom Tullverket. Vi har, som ordföranden beskrev, två huvuduppgifter inom brottsbekämpning och effektiv handel.

 

Vi ser en stor potential i att samarbeta mellan de här två processerna. Det är därför vi också har formulerat det på det sättet att vi är ett tullverk som med effektiva och moderna arbetsmetoder förenklar det legala och förhindrar det illegala. Det är viktigt att vi hittar samarbetsformer. Det är vår uppfattning att det ligger en stor potential i att utveckla detta vidare, och det kommer vi också att presentera ytterligare här.

 

Vi har våra övergripande mål, och de ligger också fast. Dem har vi presenterat för skatteutskottet tidigare. De är satta 2006, och det är hit vi absolut vill nå 2012. Vi skapar resultat som innebär 100 procent säkerställda tull‑, skatte- och avgiftsintäkter. Vi ska ha en ökning av samhällsnyttan på 100 procent. Vi ska ha 100 procent tullservice dygnet runt. Vi har nått en bra bit på väg, och vi är helt övertygade om att vi kommer att nå de här målen 2012.

 

Vi uttrycker fortsättningsvis att vi ska skapa resultat som innebär att minst 80 procent av varuflödet ska vara kvalitetssäkrat, att 80 procent av de identifierade kriminella nätverken ska slås ut och att minst 80 procent av kunderna och allmänheten ska vara nöjda med vår verksamhet och vårt bemötande.

 

Det är de övergripande mål som vi sedan bryter ned i vår verksamhet och får delmål inom de olika delarna och enheterna för att kunna hålla ihop detta. Det känns oerhört viktigt att uttrycka det hela tiden.

 

Vi har diskuterat ekonomi här i olika sammanhang. Nu har vi den här budgetramen att förhålla oss till. Vi nämner gärna den här rubriken, Förstärkt ekonomi för verksamhetsutveckling. Vår uppdragsgivare ställer krav på att vi ska utveckla verksamheten, och dit kommer vi i de ytterligare presentationerna.

 

Nuläget är helt och hållet förändrat i förhållande till det läge vi hade vid ingången av 2007. När vi upptäckte att vi hade en ganska tuff ekonomisk situation vid ingången av 2007 drog vi åt bromsarna. Vi har haft en ekonomisk återhållsamhet under 2007 och 2008 som gör att vi har ett stabilare utgångsläge i dag.

 

Under den här perioden har vi också erbjudit medarbetare som under 2008 når 61 år att gå med förtida pensionsersättning. Det erbjudandet hade vi ute i våras, och drygt 140 av våra medarbetare tackade ja till det erbjudandet. Det ger oss en besparing under perioden 2008 till och med 2012.

 

Vi fick också en förstärkning på 50 miljoner i vårpropositionen, i tilläggsbudgeten, som kom i våras. Det har gett oss ett utgångsläge när vi tar del av höstbudgeten. I den får vi också det besked som vi har varit oerhört angelägna om och tydliga med att vi måste ha, nämligen att dessa tillfälliga 50 miljoner i vårbudgeten blir en varaktig förstärkning. Vi får dem i nivåhöjning under kommande år. Det är ett viktigt besked som vi får. Vi får ytterligare 50 miljoner varaktigt under de kommande åren.

 

Dessutom vet skatteutskottet att vi gång efter annan beskriver Customs Trade Systems, CTS, de olika IT-stöd som vi behöver för hela tullkodexen, den gemensamma EU-lösningen. Där har vi också fått besked om att vi får 25 miljoner för 2009. För 2010 får vi också 25 miljoner, och för 2011 får vi 35 miljoner för de olika investeringar som vi behöver göra för att utveckla det.

 

Sammantaget ger detta oss ett stabilt ekonomiskt läge som vi kan använda oss av för att med gemensamma krafter utveckla och ominrikta vår verksamhet så att vi når våra egna uppsatta mål och de mål vår uppdragsgivare säger att vi ska nå. Efter den här genomgången när det gäller ekonomin kan jag konstatera att vi inte behöver göra några uppsägningar, utan nu kan vi behålla det antal medarbetare som vi har.

 

Avslutningsvis vill jag säga att vi har oerhört kompetenta och duktiga medarbetare som verkligen gör ett bra arbete. Det är så vi vill fortsätta att jobba.

 

Lars Johansson (s): Jag tackar Karin Starrin för genomgången av läget inom tullverksamheten för närvarande. Min fråga handlar om den diskussion som var innan tilläggsbudgeten på 50 miljoner kom i våras. Det var en ganska omfattande diskussion, och många riksdagsledamöter var också starkt engagerade när det gällde den organisationsförändring som Tullverkets ledning hade föreslagit. Den innebar en kraftig reducering av tullverksamheten, framför allt gränskontrollen på olika ställen runtom i landet.

 

Min fråga är därför om det organisationsförslaget är lagt i papperskorgen så att det inte blir den typen av neddragningar vid gränsövergångarna som fanns i det förslaget. Innebär den förstärkning som Karin Starrin har talat om att man kan förvänta sig att tullens organisation kommer att vara på plats där det förs varor till och från Sverige?

 

Annicka Engblom (m): Herr ordförande! Jag vill också tacka Karin Starrin för föredragningen. Generaldirektören nämner här bland annat de 140 tjänstemän som har accepterat pensionsersättningarna. Men tyvärr har det kommit information om att det inte bara är de som har valt att lämna Tullverket utan även en del yngre personal. De återbesättningar som har skett har inte skett inom gränsskyddet. De specificerade 50 miljonerna var dels till det legitima handelsflödet inom den effektiva handeln, dels till brottsbekämpningen.

 

Min fråga till generaldirektören är hur man i det fortsatta arbetet kommer att arbeta med att försöka besätta även de vakanser som uppstått när det gäller gränsskyddspersonal.

 

Fredrik Olovsson (s): Jag vill också tacka för föredragningen. Rent generellt tycker jag att det är beklagligt att man använder sig av metoden att pensionera bort människor från arbetsmarknaden. Vi har ett samhällsekonomiskt ansvar. I grund och botten måste människor stanna kvar längre på arbetsmarknaden. Jag har stor förståelse för att Tullverket måste lösa sin egen ekonomiska situation.

 

Jag vill fråga två saker. Först vill jag ställa en kontrollfråga: Är det en förutsättning för att ekonomin ska vara stabil att dessa 140 personer nu lämnar verket?

 

Den andra frågan är: Vilka verksamhetskonsekvenser får det att dessa 140 försvinner från Tullverket?

 

Jörgen Johansson (c): Herr ordförande! Även jag vill tacka Karin Starrin för föredragningen. Jag har egentligen två frågor. Den ena berör den organisationsöversyn som Lars Johansson var inne på. Jag hoppas verkligen att man tar till vara de framtidsinriktningar som fanns i utredningen och inte kastar hela utredningen i papperskorgen. Det fanns ju ändå framtidsinriktningar som jag tror att det är direkt nödvändigt att vi följer upp.

 

Den andra frågan är: Du nämnde att 80 procent av de identifierade kriminella nätverken ska slås ut. Det är en svår uppgift och en hög summa. Det är kopplat till de mätningar ni gör som gäller samhällsnyttan. Nu vet jag inte om den frågan hänger ihop med detta, men det vore intressant att höra hur samhällsnyttan i dag slår ut i Tullverkets arbete.

 

Hans Olsson (s): Jag vill också tacka. Min fråga handlar också om de här 140 personerna, och det är kanske inte så konstigt. Dessa 140 personer har säkert jobbat länge i Tullverket eftersom de är över 61 år. Det måste ändå vara ett ganska stort kompetenstapp. Annicka Engblom var också inne på detta med återanställningen. Hur klarar man detta kompetenstapp? Jag antar att det i en krångligare värld med handel inte är så enkelt, utan man måste ha en ganska stor kunskap om hur flöden och alltihop fungerar. Jag vill höra lite mer om återanställningarna och tänket där.

 

Ordföranden: Jag noterar att många av de här frågorna berör det som vi ska komma in på under nästa punkt, nämligen det fortsatta förändringsarbetet, utvecklingen och ominriktningen av arbetet hos tullen. Ni får väl göra en lämplig övergång i samband med att ni besvarar frågorna.

 

Karin Starrin: Jag uppskattar de olika frågorna. Ni får upprepa dem om ni känner att ni inte har fått tillräckliga svar när vi har gått igenom alla punkterna.

 

Vi har förändrade förutsättningar när det gäller vår ekonomi i nuläget i förhållande till den tjänstemannarapport som tidigare presenterades. Avsikten med den första punkten på den här bilden, ekonomisk återhållsamhet 2007 och delar av 2008, är att det ger en ökad besparing i förhållande till vad vi kände till vid ingången av 2007. Det har vi nu med oss i bagaget.

 

Det här erbjudandet om pensionsersättningar har gett dessa 140 miljoner under den här perioden 2008 till och med 2012. Dessutom fick vi besked om ytterligare 50 miljoner i tilläggsbudgeten i vårpropositionen. Det var också viktigt att vi fick besked om att den förstärkningen skulle vara på den nivån och gälla framåt i tiden. Det är ganska svårt att vidta åtgärder som sedan kanske måste upphöra på grund av att det var en kortsiktig förstärkning. Det är därför vi nu kan konstatera att det ekonomiska resultatet håller totalt sett när det gäller de olika åtgärder vi har vidtagit. Vi behöver inte vidta ytterligare åtgärder för att förändra vår totala bemanning. Det är viktigt att konstatera det här och nu.

 

Däremot har vi det uppdraget att vi ska utveckla vår verksamhet. Vi måste se hur vi kan hitta former för att ominrikta och förändra så att vi ökar vår träffsäkerhet, inte minst inom brottsbekämpningen. Det kräver sitt. Där har vi olika förslag som vi kommer till under de andra punkterna. Det jobbar vi intensivt vidare med nu. Det är inte så att vi skrotar den här interna rapporten helt och fullt, utan vi tittar på hur vi kan utveckla verksamheten. Mycket av innehållet i den rapporten handlar om hur vi förändrar vårt sätt att jobba för att bli ytterligare träffsäkra.

 

Vi jobbar mycket med att få rörlighet i vår bemanning. Det är viktigt att vi ser hur vi kan jobba maximalt framåt. Vi kan konstatera att det finns vissa vakanser inom vissa områden, och det är där vi nu gör en översyn totalt sett. Hur vill vi ha bemanningen fortsättningsvis för att få den maximala effekten av våra insatser? Det är ett svar till dig, Annicka.

 

Jag håller med om att det egentligen inte är den första lösningen att pensionera bort duktiga medarbetare. Jag har hela tiden haft den uppfattningen att medarbetare i lite högre åldrar är väldigt värdefulla och viktiga. Vi kom ändå fram till ett sådant här erbjudande. Frågorna som ställdes till våra medarbetare var: Känner man sig trött? Vill man sluta att förvärvsarbeta? Eller vill man jobba kvar inom Tullverket? Oaktat vilka olika uppgifter man hade var det det ställningstagandet som våra medarbetare skulle göra. Vill jag fortsätta jobba kvar inom Tullverket eller vill jag sluta att arbeta? Flera kom fram till att de hade gjort mycket inom Tullverket, kände sig nöjda och att det skulle bli en bra avveckling med det här erbjudandet. Det visade det sig att det var 140 som tackade ja till det.

 

Det är självfallet en kompetensförlust. Det är en stor utmaning som vi har framför oss nu att klara av det. När vi gick ut med det här erbjudandet var villkoret också att man måste komma överens om när man kan sluta. Man fick vänta med besked till den 31 mars. Det har vi gjort därför att vi måste klara verksamheten. Vi måste fylla upp de olika luckor som detta ger, och det är precis det arbetet vi håller på med nu. Några av de här tjänstemännen måste vi återrekrytera. Vi har också en sådan lösning på gång nu.

 

Hur utvecklar vi verksamheten? Detta är ett svar till Jörgen också. Vi har det tydliga uppdraget, och vi kommer att redovisa våra olika uppdrag i de fyra olika arbetsgrupperna. Att slå ut 80 procent av de kriminella nätverken är ett oerhört tufft mål som vi sätter upp. Vi kan också redovisa de siffrorna successivt. Vi är en bit på väg genom vårt nya sätt att arbeta.

 

Ordföranden: Det kan säkert vara lämpligt att vi som övergång tar föredragningen om det fortsatta förändringsarbetet, utvecklingen och den här ominriktningen av verket.

 

Karin Starrin: Då kommer Ted Stahl att beskriva de här olika arbetsgrupperna.

 

Ted Stahl: Den rapport som har omnämnts några gånger här under Karins genomgång hade egentligen två syften. Det ena syftet var att se till att vi skulle få en ekonomi i balans. Det menar vi att vi kommer att få nu med de åtgärder vi har vidtagit och med de budgetförstärkningar vi får.

 

Den andra delen av uppdraget, och den är nog så viktig, var att komma fram till vad vi ska göra för att kunna nå de mål som vi har ställt upp i vår vision. Hur kan vi bli så bra? Den analys som vi gjorde då har vi jobbat vidare med. I juni före semestrarna gav Karin ett uppdrag till fyra olika arbetsgrupper som skulle jobba vidare med detta.

 

I arbetsgrupperna har vi människor från verksamheten som leder det hela och deltar i de berörda verksamheterna.

 

Jag ska inte ta alla på en gång. Jag kan börja med att tala om den första, styrning. Vi behöver utnyttja att vi har en fördel i att vi har de två olika verksamheterna som i dag bedrivs genom två olika processer i Tullverket. Det ska vi dra nytta av.

 

Vi behöver också skapa oss en bättre förmåga att styra verksamheten i vissa avseenden. Det handlar inte om att göra det i detalj och dagligdags i alla dess delar. Det kommer att fortsätta att göras ute. Men vi måste ha möjlighet att göra prioriteringar, avvägningar och att satsa på olika, speciellt intressanta projekt som kan ge bra resultat.

 

För det behöver vi ha en enhet som ska styra Tullverkets förebyggande, brottsbekämpande och kontrollerande verksamhet. Det låter väldigt stort, men det ska nog inte bli så stort. Däremot ska det vara en central enhet som har mandat att göra de övervägandena ifall det behövs. Allt ska göras för att vi ska kunna utnyttja våra resurser på bästa möjliga sätt.

 

Vi tror att det ska bli en central enhet. Den kommer att beröra hela Tullverket, det vill säga både Effektiv handel och Brottsbekämpning. Jag ska inte säga så mycket mer. Vi kan gå vidare till nästa, och sedan ska jag försöka att göra en sammanfattning och tala om hur det hänger ihop.

 

Den andra arbetsgruppen handlar om integration. Inom både Effektiv handel och Brottsbekämpning jobbar man ganska likartat. Man jobbar med underrättelser inom Brottsbekämpning och riskanalyser inom Effektiv handel. Det är ganska likartat ur metodsynpunkt.

 

Vi tror att om vi samordnar och integrerar arbetet kan vi bli betydligt mycket bättre på detta. Vi kan också få bättre stöd för att göra den selektering som vi behöver göra för att hitta de objekt vi helt enkelt ska hitta.

 

Vi har en tredje arbetsgrupp som gäller Norrland. Vi har i Norrland lite andra förutsättningar än i södra delen av landet. Vi bedriver vår huvudsakliga verksamhet i de tre huvudorterna Stockholm, Malmö och Göteborg.

 

I Norrland har vi väldigt långt mellan våra olika tullkontor. Vi har ett likartat glesbygdsproblem som även polisen har. Vi har inte varit tillräckligt bra på att förse vår personal i Norrland med bra underlag som kan hjälpa dem att hitta rätt objekt.

 

Man ska också veta att de långa avstånden gör att det går bort väldigt mycket tid i resor, ställtid och annat. Därför borde vi försöka att jobba på ett annat sätt i Norrland för att komma vidare. Det bör vi göra med polis och kustbevakning.

 

Tanken är att vi ska försöka jobba lite mer med underrättelsestyrda och målinriktade kontroller. Här vill vi bygga upp en gemensam enhet med polisen.

 

Den fjärde och sista gruppen handlar om att all verksamhet behöver ett stöd. Vi behöver utveckla vår verksamhet, bli bättre på att producera det vi ska och bli bättre på att hitta rätt. Då behöver vi också stöd för det.

 

I dag tror vi att vi möjligtvis har lite för mycket stöd på olika håll i firman som vi kan effektivisera genom att titta igenom det och se hur vi kan ordna det på ett annat sätt där vi mer använder det för hela Tullverkets behov än för olika processers och enheters behov.

 

Det ligger också i tanken att de kompetenscentrum vi har är de som driver den operativa verksamheten. Det är de bra på och ska vara bra på. Vi vill gärna avlasta dem med mer administrativt och annat stöd som andra kan vara bättre på så att de kan koncentrera sig på detta och bli ännu bättre på det. Det är den bärande tanken.

 

De fyra grupperna hänger ihop. För att koordinera det har Karin tillsatt en samordningsgrupp som ska se till att det hänger ihop. Vad man kommer fram till i en grupp kommer att påverka de andra grupperna.

 

Vi har också referensgrupper där arbetsgrupperna stämmer av med ännu fler människor ute i verksamheten. Vi har också arbetstagarorganisationer representerade i referensgrupperna. Det är ett sätt att föra dialogen inom Tullverket och ta till vara de goda idéer som finns i organisationen.

 

På det här sättet ska vi föra tankarna vidare från rapporten och utveckla dem. Det arbetet går nu ganska fort. Det ska vara klart i slutet på november. Ambitionen är att det som går att genomföra ska vi genomföra till årsskiftet fast vissa saker kanske kan ta lite längre tid.

 

Arbetet pågår för fullt. Vi får positiva signaler från de olika arbetsgrupperna. Vi ser med tillförsikt fram emot mot de rapporter vi kommer att få ganska snart. Jag tror att jag stannar där så länge.

 

Lena Asplund (m): Jag vill tacka er för att ni har kommit hit. Det är väldigt bra att vi kan ha den här utfrågningen och gå igenom lite frågor och funderingar vi har.

 

Jag ska återgå till det du talade om, Ted, när det gäller arbetsgrupp tre om Norrland. Det är väldigt bra att ni tar tag i det problemet. Du nämnde problemet med långa avstånd, och Norrland är stort. Det har också styrts från Göteborg, och det har bevisligen kanske inte fungerat alldeles bra. Det förstår man i och med att själva styrningen ligger väldigt långt borta.

 

Jag hoppas att ni tittar på den delen. Kommer ni att titta på hur man ska ha ledning och hur man ska utveckla tullarbetet på ett närmare håll och inte 100 mil bort?

 

I förra punkten nämner ni 100 procent tullservice dygnet runt. Gäller det också Norrland? Hur har man tänkt att lösa det?

 

Laila Bjurling (s): Det här tycker jag låter bra. Det låter spännande med ert utvecklingsarbete. Det gäller just detta med att samordna de två olika processerna där det är mycket som går i varandra.

 

Mycket av arbetssättet är underrättelsebaserat med riskanalyser och sådant som är gemensamt. Man kan hjälpas åt och hitta mycket på det sättet. Det tycker jag låter väldigt spännande.

 

Jag förstår också att ni går över alltmer till det underrättelsebaserade arbetet. Det tror jag i och för sig är en riktig utveckling om man ska kunna få en hög effektivitet i det hela.

 

Samtidigt förebygger synlighet i sig, helt enkelt närvaro, en hel del. Det handlar om risken för att bli upptäckt eller bara det att man ska passera förbi någon tulltjänsteman. Det har i sig en förebyggande effekt.

 

Hur diskuterar ni om balansen däremellan? Det är samma diskussion som man har inom polisen. Synlighet förebygger i sig, men man måste utveckla det underrättelsebaserade mycket mer. Jag antar att det är ungefär samma diskussion ni har.

 

Hur diskuterar ni om balansen mellan förebyggande genom synlighet och förebyggande genom underrättelser?

 

Ulf Berg (m): Jag tycker också att det är väldigt intressant att höra diskussionerna om hur man hela tiden försöker vässa organisationen. Jag är väldigt imponerad av sättet man försöker att få det att flyta bättre där det är legal handel.

 

Min fråga gäller en liten ort från mitt hemlän Dalarna, nämligen Idre. Den har kanske inte så många invånare på sommaren men desto fler på vintern, precis som Sälen.

 

Jag är inte exakt uppdaterad hur det fungerar i dag. Men i Idre har under många år tull och polis jobbat tillsammans. Finns det några erfarenheter från det jobbet som man kan ta med sig i jobbet som gäller främst Norrland?

 

Britta Rådström (s): Herr ordförande! Jag vet inte om jag räknar Dalarna till Norrland, om Ulf Berg hänvisar till det. Men det gäller frågan om Norrland.

 

I organisationsöversynen som gjordes i vår skulle praktiskt taget alla tullkontrollstationer försvinna i mer än halva Sverige. Det är vad Norrland utgör.

 

Nu finns det ändå idéer om ytterligare samarbete mellan tull, polis och kustbevakning. Problemet är bara att det finns för lite poliser. Vi har poliser som ska bevaka ett område på kanske 50 mil under en helg från en liten polisstation. Kustbevakningen har dragits ned drastiskt, vill jag påstå.

 

Hur ska det här samarbetet kunna gå till? Hur kan tullen bli effektivare i det här fallet? Vi har internationella hamnar och internationella flygplatser. Vi har vägtransporter inte minst från öst som går över gränsen i Norrbotten.

 

Det vore intressant att få veta hur det kommer att kunna se ut i framtiden. Vad ska vi svara människor som ställer frågor till oss som politiker?

 

Annicka Engblom (m): Herr ordförande! Jag tänkte blicka söderöver mot Karlshamn, som är riksledande vad gäller underrättelsebaserade kontroller framför allt vad gäller godsflödet. Man har där jobbat med selektering och väldigt intimt med de två processerna Effektiv handel och Brottsbekämpning. Min fråga är om man kommer att använda och utveckla den verksamhet man har i Karlshamn i hela organisationen.

 

I min andra fråga håller jag mig fortfarande kvar nere i söder. Det gäller arbetet i arbetsgrupp tre i samverkan med polis och kustbevakning. Det arbetet finns i princip i dag mellan tullen, polisen och Kustbevakningen i det marina underrättelsecentret. Det har tyvärr under de senaste åren tynat bort eller dött sotdöden av olika anledningar.

 

Vilka är planerna hos Tullverkets ledning för det marina underrättelsecentrets framtida verksamhet?

 

Karl Gustav Abramsson (s): Herr ordförande! Jag har överseende med att inte ordföranden känner igen mig. Det är första gången jag är i skatteutskottet. Jag sitter i justitieutskottet och intresserar mig vanligtvis för polisfrågor.

 

Under våren hade vi en utfrågning om den ekonomiska brottsligheten. Då var Tullverket med. Vi ställde en del frågor om hur man skulle kunna lösa det genom att avveckla en väldigt stor del av personalen som jobbar vid gränserna.

 

Lennart Nilsson berättade då bland annat att man nog skulle klara av det trots att man var tvungen att avveckla väldigt mycket av resurserna.

 

Jag ställde frågan till Rikspolisstyrelsen: Hur kommer polisen att kunna svara upp mot de ökade behov av samverkan som nu kommer att finnas gentemot tullen och även andra myndigheter?

 

Rikspolisstyrelsen var något konfunderad över hur man skulle klara det. Själv saknar man ganska mycket pengar för att klara av den polisiära verksamheten inom sitt ordinarie område.

 

Jag skulle vilja vända mig till tullen: Beskriv gärna hur det samarbetet kommer att gå till i praktiken och reaktionerna från polisens sida. Jag hör en del om problemen. Jag är också engagerad i Polisstyrelsen i Västerbotten, så jag ser det också lite inifrån.

 

Ordföranden: Jag tror att det nu passar bra med den kompletterande fråga som jag har tänkt ställa. Det är mot bakgrund av samverkan mellan olika myndigheter.

 

Vi har från skatteutskottet förvisso i full enighet föreslagit till Riksrevisionen att man skulle se lite närmare på hur denna samverkan fungerar i dag och hur den borde kunna utvecklas.

 

Det gäller samverkan mellan Tullverket, Kustbevakningen och polisen men även rättsväsendet i övrigt, åklagare och i förlängningen också domare i domstolsväsendet.

 

Jag tror att det nu pågår en förstudie hos Riksrevisionen. Men det vore intressant om ni ville utveckla ytterligare hur ni ser på samverkan med de myndigheter som ni i praktiken kommer i kontakt med i ert eget arbete för att få det att fungera väl.

 

Jörgen Johansson (c): Herr ordförande! Jag skulle vilja ställa frågan utifrån uppdraget. Jag tycker att det är positivt att ni har arbetsförfarandet med dialog när ni går vidare i processen.

 

Delar av utskottet var på besök i Chile för någon månad sedan och besökte tullen där. Det är ett land som är intressant så tillvida att det är tre gånger så långt som Sverige.

 

När man diskuterar tullfrågorna där och tittar klareringssidan konstaterar man att de har i stort sett lika många anställda fastän landet har den geografiska fördelning det har.

 

Har ni diskussioner med liknande länder hur de arbetar för att på det viset finna de bästa arbetsmetoderna för att fullfölja ert uppdrag?

 

Ordföranden: Vi har ställt många frågor. Vi får se vilka svar vi får.

 

Karin Starrin: Vi kan försöka beta av dem. Mycket handlar om samarbetet. Inledningsvis innan Ted får ta över på delfrågorna vill jag betona att vi måste utveckla vårt sätt att arbeta. Vi måste jobba på nya sätt. Vi måste samarbeta mycket mer.

 

Det gäller självklart de myndigheter vi har här i Sverige. Men också internationellt måste vi öka graden av samarbete. Mycket av det upplägg som vi har i de olika arbetsgrupperna koncentrerar sig på utveckling och ominriktning för att öka träffsäkerheten.

 

Många av frågorna berör inte minst Norrland. Jag vill understryka att jag tycker att det är viktigt att vi hittar former för att vi ska kunna ge våra medarbetare bättre förutsättningar att kunna göra ett bra jobb.

 

Jag kan verkligen tycka att vi inte har det i dag. Vi måste utveckla det. I skatteutskottet vill jag gärna ändå betona att med den bemanning som vi hittills har haft har det varit omöjligt att tycka att vi gör ett bra resultat för Norrland.

 

Därför behöver vi förändra vårt sätt att lägga upp det. Du får gärna gå in på de olika delfrågorna här, Ted. Jag betonar att jag ser uppdraget. Vi måste öka effektiviteten. Samtidigt måste vi ge våra medarbetare riktiga chanser att kunna göra ett bra jobb. Kombinationen här är vinna-vinna-upplägg.

 

Ted Stahl: En hel del av dessa frågor gäller det vi vill ha svar på i det arbete vi nu håller på med. Det vore kanske lite dumt att föregripa det. Men jag kan ändå kommentera.

 

Jag har kanske inte skrivit upp er i rätt ordning, så ni får förlåta mig.

 

Britta Rådström uttrycker lite oro för hur det ska kunna bli effektivt när vi har få poliser. K.G. Abramsson är inne på något liknande. Hur ska man klara samverkan med de resurser man har? Det är två frågor.

 

Vi har utgått från de resurser riksdagen tilldelar Tullverket. Med dem försöker vi att göra så gott som möjligt. När vi samverkar bättre mellan de tre myndigheterna tror vi också att vi med de befintliga resurserna har en större möjlighet att göra bra resultat.

 

Det kräver att vi anpassar vårt sätt att arbeta. Men vi har ändå en del resurser samlade i Norrland. Vi har en glesbygdsproblematik. Det vet alla som kommer från Norrland. Det är ett sätt att försöka hantera den frågan.

 

Lena Asplund frågar om man kan styra Norrland från Göteborg och om det blir bättre nu. Ambitionen är att vi inte ska bygga upp något tredje eller fjärde kompetenscentrum. Den verksamhet vi har i Norrland är ändå så pass begränsad i omfattning. Den tror vi att vi ska kunna styra från den enhet som den första arbetsgruppen håller på att titta på.

 

Naturligtvis kommer det att behövas någon form av lokal styrning också. Men det övergripande tror vi att vi kan styra den vägen. Också tack vare att vi blir bättre på att använda underrättelseinformation, riskanalys och annat ska vi via enheten kunna förse vår personal i Norrland med bättre uppslag och bättre uppdrag för att åstadkomma resultat.

 

Laila Bjurling frågade om balansen mellan synlighet och underrättelser. Det är en delikat fråga. Vi tror att den bästa preventionen är att vi gör ett bra resultat. I varje fall innan jag började i Tullverket kände jag alltid lite obehag att gå igenom den gröna gången även om jag inte hade tagit någonting med mig. Den effekten finns.

 

Vi får titta på de resurser vi har, och vi ska bedriva verksamheten så effektivt som möjligt i hela landet. Då får synligheten möjligtvis komma lite grann på efterkälken. Men när vi gör resultat syns vi också. Vi har också blivit bättre på att synliggöra vårt resultat och få ut det i medierna. Det är också en medveten strategi vi har som ska bidra till preventionen.

 

Om Idre är Norrland eller Dalarna får Karin svara på. Det är en verksamhet som har pågått ganska länge. Jag tror inte riktigt att det är den typen av verksamhet som vi är ute efter nu. Men där sitter man tillsammans. Det är ett första steg att lösa de gemensamma problem man har. Det är klart att vi tittar på Idre i Norrlandsgruppen. Om det sedan ska höra till Norrlandsenheten eller inte får vi se. Det vet vi ännu inte.

 

När det gäller Karlshamn och underrättelser polisen och talar man främst om MUC. Det är ett samarbete som vi har med Kustbevakningen. Vi har på verksledningsnivå, på gd-nivå, också talat om den frågan och varit överens. Eftersom polisen redan har den här verksamheten på RPS var man inte angelägen om att fortsätta det här arbetet på det sättet.

 

När det gäller underrättelsemodellen får jag nog låta Lennart kommentera det, om det är någonting som du vill säga. Jag kan inte säga så mycket om den. Vi kan återkomma till det.

 

Ordföranden var inne på samverkan med rättsväsendet i övrigt. Vi samarbetar. Vi har ett väldigt gott samarbete med åklagare, polis och andra rättsvårdande myndigheter. Vi deltar i det arbete som kallas för RIF, rättsväsendets informationsförsörjning. Det går ut på att titta på hur man kan effektivisera uppgiftslämnande och återanvända uppgifter för att det ska bli så effektivt som möjligt.

 

Vi ser positivt på att Riksrevisionen tittar på den frågan. Vi, och kanske också andra myndigheter, kan säkert få några goda tips.

 

Det ställdes en fråga om diskussioner med liknande länder. Jörgen talade om Chile och klarering. Vi ingår sedan ett antal år i Europeiska unionen. Det är den första tanke man har. Vi har också tittat på andra länder. De som är väldigt framstående utanför EU är bland annat Australien och Nya Zeeland.

 

De har ett delvis annat läge eftersom de är öar. De har lite mer framförhållning. De jobbar väldigt mycket med underrättelser. Nu talade du om klarering, och jag talar lite mer om brottsbekämpning. Det förekommer även brottslighet i de så kallade legala flödena. Jag tror att de har kommit lite grann längre med att integrera i de länderna.

 

Vi försöker också plocka upp de goda exempel som vi ser inom EU. Många har tagit efter oss på olika områden. Det kan jag få skryta lite med. Dessutom är vi aktiva i Världstullorganisationen, WCO. Vi har ett ganska omfattande samarbete.

 

Vi har sedan länge också ett nordiskt samarbete där vi träffas ett par gånger per år i olika församlingar där vi utbyter erfarenheter och redovisar läget. Det är givande. Vi har ändå ganska liknande förutsättningar i grunden. Jag tror att vi har en ganska bra koll på omvärlden den vägen.

 

Lennart får ta hand om frågan om underrättelser.

 

Lennart Nilsson: Jag ska börja med att komplettera lite grann till Tullverkets svar om Norrland. Vi har en del frågor om Norrland och arbetsgruppen om Tullverkets framtid i Norrland.

 

Lena Asplund hade en fråga om ledning, styrning och avståndet 100 mil. Göteborg har haft och har i uppdrag att styra Norrland brottsbekämpningsmässigt. Samtidigt har kompetenscentrum Göteborg ett geografiskt ansvarsområde som inbegriper Norrland.

 

Det som ligger i tanken och upplägget för Tullverkets framtid i Norrland är det som Ted mycket riktigt förklarade. Tullverksamheten ska ledas och styras från den föreslagna nya enheten som ligger i det som kallas för arbetsgrupp 1. Det ska lämna förslag om en ny enhet som bland annat ska styra Norrland på en övergripande nivå.

 

Samtidigt är det viktigt att framhålla att Norrland kommer att förses med en funktion på ort och plats som ska bestå av ett antal tulltjänstemän som samverkar med polis och kustbevakning. Nu faller det sig så att Tullverkets förslag för Norrland, som vi nu diskuterar, är det förslag som framlyftes i den så kallade kostymgruppens rapport. Det faller sig så att det ligger väldigt väl i linje med att justitieministern nu har gett i uppdrag åt rikspolischefen att vidta åtgärder för att öka samverkan och inleda åtgärder mot den grova organiserade brottsligheten. I det uppdraget deltar Tullverket. Vi deltar i arbetsgrupper och referensgrupper. Det ligger mycket väl i linje med det uppdrag som vi internt inom Tullverket självt lyfter fram för Norrland.

 

Det betyder att det i Norrland kommer att finnas en funktion som ska samlokaliseras – vi kan inte i dagsläget ange på vilka orter eller vilken ort – med polisens kriminalunderrättelsetjänst. Tanken är att man utifrån den samverkan ska kunna bereda och förädla framför allt underrättelseuppslag som har bäring på Tullverkets uppdrag att bekämpa smuggling i Norrland. Det betyder att det blir en stor mobilitet i Norrland för tullpersonalen. Grupperna kommer att kunna bestå av tull‑, polis- och kustbevakningspersonal, allt efter den sammansättning ärendena kommer att kräva.

 

Det var vad jag ville tillägga angående Norrland och ledning och styrning med avstånd.

 

Jag har ytterligare en komplettering. Laila Bjurling pratade om och hade frågor om balansen mellan synlighet och underrättelser som Ted berättade om – synlighet i den meningen att man förebygger. Vi har, som jag har nämnt i olika sammanhang, bland annat i massmedier, en strategi inom Tullverket som vi följer när det gäller synlighet och förebyggande verksamhet. Det är en avvägning, en viktig balans.

 

Som Ted påpekar är vi synliga när vi effektuerar åtgärder vid gräns. Det betyder att tulltjänstemännen använder uniform. Helt självklart innebär det att man bidrar till den förebyggande effekten. Samtidigt bedriver Tullverket förebyggande verksamhet på annat sätt med näringsliv och aktörer från vilka vi tror att vi kan inhämta information om organisationer eller nätverk som bedriver smuggling. Att förhindra smuggelbrottslighet är någonting som vi anser är en viktig del av den förebyggande verksamheten.

 

Det är en viktig balansgång, och vi tror att den strategi som bygger på att vi i huvudsak och i allt väsentligt syns och finns i uniform som gränsskydd i första hand styrs av underbyggd underrättelse för att verkställa meningsfulla kontroller. Men det är en balans mot att synligheten i sig också förebygger.

 

Konkret betyder det att vi inte har huvudinriktningen att göra kontroller utan några egentliga syften utöver att synas. I klartext betyder det det. Det gör vi alltså i huvudsak inte.

 

Jag hade ytterligare någon komplettering. Det gällde selekteringen i Karlshamn. Det är helt rätt. Det sker ett arbete såväl i Karlshamn som i Malmö. Det går ut på att på olika sätt, bland annat med stöd av trafikuppgifter, skapa så bra underlag för gränsskyddet som det går genom att man arbetar med olika selekteringsprofiler som underlag inför kontroller vid gräns.

 

Det arbetet har vi från brottsbekämpningens processledning arbetat med under en längre tid genom att vi har gjort något som vi kallar för uppföljningsbesök. Vi började för någon vecka sedan nere i Malmö. Vi tänker fullfölja det med samma processuppföljning i Karlshamn. Detta gör vi i syfte att säkerställa att den metod som man arbetar med är förenlig med gällande lagstiftning och att den är det bästa för verksamheten och kan utveckla den i stort.

 

Jag är själv övertygad om att det är ett väldigt bra initiativ som har tagits såväl från Karlshamn som från Malmö på det här sättet. Samtidigt är jag lika angelägen om att det sker enligt gällande lagstiftning. Detta är ett ganska komplicerat lagstiftningsområde. Det inte är enkelt att svara snabbt på vad som är rätt och fel. Detta visar att vi har medarbetare med hög ambition och inriktning på att komma åt smuggelbrottsligheten. Samtidigt gäller det att det ligger i linje med lagstiftarens syfte och intention.

 

När det gäller MUC har polis, kustbevakning och tull en gemensam arbetsgrupp tillsatt för att se över det framtida samarbetet inom det maritima underrättelseområdet. Jag har ännu inte fått något svar. Jag vet att den arbetsgruppen inte är klar med sitt arbete. Syftet med arbetsgruppen är att bereda, överväga och se över var MUC:s arbete bäst kan bedrivas. Tanken är att man ska beakta alla tre myndigheters önskemål utifrån respektive myndighets uppdrag. Det finns alltså en arbetsgrupp tillsatt för att se över myndighetssamverkan inom det maritima underrättelseområdet.

 

Ordföranden: Tack för det! Jag upplever att vi har avverkat det andra avsnittet, nämligen hur det fortsatta förändringsarbetet och ominriktningen av verket sker. I praktiken, inte minst genom den senaste föredragningen, har svaren på frågorna kommit in på nästa avsnitt som gäller att vi ska få information om hur arbetet med kontrollen vid Sveriges gränser utvecklas och hur framtidens kontroller kommer att se ut vid inre och yttre gräns. Lennart Nilsson var inne lite grann på det nu, men vi går över till en ytterligare föredragning på det avsnittet.

 

Lennart Nilsson: Jag inleder med att säga att smuggelbrottslighet, särskilt organiserad sådan, är präglad av flexibilitet, rörlighet och riskanalys. Det innebär att Tullverkets motåtgärder, Tullverkets mötande av denna brottslighet, också måste präglas av rörlighet, flexibilitet, riskanalys och hotbildsavvägningar. Det betyder också att verksamheten och kontrollen vid gräns måste vara ganska noggrant planerad på förhand. Det betyder att den ska vara styrd av underrättelseuppslag. Den ska vara styrd genom att vi har kommit fram till ett avvägt proportionerligt sätt att behandla personuppgifter i det flöde som vi får från trafikförande företag om deras kunders rörelser över gräns, det vi inom Tullverket kallar för trafikuppgifter. Vi arbetar på det sättet redan i dag. Utvecklingspotentialen där finns inom Tullverkets förmåga att inom lagstiftningens ram behandla personuppgifter som vi får från trafikförande företag.

 

I dag är lagstiftningen ganska begränsad, kan jag säga, när det gäller den här möjligheten. Det är klart att det är en skyldighet för trafikförande företag att på Tullverkets begäran lämna trafikuppgifter. Sedan är det något mer oklart, med tanke på Tullverkets ambition att utveckla selekteringsprecisionen i kontrollverksamheten, hur Tullverket därefter kan behandla uppgifterna. Det vill jag knyta an till frågeställningen tidigare om selektering i Karlshamn och Malmö. Det är mycket viktigt för Tullverket att vi får ordning på de här frågorna och att vi får möjlighet att arbeta på ett proportionerligt och avvägt sätt med bland annat trafikuppgifter som grund för vårt selekteringsarbete.

 

Flexibilitet betyder inte bara fysisk rörlighet mellan geografiska platser. Det betyder också rörlighet inom organisationen när det gäller personalstyrkor. Det betyder att gränsskyddet i framtiden inte kommer att vara cementerat i en fast bemanning numerärt. Det kommer självklart att finnas en grundstyrka, men man kan förstärka den tillfälligt utifrån ärendena och det behov som ärendena kräver, samtidigt som man kan flytta personal från gränsskyddet till att ingå i andra uppdrag tillfälligtvis, också ärendestödet. Det är väldigt viktigt för att effektivt kunna utnyttja en befintlig numerär att man möjliggör den här flexibiliteten.

 

Flexibiliteten i sig betyder en kompetensbreddning. Därför är det väldigt viktigt för Tullverkets framtid, Tullverkets kontroll vid gräns och det som vi kallar gränsskyddet att man har en bred kompetens, att vi ger våra medarbetare möjlighet att utveckla sin nuvarande kompetens och att vi får möjlighet att kompetensöverföra och kompetensförstärka.

 

Godskontroller vid gräns ser jag framöver att vi i allt väsentligt måste genomföra vid mottagarens lager. I dag har vi inte tillräckligt lagstiftningsstöd för att göra det i allt, det vill säga vid inre gräns, men väl vid yttre gräns. Jag ser framöver att Tullverkets brottsbekämpande verksamhet inte kommer att skilja så värst mycket mellan inre och yttre gräns i de här frågorna. Vi kommer att arbeta för att få samma eller likartade möjligheter att bekämpa smuggelbrottslighet lagstiftningsmässigt vid såväl yttre som inre gräns.

 

Träffprocenten är avgörande för Tullverkets resultat när det gäller gränskontroll. Det betyder att ju högre träffprocent vi lyckas uppnå, desto större blir resultaten, samtidigt som det har bäring på hur hög kontrollfrekvens som erfordras för att nå samma resultat.

 

Det är viktigt att vara klar över att vi har en ständig strävan efter att vara så träffsäkra som möjligt, men det är också så att även om vi lyckas utveckla underrättelse- och selekteringsförmågan krävs det en form av närvaro, en form av möjlighet att göra upprepade kontroller också framöver.

 

Gränsskyddet behöver teknikstöd. Vi har i dag skannerverksamhet. Det finns andra tekniska undersökningar med olika metoder för att undersöka gods och godscontainrar som vi är intresserade av.

 

Det är viktigt att gränsskyddet framöver utvecklar den förmåga som finns i dag. Vi arbetar nämligen redan i dag så att man när man har genomfört kontroll vid gräns är bärare av någon form av information som ska förädlas och bearbetas vidare för nya kontrolluppslag. Denna förmåga och detta uppdrag för gränsskyddet måste utvecklas ännu mer i framtiden.

 

Det är viktigt att gränsskyddet förstärks när det gäller att säkerställa bevis och spår i samband med ett upptäckt smugglingsbrott. Det finns redan i dag. Vi arbetar redan i dag på det sättet. Men det är viktigt att man ser hela rättskedjan från början när man exempelvis gör ett större beslag vid gränskontrollen.

 

Det är också viktigt att vi utvecklar en förmåga som vi redan har i dag men kan bli ännu bättre på: att inom gränskontrollen vara förberedda på olika former av provokationer – när omständigheterna medger det och när proportionalitetsprincipen och legalitetsprincipen också medger det.

 

Ordföranden: För talarlistan tar jag nu i huvudsak den ordning jag har skrivit. Det blir en viss omgruppering mellan partierna också.

 

Annicka Engblom (m): Herr ordförande! Det var en intressant föredragning från Lennart.

 

Jag har en kort fråga om det mycket viktiga arbetsredskapet för tullen såväl som militären: hunden, vovvarna, som gör ett fantastiskt effektivt arbete och också är väldigt besparande – vi har pratat mycket om detta. Hur ser utvecklingen ut inom det området?

 

Christin Hagberg (s): Det här är ett väldigt intressant område. Jag har en fråga som gäller den organiserade brottsligheten. Om den får möjlighet att bre ut sig tär den naturligtvis på demokratin och så vidare.

 

Min fråga handlar om hur samarbetet med Skatteverket ser ut. Skatteverket, polisen, tullen och Kronofogdemyndigheten är alla berörda av den organiserade brottsligheten på många olika sätt. Jag skulle vilja höra lite djupare om hur samverkan ser ut.

 

Jörgen Johansson (c): Herr ordförande! Vi ser på våra torg i Mälardalen att det finns rätt gott om öl och sprit att köpa för våra ungdomar. Följer man medierna har man kunnat konstatera att Sorad gick ut i dagarna och sade att införseln av smuggelsprit har minskat. Samtidigt går Maria Ungdom ut och säger att man ser en lavinartad ökning av alkoholrelaterade sjukdomar hos ungdomar. Lyssnar man på den tyska statistiken konstaterar man att försäljningen i gränstrakterna har ökat med 23 procent.

                  

Min direkta fråga till er är: Hur upplever ni det? Har Sorad rätt, eller vad är det som gäller?

 

Ordföranden: Jag gör ett instick där. Det här är någonting som det har varit mycket publicitet kring de senaste dagarna. Vi har från skatteutskottets sida redan tidigare noterat den stora diskrepansen mellan hur tull och polis upplever situationen och de uppgifter som kommer fram via Sorads enkäter. Det är väl många som ifrågasätter detta och anser att Sorad kanske borde se över sitt sätt att arbeta för att få fram informationen enkätvis. Men det är naturligtvis av stort intresse att få era kommentarer till detta. Det har delvis framgått i medierna.

 

Laila Bjurling (s): Jag hade tänkt att ställa frågan under punkt 6, men eftersom alkoholhandeln kommer upp redan nu kan jag väl hänga på lite grann. Jag hörde på radio att tullen har väldiga svårigheter i dag att över huvud taget gripa in vid införsel av sprit, eftersom domstolarna många gånger underkänner det ingripande som tullen har gjort. Så uppfattade jag inslaget. Det vore bra att få höra en kommentar till det. Kan man från riksdagens sida hjälpa till på något sätt för att underlätta för tullen att sköta sitt arbete i den delen?

 

Hans Olsson (s): Om jag förstår det rätt bygger en stor del av verksamheten på underrättelser. Det är klart att de som håller på med smuggling och sådant vill göra allt för att ni inte ska få underrättelser. Ni vill göra allt för att få underrättelser. Det måste vara en ständig kamp.

 

Jag har två frågor. Hur ofta stämmer de underrättelser som ni bygger era tillslag på? Nu har vi fått den här informationen och står och väntar på den här bilen – hur ofta stämmer det och är korrekt?

 

Den andra frågan kanske jag inte borde ställa egentligen. Om man uppskattar all smuggling som sker in i Sverige, kan ni mellan tummen och pekfingret säga hur många procent av den ni tar? Det var två små enkla frågor.

 

Birgitta Eriksson (s): Det var intressant att lyssna på er. Det man kan konstatera är att ni har väldigt klart för er vilka åtgärder som behövs för att kunna komma åt problemen. Det är stora, höga och också mätbara ambitioner som ni har uttryckt här. Jag har också förstått att det är enormt viktigt med det samarbete som ska ligga till grund för arbetet tillsammans med polis och kustbevakning. Det är olika myndigheter, men upplever ni att ni har samma ambitioner? Vill ni nå och prioritera samma mål i verksamheten? Det är naturligtvis också oerhört viktigt.

 

En annan fråga: Det är som ni sade viktigt att öka effektiviteten i den egna verksamheten genom olika IT-stöd och förändringar samt ge möjlighet till ökad kompetensutveckling för den personal som finns. Anser ni i dag att de ekonomiska och andra resurserna med det tillskott ni har fått i budgeten är tillräckliga för de ambitioner ni har?

 

Britta Rådström (s): Herr ordförande! Jag håller mig kvar i Norrland och skulle vara intresserad av att få veta lite mer om den eventuella funktionen för samverkan, som skulle placeras någonstans. Som jag ser det behövs tre fyra sådana funktioner i Norrland. Ett exempel: Skellefteå kommun är lika stor till ytan som Skåne. Då kanske man kan förstå vilka avstånd det handlar om.

 

Jag är också intresserad av samarbetet. Kustbevakningen har nästan försvunnit efter Norrlandskusten. Vi har en ganska lång kust totalt sett. Vi har också en ganska lång gräns mot Norge. Finland är EU-land, så dem samarbetar vi väl med, hoppas jag. Jag skulle vilja veta hur vi samarbetar med Finland efter gränsen.

 

Lennart Nilsson: Det var en fråga om hundar från Annicka Engblom. Självklart är det på det viset att hundar ingår i framtidens gränsskydd. Hundverksamheten inom Tullverket står inför en utmaning i den meningen att vi kommer att jobba med modern teknik för att träna hundar. Det är nämligen så att det här är någonting som vi har fått möjlighet till via en medarbetare vid Tullverket som är duktig på denna teknik. När det gäller hundens förmåga att känna dofter finns en utvecklad teknik som vi tänker titta närmare på. Vi är intresserade av hur man tränar upp narkotikasökhundar. Det är inte riktigt samma teknik som har använts traditionellt inom tull- och polisverksamhet, men det finns en ny teknik för att träna just narkotikasökhundar, så att de blir ganska säkra på olika preparat. Den är vi väldigt intresserade av. Hundarna är alltså väldigt viktiga i framtidens gränsskydd.

 

Det var en fråga från Christin Hagberg om organiserad brottslighet och samverkan mellan myndigheterna. Tullverket ser det som en stor möjlighet nu när vi deltar i uppdraget från justitieministern om RUC-samarbetet. Vi deltar i dag i RUC, som står för ”regionalt underrättelsecentrum”. Vi deltar i sådana i Stockholm, Göteborg och Malmö sedan något år tillbaka.

 

Uppdraget från justitieministern innebär att antalet RUC:ar ska utökas. Tullverket har ställt sig positivt till det. Konkret innebär det att Tullverket, som i rättsväsendet i det här sammanhanget är en väldigt liten myndighet, genom RUC-samarbetet får tillgång till en informationsvolym som vi annars inte skulle få. När jag säger detta menar jag information som har bäring på Tullverkets uppdrag. Samtidigt tror jag att Tullverket kan bidra med information till de andra brottsbekämpande myndigheterna utifrån sitt uppdrag och sin verksamhet.

 

Det var en fråga om problematiken kring alkohol och Sorad. Tullverket bedriver åtgärder mot alkoholinförsel och kontrollerar alkoholinförseln över gräns. Vi gör det genom att vi kan stoppa en transport och misstänka brott mot smugglingslagen. Vi kan också göra stopp och kontroller för att kontrollera efterlevnaden av de administrativa bestämmelser som gäller när man transporterar alkoholvaror inom EU.

 

Den kända Rosengrendomen föregicks av en dom som man kallar för Joustradomen. Dessa två mål tillsammans innebär att det för medborgare i Sverige är legalt att exempelvis via Internet beställa alkohol och anlita ombud för att transportera alkoholvarorna från utlandet till sin bostad. Det är legalt ur restriktionssynpunkt. Det betyder att detta är okej. Det kan man göra nu. Tidigare var det inte okej att göra så. Då skulle man själv medföra varorna. Men om man själv medför varorna är det fortfarande en omständighet som ska beaktas. Det ska man göra om man ska bli befriad från skatt. Det betyder att Tullverket kommer att ha i uppdrag att beskatta dessa varor, såväl för de kommersiella, som vi har haft tidigare, som för de privata beställarna.

 

Tullverket gör uppföljningar varje månad, men i större omfattning gör vi dem tre gånger om året, alltså tertialvis. Vi kan nu se att de beslag vi gjort vad gäller alkoholvaror går ned; då avser jag åtgärder där vi misstänker brott mot smugglingslagen. De blir färre. Däremot har vi åtgärder som innebär att vi stoppar upp sändningar genom att vi omhändertar alkoholvaror för skatteutredningar. Detta benämner vi i Tullverket inte som brottsbekämpande åtgärder, utan det är beskattningsåtgärder. Det är viktigt att vi är tydliga på den punkten. Vi har i Tullverket stora lager med omhändertagen alkohol för skatteutredning så att rätt punktskatt ska bli erlagd. Sedan har vi även lager med beslagtagen alkohol, det vill säga varor för vilka tulltjänstemännen misstänkt ett brott mot smugglingslagen.

 

Det som har betydelse för Tullverket och mina medarbetare är de två EG-domar som jag nämnde, Rosengrendomen och Joustradomen. Detta har bland annat lett till en förändring av alkohollagen i Sverige – eller till en kommande förändring av alkohollagen. Man har sett över lagen om punktskattekontroll, det vi kallar LPK-lagstiftningen, och Tullverket kommer i dagarna att via en lagrådsremiss få möjlighet att beskatta dessa ”privata” importörer, alltså import för privat bruk.

 

Om jag förstod det rätt frågade Birgitta Eriksson ifall det, när vi samverkar, finns samma ambition myndigheter emellan om att prioritera den organiserade brottsligheten. Den erfarenhet jag har är att de myndigheter vi i huvudsak samverkar med, nämligen  polis, åklagare, Skatteverket, Ekobrottsmyndigheten, Kronofogdemyndigheten och Kustbevakningen, alla har samma ambition, vilket är att prioritera åtgärderna mot den organiserade brottsligheten. Däremot har vi lite olika förutsättningar från fall till fall. Vi besitter olika resurser, och vi besitter olika befogenhetsstöd i gällande lagstiftning. Vår ambition att samverka bedömer jag dock som densamma, och vi ser på samma sätt på vikten av att prioritera åtgärder mot organiserad brottslighet.

 

Det ställdes ytterligare någon fråga om Norrland; Britta Rådström frågade vilket samarbete det finns med till exempel Finland. Den arbetsgrupp som nu bereder frågan om Norrland har varit i kontakt med finska tull- och polismyndigheter och där mött stort intresse för sitt uppdrag. Om jag förstod frågan rätt gällde den, beträffande Norrland och en samverkan, ifall det räcker med en funktion eller om det behövs flera funktioner och i så fall hur många. Som Ted Stahl underströk finns det ett pågående utredningsarbete, och därför kan jag inte direkt kommentera hur förslaget kommer att bli för Norrlands del. Uppenbart är emellertid att Norrland, om man kan uttrycka det så, genom förslaget kommer att få helt andra förutsättningar att bekämpa smuggelbrottslighet. Det är jag övertygad om. Samtidigt vill jag understryka att den samverkan som vi utifrån justitieministerns uppdrag har med polis och Kustbevakningen förstärker våra möjligheter att få ett bra samarbete i Norrland.

 

Hans Olsson hade en fråga om hur det stämmer med underrättelser och träffsäkerhet, alltså precisionen i underrättelser. Här kanske jag ska förtydliga en sak. När jag säger ”underrättelser” och vi talar om selekteringsprofiler handlar det i mycket om att lägga mönster, att beräkna sannolikheter. Det är sällan en underrättelse är av sådant slag att det exakt pekar ut ett visst smuggelobjekt. Det är mycket ovanligt. Det förekommer endast några gånger under ett verksamhetsår att vi lyckas få fram sådan underrättelse.

 

Det vi i allt väsentligt menar med vikten av selekteringsarbete handlar om träffprocenten, vilket innebär att man arbetar med mönsterbildning, alltså hur man med hjälp av olika systemstöd räknar fram sannolikheten för att något visst bör inträffa. Då kan man ställa sig frågan: Hur stor är träffprocenten? Vi har i Tullverket ännu inte någon direkt uppföljning som syftar till att beräkna träffprocenten på det sättet. I vår uppföljning beträffande Brottsbekämpningens verksamhet har vi ett särskilt mått som vi börjat använda i år, 2008, men vi är inte färdiga med det. Det har till syfte att mäta effekten av verkningsgraden i underrättelseinslaget i ett uppdrag till gränsskyddet. Ett sådant mått har vi alltså infört i år, men vi har inte riktigt finslipat det ännu.

 

Ordföranden: Jag har varit restriktiv med att ge möjlighet att ställa följdfrågor och i stället låtit svaren vara som de är. Om någon har kompletterande frågor kan vi ta dem allra sist. Raimo Pärssinen har dock mycket tydligt markerat att han har en kort följdfråga.

 

Raimo Pärssinen (s): Ordförande! Jag tänkte på den gången jag fick följa med gränspolisen och besöka ett fartyg. Det blev då klart för mig att befogenheterna är väldigt olika när det gäller tullens och gränspolisens möjligheter. Lennart Nilsson berörde också detta lite grann. Det måste vara något som ni funderat på många gånger. Frågan är om vi i dag har en optimal lagstiftning som ger olika befogenheter för de skilda myndigheterna. Är den optimal, eller kan arbetsuppgifterna effektiviseras genom att ändra lagstiftningen för de myndigheter som nämndes, det vill säga tullen, polisen – det gäller både gräns- och ekopolis – Skatteverket, Kustbevakningen och så vidare? Om ni inte tycker att lagstiftningen är optimal, vilka förslag till förändringar finns i så fall från er sida för att på ett bättre sätt nå lite längre?

 

Lennart Nilsson: På frågan om optimal lagstiftning skulle jag vilja svara följande: Det beror på hur uppdragsgivaren vill att bland annat Tullverket ska bedriva sin verksamhet. I dag har vi ett uppdrag som för Brottsbekämpningens del innebär att vi ska prioritera den organiserade smuggelbrottsligheten. Det betyder, som jag nämnde tidigare, att Tullverket har ett stort behov av befogenheter som gör att vi kan behandla personuppgifter på ett proportionerligt sätt men samtidigt behandla dessa uppgifter på ett sätt som gör att vi kan skapa så precisa selekteringsprofiler som möjligt. I dag har vi inte fullt ut den befogenheten, med den reservationen att vi arbetar hårt för att tolka gällande lagstiftning på rätt sätt.

 

Annan typ av befogenheter, exempelvis att använda våld – proportionerligt våld naturligtvis – i samband med genomförande av tjänsteåtgärder har varit föremål för översyn vad gäller Kustbevakningen. Tullverket ska inom kort besvara en remiss om just detta. Jag bedömer att Tullverket i allt väsentligt har de befogenheter vi behöver för att fullfölja vårt uppdrag såsom det är utformat i dag. Jag kan dock exemplifiera med några, som jag ser det, brister.

 

Vi har i dag ingen möjlighet att begära legitimation i samband med tullkontroll, vilket är en begränsning för oss när det gäller att bygga underrättelseprofiler. Som jag nämnde tidigare innebär en del av gränsskyddsarbetet också att man förser bakomliggande kedjor med information för vidare förädling för nya uppdrag. Det är den ständiga cykel vi arbetar med. Jag vill återigen framhålla att registerlagstiftning för att behandla personuppgifter är mycket viktig för Tullverket. Egentligen bygger Tullverkets verksamhetsidé på att välja objekt när det gäller kontroll och brottsbekämpning. Då är det ganska uppenbart att de underlag vi kan få fram för att just välja objekt är helt avgörande för hur lyckosamma vi blir i det arbetet.

 

Ordföranden: Vi övergår så till det näst sista avsnittet i utfrågningen. Det rör den nya tullkodexen och vilka förändringar den medför framför allt beträffande bestämmelserna om förhandsanmälan, auktoriserade ekonomiska aktörer och riskhantering.

 

Ulf Rolander: Jag vill tacka för att ni tar upp tullkodexen. Det är ett stort arbete för oss, och vi har att dagligen brottas med det. Jag blev något svettig när jag såg beskrivningen ”den nya tullkodexen” eftersom en ny tullkodex nyligen antagits, men sedan begränsades det hela till det som vi benämner säkerhetsändringen. Den ändringen antogs 2005 och fick tillämpningsföreskrifter 2006.

 

Vi arbetar mycket med det som handlar om att förenkla för det legala flödet. Tidigare ställdes en fråga om tullservice. Också i den delen är vi aktiva för att se på vilket sätt vi behöver möta kunden för att kunna ge en täckande service och göra rätt från början. Att göra rätt från början är nämligen en viktig parameter för att vi ska få rätt uppbörd i slutänden.

 

Säkerhetsändringen av tullkodexen tog upp några saker, bland annat riskhantering. Vi kommer tillbaka till det som är underlaget för att hantera föranmälan. Föranmälan kommer att träda i kraft den 1 juli nästa år. Det innebär att det bedrivits ett stort arbete för att komma i position för det.

 

Av den bild som visas på skärmen framgår att AEO – godkända ekonomiska aktörer – toppar listan. Jag kommer att använda begreppet AEO eftersom vi i detta fall valt den engelska akronymen. AEO syftar till att göra det enklare för våra företag. Ni har säkert hört talas om att vi i Sverige redan tidigare haft det vi kallar kvalitetssäkring och certifiering av företag för att på så sätt kunna skapa enklare förutsättningar för dem. Med ändringen av kodex och tillämpningskodex hamnade den därmed även på EU-nivå. Den stora fördelen med AEO är att när ett företag är AEO-certifierat gäller certifieringen i samtliga EU-länder. Det innebär att prövningen av ett tillstånd för AEO även omfattar att man haft god efterlevnad av tullregler bakåt i tiden, att man har system för bokföring som är tillfredsställande samt att man har god ekonomisk solvens. Vad gäller ekonomisk solvens är det kanske en något ”tricky” fråga just i dessa tider. Om det sedan även gäller området säkerhet finns det ett antal parametrar som måste vara uppfyllda på det området.

 

Under 2007 befann vi oss i det läget att vi hade certifierat företag i Sverige enligt vårt system. Nu förbereder vi oss för att gå över till det EU-gemensamma AEO-systemet. Det betyder att i dagsläget finns inom EU totalt cirka 1 300 ansökningar om att bli AEO-företag. I Sverige har vi fått in 150 ansökningar. Många av dessa är naturligtvis företag som tidigare varit certifierade enligt vårt nationella system men som ser det viktiga i att få certifieringen giltig över hela unionen.

 

Om man ser till relationen mellan länderna ligger vi i storleksordningen nummer tre när det gäller ansökningar som kommit in. När det gäller behandlade och godkända ansökningar som lett till ett certifikat är vi för närvarande näst störst i Europa.

 

En annan del i denna ändring är att varor som förs in i unionen ska anmälas i förväg, alltså en förenklad anmälan, som populärt benämns föranmälan. Som jag sade kommer den att tas i drift den 1 juli 2009. Det innebär att man måste anmäla importer och exporter till tredjeland innan varan kommer till landet och kliver över unionens gräns. Tiderna för att lämna anmälan kan variera från 24 timmar innan man lastar en container i någon fjärran hamn till betydligt kortare tid om vi talar om en transport som går över en landgräns.

 

Det vi kan se framför oss är att vi, när vi värderar dessa uppgifter, kommer att få utfall som innebär att vi ska vidta kontroller. En strävan i unionen är att kontrollerna ska ha en likartad utformning. Det gäller även bedömningarna av vad det är som ska kontrolleras. Också i det fallet är vi inne på ett gemensamt system för EU. Uppgiften är att skydda unionen ur säkerhets- och skyddssynpunkt.

 

De som kommer att agera för att lämna uppgifter blir troligen delvis andra än de som lämnar uppgifter till oss i dag. I dag har vi importörer och exportörer samt deras ombud som skickar tulldeklarationer till oss. I Sverige sker det till 98 procent elektroniskt. Förfarandet förutsätter att uppgiftslämnandet är elektroniskt fullt ut. Men också transportörer, rederier och andra involverade i transportkedjan kan komma att bli indragna i att lämna uppgifter till oss. För importörernas del kan det dessutom betyda att de måste förse den de lämnat transportuppdraget till med uppgifter som ska finnas i föranmälan.

 

Beträffande exportdelen kan man säga att det finns mer av ett utökat uppgiftslämnande i exportdeklarationen, alltså en kombination där man för samman uppgifter i exportdeklarationen så att man också täcker det som krävs för föranmälansuppgifterna.

 

När det gäller lämnandet av uppgifterna sade jag ”innan varan kommer till landet och kliver över unionens gräns”. Det kan innebära att en svensk aktör som i ett annat EU-land tar varor över gränsen kommer att få lämna uppgifterna dit eftersom det är första gången varorna kommer innanför unionens gränser. Kontrollmässigt kan det land som tar emot föranmälan och gör värderingen av uppgifterna konstatera att här finns skäl att undersöka varorna men att det inte är akut utan kan förskjutas till det land där varorna ska användas. På det sättet kan vi även få kontroller som initierats av andra.

 

Vad gäller hanteringen av risken, det vill säga bedömningen av den risk som man kan se gentemot föranmälningar, är den, som jag sade, gemensam. Det finns en gemensam standard för riskhantering. Vi ska ha gemensamma regler för hur vi värderar riskerna. Garanterat kommer det att bli en ökad informationshantering som vi måste arbeta med. Detta arbete har vi till en del prövat genom att vi gjort motsvarande värderingar av varor som gått ut via till exempel Göteborgs hamn till USA, för att därmed underlätta för företagen när varorna kommer dit. Sådant arbete pågår, alltså det som kallas ömsesidigt erkännande av reglerna kring detta. På så sätt ska man kunna använda sig av den riskvärdering som vi gör i Sverige och därmed underlätta införseln i ett annat land. USA är ett typexempel på det. I samma ärende förekommer även kontakter med Japan.

 

Man hämtar underlag till bedömningarna från ett antal källor. Eftersom det är en stor mängd uppgifter som ska hanteras måste detta så långt det är möjligt automatiseras. Vissa informationskällor är känsliga, och man kan därför inte med automatik hämta uppgifter ur dem. De kräver en manuell insats.

 

Utvecklingsarbetet av våra system för detta pågår med full kraft. Det drar stora resurser och ligger inom ramen för vårt CTS-projekt. Som vi såg tidigare har det anvisats extra medel för att driva arbetet med CTS och tullkodexarbetet. För att genomföra projektet räknar vi med att utvecklingen kommer att dra över hundra tusen mantimmar och omkostnaderna uppgå till ett antal miljoner.

 

När man sedan tittar på detta säger man: Wow, jättebra, då är vi klara med det! Ja, men i unionen finns också en årlig plan för hur man ska vidareutveckla det elektroniska utbytet mellan länderna och med företagen. Den sträcker sig i dag fram till 2016. Man matar på i den takt som det någonsin är möjligt för att få medlemsländerna med på vagnen. Därmed bygger man vidare på att skapa ytterligare förutsättningar för företagen. Till exempel ska man kunna använda sig av ett land för all sin tullhantering, oavsett var varorna kommer in. Det ställer krav på sambandet mellan de olika länderna. Aktuellt under detta år är också kommunikation med länder utanför unionen. Ett första steg tas i samarbete med Ryssland för att föra över information om TIR, alltså ett internationellt transiteringssystem.

 

En viktig fråga för oss i samband med detta är hur Norge hanteras i förhållande till föranmälan. Eftersom Norge är en mycket stor handelspartner till Sverige och avstånden till gränsen från det att man lastar är korta är det angeläget att få till en bra lösning. Sedan början av sommaren förs förhandlingar mellan kommissionen och den norska administrationen om hur det hela kan lösas, om Norge kan komma att betraktas som en del av den gemensamma säkerhetszonen. Vi håller naturligtvis tummarna för att dessa förhandlingar ska bli framgångsrika och vi därmed kan slippa föranmälan på gränsen mellan Sverige och Norge.

 

Ordföranden: Vi har nu fått ganska fyllig information i detta avsnitt. Finns det någon som vill ställa en kompletterande fråga? Nej, så tycks inte vara fallet.

 

Därmed kommer vi till ett avsnitt som onekligen är intressant, nämligen det som rör Tullverkets arbete med att motverka varumärkesförfalskade och privatkopierade varor som kommer in i landet samt kontrollen av införsel av vapen. Vi har redan varit inne en del på införseln och kontrollen av alkohol.

 

Ulf Rolander: De två bilder som nu visas på skärmen gäller dels varumärkesintrång, dels varumärkesförfalskning. Vi arbetar med detta. Vi arbetar med företag som ansöker hos oss om att vi ska vara delaktiga i bevakningen av införsel av varor som inkräktar på deras varumärken. Det arbetet bedriver vi i samverkan mellan processerna. Vi har alltså den administrativa delen av det och Brottsbekämpningen har den fysiska kontrollen. Av bilden på skärmen framgår hur utvecklingen sett ut sedan början av 2000-talet. Om vi tittar på detta prognosmässigt ser 2008 inte ut att bli ett sämre år än 2007. Tvärtom finns det förutsättningar för att vi kommer att göra ännu fler ingripanden 2008 än förra året.

 

Nästa bild visar antalet stoppade artiklar. Jag ska genast säga att detta är lite svårt att bedöma år för år. När man räknar artiklar kan en enstaka händelse innebära att det flyger i väg våldsamt i volym. Den stora skillnaden 2008 beror på ett ingripande på området leksaker som innehöll många artiklar. Därför blir den siffran hög.

 

Det här är ett samarbete med näringslivet. Det är viktigt att man informerar oss om att man har varumärken värda att skydda. Då kan vi tillsammans identifiera var risken finns för att det kommer in intrångsvaror. Samverkan med näringslivet är oerhört viktig för att vi ska vara framgångsrika i denna del.

 

Ordföranden: Nästa fråga är kanske av visst intresse för allmänheten också. Hur sker kontrollen av införsel av vapen ut?

 

Lennart Nilsson: Tullverket har genomfört ett projekt som vi har benämnt Crossfire. Det är ett projekt inom Östersjösamarbetet, OPC. Syftet med projektet var att undersöka hur flyttning av vapen inom de berörda länderna går till och vilka avvikelser man kan se uppträder. Projektets resultat visar på några saker. När Tullverket för Sveriges del har att ta emot en anmälan om vapen över gräns är det inre gräns. Projektet hade till syfte att se flyttningarna av vapen över inre gräns. En transportör av vapen är skyldig att anmäla sin transport av vapen över den inre gränsen. Denna skyldighet är givetvis kopplad till att man anmäler sig till Tullverket. Polismyndighet utfärdar tillstånd för att föra in vapen. Anmälan är obligatorisk. Skyldigheten föreligger oavsett om man har tillstånd eller inte. Man ska anmäla det till Tullverket.

 

Projektet belyste och noterade att anmälan inte alltid sker till Tullverket. Polisen gör på olika sätt revisioner hos vapenhandlare. Projektet satte fokus på vapenhandlare i detta sammanhang. Man kan se att här finns möjligheter för lagstiftaren att se över detta lagstiftningsområde vad gäller hur tillstånd ska utfärdas från polisen och om det som kallas lagstiftning för inre gräns möjligen bör kompletteras med en sanktionsåtgärd när man underlåter att anmäla vapen. Det finns alltså inte i dag.

 

Utifrån Tullverkets noteringar kan man klart konstatera att vi i vår kontrollverksamhet från och till påträffar illegala vapen. Dessa tas i beslag och det inleds förundersökning om smugglingsbrott. Samtidigt tyder allt på att det finns fler illegala vapen i cirkulation i Sverige än vad Tullverkets beslag av vapen indikerar. Vi har inget enkelt svar från tullsidan när det gäller att föreslå effektiva åtgärder mot vapensmuggling. Vi kan bara konstatera att Tullverket inte har befogenhet och stöd att göra revision hos en vapenhandlare som för in vapen över inre gräns. Möjligen skulle en sådan befogenhet kunna effektivisera och förbättra kontrollen och säkerställa att illegala vapen inte förs in i Sverige.

 

En annan omständighet är själva tillståndet som är kopplat till lagen för inre gräns. Tillståndet som beviljas eller utfärdas av polismyndighet skulle kunna kopplas till ett villkor om anmälan av införsel över gräns till Tullverket. Det skulle kunna inskrivas i själva införseltillståndet. Den typen av övervägande resonemang har förts i projektet. Man har pekat på att möjligen kan lagstiftningsområdet ses över för att framför allt förebygga illegal hantering av vapen. Samtidigt kan man säga att Tullverket har i uppdrag att göra kontroller såväl vid yttre som inre gräns för att bland annat eftersöka illegala vapen.

 

Ordföranden: Vi har redan varit inne på den omfattande införseln av alkohol. Vi har både fått ställa frågor och fått synpunkter. Finns det något specifikt att säga om Internethandeln, näthandeln, av alkohol? Hur sker kontrollen där och hur kan den byggas ut?

 

Lennart Nilsson: När det gäller om kontrollen ska byggas ut har Tullverket varit ganska tydlig i sitt svar till departementet. Om kontrollverksamheten ska vara inriktad på legal näthandel och Tullverket får ett särskilt uppdrag att beskatta dessa varor kräver vi mer resurser. Den bedömningen har vi gjort. I bedömningen har vi också utgått från att vi fortsatt har vår prioritering mot den illegala frekventa införseln av alkohol.

 

Ordföranden: Är det mer en bedömning av om uppdraget ska ligga hos Skatteverket som ska säkerställa beskattning av dessa varor i relation till införseln som ligger under tullen? Är det så man ska tolka svaret?

 

Lennart Nilsson: Skatteverket är huvudman för punktskatter i Sverige. Tullverket har ett uppdrag att beskatta aktörer över inre gräns vid privat bruk. Tullverket ser svårigheter om vi samtidigt med den prioritering som råder när det gäller bland annat illegal alkohol ska ha det som ett särskilt uppdrag. Däremot kan vi hantera det som en tillikauppgift.

 

Ordföranden: Nu pågår det allmän motionstid i riksdagen. De som är uppmärksamma kan se att det finns vissa motionsuppslag beträffande vapen. Jag hoppas att en och annan noterar det.

 

Jörgen Johansson (c): Herr ordförande! Vad gäller motionen är den redan skriven. Min fråga är: Finns det indikationer på att det sker illegal införsel via vapenhandlarna? Om jag har förstått rätt tar de in vapen via kasuner och så vidare, så det finns ett givet utrymme för att även ta in illegala vapen.

 

Laila Bjurling (s): Jag har en mycket enkel fråga, tror jag. Hur kan ni skilja på legal och illegal import av alkohol i dag? Om man har gjort en föranmälan är beskattningsfrågan inte särskilt svår. Men om man inte har gjort det, är inte alltihop illegalt?

 

Lennart Nilsson: Som tidigare nämnts arbetar Tullverket med underrättelser. Där ingår från och till också underrättelser som har bäring på införsel eller insmuggling av illegala vapen till Sverige. Vi vidtar de mått och steg och kontrollåtgärder vi kan för att stoppa sådan införsel. Det jag nämnde tidigare om förslag till lagstiftningsändringar, vilka lyftes fram i vårt projekt, är något som man kan överväga på olika sätt. Vi för underhand en dialog i frågan med Finansdepartementet. Illegala vapen är inte bara en fråga för Tullverket. Det är i högsta grad också polismyndigheternas fråga eftersom de utfärdar tillstånden.

 

När det gäller att bekämpa den illegala frekventa alkoholinförseln talar Tullverket i första sammanhanget om försök att smuggla in alkohol i Sverige. Det betyder att syftet med alkoholen inte är för privat bruk utan för vidareförsäljning. Den mängd varor som vi tar i beslag redovisar vi på olika sätt i vår uppföljningsstatistik. Samtidigt och parallellt med bekämpandet av illegal frekvent alkoholinförsel bedriver Tullverket också en beskattningsverksamhet med stöd av punktskattelagstiftningen, LPK, i den mening av vi upptäcker varor som man försöker föra in över gräns för vilka man inte har vidtagit erforderliga administrativa åtgärder. För att säkerställa skatten har Tullverket också möjlighet att i vissa fall inleda förundersökningar med misstanke om skattebrott. Det finns ett sanktionssystem i LPK som Tullverket också har befogenhet att tillämpa.

 

Det Tullverket menar med illegal alkohol är i första hand de alkoholvaror som förs in i strid med gällande lagstiftning. Man förespeglar ett privat syfte vid gräns, men det verkliga syftet är att försälja det vidare, exempelvis till ungdomar. Det är dock viktigt att påpeka att även om Tullverket lyckas säkerställa skattebasen genom att kontrollera vid gräns och beräkna skatt för de varusändningar som man ur restriktionssynpunkt kan föra in numera, efter bland annat Rosengrendomen, så kan den som betalar rätt skatt till Tullverket vid en gränspassage mycket väl ha till syfte att vidareförsälja det till ungdomar och därmed göra alkoholvarorna tillgängliga för ungdomar. Den problematiken möter Tullverket genom att delta i en alkoholhandlingsplan tillsammans med framför allt polisen. Den alkoholhandlingsplan som Tullverket upprättar, och som vi har ett uppdrag i vårt regleringsbrev att redovisa, är oerhört viktig när det gäller att komma åt ungdomars tillgång till över gräns införd alkohol.

 

Ordföranden: Det sista du sade upplever vi från utskottets sida som en oerhört viktig uppgift. Jag har i många olika sammanhang pekat på betydelsen av att försöka stävja den illegala införsel och vidareförsäljning av alkohol som pågår.

 

Då har vi arbetat oss igenom samtliga frågor. Detta är en öppen utfrågning och för formens skull frågar jag om det är någon av utskottets ledamöter som vid detta tillfälle vill ställa en fråga till Tullverket i ett slutet sammanträde. Jag finner inte så.

 

Jag avslutar genom att tacka Tullverket som ställde upp och kom till utfrågningen. Jag tror att det har varit utomordentligt värdefullt för oss i utskottet att få informationen och att få ställa våra frågor. I och med SVT-utsändningen har informationen också kunnat gå ut till en bredare allmänhet.

 

Karin Starrin: Jag vill också passa på att uttrycka vår tacksamhet. Vi uppskattar mycket att vi på detta sätt får presentera det vi håller på med dagligen, nämligen att försöka bli bättre, utveckla vår verksamhet och leva upp till det uppdrag vi fått av riksdag och regering. Vi uppskattar mycket denna typ av möte. Jag vill också gärna ta chansen att inbjuda skatteutskottet till Tullverket. Då kan vi på plats göra presentationer, vilket vi gärna gör.

 

Ordföranden: Den inbjudan tar vi gärna emot. Vi ska säkerställa att det kommer att ske under denna mandatperiod. Därmed är utfrågningen avslutad.

 

 

Utskottens och EU-nämndens protokoll

Protokollen från utskottens och EU-nämndens sammanträden talar om vilka frågor som togs upp.